YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING

YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING Teknikföretagens policy för yrkesutbildning FOTO: NIKLAS NYMAN KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS ÖVER 100 000 TEKNIK UTBILDADE* *KÄLLA: TRENDER OCH PROGNOSER, SCB, 2011

FOTO: SHUTTERSTOCK INLEDNING Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Dessutom är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten kopplad till industrins varuexport. Varje direkt anställd i teknikföretagen genererar ett flertal jobb i andra sektorer. Svenska teknikföretags framgångar på världsmarknaden har bidragit till en positiv handelsbalans och till jobb och välstånd i Sverige. För att Sverige ska attrahera globala investeringar i avancerad produktion och utveckling krävs god tillgång till ingenjörer och yrkesarbetare samt en industrirelevant forskning i världsklass. Det ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla god utbildning med ett innehåll som överensstämmer med behov idag och i framtiden. I denna policy ger vi våra förslag på åtgärder inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan för att teknikföretag fortsatt ska vara internationellt konkurrenskraftiga. 3

4 FOTO: NIKLAS NYMAN

TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: DET MÅSTE FINNAS TYDLIGA INDUSTRIELLT INRIKTADE UTBILDNINGAR I GYMNASIET Samtliga industrirelevanta gymnasieprogram bör omfatta mer än 2500 poäng Samtliga industrirelevanta gymnasieprogram bör ge grundläggande behörighet till högskolan Sammanhållna arbetsdagar bör införas i gymnasieskolan Högre krav ska ställs på djup och bredd på såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program Regelverket för yrkesutbildning bör utvecklas så att företagen ges ett avgörande inflytande över utbildningen Behörighetskraven till samtliga gymnasieprogram ska vara godkända betyg i samtliga ämnen från grundskolan YRKESHÖGSKOLAN BEHÖVER BYGGAS UT Yrkeshögskolan bör få ökade medel Preparandutbildningar ska få erbjudas inom yrkeshögskolan Fördelningen av statsbidrag mellan olika yrkesområden bör ses över Bedömningsprocessen för ansökningar för att starta utbildning ses över och kvalitetssäkras Strategiskt viktiga industrirelevanta utbildningar får beslut om fler än två utbildningsomgångar Ekonomiska lösningar tas fram för att möjliggöra att industrirelevanta utbildningar ska kunna erbjudas även i glesbygd YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA MÅSTE GES EN HÖGRE PRIORITET Yrkesvux bör permanenteras inom vuxenutbildningen Yrkesvux måste tillförsäkras en långsiktigt förutsägbar nationell finansiering Förordningen om gymnasial yrkesutbildning för vuxna bör ses över och revideras med syfte att tydliggöra att utbildningen ska motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft på hela arbetsmarknaden Det ska vara möjligt att läsa in behörighet till yrkeshögskolan inom Yrkesvux 5

VÅRA PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR HELA UTBILDNINGSYSTEMET ALLA SKA FÅ SAMMA CHANS TILL EN BRA UTBILDNING. Teknikföretagen vill att utbildningssystemet finansieras offentligt, håller en hög kvalitet och ger valfrihet. Oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har ska alla barn, ungdomar och vuxna få likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. De ska få god återkoppling på sina kunskapsnivåer och alla ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det ska finnas stöd för lågpresterande individer och de högpresterande individerna ska utmanas. UTBILDA FÖR JOBB. All utbildning, oavsett nivå, ska utgå ifrån att utbildningen ska rusta de studerande för arbetsmarknadens förutsättningar och krav. Utbildningar behöver därför vara dimensionerade efter arbetsmarknaden och det måste föras en nära dialog med företag och andra arbetsgivare om vilka krav morgondagens medarbetare måste leva upp till. DET BEHÖVS EN HELHETSSYN PÅ UTBILDNINGSSYSTEMET. Ingen utbildning får stänga några dörrar till vidareutbildning. Det reguljära utbildningssystemet och arbetsmarknadsutbildningar måste hålla likvärdig kvalitet och samordningen behöver öka. Det behöver finnas en helhetssyn på utbildningsystemet som möjliggör karriärväxling. Individer måste lättare kunna röra sig genom utbildningsystemet och kunna förflytta sig mellan yrkesinriktade och akademiska utbildningar. DET BEHÖVS EN BRED POLITISK ÖVERENSKOMMELSE OM UTBILDNINGS SYSTEMET. Det behövs ett långsiktigt grepp om utbildningspolitiken och hur kvalitén ska höjas. Övergripande strukturella frågor kring utbildningssystemet är viktiga att fortsätta utreda och långsiktiga lösningar i samverkan med samhället i stort bör eftersträvas. SAMORDNING ÄR VIKTIGT. Utbildning och kompetensförsörjning är frågor som spänner över flera politiska arenor. Det behövs en samordnad funktion med en helhetssyn på utbildning, arbetsmarknad och näringspolitik. Genom ett tydligare regionalt ansvar för planeringen av utbildningar främjas samverkan mellan utbildningsanordnare, kommuner och företag. TEKNIKFÖRETAG BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR SIN EGEN KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Många teknikföretag har idag ett stort engagemang inom kompetensförsörjning. Men fler företag behöver ta ett strategiskt grepp om sin kompetensförsörjning i Sverige kopplat till hela utbildningssystemet. Det är viktigt både för att skolan ska förstå företagens behov och för att ungdomar ska få en rättvis bild av hur det är att jobba i ett teknikföretag. Företagens engagemang i utbildningssystemet måste dock användas effektivt. Ansvaret för utbildningssystemet är samhällets, men god kvalitet kräver arbetsgivarnas engagemang. 6

