Röjningsplaner för Kiruna; Svappavaara, Vittangi och Karesuando KIRUNA KOMMUN Lars-Erik Gunnars, januari 2009 Reviderad april 2012 08176
KAPITEL 1. INLEDNING Innehåll och läsanvisning Kapitel 1... ger en bakgrundsbeskrivning till röjningsplanen. Kapitel 2... inleder med en generell skötselbeskrivning av vegetation utifrån utvalda faktorer som t ex. trygghet, tra iksäkerhet och ekologi. Därefter kommer en tabell som redovisar målbilderna och vilka åtgärder som ska göras för olika typer av vegetation inom varje målbild. Tabellen förtydligas därefter genom kompletterande beskrivning, foton och illustrationer....2...3 Kapitel 3......8 redovisar röjningskartor för Svappavaara, Vittangi och Karesuando indelat i skötselzoner med åtgärder för att uppnå målbilderna. Bakgrund och syfte Röjningsplanen behandlar kommunägd mark i Svappavaara, Vittangi och Karesuando. Med hjälp av kommunens GIS underlag har en inventering av kommunägd mark gjorts i slutet av augusti 2008. I november kompletterades underlaget med en översikt av den mark som underhålls på uppdrag av kommunen. Dessa utgörs i huvudsak av planlagd park och gatumark men även av institutionsmark kring skolor och kommunal serivce. Målsättningen var att ta fram ett enkelt material för fältbruk, likt den röjningsplan som gjorts för Kiruna tätort. Den kommunägda marken i Svappavaara, Vittangi och Karesuando har delats upp i skötselzoner med generella målbilder. Utifrån målbilderna har skötselåtgärder för att uppnå dessa tagits fram. Medverkande Röjningsplanen har beställts av: Charlotta Jannok, Beställarombud Gatu & VA Kiruna kommun och författats av: Lars-Erik Gunnars, landskapsarkitekt MSA, med hjälp av Anders Landsmark ( GIS-hantering), båda MAF arkitektkontor AB, Luleå Synpunkter har lämnats av: Alf Baas, Tekniskaverken i Kiruna AB Remiss har skett med: Revidering, april 2012, har skett av: Mia Gunnarfeldt, samhällsplanerare, MAF arkitektkontor AB, Luleå Foto: Lars-Erik Gunnars Kartunderlag: Kiruna kommun Underlag till illustrationskartor: www.hitta.se Röjningsplan Svappavaara, Vittangi och Karesuando 2
KAPITEL 2. SKÖTSELBESKRIVNING Generella åtgärder Vägar Röj närmast vägar så att sly inte utgör tra ikfara och att snövallar ryms. Röj för fritidsstråk samt 2 meter från GC-väg. Framkomlighet Sparade träd utmed trottoarer och cykelvägar stammas upp så att inga grenar hänger lägre ned än 2,2 m över gångytan. Träd som riskerar skymma ljuset från belysningsstolpar tas bort. Komplettering med nya träd och buskar ska placeras på ett sådant sätt att de inte inkräktar på gångstråk och förhindrar framkomligheten. Träd mot tomtmark Spara enstaka solitärträd, främst vid tomthörn. Solitärträd närmare än 5 meter från tomtgräns kan fällas om grannfastighet begär det. Trädgrupper närmare än 5 meter ska röjas bort. Skog/trädridå närmare än 10 meter från tomtgräns gallras till genomsiktliga trädgrupper. Trygghet och genomsiktlighet Mörker och att inte se om någon gömmer sig vid sidan av vägen skapar otrygghet. Detta kan åtgärdas med kompletterande belysning parallellt med GC-vägar samt genom att göra vegetationen genomsiktlig. Genomsiktlighet i skogsbestånd uppnås med successiv röjning där det är viktigt att behålla en blandad ålder på träden. Mellanskiktet - det som skymmer sikten får inte röjas bort helt, då uppstår ingen föryngring av beståndet. Därför är det bra att spara buketter av