Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013. Öppna dörrar till bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013 Öppna dörrar till bostadsmarknaden

Länsstyrelsen Skåne Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013 Öppna dörrar till bostadsmarknaden Utgiven av: Styrgrupp: Länsstyrelsen Skåne Peter Cavala, samhällsbyggnadsdirektör Gunvor Landqvist, socialdirektör Författare: Margareta Johansson, enheten för social hållbarhet Mattias Larsson, enheten för social hållbarhet Birgitta Wadkvist, enheten för samhällplanering Stina Westlin, enheten för samhällplanering (huvudförfattare) Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 400-13672-13 ISBN: 978-91-87423-11-6 Rapportnummer: 2013:7 Layout: Tryck: Stina Westlin Går att hämta på Länsstyrelsen Skånes hemsida Utgivningsår: 2013 Omslagsbild: Foto: Nyckelord: Stina Westlin Stina Westlin Bostadsmarknad

Bostadsmarknadsanalys 2013 Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013 - Öppna dörrar till bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsanalys 2013 Ett hem! Det är det fästet, vi rest med murar trygga vår egen värld den enda, vi mitt i världen bygga Verner von Heidenstam, Nobelpristagare i litteratur Vi formar våra byggnader därefter formar de oss Winston Churchill, brittisk premiärminister och författare

Bostadsmarknadsanalys 2013 Förord Skåne växer Skåne län är en av Sveriges tre viktigast tillväxtregioner just nu. Länet är strategiskt beläget i norra Europa och har en hög attraktivitet, vilket kan vara en av anledningarna till att inflyttningen av nya invånare till länet ökar. Att kunna tillfredsställa människors och företags behov av bra bostäder är en grundförutsättning för samhällets tillväxt och välstånd. Nyckeln till det goda boendet är att kunna erbjuda bra bostäder samt fungerande städer och landsbygd, där önskemålen om trygghet, standard, service, läge, tillgänglighet och ett rikt kulturutbud uppfylls. Under senare år har Skånes bostadsmarknad präglats av bostadsbrist. Framförallt råder det brist på hyresrätter i våra större städer, vilket begränsar rörligheten på bostadsmarknaden och även slår hårt mot de socioekonomiskt svaga grupperna. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den svåra bostadssituationen. Enligt de skånska kommunerna är det främst negativa ekonomiska förutsättningar som är orsaken till att det byggs så lite. Länsstyrelsen Skåne har gjort ett försök att kartlägga de hinder för bostadsbyggandet som föreligger i länet. Förslag har även tagits fram för hur dessa hinder ska överbryggas. En av de viktigaste slutsatserna är att alla aktörer måste bli bättre på att förstå varandras olika verksamheter. För att komma dit krävs öppenhet och pedagogiskt arbete i tidiga skeden. Fler dörrar måste öppnas på bostadsmarknaden, vilket bland annat kan ske genom att skapa arenor för dialog och nätverk mellan berörda aktörer. Syftet med denna rapport är att ge en aktuell regional bild av läget på bostadsmarknaden i Skåne. I år har vi även haft målsättningen att främja dialogen mellan olika berörda aktörer genom att ställa en rad aktuella frågor efter flera av textavsnitten. En stor del av uppgifterna i rapporten är hämtade från Boverkets bostadsmarknadsenkät där Länsstyrelsen i Skåne har ansvarat för insamlingen av svaren. Bakgrundsfakta bygger även på statistik från Region Skåne och Statistiska centralbyrån. Förhoppningen är att innehållet i rapporten ska utgöra ett användbart kunskapsunderlag i bostadsplaneringen. Likaså hoppas vi att rapporten ska utgöra ett underlag för en framtida dialog mellan olika aktörer angående utvecklingen av bostadsmarknaden i Skåne. Vi vill rikta ett varmt tack till alla kommuner som besvarat årets bostadsmarknadsenkät. Vi vill också tacka alla internt på Länsstyrelsen i Skåne som medverkat i framtagandet av denna rapport. Bostadsmarknadsanalysen har i år utarbetats av Margareta Johansson, Mattias Larsson, Birgitta Wadkvist och Stina Westlin (huvudförfattare). I styrgruppen har Peter Cavala och Gunvor Landqvist ingått. Vi hoppas att rapporten ska komma till nytta och att ni får en trevlig och intressant läsning! Länsstyrelsen i Skåne län i juni 2013 Margareta Pålsson Landshövding i Skåne län Peter Cavala Samhällsbyggnadsdirektör

