FoU-plan för 2013. Stockholm den 31 augusti 2012 SVENSKA ELFÖRETAGENS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGS ELFORSK AB

1 (53) FoU-plan för 2013 Stockholm den 31 augusti 2012 SVENSKA ELFÖRETAGENS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGS ELFORSK AB 101 53 STOCKHOLM Tfn: 08-677 25 30 Fax: 08-677 25 35 www.elforsk.se

2 (53) Elforsks FoU-plan för 2013 Sammanfattning Investeringarna i forskning och utveckling enligt denna plan omfattar 102 miljoner kronor i insatser från elföretagen för år 2013. De totala program- och projektkostnaderna uppgår till 281 miljoner kronor för det kommande året. De insatta medlen förstärks alltså väsentligt genom den gemensamma finansieringen. Elforsks sex programområden omfattar innehållsmässigt såväl stort bredd som djup. Planen innehåller dels pågående program och dels förslag till nya program som tagits fram inom ramen för Elforsks programråd. Förutom planen för 2013 görs även en ansats för de närmast efterföljande åren med bedömt ekonomiskt utrymme för program och projekt.

3 (53) Innehåll Elforsks FoU-plan för 2013... 7 Inledning... 7 Programområde Vattenkraft... 8 Sammanfattning... 8 Inledning... 8 för programområdet... 8 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete... 9 Hydrologiskt utvecklingsarbete HUVA... 10 Kraft och liv i vatten KLIV... 11 Krafttag ål... 11 Professur med fokus på miljöekonomi och vattenkraft... 12 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt... 12 Svenskt VattenkraftCentrum (SVC)... 12 Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo)... 13 Betongtekniskt program vattenkraft... 13 Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger... 14 Anläggningskostnadsindex... 14 Reglerkraft ur ett vattenkraftperspektiv... 14 Anläggningsteknik vattenkraft... 14 Programområde El- och värmeproduktion och Programområde Kärnkraft... 18 Sammanfattning... 18 Inledning... 18 Vision... 19 Programområde El- och Värme... 19 Programområde Kärnkraft... 19 FoU-planens uppdelning på delområden... 20 Produktionsrelaterade frågor systemfrågor och miljöfrågor... 20 Övergripande mål... 20 Projektområden... 20... 20

4 (53)... 20... 20... 21 Bränslebaserade elproduktionsanläggningar... 21 Övergripande mål... 21 Projektområden:... 21 Programområde Kärnkraft... 25... 25... 25 Vindkraft och vågkraft... 26... 26... 26 Vågkraft... 27... 27... 27 Standardisering... 27... 27... 28 Programområde Överföring och Distribution... 31 Sammanfattning... 31 Inledning... 31 Övergripande syfte... 32 Programområdets sex delområden... 32 Strategiskt underhåll av befintliga elkraftnät... 32 och strategi... 32 Strategiskt Underhåll med Asset Management-inriktning... 32 Riskanalys, inriktning på optimering och tillgänglighet... 33 och strategi... 33... 33 Smart Grids... 34 och strategi... 34 Allmänna tekniska projekt... 35 Nätplanering... 35 Nätdrift... 35 Nätlösning för producenter... 35

5 (53) Kunskapsuppbyggnad och långsiktig kompetensförsörjning... 35 och strategi... 36 Doktorandforskningsprogram inom tillämpad Elektroteknik (ELEKTRA)... 36 InnoEnergyprogrammet... 36 Standardisering och nätverksarbete... 37 och strategi:... 37 Standardisering inom det elektrotekniska området... 38 Sekretariatsfunktion för Svenska Nationalkommittén för CIGRÉ... 38 Kraftnätens miljöpåverkan... 38 och strategi:... 38 Elektriska och magnetiska fält (EMF)... 38 Kraftnätens miljöpåverkan... 39 Programområde Användning... 42 Sammanfattning... 42 Inledning... 42 Programområdets delområden... 43 El- och energianvändning... 43 Projekt: LEVA och ElecTriCity... 43 Projekt: Omvärldsbevakning... 43 Elmarknaden, policyfrågor och styrmedel... 44 Programförslag: Kunskapsplattform för en hållbar energianvändning HEAVEN... 44 Program: Market Design IV 2010-2013... 44 Byggnadsanknuten förnybar energi... 45 Program: SolEl-programmet... 45 Programområde Omvärld och System... 47 Sammanfattning... 47 Inledning... 47 Forskningsinsatser... 47 NEPP North European Power Perspectives... 47 Framtidsfrågor... 48 Miljöprogram... 48 Elmarknadens ekonomi... 49 Synen på skogsråvara för energiändamål... 50 Fossiloberoende transportsektor Elfordon... 50

6 (53) Stöd till KVA:s Energiutskott... 51 Energikatalysatorn (Rossi, E-cat) fördjupad granskning... 51 Externkontakter... 52

7 (53) Elforsks FoU-plan för 2013 Inledning Denna plan för forskning och utveckling har tagits fram med utgångspunkt i pågående verksamhet och de diskussioner som förts i Elforsks styrelse och programråd samt vid särskilda dialogmöten med Elforsks största kunder. Programmet innehåller dels beställda och pågående projekt samt dels projekt- och programförslag som befinner sig i varierande utvecklingsstadier. Vissa av förslagen offereras under senare delen av 2012 medan andra bearbetas för offerering under 2013. Bedömt ekonomisk omfattning för respektive programområde redovisas per programområde för år 2012 med en ansats för åren 2013-2015. Elforsks medel kommer från elföretagen men även andra intressenter såsom Energimyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, ABB, Trafikverket, Elsäkerhetsverket, pann-, turbin och materialtillverkare samt nordiska organisationer. De pengar som kunder och stödgivare satsar växlas därigenom upp genom samarbetet i Elforsk. Medverkan görs ofta så att större organisationer går in med större insatser i jämförelse med mindre. En stor del av verksamheten bedrivs i form av så kallade ramprogram. Ett ramprogram omfattar ett väldefinierat område där ingående projekt inte är fullt specificerade vid offerttillfället. För ramprogram utses en styrgrupp med representanter från finansierande företag med uppdrag besluta om de ingående projekten inom givna ramar. Detta medför en effektivisering av offert- och beställningsarbetet. Projektresultaten är de finansierande företagens egendom där spridning av resultaten beslutas av respektive styrgrupp. Om inte annat överenskoms blir resultaten allmänt tillgängliga efter slutrapportens färdigställande.