7 FOTO: EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE

INDUSTRINS KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGSBEHOV SKA VARA UTGÅNGSPUNKTEN FÖR ALL YRKESUTBILDNING Globala teknikföretag lägger produktion och utveckling där kompetensen och marknaden finns. Att säkra tillgången på duktiga yrkesarbetare är avgörande för svenska teknikföretags konkurrenskraft och fortsatta verksamhet i landet. Därför är det nödvändigt med ett utbildningsystem som kan ge både unga och vuxna tillgång till utbildningar som leder till jobb inom industrin. Framtidens arbetsmarknad och den ständigt tilltagande internationaliseringen ställer också högre krav på teknikföretagens medarbetare. Utöver en god yrkeskicklighet kommer det att krävas ökad bredd, djup och flexibilitet från morgondagens medarbetare vad gäller bland annat språkkunskaper, förståelse för olika produktionsfilosofier, initiativ- och samarbetsförmåga. Vi vill alla att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt på den internationella marknaden och därför måste utbildningsystemet anpassas och förbättras efter de förändringar som vi ser framför oss. FÖRETAGEN HAR SVÅRT ATT HITTA RÄTT PERSONAL Drygt 60 procent av Teknikföretagens medlemsföretag försökte under första halvåret 2014 att rekrytera nya medarbetare. Framförallt sökte före tagen personer med gymnasial yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Dessa företag upplevde det som ganska svårt eller mycket svårt att rekrytera. Den huvudsakliga anledningen till att det var svårt, hade att göra med att de sökande inte hade relevant yrkeserfarenhet, utbildning och/ eller arbetslivserfarenhet. 1 1 Svenskt Näringsliv, 2014 FOTO: SHUTTERSTOCK 8

DET MÅSTE FINNAS TYDLIGA INDUSTRIELLT INRIKTADE UTBILDNINGAR INOM GYMNASIESKOLAN Gymnasieskolans nationella program är alla treåriga. För att få en gymnasieexamen ska eleverna läsa kurser som uppgår till sammanlagt 2 500 gymnasiepoäng. Av dessa ska kurser om minst 2 250 poäng vara godkända. Beroende av vilket program eleven gått ställs det också krav på vissa specifika kurser som ska vara godkända. I examen ingår ett gymnasiearbete som ska visa att eleverna är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången, det vill säga att de har tillräckliga kunskaper i yrket för att vara anställningsbara. De industriägda industrigymnasierna, vilka erbjuder en utbildning som kombinerar en yrkesutbildning med en högskoleförberedande utbildning, ger eleverna långt fler kurser än vad som ingår i en gymnasieexamen om 2500 poäng. Skälet till detta är att eleverna ska vara anställningsbara direkt efter gymnasieexamen. TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: SAMTLIGA INDUSTRIRELEVANTA GYMNASIE PROGRAM BÖR OMFATTA MER ÄN 2500 POÄNG De kurser som ingår i en yrkesexamen leder enligt våra medlemsföretag inte tillräckligt långt. Kraven måste höjas för att eleverna ska vara anställningsbara efter gymnasiet. Eleverna behöver därför läsa fler kurser. Några av våra medlemsföretag har startat egna Industrigymnasier. De och några andra skolor har förstått detta och visat att det är möjligt att organisera utbildningen så att eleverna med goda resultat kan läsa fler kurser än vad som idag ingår i en examen. Vi menar därför att gymnasieskolan måste utvecklas så att alla skolor erbjuder eleverna minst 3 000 poäng. Det borde också vara en självklarhet att elevpengen anpassas efter omfattningen på utbildningen, det vill säga mer elevpeng för fler poäng! DE INDUSTRIRELEVANTA GYMNASIE PROGRAM SKA GE GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN Antalet elever som väljer det industritekniska programmet 2 har sjunkit från ca 1550 till 1330 elever mellan 2011 och 2013 och skola efter skola väljer att lägga ner utbildningen. Dels beror detta på att elevkullarnas storlek minskat, men Skolverket menar att nedgången också kan förklaras av att yrkes- 2 Skolverkets programuppföljning, 2014 9