Länsstyrelsen Skåne Innehållsförteckning Förord............................................................. 1. Introduktion.... 7 1.1 Sammanfattning...8 1.2 Om rapporten...10 2. Vart är Skåne på väg?...12 2.1 Skåne En attraktiv tillväxtregion med stora möjligheter...13 2.2 Tio utmaningar för skånskt bostadsbyggande...15 3. Skåne bygger?... 23 3.1 Bostadsbyggandet varierar över tid...24 3.2 Hälften av kommunerna uppger balans på bostadsmarknaden...25 3.3 Det byggs färre bostäder trots att befolkningen ökar...27 3.4 Stora skillnader mellan förväntat och faktiskt byggande...28 3.5 31 kommuner har brist på hyresrätter...30 3.6 Kommunerna planerar för fler hyresrätter...32 3.7 Allmännyttan viktig - men säljs ut ändå...33 4. Finns det bostäder för alla i Skåne?... 35 4.1 Brist på bostäder för många samhällsgrupper i Skåne....36 4.2 Bostadssituationen är akut för många ungdomar och studenter...37 4.3 Hemlösheten har inte minskat...40 4.4 Nyanlända flyktingar har svårt att få ett eget boende...43 4.5 Kommande puckel av 40-talister ställer krav på fler boenden...46 5. Hinder och lösningar i bostadsbyggandet-hur kommer vi vidare?...48 5.1 Bostadsbyggandet Från idé till inflyttning....49 5.2 Ekonomiska faktorer hindrar bostadsbyggandet...51 5.3 Kartläggning av hinder och lösningar i Skåne län...53 5.4 Vikten av process och samverkan....58 6. Vem gör vad?...60 6.1 Kommunen har verktyg att påverka bostadsutvecklingen med....61 6.2 Länsstyrelsen ger råd, information och underlag....................68 6.3 Regeringen utreder bostadsfrågorna och ser över lagstiftningen...69 7. Exempel - Hur arbetar kommunerna med bostäder till flyktingar?... 71 7.1 Simrishamns kommun - Framgångsfaktor i nära dialog..............72 7.2 Svedala kommun - Framgångsfaktor i nätverk....73 7.3 Framgångsfaktorer för flyktingmottagandet i några skånska kommuner....74 8. Referenser... 75 8.1 Referenser...76 9. Bilagor...77 9.1 Tabell över bostadsmarknadsläge per kommun...78 9.2 Tabell över förväntat bostadsbyggande per kommun...79

Bostadsmarknadsanalys 2013 1. Introduktion Sammanfattning kapitel 1 Rapporten Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013 vänder sig till alla som är intresserade av bostadsmarknadens utveckling i ett regionalt perspektiv. Denna rapport belyser hur bostadsmarknaden såg ut i Skåne 2012. Innehåll, fakta och analyser baseras huvudsakligen på resultatet från Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) 2013. 7