t ex björk vilka man kan se emellan. Röj för genomsiktlighet närmast GC-vägar. Vid busshållplatser sparas låg undervegetation och trädbeståndet gallras till solitärer med minst 6 meter c-c. Ekologi Spara vegetation utmed diken och vattendrag och i naturområden utanför bebyggelse. Generellt gäller att fåglar behöver områden med tät undervegetation för både födosök och häckning. Fåglar kan häcka lyckosamt även i ganska tätbefolkade områden om man sparar snår här och där. Vide och rönn ger bra med mat. Det är av viktigt att låg vegetation inte städas bort för att man vill att det ska se rent ut. Även där målsättningen är att förbättra genomsikten bör man överväga att spara delar av undervegetationen för fågellivet och för den biologiska mångfaldens skull. Upplag av sly utgör även föda för vilt. Befintliga kvaliteter Undervegetation av enbuskar och ris sparas. Bevara partier med jällbjörkbuketter genom gallring av sly men bevarande av buketter - inklusive basala skott. Spara gamla tallar där det är möjligt. Röjningscykler Hur ofta det behöver röjas för att uppnå målbilderna kan inte sägas generellt ännu. Därför behöver röjningsplanen följas upp under de närmaste åren. En allt för kraftig röjning (med < 30 % kvarlämnad krontäckning) kan dock medföra att det under kommande säsong blir gott om lövuppskott, rallarros, älggräs, hallon, m l pionjärväxter i blandskogsbältet och en ny gallring behöver göras inom kort. Risken med att städa bort små skott vid trädstammarna är att det blir svårare att få till en naturlig föryngring. Vegetationen blir dessutom mer likåldrig och ensartad. ORDLISTA Bryn Sammanhållen låg vegetation av framförallt buskar och ungträd mellan skogsdunge och öppen mark. Särskilt ekologiskt viktig är brynvegetationen utmed vattendrag och diken. Sly Självföryngrade lövträd, fröplantor, stubbskott etc. Solitärträd Enstaka träd, även lerstammiga. Trädgrupp Genomsiktlig mindre trädgrupp. Skog/ Trädridå Sammanhållet större trädbestånd. Fritidsstråk Spårområde för skidor, löparbana, ridstig, skoterled och huvudstigar. 3 Lars-Erik Gunnars
MÅLBILDER - Skötselåtgärder i tabellform. Se den kompletterande målbeskrivningen sid 5-7 för mer information. Mål Generell skötsel Bryn Sly Solitärträd Trädgrupper Skog/ trädridå A Natur Landskapsvårdande skötsel med enstaka gallringar. Särskild hänsyn ska tas till samiska kulturspår i naturmiljön. B C Klimatskydd bostadsområde Avskärmande vegetation. Spara läskärmar av lerskiktad vegetation, norr och öster om bostadskvarter. Röj höga träd mot syd och väst om bostadskvarter. Komplettera med låga buskar och enstaka träd. Spara bryn. Röj sly vid behov. Spara solitärträd. Spara trädgrupper. Spara skog/trädridå. Gallra vid behov för ökad genomsiktlighet. Spara bryn någon meter från tomtgräns. D Vistelseyta, stråk Spara bryn och röj för god sikt. Spara bryn minst 2 meter från GC-väg och fritidsstråk. E Vistelseyta, lekpark Sträva efter variation i storlek och form. Skapa öppna ytor, små buskage och dungar. F Rekreationsskog Skapa naturområden med delvis goda siktförhållanden. Separera tätt placerade motionsspår med täta ridåer. G Strandäng, äng och hagmark Kulturmarksvårdande skötsel som håller marken öppen. H Halvöppen mark Landskapsvårdande skötsel som gör att området inte växer igen till skog. - Sly röjs ca vart 4:e år. Enbuskar ska sparas. Sly röjs ca vart 4:e år. Spara i