8 (53) Programområde Vattenkraft Kontaktpersoner: Cristian Andersson, områdesansvarig, tfn 08-677 25 34 Sara Sandberg, programansvarig, tfn 08-677 27 28 Programråd: Niklas Dahlbäck, Vattenfall Vattenkraft (ordf.) Peter Hjerthén, Fortum Generation Olle Wåhlén, Jämtkraft Jörgen Svensson, Skellefteå Kraft Gunnar Sjödin, Vattenregleringsföretagen Gabriel Waaranperä, Statkraft Sverige Erik Wängdahl, E.ON Vattenkraft Sverige Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Sammanfattning Svenskt Vattenkraftcentrum planeras fortsätta i en ny etapp, med start 2013. I Kraft och liv i vatten - KLIV ska myndigheter och vattenkraftbransch samverka med målet att ta fram en användarvänlig metod för bedömning av kostnad och nytta med miljöåtgärder. Ett ännu bättre utnyttjande av vattenresurserna kräver förbättrade indata som ökar precisionen i tillrinningsprognoserna. Detta är i fokus i en ny etapp av Hydrologiskt Utvecklingsarbete - HUVA. Inledning Det framtida kraftsystemet innehåller både utmaningar och möjligheter för vattenkraften. Den kommer att spela en nyckelroll för balanshållningen i det europeiska kraftsystemet när andelen vind- och solkraft ökar. Redan idag är vattenkraftens roll i det nordiska elproduktionssystemet central. Vattenkraften svarar för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är en väsentlig reglerresurs i både kort och långt tidsperspektiv. För Sveriges uppfyllande av EU-målet om minst 49 procent förnybar energi 2020 är vattenkraften nödvändig. Ökandeöppen handel och fysisk koppling utanför Norden kommer sannolikt bidra till att öka värdet av vattenkraftens reglerförmåga. En utmaning för samhället är att öka andelen förnybar el och samtidigt implementera EU:s ramdirektiv för vatten. Det kräver helhetssyn på energi och miljö samt verktyg för att göra avvägningar mellan samhällets kostnad och nytta med olika alternativ. Elforsks verksamhet bidrar med tillämpbara verktyg och modeller. Vattenkraftföretagen står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja, förvalta och vidareutveckla sina anläggningar med hänsyn till ekonomi, miljö och dammsäkerhet. Vattenkraftföretagen planerar omfattande investeringar på 3-3,5 miljarder kr/år. Elforsks verksamhet inom vattenkraftsområdet syftar till att möta dessa utmaningar med ny kunskap och kompetens. Nedan redovisas mål och förslag till aktiviteter för programområde Vattenkraft. Därefter följer budgetförslag för programområdets verksamhet under kommande år. för programområdet

9 (53) Vattenkraften i Sverige ska utvecklas vidare för att säkerställa dess unika roll som vår viktigaste förnybara produktionskälla för el och som vår viktigaste reglerresurs för att möta variationer i både förbrukning och annan elproduktion. Detta innebär att vattenkraft måste kunna bedrivas effektivt och med hänsyn till miljö och dammsäkerhet och att utvecklingen måste bedrivas i nära samarbete med berörda intressenter och myndigheter. Programområdets delområden 1. Säkerhet 2. Tillrinning 3. Miljö 4. Långsiktig kompetensförsörjning 5. Underhåll och förnyelse Säkerhet Att bidra till en uthålligt hög dammsäkerhet och att långsiktigt stödja kraftindustrins dammsäkerhetspolicy och riktlinjer för dammsäkerhet (RIDAS). Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete Dammsäkerhet innefattar komplexa frågeställningar relaterade till risker för och konsekvenser av dammolyckor. Den som äger en damm är enligt miljöbalken skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada på allmänna eller enskilda intressen. Dammägaren ska följa gällande lagar och förordningar och har det yttersta ansvaret för dammsäkerheten. Kraftindustrins dammsäkerhetspolicy innebär bl.a. att risker för allvarliga dammbrott praktiskt taget ska elimineras, risker för dammskador och driftstörningar ska hållas på lägsta rimliga nivå och om skada trots allt inträffar, ska beredskap finnas där handlingsprogram upprättats och konsekvenser utretts på förhand. Enligt policyn ska dammsäkerhetsarbetet bl.a. ges en förebyggande prägel, bedrivas i samverkan med berörda myndigheter och hållas på en god internationell nivå. Den gemensamma utvecklingen bidrar till att ge dammsäkerhetsarbetet en förebyggande prägel. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan dammägare och Svenska Kraftnät (i rollen som dammsäkerhetssamordnande myndighet) och omfattande internationellt utbyte. Programmet är ett ettårigt ramprogram. Projektförslag kommer från utförare eller intieras direkt i programmets styrgrupp inom följande prioriterade områden: 1. Yttre laster 2. Dimensionering av dämmande konstruktioner 3. Avbördningsanordningar och avbördningssäkerhet 4. Operativ (drift) säkerhet och beredskap 5. Övervakning och tillståndskontroll 6. Underhåll och reparation 7. Antagonistiska hot och skydd samt 8. Riskanalys, säkerhetsledning och organisationskultur.

10 (53) Viktiga projekt inom Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete 2012/2013 är: Kvantitativ riskanalys för Hällby en fallstudie med syftet att etablera gemensamma erfarenheter av kvantitativa metoder för riskbaserde beslut om dammsäkerhetsåtgärder. Avbördningsystemet ur ett risk- och säkerhetsperspektiv i samarbete med Ontario Power Generation och BC Hydro samt US Army Corps of Engineers som syftar till att utveckla en praktiskt användbar designguide för tillförlitliga avbördningssystem baserat på dammsäkerhetsteknisk risk- och säkerhetsanalys. Projektet avslutas 2013 med en workshop i Stockholm. Samarbete med North American Dam Safety Interest Group (DSIG) Drivgods pilotprojekt ska utveckla ett gemensamt förhållningssätt till hantering av drivgods samt bedöma relevanta åtgärder för att minska riskerna med drivgods vid extrema tillfällen. Pilotprojekt för Ljungan planeras. Tillrinning Utveckla metoder och verktyg för att optimalt utnyttja tillgängliga vattenresurser för vattenkraftproduktion. Hydrologiskt utvecklingsarbete HUVA Ett planeringsarbete inom HUVAs styrgrupp, har resulterat i fyra prioriterade områden och ett antal väldefinierade utvecklingsprojekt som föreslås genomföras 2012-2015. Projekten kan i förlängningen förbättra indata och ge ökad precision i tillrinningsprognoserna och optimera tillgängliga vattenresurser. Klimatförändringar innebär att det blir ännu viktigare att ha bra prognosverktyg. 1. Förbättrade indata Reducering av systematiska fel i meteorologiska prognoser Användning av aktuell storskalig vindinformation i PTHBV kopplat till en distribuerad snömodell 2. Modellutveckling A prototype multi-model seasonal hydrologic forecast system 3. Snömätning Hur kan satellitbaserad snöinformation användas för att förbättra snö- och avrinningsprognoser? 4. Omvärldsbevakning Vindkorrigering vid mätning av nederbörd samt isproblematik Programmet innehåller även utbildning inom vattenkrafthydrologi (HUVA-kursen), HUVA-dagen och standardisering. HUVAs föregående etapp pågick mellan 2009-2011 och resultaten finns i en samlad rapport, Elforsk rapport 12:18. HUVAs styrgrupp utgör referensgrupp till den hydrologiska verksamheten inom Svenskt VattenkraftCentrum.