Länsstyrelsen Skåne 1.1 Sammanfattning En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Skåne. Det råder stor obalans på bostadsmarknaden i Skåne och brist på bostäder framförallt i de större städerna och högskoleorterna. 1. Introduktion Bristen på bostäder har bland annat sin grund i att Skåne sedan år 2000 har fått en naturlig folkökning, men också i den stora inflyttning som ägde rum under 2006-2009. 1 Befolkningsökningen skapar ett ökat behov av bostäder samt ställer krav på en större rörlighet på bostadsmarknaden. Antalet bostäder som behöver byggas i Skåne har av Boverket uppskattats till cirka 5 000 per år. 2 År 2012 byggdes cirka 3 800 nya bostäder i Skåne. 3 Det som bidrar till att bostadsbyggandet går trögt är enligt kommunerna lågkonjunkturen, som gör den framtida utvecklingen osäker. Bostadsfrågorna är ett brett och komplext område, som berör många olika områden och aktörer. Bostadsbyggandet i Skåne står idag inför en mängd svåra utmaningar. Här nedan lyfter Länsstyrelsen fram tio av de utmaningar som är mest aktuella i dagsläget: 1. Att upprätthålla Skånes attraktionskraft genom att skapa en fungerande bostadsmarknad. 2. Att hantera konjunkturnedgångens påverkan på bostadsbyggandet. 3. Att hantera snabba demografiska förändringar. 4. Att uppnå balans på bostadsutbudet för att möta dagens och framtidens behov av bostäder för olika samhällsgrupper. 5. Att alla Skånes kommuner ska ha aktuella bostadsförsörjningsprogram. 6. Att samordna bostadsförsörjningsplaneringen såväl inom som mellan kommuner och regionalt. 7. Att minska boendesegregationen. 8. Att bejaka sambandet mellan infrastruktur, kollektivtrafikförsörjning och bostadsbyggande. 9. Att analysera och ta hänsyn till flyttmönster och flyttkedjor. 10. Att öka byggandet av bostäder i Skåne och då särskilt hyresrätter. 1. Region Skåne (2012): Hur har det gått i Skåne? 2. Boverket (2002): Bostadsmarknaden i Skåne 3. SCB (2013-04-19) 8

Bostadsmarknadsanalys 2013 För att komma tillrätta med problemet att det byggs för lite och att det som byggs är fel, måste de skånska kommunerna bli bättre på att leva upp till kraven i bostadsförsörjningslagen. Detta innebär bland annat att ett aktuellt kommunalt bostadsförsörjningsprogram ska vara antaget minst en gång varje mandatperiod. Samarbetet mellan kommunens förvaltningar måste öka. Boendefrågans komplexitet kräver att alla de förvaltningar som berörs på ett eller annat sätt ingår i utarbetandet av riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Samarbetet kring boendefrågorna måste även bli bättre med externa privata och offentliga aktörer. Det krävs också ett vidgat mellankommunalt och regionalt perspektiv för att kunna erbjuda de former av bostäder som behövs och efterfrågas av existerande och inflyttande befolkning. Vi tar stafettpinnen från samverkansprojektet Skåne bygger som avslutades 2010 och lyfter fram de fem uppmaningar som gavs i programförklaringen - vilka i högsta grad fortfarande är relevanta: 1. Sätt bostadskonsumenterna i fokus! 2. Utveckla det regionala perspektivet! 3. Verka för långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden! 4. Stärk samverkan på alla plan! 5. Arbeta fram en fortsättning av Skåne bygger! 9

Länsstyrelsen Skåne 1.2 Om rapporten Rapporten Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013 vänder sig till alla som är intresserade av bostadsmarknadens utveckling i ett regionalt perspektiv. Denna rapport belyser hur bostadsmarknaden såg ut i Skåne 2012. Innehåll, fakta och analyser baseras huvudsakligen på resultatet från Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) 2013. 1. Introduktion Länsstyrelserna har ett uppdrag att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. 4 I rapporten ska även en uppföljning göras om kommunerna lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. 5 Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt. 6 Det är Boverket som ansvarar för att på årlig basis ta fram en bostadsmarknadsenkät (BME). Länsstyrelsens uppgift är att distribuera och följa upp enkäten och sammanställa resultatet i en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Analysen överlämnas till Boverket senast den 15 juni varje år. Boverket tar i sin tur fram en nationell bostadsmarknadsanalys som omfattar hela Sverige. Denna rapport lämnas till Regeringen. Rapportens innehåll baseras på kommunernas svar på bostadsmarknadsenkäten. Det är med andra ord kommunernas egna uppskattningar som ligger till grund för resultaten i enkäten. Det är oftast kommunledningskontoret, samhällbyggnadsförvaltningen, miljöförvaltningen, socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget som deltar i arbetet med att fylla i enkätens tio delar. Då det ännu inte finns ett enhetligt och standardiserat sätt för samtliga kommuner att inhämta information samt att tolka och bedöma kommunens situation, så finns det risk för att bilden av bostadsmarknaden i länet inte blir helt rättvisande. Enkäten utgör dock ett tillräckligt gott underlag för att se trender och förändringar på bostadsmarknaden över tid. 4. SFS (2011:1160):Förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar 5. SFS (2000:1383): Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 6. SFS (2011:1160): Förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar 10