tomthörn. Röj till minst 5 meter från tomtgräns. Sly röjs ca vart 4:e år. Röj 2 meter från GC-väg. - Sly röjs ca vart 4:e år. Spara sly till mindre buskage som kan fungera som avgränsningar och småbarnsskog. Spara bryn minst 2 meter från GC-väg och fritidsstråk. Spara bryn mot skog. Spara bryn vid övergång till annan vegetationstyp, t ex skog eller äng. Sly röjs ca vart 4:e år. Enbuskar ska sparas. Röj 2 meter från GC-väg och fritidsstråk. Röj sly årligen för att hålla marken öppen. Sly röjs ca vart 4:e år, röjningen kan vara gles för att skapa åldersvariation. Spara enstaka solitärträd. Spara i tomthörn. Komplettera med ler träd av prydnadskaraktär utmed GC-vägar. Spara lämpliga klätterträd. Komplettera med ler träd av prydnadskaraktär vid målpunkter. Spara genomsiktliga trädgrupper. Spara mindre grupper med tät undervegetation. Spara lämpliga trädgrupper. Röj eller gallras till genomsiktliga trädgrupper minst 10 meter från tomtgräns. - Spara trädgrupper. Gallras för ökad genomsiktlighet vid behov. Spar lerskiktade ridåer mellan tätt placerade motionsspår. Spara enstaka solitärträd mot vattnet. Spara enstaka solitärträd. - - Spara enstaka trädgrupper. - - - Röj eventuell förekomst av skog/trädridå. I Klimatskydd industriområde Spara läskärmar av lerskiktad vegetation. Spara brynzoner kring vattendrag. Spara sly som kan utvecklas till bryn eller till trädrader. Spara/komplettera med ler träd. Spara/komplettera med ler träd. - K Klimatskydd och iakttagande av skyltvärden Spara läskärmar av lerskiktad vegetation. Röj för fritidsstråk och framför byggnader av skyltvärde. Röj för att uppnå viss insyn från infartsleder vid skyltvärden. Röj för att uppnå viss insyn från infartsleder vid skyltvärden. Spara/komplettera med ler träd. Spara/komplettera med ler träd. - L Institutionsmark Intensiv skötsel av park och skolgårdar med målsättning att öka diversiteten. - - Komplettera med ler träd av prydnadskaraktär utmed GCvägar. Röj 5 meter från fastighetsgräns. Spara lämpliga klätterträd. Gallras till genomsiktliga grupper. Spara mindre grupper med tät undervegetation. P Parkeringsyta Intensiv skötsel av avgränsande planteringar. Spara buskbryn. Röj eventuell förekomst av sly. Spara solitärträd. Röj eventuell förekomst av trädgrupper. - Röjningsplan Svappavaara, Vittangi och Karesuando 4
Målbilder fortsättning Föregående tabell kompletteras här med illustrationer och foton. A - Natur Områden markerade med natur sköts endast i avseende att behålla naturvärdena eller de ekonomiska värdena om det är bruksskog. Särskild hänsyn ska tas till samiska kulturspår i naturmiljön, så som barktäkter och bleckningar i gamla träd. B - Klimatskydd vid bostadsområde Målsättningen är att skapa lä mot norr och öster. Närmast bostadskvarter röjs ytorna för att skogen inte ska kännas påträngande. Bilderna visar en välklippt städad gräsyta fram till trädbuketterna. Inuti i trädsbeståndet är detta tillräckligt ljust för att en ska trivas. Avsaknad av rallarros/mjölkört tyder på att tidigare röjningar mest utgjorts av gallringar och inte varit för kraftiga. C - Avskärmande vegetation Målsättningen är att skapa en avskärmning mellan bostadskvarter och väg. Vegetationskärmen ska dock inte skymma för mycket av solljuset eller utsikten. Högre buskpartier kan sparas mellan tomterna. 5 Lars-Erik Gunnars