11 (53) Miljö Att i samarbete med berörda myndigheter och intressenter utveckla kunskaper som behövs för avvägningar mellan kostnader och nyttor med åtgärder, där förnybar el, reglerarbete och biologisk mångfald är centrala komponenter. Att genom samverkan med myndigheter få ökad kunskap om kompensationsodling. Kraft och liv i vatten KLIV EU:s ramdirektiv för vatten och förnybartdirektivet är de två främsta drivkrafterna bakom programmet. En optimal implementering av dessa direktiv och andra samhällsmål kräver en helhetssyn på miljö, teknik och ekonomi. Programmet KLIV syftar till att kraftföretag och myndigheter samverkar för att ta fram den kunskap och de metoder som krävs för att komma ett steg närmare programmets vision mer kraft och liv i våra vatten. Föreslagen programperiod är 2012-2015. Programmets mål är att ta fram: En effektiv, praktisk och accepterad arbetsgång för välgrundade beslut om prioritering av balanserade miljöåtgärder och kraftutvinning på avrinningsnivå Samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys som är användarvänlig och förankrad Fördjupade kunskaper om i första hand effekter av redan genomförda åtgärder. I andra hand ska hypotetiska åtgärder studeras. Det samhällsekonomiska värdet av båda typerna ska bedömas. (Fokus är på åtgärder som innehåller biotopvård, lokalt miljöanpassat flöde och kontinuitetsförbättringar). Utbildningsinsats för att resultaten ska nå beslutsfattare och underlätta implementering av dito. Tänkta parter i programmet förutom vattenkraftföretagen är Energimyndigheten, Havsoch vattenmyndigheten samt Vattenmyndigheterna. Dialogen i sig mellan dessa parter värderas högt. Input i planeringen har varit resultat och utvärderingen av det tidigare miljöprogrammet Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten, etapp 3. Krafttag ål Krafttag ål innehåller både faktiska åtgärder (utsättning av ålyngel samt fångst och transport av ål förbi kraftverk) och FoU-insatser. Programmet pågår 2011-2013. Vattenkraftföretagen bekostar åtgärderna medan FoU-delen delas lika mellan kraftföretagen och Havs- och vattenmyndigheten. Forskningsprojekten syftar bl.a. till att förbättra kunskapen om överlevnad vid passage av vattenkraftanläggningar. I ålförvaltningsplanen antogs dödligheten i varje kraftverk vara 70 procent. Denna siffra är dock osäker. FoU-projekt som pågår 2012/2013 är Modellverktyg för beräkning av dödlighet för nedströmsvandrande ål Kunskapssammanställning om ålens möjlighet till passage av kraftverk Understanding downstream migration timing of eel analysis and modeling of migration triggers Konstruktion, uppförande och test av nytt koncept till förbipassage för nedströmsvandrande blankål

12 (53) Sex vattenkraftföretag samt Fiskeriverket undertecknade en avsiktsförklaring våren 2010 i syfte att förbättra situationen för den starkt hotade arten ål. Avsiktsförklaringen realiseras genom programmet Krafttag ål. Professur med fokus på miljöekonomi och vattenkraft Vattenkraftföretagen sponsrar en professur vid den nationalekonomiska fakulteten vid Mittuniversitetet i Sundsvall med inriktning mot bl.a. vattenkraft. Jesper Stage tillträdde tjänsten hösten 2010 och finansieringen sträcker sig över fyra år. En planerad aktivitet under 2012/2013 är att ta fram en populärvetenskaplig handledning som listar olika effekter av åtgärder inom vattenkraften som kan behöva värderas samhällsekonomiskt. Vetenskapliga artiklar planeras också om så kallad habitat banking, om ålförvaltningen med fokus på värdet av ålfisket respektive en jämförelse mellan fler EU-länders ålförvaltningsplaner. Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt Mellan 2009-2013 pågår projektet Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt, finansierat av vattenkraftföretagen och Fiskeriverket. et med forskningsprojektet är att undersöka möjligheterna att producera laxsmolt i kompensationsodling med högre kvalitet och ökad överlevnad i havet. Försök genomförs på tre kompensationsodlingar; Heden i Luleälven, Norrfors i Umeälven och Älvkarleby i Dalälven. Projektet utförs av odlingarna samt SLU Umeå och Uppsala universitet. Fisken märks med så kallade PIT-tags, ett tänkbart alternativ till dagens Carlin-märkning. Långtidsuppföljningen av detta projekt tjänar alltså fler syften. Långsiktig kompetensförsörjning Att i samarbete med statliga myndigheter, högskolor och annan industri långsiktigt säkra Sveriges kunskaps- och kompetensbehov inom vattenkraftområdet. Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) SVC är ett kompetenscentrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar. SVC består av två kompetensområden: Vattenbyggnad respektive Vattenturbiner och generatorer. Arbetet är långsiktigt och vidareutvecklas kontinuerligt. SVC är ett samarbete mellan ett tjugotal företag och myndigheter, KTH, Luleå tekniska universitet, Chalmers samt Uppsala universitet. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. SVC skapar högkvalitativa och långsiktigt hållbara kompetensbärare vid utvalda högskolor. Seniora forskare får riktade stöd för att koordinera och utveckla SVCs verksamhetsområden. De seniora forskarna utgör navet i det miljöbyggande som karakteriserar SVC. Unikt för SVC är satsningar på vattenkraft och gruvdammar i hela utbildningskedjan: Från grundutbildning till doktorandprojekt, adjungerade professorer, forskarskola, seniorforskningsprojekt och experimentella insatser. Svenskt VattenkraftCentrums (SVC) pågående fyraårsetapp avslutas 2012-12-31. Förberedelser för en fortsättning av SVC pågår under 2012. Som input i planeringen finns bl.a. en utvärdering av SVC som genomfördes i mars. Utvärderingen rekommenderade en fortsättning på åtminstone samma nivå. För fortsättningen