Bostadsmarknadsanalys 2013 Rapportens innehåll Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden har utvecklats de senaste åren. Rapporten inleds med en regional bild av vart Skåne är på väg, samt tio utmaningar för skånskt bostadsbyggande (kapitel 2). Därefter presenteras vad som byggs i Skåne och vad som behöver byggas, var bostäder behöver tillkomma (kapitel 3) samt vilka grupper som behöver uppmärksammas särskilt vad gäller tillgång till bostäder (kapitel 4). Likaså redovisas och analyseras tydliga trender, tendenser och eventuella problem inom området som har framkommit i enkätsvaren. Kartläggningar av hinder för bostadsbyggandet och möjliga lösningar presenteras också (kapitel 5). En beskrivning av vem som gör vad av aktörerna kommunen, Länsstyrelsen och Regeringen följer därpå, med särskilt fokus på olika kommunala verktyg (kapitel 6). I år avslutas rapporten med en fördjupning i angående flyktingars situation på bostadsmarknaden (kapitel 7). Fördjupningen består av exempel på hur skånska kommuner har arbetat med frågor som rör bostäder till flyktingar. Detta faller väl samman med det regeringsuppdrag som länsstyrelserna har fått att stödja kommunerna i arbetet med att motverka hemlöshet och undanträngning från bostadsmarknaden. 7 Länsstyrelsen Skåne påbörjade en diskussion med Skånes 33 kommuner hösten 2012 med fokus på hemlöshet, där bostadsfrågan kopplades till frågor som rör flyktingar, ensamkommande flyktingbarn och vräkningsförebyggande arbete av barnfamiljer. 8 Varje kapitel ska kunna läsas fristående, vilket innebär att vissa uppgifter därför återkommer i flera kapitel. Rapporten som inspiration och underlag Rapporten vänder sig till Boverket och Regeringen samt aktörer som kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag m.fl. som är intresserade av och kan påverka bostadsmarknadens utveckling i Skåne. Länsstyrelsens förhoppning är att enkäten och rapporten ska sätta fokus på viktiga frågor inom området och utgöra en inspiration och ett underlag för olika kommunala dokument som bostadsförsörjningsprogram, genomförandeprogram och översiktsplaner. Målsättningen är även att rapporten ska utgöra en utgångspunkt för den regionala diskussionen kring hur vi kan uppnå en långsiktigt hållbar utveckling på bostadsmarknaden i Skåne. 7. Regeringsbeslut 11:5 (2012) 8. Fram till maj 2013 har Länsstyrelsen Skåne besökt Helsingborg, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Vellinge, Ängelholm och Östra Göinge kommuner. 11

Länsstyrelsen Skåne 2. Vart är Skåne på väg? 2. Vart är Skåne på väg? Sammanfattning kapitel 2 Skåne och Öresundsregionen utgör porten till Nordeuropa och är en ekonomisk och kulturell motor i södra Sverige. Det är det län som växer mest befolkningsmässigt, vid sidan av Västra Götalands och Stockholms län, och bidrar redan idag väsentligt till den svenska tillväxten. Framtiden ligger för Skåne, men för att kunna frigöra den potential som finns i länet måste ett antal stora utmaningar antas och lösas en av de mest centrala och akuta utmaningarna är att tillhandahålla bostäder som motsvarar behovet i länet - nu och i framtiden. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Skåne. Det råder stor obalans på bostadsmarknaden i Skåne och brist på bostäder framförallt i de större städerna och högskoleorterna. Det som bidrar till att bostadsbyggandet går trögt är bland annat att lågkonjunkturen gör utvecklingen osäker. En ökande befolkning ställer dessutom krav på att fler bostäder byggs. Gapet mellan utbud och efterfrågan ökar allt mer. Rörligheten på bostadsmarknaden minskar. För att komma tillrätta med problemet behöver alla kommunerna i Skåne bli bättre på att leva upp till kraven enligt lagen om bostadsförsörjning. Likaså måste dialogen och samarbetet öka mellan kommunens förvaltningar samt med berörda grannkommuner och regionala aktörer. 12