D - Vistelseyta, stråk mellan byggnader, cykelväg Målsättningen på dessa ytor är dels att skapa trygga stråk med goda siktförhållanden och dels spara en skärm mot insyn mellan stråk och bostadshus. På den vänstra bilden intill är den låga buskvegetation tillvaratagen. På den andra bilden har röjningen övergått till städning och gräsklippning vilket ger god genomsikt men försvårar föryngringen. Kan passa nära ett E-område. E - Vistelseyta, lekpark med variation av ytor Målsättningen är att med skötseln skapa ytor som inte ryms på den egna tomten. Stora plana ytor möjliggör för spel och lekar. En blandning av dungar och gläntor skapar både rum och avskildhet. För de mindre barnen kan det t o m räcka att i låg vegetation, som i bilden till höger, röja/klippa fram små öppna ytor och gångar. F - Rekreationsskog med genomsiktlighet Stigar i rekreationsskogen ska hållas så breda att man lätt kan mötas. Sidovegetationen ska vara så låg eller uppstammad att man kan se över eller genom den. Närmast bostadskvarteren är det lämpligt att skogen hålls genomsiktlig, dvs en successiv röjning av mellanskiktet som skymmer sikten. På högra bilden har djur hjälpt till med detta genom att beta av skott över snön. Även skogen i övrigt ska ha en omfattande genomsiktlighet. Undantag kan vara där t ex två elljusspår går nära varandra och det inns en önskan att skilja spåren åt. Röjningsplan Svappavaara, Vittangi och Karesuando 6
G - Strandäng, äng och hagmark Målsättningen är att hålla marken öppen genom minst en årlig slotter med slaghack samt röjning av sly. Ha med fördel betesdjur där det är möjligt. Klipp gräset vid eventuella bänkar samt utmed gångvägar och stigar. H - Halvöppen mark Målsättningen med den halvöppna marken är att den ska förbli halvöppen, dvs inte växa igen till skog. Den vänstra bilden visar en igenväxningsyta med björk- och sälgsly framför en tät ungskog. Halvöppna ytor är bra för den biologiska mångfalden. Klipp gräset och röj sly utmed gångvägar och stigar. Kraftledningsgator Under kraftledningsgator hålls vegetation ständigt låg med mycket skottbildning. I - Klimatskydd industriområden (ej illustrerad med foto) Spara läskärmar av lerskiktad vegetation. Vegetation i och kring industriområden ökar luftfuktigheten och iltrerar bort damm och stoft från luften som blir extra varm och torr i hårdgjorda miljöer. K - Klimatskydd och iakttagande av skyltvärden Målsättningen är att skapa en genomsiktlig skärm mellan kvartersmark och väg där man kan skymta fasaderna och deras skyltar. I förgrunden på bilden ser man igenom trädskärmen. Vid lyktstolpen övergår vegetationen till ett sammanhängande bryn skymmer genomsikten. På högra bilden är genomsikten god. Nästa röjning bör vara glesare för skapa åldersvariation. 7 Lars-Erik Gunnars
KAPITEL 3. RÖJNINGSKARTOR SVAPPAVAARA Kommunens mark i Svappavara utgörs förutom av institutionsmark och gatumark även av skogsmark (1), våtmarker initill sjöarna (2) och ängslik mark (3). Röjningskarta SE ÄVEN DEN GENERELLA SKÖTSELBESKRIVNINGEN SAMT TABELLEN PÅ SID 4. A- H Se generella skötselåtgärder i tabellen på sid 4. Hyttyjärvi B1 Landsväg med rader av björk. Komplettera med nya björkar i luckor där enstaka träd saknas eller behöver fällas. 2 3 E1 Liten gräspark med landskapsbildsmässiga kvaliteter. E2 Skolgård E3 Lekplats, klipp en liten spelyta för de små barnen och låt gräset växa sig högre runt om ytan för bilda en avgränsning. G1 Öppen ängsmark av stort allmänt intresse 1 H1 Halvöppen mark med siktlinjer mot sjön. Röjning sker efter kontakt med ornitolog. L Områden som utgörs av institutionsmark runt skolor, servicehus m m. Generella skötselåtgärder inns beskrivna i tabellen på sid 4. Röjningsplan Svappavaara, Vittangi och Karesuando 8