13 (53) planeras ett ökat fokus på reglerkraft, miljöteknik och aktiv förvaltning samt på implementering av resultat i vattenkrafts- och gruvindustrin. Underhåll och förnyelse Att ta fram ny kunskap och nya metoder som bidrar till effektivt underhåll och förnyelse av vattenkraftstationer. Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) Vattenkraftföretagen medverkar via Elforsk i Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo). BeFo har ett 30-tal huvudmän och har till uppgift att främja och bedriva forskning och utveckling inom området bergteknik med tillämpning på bergarbeten ovan och under mark. Vattenkraftföretagens medverkan i BeFo är inriktat på hur man ska förvalta det mycket stora kapital som berganläggningar representerar. Det är ett intresse som inom BeFo delas med andra stora anläggningsägare, till exempel Trafikverket. Deltagandet ger även tillgång till bredare samfinansierad bergteknisk kunskap och kompetens, ett utbyte med akademi, industri och konsulter verksamma inom det bergtekniska området. Vattenkraftföretagen har möjlighet till representation i BeFos programråd. Under 2012 bereds frågan om fortsatt engagemang i BeFo från och med 2013. Betongtekniskt program vattenkraft Många stora konstruktioner inom vattenkraftindustrin består av betong. Byggnadsvärdena för dessa konstruktioner är uppskattningsvis 30-50 miljarder kr. Att utveckla och effektivisera förvaltning av dessa är av största betydelse. et med Betongtekniskt program vattenkraft är att ta fram verktyg, riktlinjer, utförandebeskrivningar och teknik som fyller industrins behov av att kunna göra åtgärder vid rätt tid, till lägsta möjliga kostnad och till rätt kvalitet. Programmets nuvarande etapp pågår 2010-2012. Bland de projekt som genomförts under denna etapp finns Spricktillväxt och dess konsekvenser i aggregatnära konstruktioner Avancerad beräkning av spricktillväxt i dammkonstruktioner Risker för alkalikiselreaktionskador i befintliga dammkonstruktioner med långsam eller mellanreaktiv ballast Ponton för långtidsexponering i fält Fuktupptagning och frostbeständighet Projektverksamheten samordnas av Vattenfall Research and Development. En styrgrupp med representanter från finansiärerna prioriterar och beslutar om genomförande av projekt inom programmets ram samt stödjer projektverksamheten i genomförandet. Resultat redovisas bl a i Elforsks rapportserie, nyhetsbrev samt vid Kraftindustrins Betongdag. Det sker ett nära samarbeta med övrig industri och högskolor.

14 (53) Programmet väntas fortsätta i en ny etapp. Frågor med avseende på beständighet, reparation och bibehållet anläggningsvärde anses fortsatt prioriterade. Programmets styrgrupp kommer under 2012 hålla en intern workshop där kommande etapps innehåll diskuteras utifrån de behov som finns och det arbete som utförts i innevarande och tidigare etapper. Underlag för en fortsättning av Betongtekniskt program vattenkraft tas fram under våren för diskussion i programrådet för vattenkraft under hösten 2012. Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds og reinvesteringsbeslutninger Underhålls- och reinvesteringsbeslut är avgörande för lönsamhet, säkerhet och miljö i vattenkraftverksamhet. Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger (FRAM) är nästa steg på samarbete med Energi Norge och SINTEF Energiforskning inriktat på underhåll. Projektet ska demonstrera hur en analysmiljö för underhålls- och reinvesteringsbeslut kan implementeras och nyttiggöras baserat på metoder, verktyg och data från tidigare projekt inom det nu avslutade programmet Verdiskapende vedlikehold innen kraftproduksjon. Verktygen i FRAM ska göras mer konkreta, samtidigt som det ska finnas utrymme för modifieringar. FRAM pågår 2011-2013. En brukargrupp/styrgrupp följer upp projektet och utgör ett viktig forum för erfarenhetsutbyte och resultatspridning. Anläggningskostnadsindex Anläggningskostnadsindex för vattenkraftverk baseras på entrepenadindex E84, statistiska meddelanden från SCB och kopparpriset från London Metal Exchange. Det används bl. a. för att bedöma kostnadsnivån för olika typer av arbeten i kraftstationer och i samband med försäkringsupphandlingar för värdering av premien. Det tas för närvarande fram och publiceras på Elforsks webbplats två gånger per år på uppdrag av Svensk Energi. Reglerkraft ur ett vattenkraftperspektiv Vattenkraftens möjligheter att möta variationer i både förbrukning och annan produktion kommer att få ökad betydelse. Elforsk planerar initiativ för att sammanställa kunskapsläget om Vad ökad efterfrågan på reglerarbete kan innebära för vattenkraften. Syfte med kunskapssammanställningen är att skapa ett kunskapsunderlag om hur regleringen fungerar idag på regional och nationell nivå. Underlaget ska användas för att göra prioriteringar inom andra forskningsprogram och/eller för att initiera nya satsningar för att säkerställa och utveckla vattenkraftens förmåga att effektivt bidra till balanseringen av kraftsystemet. En ökad efterfrågan på reglerförmåga har bäring på såväl marknad, kraftsystemets egenskaper, anläggningsteknik och miljö. Samordning kommer att ske med aktiviteter inom Elforsks övriga programområden och inom Svensk Energi. Anläggningsteknik vattenkraft Programmet inom anläggningsteknik är kopplat till underhåll och förnyelser av vattenkraftanläggningar. Syftet är att hantera gemensamma frågeställningar och genomföra kortare utvecklingsprojekt på ett strukturerat sätt. Elforsks programråd för vattenkraft utgör styrgrupp för programmet.

15 (53) Under 2011-2012 pågår projekten Erfarenheter av oljefria Kaplanlöphjul Revidering av ningsanvisning för vattenkraftanläggningar (MAV) Flödesmätningar i lågfallhöjdsmaskiner Alternativ miljöanpassad hydraulvätska i vattenkraftsapplikationer En fortsättning avseende 2013-2014 kommer att planeras och föreslås under 2013.