Bostadsmarknadsanalys 2013 2.1 Skåne - En attraktiv tillväxtregion med stora möjligheter Skåne och Öresundsregionen utgör porten till Nordeuropa och är en ekonomisk och kulturell motor i södra Sverige. Det är det län som växer mest befolkningsmässigt, vid sidan av Västra Götalands och Stockholms län, och bidrar redan idag väsentligt till den svenska tillväxten. Framtiden ligger för Skåne, men för att kunna frigöra den potential som finns i länet måste ett antal stora utmaningar antas och lösas en av de mest centrala och akuta utmaningarna är att tillhandahålla bostäder som motsvarar behovet i länet - nu och i framtiden. Vision för Skåne Den i särklass största flerkärniga regionen i Sverige 2050 I Boverkets nyligen publicerade rapport Vision för Sverige 2025 lyfts Öresundsregionen fram som den troligen i särklass största flerkärniga regionen år 2050. De övriga tre regionerna som nämns är Stockholm/Mälardalen, Göteborg/Västsverige och bandstäderna längs Norrlandskusten med Umeå som huvudort. I visionen växer Öresundsregionen och Göteborg/Västsverige samman med Oslo till en region med flera storstadskärnor. Detta underlättas av den snabba tågförbindelse som då ska vara i full drift mellan Oslo och Hamburg. 9 Boverket beskriver i rapporten ett framtidsscenario för Sverige med fokus på ett hållbart byggande, på urbanisering och växande stadsregioner som utgör ekonomiska och kulturella motorer för utveckling av den omgivande regionen. Huvudorterna knyts samman med omgivande orter genom ett utvecklat kollektivtrafiknät och cykelstråk. I och med detta förbättras tillgången till det samlade bostadsbeståndet i regionen och bostadsunderskott löses regionalt. Bostadsbeståndet i de större städerna samt i stationssamhällena och deras omland växter och förtätas. Alla orter utvecklas dock inte och en avveckling av dessa hanteras enligt visionen på ett planerat sätt. Nybebyggelsen är långsiktigt hållbar och anpassningsbar för att leva upp till invånarnas behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. 10 Vision för Sverige 2025 Läs mer Vision för Sverige 2025 Boverket (2012) 9. Boverket (2012): Vision för Sverige 2025 10. Ibid 13

ishing. s, periodicals and contact us for more sbn 978-92-64-17750-5 04 2012 08 1 P 05-Jun-2012 4:00:10 PM Länsstyrelsen Skåne arket in Skåne -:HSTCQE=V\\ZUZ: OECD Territorial Reviews skåne, sweden OECD Territorial Reviews skåne, sweden Potential i Skåne En av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner OECD menar att Skåne är väl positionerat för att kunna bli en av OECDs mest konkurrenskraftiga regioner. Skånes starka innovationspotential utgör en stabil grund, från vilken regionen kan delta i den globala ekonomin Icke desto mindre har regionen inte råd att slå sig till ro med detta för att Skåne ska kunna behålla sin framträdande postition behöver regionen bygga vidare på alla sina tillgångar och fullt ut förverkliga såväl deras potential som deras komplementaritet. 11 Med dessa ord inleds OECDs rapport Territorial Review för Skåne 2012. Läs mer Territorial Reviews, Skåne, Sweden OECD (2012) Bristen på bostäder och segregation i boendet utgör, enligt rapporten, två av de största framtida utmaningarna för Skåne. Att säkerställa tillgången till bostäder och att skapa en icke-segregerad bostadsmarknad är en nödvändig förutsättning om Skåne vill attrahera och behålla internationell arbetskraft med bred kompetens. Vägen till framgång för Skåne är enligt rapporten bl.a. att skapa bättre tillgänglighet i kombination med en förbättrad entreprenörs- och boendemiljö. 12 11. Region Skåne (2012): Skånes styrkor och utmaningar - Svensk sammanfattning av Territorial Reviews, Skåne,Sweden 12. Ibid Bild Västra hamnen i Malmö 14