SVAPPAVAARA Kommunägd planlagd mark Kommunägd icke planlagd mark Ej kommunägd planlagd mark med skötsel 2 3 1 1 9 Lars-Erik Gunnars
Torne älv 2 1 4 5 Julkatteenjärvi 3 VITTANGI Kommunens mark i Vittangi utgörs förutom av institutionsmark och gatumark även av skogsmark (1), strandäng initill älven (2), ängslik mark (3), i de östra delarna obebyggd kvartersmark samt en stor idrottsplats(4). Dessutom inns planlagd parkmark som inte ägs av kommunen men där kommunen är huvudman för skötseln (5). 10 Röjningskarta SE ÄVEN DEN GENERELLA SKÖTSELBESKRIVNINGEN SAMT TABELLEN PÅ SID 4. A-D, G-I Se generella skötselåtgärder i tabellen på sid 4. B1 Björkallé utmed riksväg. Komplettera med nya björkar i luckor där enstaka träd saknas eller behöver fällas. Om en längre sträcka behöver ersättas, t ex längs ett helt kvarter, kan man plantera nya träd mellan de be intliga. E1 Skogsdunge och lekpark vid sjön. E2 Idrottsplats. E3 Lekplats. Klipp en liten spelyta för de små barnen och låt gräset växa sig högre runt om ytan för att bilda en avgränsning. F1 Skog med tall och lingonris nedanför Hembygdsgård. Skogspartierna närmast hembygdsgården röjs för genomsiktlighet medan partierna närmast reningsverket röjs mer sällan. G1 Strandängar med stort rekreationsvärde. H1 Lekskog Röj för ler gläntor i den låga vegetationen. L Områden som utgörs av institutionsmark runt skolor, servicehus m m. Generella skötselåtgärder inns beskrivna i tabellen på sid 4. P Områden som utgörs av parkeringsytor med angränsande planteringar. Generella skötselåtgärder inns beskrivna i tabellen på sid 4.
VITTANGI Kommunägd planlagd mark Kommunägd icke planlagd mark Ej kommunägd planlagd mark med skötsel Tomträtt med ev. skötsel G1 G1 3 G1 11 Lars-Erik Gunnars
1 Muonio älv 3 3 4 Kaarevuopio 2 1 2 KARESUANDO Kommunens mark i Vittangi utgörs förutom av institutionsmark och gatumark även av skogsmark (1), våtmarker (2) och ängslik mark (3). I Karesuando inns det lera intressanta markformationer, t ex vid 4 där en långsträckt grusformation följer Kaarevupios östra strand. Innanför grusryggen ligger en å som långsamt växter igen då vattnet nu mer tar en annan väg. Röjningskarta SE ÄVEN DEN GENERELLA SKÖTSELBESKRIVNINGEN SAMT TABELLEN PÅ SID 4. C,D,I Se generella skötselåtgärder i tabellen på sid 4. A Natur med visst rekreationsvärde. Bra för djurlivet att spara hög vegetation nära vattendrag/dike. F1 Skog med motionsspår, elljusspår och i södra änden en stor upplyst grusplan. Omväxlande myrmarker och skogsholmar. Röj för genomsiktlighet närmast elljusspåret. Vid eventuellt omfattande avverkningar ska man se till att spara skogsavsnitt närmast elljusspåren så att hygget döljs för motionärer. G Äng i sänka. H Äng på höjd. Bibehåll den öppna ytan närmast gatan. L Områden som utgörs av institutionsmark runt skolor, servicehus m m. Generella skötselåtgärder inns beskrivna i tabellen på sid 4. Röjningsplan Svappavaara, Vittangi och Karesuando 12
KARESUANDO Kommunägd planlagd mark Kommunägd icke planlagd mark Tomträtt 13 Lars-Erik Gunnars
Röjningsplan Svappavaara, Vittangi och Karesuando 14