16 (53) VATTENKRAFT Totala projektkostnader, kkr Finansiering * 2012 2013 2014 2015 Säkerhet Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete (2012) 2,3,5 11 500 11 500 11 500 11 500 Totalt 11 500 11 500 11 500 11 500 Tillrinning Hydrologiskt utvecklingsarbete HUVA (2012-2015) 3,5 1 500 2 500 2 500 2 500 Totalt 1 500 2 500 2 500 2 500 Miljöfrågor KLIV Kraft och liv i vatten 4,5 3 000 6 000 6 000 6 000 Professur med fokus på miljöekonomi och vattenkraft (2009-2013) 3 2 000 1 000 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt (2009-2013) 5 1 200 1 200 Krafttag ål*** 5 3 000 3 000 3 000 3 000 Totalt 9 200 11 200 9 000 9 000 Långsiktig kompetensförsörjning Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) - "Vattenbyggnad" (2009-2012)**** 2,3,4,5 15 000 15 000 15 000 15 000 Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) - "Vattenturbiner och generatorer" (2009-2012)**** 2,3,4,5 20 000 20 000 20 000 20 000 Totalt 35 000 35 000 35 000 35 000 Underhåll och förnyelse Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) (2009-2012) 3,5 2 000 2 000 2 000 2 000 Betongtekniskt program vattenkraft (dammar) (2010-2012) 3,5 3 000 3 000 3 000 3 000 Betongtekniskt program vattenkraft (aggregatstrukturer) (2010-2012) 3 600 600 600 600 Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger (FRAM 2011-2013) 3,5 5 000 5 000 5 000 5 000 Anläggningskostnadsindex (2012) 1 45 45 45 45 Reglerkraft ur ett vattenkraftperspektiv 500 500 500 500 Anläggningsteknik vattenkraft (2011-2012) 500 500 500 500 Totalt 11 645 11 645 11 645 11 645 Förstudier 200 200 200 200 TOTALT PROGRAMOMRÅDET 69 045 72 045 69 845 69 845 ** Bedömt utfall *** ca 3 500 ksek/år tillkommer från sex kraftföretag som finansierar åtgärder **** Ca 3 000 kkr har under 2010 överförts från SVC 2006-2008 till SVC 2009-2012 *) 1 = Svensk Energi 2 = Svenska Kraftnät 3 = Enskilda företag 4 = Energimyndigheten

17 (53) VATTENKRAFT Elföretagens andel, kkr 2012** 2012 2013 2014 2015 Säkerhet Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete (2012) 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 Totalt 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 Tillrinning Hydrologiskt utvecklingsarbete HUVA (2012-2015) 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 Totalt 1 300 1 300 2 000 2 000 2 000 Miljöfrågor KLIV Kraft och liv i vatten 1 500 1 500 3 000 3 000 3 000 Professur med fokus på miljöekonomi och vattenkraft (2009-2013) 1 550 1 550 775 Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt (2009-2013) 880 880 880 Krafttag ål*** 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Totalt 5 430 5 430 6 155 4 500 4 500 Långsiktig kompetensförsörjning Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) - "Vattenbyggnad" (2009-2012)**** 4 500 4 500 4 500 4 500 4 500 Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) - "Vattenturbiner och generatorer" (2009-2012)**** 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Totalt 10 500 10 500 10 500 10 500 10 500 Underhåll och förnyelse Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) (2009-2012) 530 530 530 530 530 Betongtekniskt program vattenkraft (dammar) (2010-2012) 2 300 2 300 2 300 2 300 2 300 Betongtekniskt program vattenkraft (aggregatstrukturer) (2010-2012) 600 600 600 600 600 Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger (FRAM 2011-2013) 650 650 650 650 650 Anläggningskostnadsindex (2012) 45 45 45 45 45 Reglerkraft ur ett vattenkraftperspektiv 0 500 500 500 500 Anläggningsteknik vattenkraft (2011-2012) 500 500 500 500 500 Totalt 5 125 5 125 5 125 5 125 5 125 Förstudier 200 200 200 200 200 TOTALT PROGRAMOMRÅDET 26 055 26 555 27 980 26 325 26 325 Kursiv stil ej beställt ** Bedömt utfall *** ca 3 500 ksek/år tillkommer från sex kraftföretag som finansierar åtgärder **** Ca 3 000 ksek har under 2010 dessutom överförts från SVC 2006-2008, till SVC 2009-2012

18 (53) Programområde El- och värmeproduktion och Programområde Kärnkraft Kontaktpersoner: Lars Wrangensten, områdesansvarig, tfn 08-677 26 77 Anders Björck, ansvarig för vindkraftfrågor, tfn 08-677 27 61 Bertil Wahlund, ansvarig för bränslecellfrågor och vågkraft, tfn 08-677 27 52 Bengt Hanell, ansvarig för miljöfrågor, tfn 08-677 27 36 Programråd El och Värme: Mile Elez, Tekniska verken i Linköping (ordf.) Jan Frisk, Svensk Energi Björn Fredriksson Möller, E.ON Värmekraft Sverige AB Ulf Hagman, Göteborg Energi AB Inger Lindbäck, Gävle Energi AB Eva-Katrin Lindman, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Susann Persson, Jämtkraft AB Magnus Berg, Vattenfall AB. Programråd Kärnkraft: Anna-Maria Wiberg, Vattenfall AB Nuclear Power Harri Tuomisto, Fortum Power Göran Hult, Fortum Power Inge Pierre, Svensk Energi Camilla Söderqvist, E.ON Kärnkraft Sverige AB. Sammanfattning FoU-planen omfattar projekt både inom programområde El- och Värme samt inom programområde Kärnkraft. Inom El- och värme påbörjas medverkan i en europeisk studie om möjligheterna med det framtida gasturbinkonceptet Top Cycle. En förstudie planeras också inom området torkning av biobränslen och specifikt om framtida möjligheter med torrifiering. Inom miljöområdet planeras under 2012 uppstart av etappen 2 om lagring av koldioxid inom Östersjöområdet. En fortsättning av bevakningen av forskningen inom området biobränslenas klimatneutralitet och hållbarhetsfrågor är också under uppstart. Inom Kärnkraftsområdet diskuteras för närvarande samarbete om kompetensuppbyggnad inom kärnkraftsindustrin samt kring krav på framtida kärnkraftverk. Utbyte av konventionell styrutrustning till digitala styrsystem är ett annat område inom vilket nya satsningar avses påbörjas med en första studie under 2012. Inledning Befintliga energiproduktionsanläggningar representerar ett stort kapital, som måste förvaltas rationellt. Miljökraven skärps successivt i samhället samtidigt som kraven på lönsamhet ökar. Programmet innefattar därför områden som effektivisering, ökad livslängd och förbättrade miljöprestanda för befintliga anläggningar. Ökande miljökrav, främst klimatfrågan, och EU:s 20-mål kommer att medföra att allt mer el måste genereras baserat på förnybara energikällor. Detta leder till att en långsiktig FoU-verksamhet för effektivare biobränsleanvändning för elproduktion och