programmen inte längre ger grundläggande behörighet. Ungdomar vill idag ha alla dörrar öppna. Detta är ett problem i två dimensioner. Dels att antalet elever sjunker och inte svarar mot rekryteringsbehoven inom industrin 3, dels att utbildningen inte ger eleverna en utbildning som svarar mot företagens krav på bredd och djup i utbildningen. För att vara fortsatt utvecklingsbara krävs att eleverna även läser andra ämnen än yrkesämnen. Men, och det är viktigt, det får inte ske på bekostnad av yrkesämnena. SAMMANHÅLLNA ARBETSDAGAR BÖR INFÖRAS I GYMNASIESKOLAN En sammanhållen arbetsdag med pedagogiskt ledd verksamhet ger eleverna bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivets villkor och lägger en god grund för fortsatta studier. Den minsta garanterade undervisningstiden på yrkesprogrammen är 2 430 timmar över tre år. Det motsvarar ca 24 timmar i veckan. Om eleverna börjar kl 8.00 kan de alltså gå hem efter lunch. Detta innebär att eleverna inte ges möjlighet att förbereda sig för de villkor som gäller på arbetsmarknaden och att de ibland har svårt att anpassa sig till företagens arbetstider. Det innebär också att eleverna till stor del lämnas ensamma med sina studier. Det är otillfredsställande när vi ser att resultaten 4 inte är bättre än vad de är och att företagen säger att eleverna i många fall inte har tillräckliga kunskaper för att vara direkt anställningsbara. HÖGRE KRAV SKA STÄLLS PÅ DJUP OCH BREDD PÅ SÅVÄL YRKESPROGRAM SOM HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Vi menar att det är viktigt att eleverna får en bred kompetens i sin utbildning. För att uppnå detta förespråkar vi att fler praktiska delar förs in på de högskoleförberedande programmen samtidigt som det förs in både mer teori och yrkeskunskaper på yrkesprogrammen. Vår argumentation för en tydligare koppling av de nationella programmen till arbetslivet står inte i motsats till vår uppfattning att även gymnasieskolans bildningsuppdrag måste stärkas. Detta är särskilt viktigt för anställningsbarheten i företag som verkar på en internationell marknad. FÖRETAGEN MÅSTE HA ETT AVGÖRANDE INFLYTANDE PÅ YRKESUTBILDNINGEN Konceptet Teknikcollege bör vidareutvecklas och vara norm för samverkan mellan utbildningsanordnare och företag. Den tidigare försöksverksamheten och den nya lärlingsutbildningen har med nuvarande reglering med skolan som huvudman inte utvecklats i någon betydande utsträckning. Företagens behov täcks inte när lärlingsutbildningen bara är en spegelbild av den skolförlagda utbildningen. För att industrirelevanta lärlingsutbildningar ska bli ett reellt alternativ för företagens kompetensförsörjning, måste villkoren anpassas efter företagens förutsättningar. FÖR ATT VARA BEHÖRIG TILL GYMNASIE SKOLAN SKA ELEVEN VARA GODKÄND I ALLA GRUNDSKOLEÄMNEN Resultaten på de senaste årens PISA-undersökningar är nedslående. 2013 låg Sverige under OECD-snittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Med de förutsättningar som många elever har när de går in i gymnasieskolan är det i många fall inte möjligt att för dem att uppnå anställningsbarhet. Grundskolan måste ges möjlighet att göra mer. För att tillgodogöra sig en internationellt konkurrenskraftig gymnasieutbildning av hög kvalitet, ser vi det som nödvändigt att alla elever ska ha klarat minst betyget godkänt i samtliga kurser i grundskolan 5. För att detta ska vara möjligt krävs tillräckligt stöd i grundskolan så att eleverna klarar kunskapsmålen. 3 Arbetsförmedlingens yrkesprognos för cnc-operatörer, 2014 4 SIRIS, betygsstatistik, 2012/13: Endast 2/3 av eleverna från det industritekniska programmet fick slutbetyg. Av dessa hade bara 2/5 godkänt betyg i samtliga ämnen. 5 SIRIS 2013/14: 77 % av eleverna var godkända i samtliga ämnen. Fler flickor än pojkar. En övervägande del av dessa elever återfinns sannolikt på de högskoleförberedande programmen. 10