Bostadsmarknadsanalys 2013 2.2 Tio utmaningar för skånskt bostadsbyggande En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Skåne. Det råder stor obalans på bostadsmarknaden i Skåne och brist på bostäder framförallt i de större städerna och högskoleorterna. Det som bidrar till att bostadsbyggandet går trögt är bland annat att lågkonjunkturen gör utvecklingen osäker. En växande befolkning ställer dessutom krav på att fler bostäder byggs. Gapet mellan utbud och efterfrågan ökar allt mer. Rörligheten på bostadsmarknaden minskar. För att komma tillrätta med problemet behöver alla kommunerna i Skåne bli bättre på att leva upp till kraven enligt lagen om bostadsförsörjning. Likaså måste dialogen och samarbetet öka mellan kommunens förvaltningar samt med berörda grannkommuner och regionala aktörer. Tio utmaningar för Skånskt bostadsbyggande Det finns många utmaningar för bostadsbyggandet i Skåne, då bostadsfrågorna är ett brett och komplext område. Länsstyrelsen i Skåne väljer att lyfta fram följande tio utmaningar som de mest aktuella för skånskt bostadsbyggande i dagsläget. Utmaning 1: Att upprätthålla Skånes attraktionskraft genom att skapa en fungerande bostadsmarknad Skåne är på många sätt ett attraktivt län att bo och verka i. Här finns fina boendemiljöer och närhet till vackra naturområden. Skåne har fyra universitet och högskolor och utbildningsnivån är hög. Näringslivet är väletablerat med goda förutsättningar att utvecklas ytterligare bl.a. i samband med etableringen av de internationella materialforskningsinstituten ESS och MaxIV. Skåne har även ett rikt socialt liv och kulturellt utbud präglat av mångfald, vilket även kompletteras av det utbud som finns på den danska sidan av sundet. Här är det nära till kontinenten och till resten av världen via Sturups och Kastrups flygplatser. För att Skånes attraktionskraft ska kunna upprätthållas och öka behövs en väl fungerande bostadsmarknad som stödjer länets långsiktiga utveckling. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att bristen på bostäder inte hämmar företagens möjlighet att rekrytera rätt personal eller studenternas möjlighet att finna en bostad i länets universitets- och högskoleorter. 15