19 (53) vindkraft är högst relevant och viktig även fortsättningsvis, liksom studier kring biobränslekedjornas klimat- och miljöegenskaper. Den framtida tillgången på biobränslen är också en central fråga för programområdet då konkurrensen om biobränsle förväntas öka, speciellt med tanke på framtida produktion av drivmedel och en ökad export av biobränslen. En annan viktig fråga är att så effektivt som möjligt nyttja värmeunderlaget i fjärrvärmenäten för kraftproduktion. Kärnkraften svarar för nära hälften av landets elproduktion. Att följa utvecklingen och analysera möjligheter med nya anläggningskoncept liksom att upprätthålla livslängd, god miljö och säkerhet på befintliga verk är frågor som faller inom programområdets ram. Där har goda möjligheter till branschsamverkan via Elforsk identifierats de senaste åren. Under 2010 påbörjade Elforsk ett samlat Kärnkraftsprogram för perioden 2010-2012. Ett betongtekniskt program för Kärnkraft startades 2007 och är nu inne i den avslutade delen av andra treårsetappen. I det följande redovisas mål samt förslag till aktiviteter och projekt för programområdet el- och värmeproduktion och kärnkraft. På sidan 29 redovisas de totala projektkostnader inklusive medverkan av företag och organisationer utanför Elforsks ägarkrets. På sidan 30 redovisas på motsvarande sätt förslag till programbudget avseende elföretagens satsningar för 2013, bedömt utfall för 2012 samt preliminär budget för 2014 och 2015. Endast de insatser från övriga företag som är relevanta för kraftindustrin med avseende på användning av forskningsresultaten har medtagits för att inte redovisa en orimligt hög uppväxling av insatta medel från elföretagen. Vision Programområde El och Värme Programområdets vision är att bidra till utvecklingen av ett miljöanpassat och kostnadseffektivt energisystem. Inom programområdets verksamhet exemplifieras detta med att: Initiera och genomföra projekt som möjliggör förbättrad effektivitet och miljöprestanda hos befintliga anläggningar. Identifiera och värdera produktionstekniker som kan bli av betydelse för energiföretagen med avseende på resursanvändning, miljöegenskaper, tekniska prestanda och kostnader. Identifiera och analysera faktorer som kan påverka drift och utbyggnad av elproduktionsanläggningar, såsom leveranssäkerhet, nya miljökrav, acceptans etc. Medverka till att utveckla de kompetenser som krävs för att uppfylla visionen. Programområde Kärnkraft Visionen med Elforsks kärnkrafttekniska program är att dagens reaktorer ska kunna nyttjas på ett kostnadseffektivt, säkert och miljöriktigt sätt. Programmet ska också bygga upp kompetens för att förstå vad som krävs av företag och samhället för att kunna ersätta dagens reaktorer med nya och mer effektiva produktionslösningar samt vilka möjligheter som ges med kärnkraftstekniken på längre sikt.

20 (53) FoU planens uppdelning på delområden En uppdelning har gjorts av FoU-planens på följande delområden: Produktionsrelaterade frågor systemfrågor och miljöfrågor Bränslebaserade elproduktionsanläggningar Programområde Kärnkraft Vindkraft Vågkraft Standardisering Produktionsrelaterade frågor systemfrågor och miljöfrågor Övergripande mål Att identifiera och analysera faktorer som kan påverka drift och utbyggnad av elproduktionsanläggningar, såsom kostnader, bränsletillgång, nya miljökrav, etc. Projektområden Förutsättningar för nya elproduktionsanläggningar Att kunna redovisa väl underbyggda och konsistenta kostnadsdata för olika kraftslag. Att ta fram ett underlag som visar vilka faktorer som påverkar olika elproduktionsalternativ och hur detta kan komma att påverka utbyggnaden av ny elproduktion. En ny uppdaterad och kompletterad sammanställning av kostnader för produktion av el från olika kraftslag under rubriken El från nya och framtida anläggningar kommer enligt planerna att genomföras med början 2013. Studien inkluderar även kostnadsbedömningar för framtida produktionstekniker såsom exempelvis några olika typer av energikombinat. Det finns ett stort intresse bland företagen att studien uppdateras och kompletteras fortlöpande. Nästa uppdatering av projektet har lagts in i budgeten för 2015. Bränslen och miljöfrågor Att bevaka och följa vad som menas med biobränslens klimatneutralitet samt att aktivt bevaka frågor om biobränslens hållbarhet. Att studera möjligheterna med torra biobränslen jämfört med fuktiga ur ett systemperspektiv. Att undersöka och följa utvecklingen om lagring av koldioxid (CCS)

21 (53) Området klimatneutralitet för biobränslen och pågående forskning inom området har studerats och bevakats i några tidigare genomförda projekt. Ett projekt inkluderande även hållbarhetsfrågor för biobränslen har offererats under 2012 och kommer enligt planerna att genomföras under 2013 och 2014. En systemstudie har tidigare genomförts och avrapporterats (Elforsk rapport 11:05) där fördelarna och möjligheterna med att torka biobränslen för kraftvärmeproduktion studerats och jämförts med olika referensfall baserat på fuktiga biobränslen. Ett fortsatt projekt med inriktning på för- och nackdelar med torrifiering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv planeras, eventuellt blir första steget en förstudie under 2012 Elforsk har tidigare ansvarat för och administrerat ett program kring CCS, (avskiljning och lagring av koldioxid). Projektet var branschöverskridande och delfinansierades av Energimyndigheten. En fortsatt etapp med fokus på lagringsmöjligheter under Östersjön planeras nu med beräknad projektstart 2012. Bränslebaserade elproduktionsanläggningar Övergripande mål Att bidra till att teknik och metoder för lägre produktionskostnader och bättre miljöprestanda i anläggningar utvecklas. Att identifiera produktionstekniker som kan bli av betydelse för energiföretagen och att värdera dessa med avseende på resursanvändning, kostnader, miljöegenskaper, prestanda och tillgänglighet. Att bidra till branschens kunskap om utvecklingsläget och kompetensuppbyggnad för implementering av ny teknik för värmekraft. Projektområden: Effektivisering och förnyelse av värmekraft (Värmeforsk) Programområdets verksamhet inom delområde Effektivisering och förnyelse av värmekraft sker inom ramen för Värmeforsks basprogram. Detta avgränsas i tiden genom att tillämpningsbara resultat ska finnas tillgängliga inom 5 år. Värmeforsks projekt behandlar frågor som gäller kraft- och värmeproducerande anläggningar ( innanför staketet ) och inriktas mot bränsle-, förbrännings-, anläggnings- och materialteknik. Ett nytt fyraårigt basprogram för perioden 2012-2015 är under planering med något försenad uppstart hösten 2012. (basprogrammet 2012 2015) Värmeforsks basprogram har som mål att medverka till utveckling av effektiva och miljövänliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar samt skogsindustriella lutoch biobränslepannor. Programmet är främst inriktat mot produktion av el och värme, samt för kombinerad produktion av t.ex. kyla, drivmedel, pappersmassa och/eller andra produkter. Huvudsakligen syftar programmet till att genom tillämpad forskning vara i frontlinjen för tekniska lösningar gällande förnyelsebar kraft- och värmeproduktion, som kan stärka branschens konkurrenskraft och härigenom förbättra lönsamheten och samtidigt öka kunskapen hos branschens aktörer.