FOTO: NIKLAS NYMAN YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA MÅSTE SPEGLA ARBETSMARKNADENS BEHOV För att möta behovet av ökad rörlighet och flexibilitet på arbetsmarknaden måste det finnas möjlighet till omställning även efter gymnasiet. Teknikföretagen ser därför ett behov av utbildningsvägar som leder till jobb inom industrin även för vuxna som tidigare valt andra inriktningar. För att säkra tillgången på rätt kompetens inom industrin utifrån de krav som arbetsmarknaden ställer, är det viktigt att de som erbjuds plats på industrirelevanta vuxenutbildningar också har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Därför vill Teknikföretagen förebygga bristen på efterfrågad arbetskraft genom att prioritera den som efter genomgången utbildning bedöms ha förutsättningar att få jobb, oavsett utbildningsbakgrund. 11

FOTO: NIKLAS NYMAN TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: YRKESVUX SKA PERMANENTERAS Vuxenutbildningen behövs som komplement till ungdomsgymnasiet 6. Allt för få ungdomar väljer utbildningar inom industri, underhåll och automation 7. Tendensen är dessutom vikande. Intresset för att utbilda sig till ett yrke inom industrin finns dock bland vuxna. YRKESVUX MÅSTE TILLFÖRSÄKRAS EN LÅNGSIKTIG OCH FÖRUTSÄGBAR NATIO NELL FINANSIERING Resurserna till yrkesvux har varierat kraftigt mel- 6 Skolverkets rapport 2014:412, mellan 2012 och 2013 minskade antalet sökande till det industritekniska programmet (IN) med 16 %, el- och energiprogrammet (EE) minskade med 6 %. Elevgruppen som helhet minskade med 3,8 %. Antalet skolor som erbjuder dessa program minskade ca 10 %. 7 Skolverkets statistik för läsåret 2013/14, 738 elever examinerades från IN produkt och maskinteknik, 516 från EE automation och endast 153 från IN driftsäkerhet och underhåll. lan och även under budgetåren. 8 Detta gör det svårt för utbildningsanordnare att planera och för företagen att förlita sig på yrkesvux som en långsiktig samarbetspartner. Kommunerna har som grupp betraktat också varit tydliga med att de utan statsbidraget för yrkesvux 9 inte har tillräckliga resurser att lägga på yrkesutbildning för vuxna. FÖRORDNINGEN OM GYMNASIAL YRKESUTBILDNING BÖR SES ÖVER OCH REVIDERAS Kommunerna ska i planeringen av yrkesvux samverka med Arbetsförmedlingen. Av statistiken över hur statsbidraget använts, kan man inte dra någon annan slutsats än att kommunerna i alltför många fall snarare iklätt sig rollen av arbetsgivare och ta- 8 Första året var 2009 och platserna 5 600. Antalet har sedan varierat kraftigt för att upphöra helt efter 2014. 9 50 000 kr helårsplats. 12

