RAPPORT 2014:52 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 VID BANKEBERGS BYTOMT RAÄ 232:1 BANKEBERG 11:272 VIKINGSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN
Vid Bankebergs bytomt Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning och arkeologisk potential.............................. 4 Syfte.................................................................... 4 Metod och dokumentation................................................ 6 Resultat och tolkning..................................................... 6 Referenser............................................................... 6 Tekniska uppgifter....................................................... 7 Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning Östergötlands museum utförde våren 2009 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 på fastigheten Bankeberg 11: 272, Vikingstad socken, Linköpings kommun. Utredningen föranleddes av detaljplanearbete i samband med att Vikingstads församling planerat en om- och tillbyggnad av det hus som delvis användes som församlingshem. I detaljplanearbetet ingick även anläggandet av en parkeringsplats i fastighetens norra del. Den sammanlagda ytan som omfattades av det planerade arbetsföretaget uppgick till omkring 300 m 2. Utredningen utfördes efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. För den arkeologiska kostnaden svarade Vikingstad församling. Vid utredningen drogs tre sökschakt som tillsammans kom att omfatta ca 87 m2. I sökschaktet som drogs i sydvästra delen av exploateringsområdet framkom ett tunt kulturlager samt rester av en syllstensrad. Fyndmaterialet i kulturlagret bedömdes ha ett dateringsintervall mellan 1870 och 1940. I övriga schakt påträffades inget av arkeologiskt intresse. Roger Lundgren antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
525000 526000 Rappestad 76 Rappestad 70:1 6472000 Rappestad 78 Rappestad 67:1 Rappestad 79 Rappestad 77Rappestad 17:1 Rappestad 71 Rappestad 16:2 Rappestad 19:1 Rappestad 16:1 Rappestad 15:2 6472000 Rappestad 15:1 Rappestad 68:1 Vikingstad 188:1 Rappestad 69:1 Rappestad 68:2 Vikingstad 228:1 Vikingstad 229:2 6471000 Vikingstad 33:3 Vikingstad 33:1 Vikingstad 58:1 Vikingstad 33:2 Vikingstad 232:1 Vikingstad 32:1 6471000 Vikingstad 231:1 Vikingstad 236 Vikingstad Vikingstad 187:1 187:2 Vikingstad 187:3 Vikingstad 81:1 Vikingstad 82:1 6470000 Vikingstad 90:1 525000 526000 Lantmäteriverket MS2008/06551 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 6470000 3
Inledning Våren 2009 utförde Östergötlands museum en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 på fastigheten Bankeberg 11: 272, Vikingstad socken, Linköpings kommun, Östergötland. Utredningen föranleddes av detaljplanearbete i samband med att Vikingstads församling planerat en om- och tillbyggnad av det hus som till del används som församlingshem. I detaljplanearbetet ingick även anläggandet av en parkeringsplats i fastighetens norra del. Den för det planerade arbetsföretaget ianspråktagna ytan uppgick totalt till omkring 300 m 2. Utredningen utfördes efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. För den arkeologiska kostnaden svarade Vikingstad församling. Ansvarig för undersökningen var antikvarie Anders Lundberg. För rapportarbetet svarar undertecknad. Områdesbeskrivning och arkeologisk potential Vikingstad ligger i fullåkersbygd väster om Linköping. Slättlandskapet runt samhället präglas av vidsträckta åkerytor med avbrott av låga bergsimpediment. Höjden över havet ligger mellan 80 och 90 m. Jordmånen inom norra delarna av samhället utgörs av isälvsmaterial medan varvig lera kännetecknar de södra delarna. I åkermarken söder om samhället vindlar sig Kapellån fram i nordostlig riktning. Tätorten etablerades på 1870-talet i samband med anläggandet av järnvägen. Ortnamnet Vikingstad går dock tillbaks till skriftliga källor år 1317 då det skrevs Wikyngstatha (Kyrkogårdsinventeringen, ÖM). Stationssamhället innefattar de gamla byarna Bankeberg i Vikingstad socken och Fålåsa i Rappestad socken. Före 1927 hette samhället Bankeberg (Ohlsén 