22 (53) Basprogrammet är även för den kommande programperioden organiserat i fyra forskningsområden: Anläggnings- och förbränningsteknik Material- och kemiteknik Processtyrning Systemteknik Inom de olika forskningsområdena har mål enligt nedan formulerats. Anläggnings och Förbränningsteknik Projekten som genomförs under programperioden ska ha en potential att öka nettoproduktionen av el med totalt 5 % Karakterisering, identifiering av mekanismer samt proveldning av minst tre förnybara bränslen och bränsleblandningar som tidigare inte utvärderads för energiändamål Utveckling av kostnadseffektiv teknik för att minska emissioner av fina partiklar och kväveoxid med mer än 25 % i mindre anläggningar Material och kemiteknik Under programperioden ska material och/eller ytbeläggningar utvärderas som kan bidra till en ökning av elverkningsgraden med 1-5 procent, vid eldning med bio/avfallsbränslen av den typ som används idag och med ångtemperaturer enligt den gemensamma målsättningen för KME, HTC och Värmeforsk (600 C i biobränsleeldade pannor, 550 C i returfliseldade pannor, 500 C i pannor för hushållsavfall, 540 C i sodapannor). Teknik och/eller processer utvärderas som kan bidra till att öka tillgängligheten med upp till 5 procent i anläggningsdelar där man har stora tillgänglighetsproblem. Teknik och/eller processer utvärderas och rekommendationer ges som kan bidra till att utsläpp till vatten och/eller luft minskar i enlighet med aktuella EUdirektiv på området (aktuella direktiv är bland annat vattendirektiven 2000/60/EG och 2008/105/EG och det nya direktivet 2010/75/EU om industriutsläpp) Processtyrning Minst två styr- eller optimeringsstrategier ska under programperioden implementeras i anläggning/anläggningar. Minst ett resultat ska bidra till att intelligenta funktioner för beslutsstöd implementeras i en anläggning. Minst ett resultat ska bidra till utveckling av användargränssnitt som ger beslutsunderlag som underlättar för operatören/driftledningen att fatta rätt beslut.

23 (53) Systemteknik Programområdet ska medverka till att minst ett projekt inom basprogrammets övriga programområden, som bidrar till utveckling av befintliga anläggningar, implementeras och utvärderas med avseende på systemkonsekvenser. Att medverka till att ta fram tre nya teknikapplikationer som möjliggör användning av fjärrvärme som värmesänka. Att utifrån systemperspektiv utföra analys för utnyttjande av minst tre av de nya bränslen som proveldas inom ramen för Anläggnings- och förbränningsteknik. Effektivisering av kraftvärmeverk Att säkerställa beställarkompetensen hos energiföretagen avseende moderna kombianläggningar. Ett nytt treårsprogram för att höja beställarkompetensen och följa utvecklingen för moderna gaskombianläggningar avslutas under 2012. Projektet har genomförts av LTH på uppdrag av Elforsk. Teknikutvecklingen följs genom att delta på internationella konferenser inom området samt att söka information från leverantörer och forskningsorganisationer som exempelvis VGB (Verband der Großkessel- Besitzer, tysk forskningsorganisation för kraftverk). Driftserfarenheter från de nybyggda anläggningarna i Sverige följs även inom projektet. Två årsrapporter från programmet är hittills publicerade (Elforsk-rapporter 10:63 och 11:22) och en samlande slutrapport färdigställdes under våren 2012. Projektet föreslås fortsätta i ytterligare en treårsperiod. Medverkan i projektet Top cycle (Top spool) Att bidra till utvecklingen och introduktionen av tekniken genom att medverka med synpunkter och kunskaper från presumtiva användare. Euroturbine har för programrådet för El och Värme presenterat det s.k. Top-cycle konceptet. Brännkammaren i en vanlig gasturbin ersätts med en s.k. Top spoole som arbetar vid högre tryck (60-70 bar) och med stökiometrisk förbränning. Ånga från avgasångpannan i rökgaststråket sprutas in i Top spoolen. Konceptet har mycket intressanta egenskaper med betydligt lägre investeringskostnader och högre verkningsgrader än motsvarande kombinerade cykler. Gasturbincykeln skulle också kunna integreras med en trycksatt förgasningsanläggning för biobränslen och uppges då få 55 procent elverkningsgrad.

24 (53) Elforsk har under 2012 tackat ja till att delta i en europeisk studie som leds av ETN (European Turbine network). Insatser ur ett svenskt perspektiv med biobränslebaserade anläggningar planeras därefter. Program effektivare skogsbränslesystem et med programmet är att utveckla effektivare produktionssystem och organisationsstruktur för skogsbränsleförsörjning för att långsiktigt och uthålligt söka tillvarata en större del av skogsbränslepotentialen och därmed bidra ytterligare till bränsleförsörjningen i olika delar av energisektorn, Programmets andra etapp ESS.2 är fyraårigt och pågår under 2011-2014 och Elforsk deltar i styrelse och programreferensgruppen (Bränslesamverkansgruppen). Bevakning av förgasningsområdet Att följa utvecklingen av termisk förgasning av biobränslen såväl inom Sverige som internationellt med syftet att effektivt kunna producera el. Elforsk har sedan 2007 deltagit i det Teknikbevakningsprojekt som SGC (Svenskt Gastekniskt Center) genomför. Fortsatt medverkan även efter 2012 planeras och är ett kostnadseffektivt sätt att följa utvecklingen inom området. Teknikbevakning av bränslecellsområdet Att följa den internationella utvecklingen inom bränslecellsområdet speciellt med avseende på möjligheterna till användning av bränsleceller för effektiv omvandling av biobaserade bränslen (biogas). Ett teknikbevakningsprogram har genomförts sedan 2006 i samverkan med Energimyndigheten och några företag, se programmets webbplats www.branslecell.se. Programmet bevakar både olika bränslecelltekniker och olika tillämpningsområden. En fortsättning av programmet startades 2010 efter viss försening. Programmet finansieras för närvarande av Energimyndigheten och genom egna insatser av några industriföretag. Programmet 2011/2012 är försenat men bedöms kunna fortsätta våren 2012.