git möjligheten att förse sig själv med personal 10 än att som utbildningsanordnare balansera behoven mellan olika yrkesområden. Vi menar därför att regelverket måste ses över så att hela arbetsmarknadens behov speglas i utbildningsutbudet och att kommunerna ska visa att de samverkat med presumtiva arbetsgivare i kommunen. För att säkerställa att industrirelevanta utbildningar startar, bör kommunerna samverka regionalt och dimensioneringen göras i samråd med de regionala kompetensplattformarna. DET SKA VARA MÖJLIGT ATT LÄSA IN BE HÖRIGHET TILL YRKESHÖGSKOLAN INOM YRKESVUX Yrkesvux är med nuvarande regelverk i första hand till för dem som tidigare inte fått någon möjlighet att skaffa sig en utbildning. 11 Förutom till yrkes- 10 Statistik från våren 2011 visar att yrkesvux framför allt används till kommunernas egen kompetensförsörjning. 33 % av resurserna gick till utbildningar inom vård- och omsorg. Endast 4 % gick till industriutbildningar. 11 Syftet med Yrkesvux är enligt förordningen (2012:295) att motvux är de också prioriterade till övriga teoretiska utbildningar inom kommunal vuxenutbildning. Den som examinerats från gymnasieskolans högskoleförberedande program ges normalt inte möjlighet att läsa behörighetsgivande yrkeskurser inom yrkesvux. Om han eller hon inte vill gå vidare med akademiska studier utan istället utbilda sig för ett yrke inom industrin, är vägen till yrkeshögskolan därför stängd. 12. Erfarenheten från till exempel Industrins yrkesår talar för att dessa ungdomar med rätt påbyggnad utgör en betydande resurs och att det är slöseri att inte ge dem möjligheten att utbilda sig till ett yrke. Vi menar därför att yrkesvux måste öppnas upp för alla som behöver skaffa sig behörighet till en utbildning inom yrkeshögskolan. verka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning alternativt har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. 12 Eftersom yrkeshögskolan i de allra flesta fall är en påbyggnad på gymnasiets nationella yrkesprogram har inte sökande med en högskoleförberedande examen behörighetsgivande yrkeskurserna i sin examen. YRKESHÖGSKOLAN MÅSTE FÅ BETYDLIGT STÖRRE ANSLAG Det är allt fler tjänster inom industrin som kräver bredare kunskaper och mer spetskompetens än vad gymnasieskolans yrkesprogram kan ge. Vi menar att dessa kompetensbehov kan tillgodoses av de industrirelevanta utbildningarna inom yrkeshögskolan. Mot bakgrund av det alldeles för låga anslaget till yrkeshögskoleutbildningar, är det viktigt att Myndigheten för yrkeshögskolan fortsätter utveckla metoderna för behovsanalys så att prioriteringen mellan olika utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. I detta arbete är de regionala kompetensplattformarna centrala samarbetsparter. 13