2008). Bankeberg omnämns första gången i skriftliga källor år 1360. Trakten är fornlämningsrik och förutom stenåldersfynd finns här järnåldersgravfält, stensträngssystem och runstenar. Inom samhällets norra del ligger flera gravfält (Rappestad 15:1, 17:1 och 19:1), vilka sannolikt ingått i ett större sammanhängande gravfält inom området (Johansson 2007). Gravfälten rymmer högar samt runda, kvadratiska och rektangulära stensättningar. I förbindelse med det största gravfältet ligger en större boplats (Rappestad 15:2). Boplatsen delundersöktes på 1980-talet (Fernholm 1983). Flera boplatsområden och gravfält (Rappestad 68:1&2, 69:1, 228:1) är belägna direkt öster om sam hället. Merparten av dem har varit föremål för arkeologiska utredningar etapp 2 samt förundersökningar (Skjöldebrand 1995; Ulfheim 1997). I samhällets västra delar finns boplatslämningar (Vikingstad 229:1&2) där bland annat skärvsten och slagg påträffades vid en arkeologisk utredning etapp 1 (Larsson 1997). På krönet av en bergknalle i åkermark, ca 190 m sydväst om samhället, står en ca 1,90 m hög runsten (Vikingstad 58:1). Enligt Östergötlands runinskrifter är inskriften avfattad i lönnskrift. Våren 2005 utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Bankeberg 11:139, ca 400 m sydost om det aktuella arbetsområdet. Inom fastigheten påträffades enstaka boplatslämningar i form av stolphål och gropar av förhistorisk karaktär (Johansson 2007). Den aktuella fastigheten Bankeberg 11:272 omfattar en ca 80 x 45 m stor yta i Vikingstads södra utkant. I väster utgör fastigheten del av Bankebergs bytomt (Vikingstad 232:1). Bytomten är ett nord-sydligt orienterat 100-300 x 60-200 m stort område. Tomten är i dag till stora delar bebyggd med bland annat hembygdsgård och park. Bytomten finns med på 1178 år skifteskarta men inregistrerades i FMIS 2001 i samband med en arkeologisk utredning etapp 1 (Nilsson 2001). Centralt inom bytomten, på trädgårdsmark, finns tre resta stenar registrerade (Vikingstad 33:1-3). En av dem är en ditflyttad väghållningssten med inskriften N = 88 141.6 M Piparbo. De båda andra resta stenarna är av granit varav en är försedd med två borrhål vari det ena har nerslagits ett järnrör. De båda stenarna ska, enligt uppgift i FMIS, ha flyttats från sin ursprungliga plats i närheten och en lokal tradition markerar de gravplatsen för två ryttare alternativt två vikingar. Frånsett en arkeologisk utredning etapp 1 som gjordes 2001, har fram till 2009 inga arkeologiska undersökningar gjorts inom bytomten varför det inte kan uteslutas att ytterligare forn- och kulturlämningar finns inom det aktuella området. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var primärt att fastställa huruvida fast fornlämning berördes av det planerade arbetsföretaget. Om så var fallet skulle en bedömning göras av fornlämningens omfattning, karaktär och ålder samt potential för eventuell vidare undersökning. Resultatet av den arkeologiska utredningen ska kunna användas som ett fullgott underlagsmaterial i en fortsatt besluts- och planeringsprocess. Nedan presenteras ett par centrala frågeställningar som vid utredningsarbetet kopplades till det aktuella undersökningsområdet. 4
525700 Vikingstad 232:1 Vikingstad 33:3 6471100 6471100 6471200 6471200 6471300 6471300 Vikingstad 33:1 Vikingstad 33:2 Lantmäteriverket MS2008/06551 525700 Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med sökschakten och syllstensraden (blå) markerade. Skala 1:1000. 5
Finns det ytterligare bevarade spår av historisk/ förhistorisk aktivitet inom det aktuella detaljplane området utöver det som är känt sedan tidigare? Hur kan eventuella nya lämningar relateras till den övriga kända fornlämningsbilden inom och i anslutning till Vikingstad? Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen utfördes i två steg där man i första skedet gjorde en kart- och arkivgenomgång samt besiktning av området. Detta syftade till att ge en kulturhistorisk bakgrundsbild av området varefter man utförde en sökschaktsgrävning med grävmaskin inom valda delar av exploateringsområdet. Schakt och anläggningar markerades på planritning. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat och tolkning Vid undersökningen grävdes tre sökschakt som omfattade ca 87 m2 (figur 3). På platsen för den planerade tillbyggnaden drogs ett schakt på ca 11,0 x 2,4 m i 90 vinkel jämfört befintlig huskropps långsida. Sydväst om detta schakt drogs ytterligare ett schakt om 19,2 x 4,8 m som löpte längs den planerade tillbyggnaden ner och förbi dess sydvästra hörn. Dessutom grävdes ett 3 x 2,4 m stort schakt på platsen för den planerade utvidgningen av parkeringen norr om byggnaden. I sökschaktet som grävdes vid den planerade till byggnadens sydvästra hörn påträffades närmast under grun den ett tunt kulturlager samt vad som bedömdes vara rester en syllstensrad. Fyndmaterialet i kulturlagret samt i anslutning till syllstensraden bestod av tegelfragment, enstaka träkol, benfragment, porslin, buteljglas, smidd spik, spjällucka, nit samt gångjärn. Materialet bedömdes ha ett dateringsintervall mellan 1870 och 1940. I övriga schakt påträffades inget av arkeologiskt intresse. Östergötlands museum förordar att inga ytterligare arkeologiska åtgärder behöver vidtagas inför den planerade exploateringen inom utredningsområdet. Referenser FMIS=Fornminnesregistret på nätet Nilsson, P. 2001. Fornlämningar i Vikingstad samhälle. Vikingstad och Rappestad socknar, Linköpings kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning etapp 1. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2001:16. Johansson, G. 2007. Bankeberg enstaka anläggningar. Bankeberg 11:139. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2007:43. Larsson, L. Z. 1997. Vikingstad samhälle. Rapport UV Linköping 1994:40. Ohlsén, M. 2008. Servisledning till Nålgatan 8 i Vikingstad. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 15, Bankeberg 5:8, Rappestads socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, arkeologisk rapport 2008:18. Skjöldebrand, M. 1995. Vikingstad samhälle. Stora och Lilla Fålåsa i Rappestad socken, Bankeberg i Vikingstad socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1997:1. Ulfheim, A. 1997. Vikingstad samhälle. Stora och Lilla Fålåsa i Rappestad socken, Bankeberg i Vikingstad socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1997:1. Arkiv Ärendehandlingar; Fernholm, R. 1983. ATA dnr 1216/83 Kyrkogårdsinventeringen över Vikingstad kyrka, Östergötlands länsmuseum 6
Tekniska uppgifter Fastighet Bankeberg 11: 272 Socken/stad Vikingstad sn Kommun Linköpings kommun Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Vikingstad 232:1 Digitala fastighetskartans blad 64F 7c SO Koordinater (n/e) 525712, 6471145 Koordinatsystem SWEREF 99 TM Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 & 2 Länsstyrelsens dnr 431-36057-08 Länsstyrelsens handläggare Carin Claréus ÖM dnr 92/09 ÖM projektnr 530919 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Linköpings kommun Teknik och samhällsbyggnad Vikingstads församling Projektledare Anders Lundberg, Titti Fendin Personal - Rapportarbete Roger Lundgren Fältarbetstid 2009-05-26 Totalt undersöktes ca 87 m 2 Fynd - Foto - Analyser - Grafik Roger Lundgren Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:52 Östergötlands museum 7
8
Östergötlands museum utförde våren 2009 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 på fastigheten Bankeberg 11:272, Vikingstad socken, Linköpings kommun. Utredningen föranleddes av detalj planearbete i samband med att Vikingstads församling planerat en om- och tillbyggnad av det hus som till del används som församlingshem. I detaljplanearbetet ingick även anläggandet av en parkeringsplats i fastighetens norra del. Den sammanlagda ytan som omfattades av det planerade arbetsföretaget uppgick till omkring 300 m 2 och de tre sökschakten som sedan togs upp kom att omfatta ca 87 m². I sökschaktet som drogs i sydvästra delen av exploateringsområdet framkom ett tunt kulturlager samt rester av en syllstensrad. Fyndmaterialet i kulturlagret bedömdes ha ett dateringsintervall mellan 1870 och 1940. I övriga schakt påträffades inget av arkeologiskt intresse. ISSN 1403-9273 Rapport 2014:52