25 (53) Materialteknik Utvecklingen av gasturbiner, ångturbiner, pannor mm går mot allt högre verkningsgrader och bättre prestanda. Detta uppnås till stor del genom högre temperaturer och påkänningar än vad som tidigare tillämpats. Härmed ställs helt nya krav på materialen. Avfallsförbränning och nya biobränslefraktioner innebär också andra förutsättningar med mer besvärliga miljöer i befintliga anläggningar. Att få kunskap om materialens egenskaper i verklig miljö för nya och befintliga anläggningar för att kunna göra relevanta bedömningar av livslängd, underhållsbehov och investeringskostnader. Elforsk svarar sedan 1997 för forskningsprogrammet KME (Konsortiet Materialteknik för demonstration och utveckling av termiska processer) som har långsiktig energirelaterad materialforskning som bas. Programmet genomförs av universitet, högskolor och forskningsinstitutet genom forskningssamverkan mellan kraftföretag, utrustningstillverkare, materialtillverkare och Energimyndigheten. En ny fyraårig programperiod, KME 2010-2013 pågår för närvarande. Forskningsprogrammet inkluderar förutom Materialtekniskt basprogram även ett nytt programområde Effektivare elproduktion med förnybara bränslen och avfallsfraktioner med målsättningen att demonstrera en fullskalig anläggning 2017/2018 med betydligt högre ångdata än dagens. Elforsk medverkar sedan 2004 även i HTC, kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion. En övergripande vision med energiföretagens engagemang är att undanröja de materialtekniska begränsningar som finns vid förbränning av biomassa och avfall genom långsiktig och kompetenshöjande forskningsverksamhet. HTC utgör en kunskapsbas för KME-programmet. Programområde Kärnkraft Att öka kunskapen om åldrings-, livslängds- och säkerhetsfrågor för befintliga kärnkraftsanläggningar. Att bygga upp kompetens för svensk kärnkraftsindustri för att kunna ersätta befintliga reaktorer med nya effektiva produktionsalternativ. Att följa den långsiktiga teknikutvecklingen och se vilka möjligheter nya teknikkoncept kan få för Sverige. Betongtekniskt program för Kärnkraft startade i januari 2007 och är nu inne i en andra treårsperiod 2010-2012. Elforsk driver programmet som samfinansieras av Vattenfall, kärnkraftverken samt TVO och SSM. Ett omvärldsbevakningsprogram av Kärnkraftsområdet pågår också sedan 2008. Inom programmet utkommer årligen 4 nyhetsblad samt anordnas ett seminarium. Projektet samfinansieras av SAFOföretagen.

26 (53) Under 2011 beställdes en tredje etapp av ett projekt kring tillståndsprocessen för ny kärnkraft i Sverige. De två tidigare etapperna är avrapporterade i Elforskrapporterna 10:24 och 11:06. I projektets tredje och sista del analyseras i detalj konsekvenserna av den svenska lagstiftningen för såväl de skyddande som de möjliggörande funktionerna i tillståndsprocessen för nya kärnkraftverk, slutrapporteras till sommaren 2012. Ett projekt kring kylvattenflödenas miljöpåverkan vid kärnkraftverken påbörjades under 2008 och är nu inne i en andra etapp där bl.a. problem vid intagssilar och konsekvenser av eventuellt högre kylvattentemperaturer studeras. Projektet kommer att slutrapportras sommaren 2012 och fortsatt verksamhet inom området planeras därefter. En inledande workshop hölls i mars 2011 kring projekterfarenheter i kärnkraftverk vid övergång till digitala styrsystem. En första studie för att lista upp de problemställningar som finns inom området med identifiering av nödvändiga branschgemensamma aktiviteter planeras att starta innan sommaren 2012. En andra etapp av ett projekt angående kommande lastföljningskrav för både befintliga och eventuellt nya kärnkraftsanläggningar har beställts. Den andra etappen av projektet kommer att fokusera på anläggningskostnader och påverkan på anläggningen relaterat till lastföljning. Den första projektetappen finns avrapporterad i Elforskrapport 12:08. Ett nytt projekt kring framtida reaktorer och vilka krav beställaren ska ställa planeras. Utformningen av olika leverantörers nya reaktorkoncept med tanke på säkerhet skiljer sig åt. Syftet med projektet är att ta fram en gemensam genomarbetad kravlista. Kravlistan kan även användas som en plattform för branschen i framtida diskussioner om kravbild från myndigheten. Planerad projektstart hösten 2012. Vindkraft och vågkraft Ett fyraårigt vindforskningsprogram, VindForsk III pågår sedan 2009 och slutförs 2012. Ett nytt program Vindforsk IV för 2013-2016 planeras. Programmets mål är att stärka vindkraftens förutsättningar genom att: ta fram generaliserbara resultat kring vindkraftens egenskaper och möjligheter, forskningen som bedrivs ska ske på den internationella framkanten inom ett antal teknikområden, bevara och stärka kompetensen i befintliga forskargrupper vid universitet, högskolor samt teknikkonsulter, stärka rekryteringsbasen till svensk vindkraftindustri, synliggöra vindkraftforskningen och sprida dess resultat. Det innevarande programmet har totalt en budget på ca 80 MSEK för perioden 2009-2012 varav Energimyndigheten finansierar 50 %. Det nya programmet 2013-2016 planeras bli en direkt fortsättning på det gamla programmet med fokus på forskning och

27 (53) utveckling som på sikt kommer att minska vindkraftens kapital och driftkostnader samt minska osäkerheten vid bedömning av dessa. Programmet planeras bli indelat i följande områden: Verksamhetsområde 1: Vindresursen, projektering och etablering Verksamhetsområde 2: Drift och Underhåll Verksamhetsområde 3: Vindkraften i kraftsystemet Verksamhetsområde 4: Standardisering och omvärldsbevakning Viktiga uppgifter för programmet är att ta fram kunskap kring frågor som är viktiga för vindkraftsutvecklingen i Sverige. Under området Vindresursen, projektering och etablering är insatser kring tekniska frågor relevanta för utbyggnad i skogsområden. Kallt klimat med nedisningsproblem är ett annat viktigt område inom det pågående programmet som planeras fortsätta. Inom kraftsystemområdet är nätfrågor och design av nät i parker såväl som frågor kring reglerfrågor och elmarknadsfrågor med vindkraftsanknytning viktiga. Vågkraft Vågkraftområdet följdes i ett omvärldsbevakningsprojekt som genomfördes 2010/2011 i en första etapp. Intresset för att fortsätta projektet redan under 2012 har varit lågt. En uppföljande etapp planeras för 2013/14. et med projektet är att följa utvecklingen och analysera möjligheter med elproduktion baserad på vågenergi. Ett bevakningsprojekt föreslås med start 2013 med två nyhetsblad och ett årligt seminarium. Projektet bedöms fortsätta även under 2014 i en nästa etapp. Standardisering Elforsk ansvarar för och driver Energibranschens standardiseringsprogram sedan flera år tillbaka (se också webbplatsen www.standardisering.nu). Sedan 2012 har programmet samordnats vad gäller rapportering och information med det parallella programmet inom SEK, elkraftstandardisering. Att effektivt samordna energiföretagens medverkan vid framtagning och revidering av svensk och internationell standard inom SIS.