TEKNIKFÖRETAGEN ANSER AT T: YRKESHÖGSKOLAN BÖR FÅ UTÖKADE RESURSER Resurserna till utbildningar inom yrkeshögskolan har i stort legat still de senaste fyra åren trots en ökning av antalet ansökningar med ca 20 %. 13 Myndigheten menar att kvaliteten på ansökningarna är hög och att de skulle kunna godkänna dubbelt så många ansökningar om bara medel till det fanns. Förra året beviljades 380 av 1185 ansökningar. Av dessa var det bara 34 utbildningar som direkt riktar sig mot industriellt arbete. PREPARANDUTBILDNINGAR SKA FÅ ERBJUDAS INOM YRKESHÖGSKOLAN För att ge möjlighet till karriärväxling måste alla oavsett utbildningsbakgrund få studera inom yrkeshögskolan. Ungdomar som läst ett högskoleförberedande program behöver få möjlighet att läsa behörighetsgivande yrkeskurser för att sedan kunna söka en yrkeshögskoleutbildning. RUTINERNA FÖR FÖRDELNINGEN AV STATSBIDRAG MELLAN OLIKA YRKES OMRÅDEN MÅSTE SES ÖVER Myndighetens uppdrag är att vid varje ansökningstillfälle bedöma behovet av utbildning inom de skilda yrkesområdena. Utbildningar som är riktade mot våra företags behov av kompetensförsörjning uppgår bara till dryga 8 %. 14 Med tanke på att våra företag säger sig ha stora svårigheter att rekrytera personal med bakgrund från yrkeshögskolan och att Svensk industri står för närmare hälften av den svenska varuexporten menar vi att yrkesområdet inte är tillräckligt prioriterat. 13 2011 lämnades 1127 ansökningar in till Myndigheten. 2014 var siffran 1339. 14 Av 221 ansökningar inom yrkesområdet teknik och tillverkning och avsåg 75 utbildningar som var riktade mot våra företag. Av dessa beviljades 33 medan 42 avslogs. PROCESSEN FÖR BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR BÖR SES ÖVER OCH KVALITETSSÄKRAS Region Skåne har under 2013 kartlagt yrkeshögskoleutbildningarna i Skåne 15. En genomgående kritik från de som får avslag på sina ansökningar är att beslutsprocessen inte är upplevs transparent. Man förstår inte avslagen och motiveringarna är inte alltid individuella utan följer ofta en standardmall. Det ligger många timmars arbete bakom varje ansökan och det är inte tillfredsställande om den sökande inte får konstruktiv återkoppling på sin ansökan. Det kan ytterst leda till misstro mot yrkeshögskolan. STRATEGISKT VIKTIGA UTBILDNINGAR MÅSTE FÅ BESLUT OM FLER ÄN TVÅ UTBILDNINGSOMGÅNGAR Många utbildningar inom teknik och tillverkning kräver omfattande investeringar. Den osäkerhet som råder när beslut endast omfattar två utbildningsomgångar 16 riskerar bidra till att många nödvändiga utbildningar inte ens lämnar idéstadiet. Vi menar därför att investeringsintensiva utbildningar som bedöms vara viktiga och bärkraftiga på lång sikt ska få beslut om fler än två utbildningsomgångar. EKONOMISKA LÖSNINGAR BÖR TAS FRAM SOM MÖJLIGGÖR ATT INDUSTRI RELEVANTA UTBILDNINGAR KAN ERBJUDAS I HELA LANDET Företag som verkar i regioner med liten befolkning eller låg attraktivitet har särskilt svårt att rekrytera personal. Misslyckas man upprepade gånger med rekryteringar återstår för många inte några andra 15 Region Skåne Framtidens yrkeshögskola inom teknik och tillverkning, september 2014 16 Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, 1 kap. 4 14

alternativ än att överväga en flytt av verksamheten. Detta medför stora kostnader för såväl företag som samhälle. Det är därför viktigt att det finns någon form av stödsystem för utbildningar med få deltagare. Under 2014 har det funnits en möjlighet att ansöka om ett startstöd för sådana utbildningar. Vi menar att någon form av motsvarande stödsystem behöver utredas och permanentas. VAD GÖR TEKNIKFÖRETAGEN FÖR ATT STÄRKA UTBILDNINGSSYSTEMET? Ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik är avgörande för att teknikindustrin ska kunna attrahera kompetenta medarbetare. Teknikföretagen genomför på eget initiativ en rad långsiktiga satsningar och vi stöttar också andras satsningar inom området. Inom ramen för projekt som Teknikspanarna, Årets Teknikutbildning, Problemlösarna och Ma- TeNa håller vi workshops för elever och inspirationsföreläsningar för lärare. Vi delar ut stipendier och erbjuder gratis undervisningsmaterial allt för att stärka teknikundervisningen. Genom våra projekt riktade mot studie- och yrkesvägledare, till exempel Felix stör en ingenjör och Ingenjörsvägen arrangerar vi workshops runt om i landet om dagens teknikindustri, yrkesroller för ingenjörer och utbildningsvägar dit. Vi arbetar med industrins övriga parter inom ramen för Teknikcollege. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, utbildningsanordnare och företag för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå.. Vi engagerar oss i programråd, branschråd, referensgrupper, styrelser och utbildningsnämnder för att utveckla gymnasie- och ingenjörsutbildningar som håller hög internationell klass och är anpassade efter teknikindustrins behov. Teknikföretagen kommer att fortsätta arbeta för en stärkt undervisning och konkurrenskraftiga utbildningar i teknik, naturvetenskap och matematik och för förbättrad information kring karriärmöjligheter i dagens och framtidens teknikindustri. FOTO: NIKLAS NYMAN 15

KONTAKT TEKNIKFÖRETAGEN: Torgny Martinsson torgny.martinsson@teknikforetagen.se +46 8 782 09 07 2014 FORM: MGD.NU, TRYCK: ÅTTA.45 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA Teknikföretagen är arbets givar organisationen för de kreativa företag som står för hälften av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknik företag i arbets rätt och bransch frågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världs klass.