Länsstyrelsen Skåne Utmaning 2: Att hantera konjunkturnedgångens påverkan på bostadsbyggandet 2. Vart är Skåne på väg? Den rådande lågkonjunkturen och bolånetaket inverkar negativt på bostadsbyggandet i Skåne. Bostadsbristen i Skåne är påtaglig, samtidigt som finanskrisen hindrar bostadsbyggandet i flera av de skånska kommunerna. Osäkerheten på marknaden gör att byggherrarna blir försiktiga och att lånevillkoren blir strängare. Lågkonjunkturen har satt sina tydliga spår bl.a. har försäljningen av nya småhus och i viss mån bostadsrätter minskat betydligt i hela Sverige de senast åren. Byggandet av hyresrätter har också minskat, men detta ses som en tillfällig svacka. Antalet påbörjade bostäder har framför allt minskat i storstadslänen och allra mest i Stormalmö 13, där också bostadspriserna fallit. 14 Konjunkturinstitutet förutspår att krisen kommer att fördjupas ytterligare under 2013 på grund av den svaga utvecklingen i omvärlden. En återhämtning kommer att ske tidigast i slutet på 2013 och därefter kan ta lång tid innan svensk ekonomi åter är i balans. 15 Utmaning 3: Att hantera snabba demografiska förändringar Sveriges befolkning ökar snabbare än vad man tidigare trott. Enligt SCB:s prognos kommer Sverige redan 2018 ha 10 miljoner invånare. Det som föranlett ändringen i prognosen är att fler föds, migrationen ökar och att vi lever längre. 16 I Skåne upplevde vi under 2006-2009 en extraordinär ökning av befolkningen, vilken huvudsakligen hade sin orsak i stor inflyttning från utlandet. Under senare år har befolkningsökningen dock avtagit något, vilket har sin grund i att utflyttningen till utlandet ökat och att nettoflyttningen från övriga riket minskat. 17 Befolkningen ökade i 28 av Skånes 33 kommuner 2011. Det var främst i de större städerna den största befolkningsökningen skedde. I flertalet av dessa städer ökade invånarantalet med mer än en procent. Vid planeringen av det framtida bostadsbyggandet i Skåne bör den stigande befolkningsökning som SCB förutspår vägas in. För Skånes del skulle det kunna innebära en befolkningsökning på cirka 50 000 invånare till 2018 18. Prognosen är något högre än den befolkningsökning Skåne hade 2011 på 9 600 invånare. 19 Inflyttningen ligger bakom en stor del av Skånes befolkningsökning. År 2011 hade Skåne ett positivt flyttnetto på 5 800 personer (34 600 inflyttade och 28 800 utflyttade). Hälften av de som flyttade till Skåne kom från andra delar av Sverige, i huvudsak Stockholm och Västra Götaland, och den andra hälften från utlandet, 13. Stormalmö omfattar Malmö, Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Skurup, Staffansorp,Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner. 14. Boverket (2012) Boverkets indikatorer November 2012. 15. Konjunkturinstitutet (2012): Konjunkturläget i december 2012, http://www.konj.se/693.html (2013-03-26) 16. SCB (2013): http://www.scb.se/pages/article 341158.aspx (2013-03-26). 17. Region Skåne (2012): Hur har det gått i Skåne? 18. Förutsatt att Sveriges befolkning uppgår till 10 miljoner inåvnare 2018 och att Skånes procentuella andel av befolkningen är konstant. 19. Region Skåne (2012): Hur har det gått i Skåne? 16

Bostadsmarknadsanalys 2013 Antal 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utrikes flyttningar Inrikes flyttningar Naturlig folkökning Årtal BOSTADSLÄGET I ÖRESUNDSREGIONEN Deltagande aktörer Styrgrupp Fastighetsägarna Syd Ola Fischer Helsingborgs stad Gunvor Landqvist Hyresgästföreningen södra Skåne Kerstin Nilermark Københavns kommune Bo Strömgren Kommunförbundet Skåne Kävlinge kommun Projektledare Lejernes LO i Hovedstaden Birgitta Wadkvist KONTAKT Malmö stad Birgitta Wadkvist MKB Projektsekreterare birgitta.wadkvist@lansstyrelsen.se Region Hovedstaden Cecilia von Schéele 040-25 26 89 Region Skåne Riksbyggen Byggregion Syd Arbetsgrupp Cecilia von Schéele Staffanstorps kommun Hanna Björklund cecilia.von.scheele@lansstyrelsen.se Statens Byggeforskningsinstitut Harald Magnusson 040-25 21 49 Sveriges Byggindustrier Region Syd Emma Norrhede Ystads kommun Magnus Schönning www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/boende/bostadslaget/ BOSTADSLÄGET I ÖRESUNDSREGIONEN. SLUTRAPPORT. Figur 2.1: Befolkningsökningen i Skåne 1990-2011 (SCB, bearbetat av Region Skåne) främst från Danmark eller Irak. Huvuddelen, d.v.s. cirka 86 procent av de som flyttade hit, bosatte sig i västra Skåne. 20 Sedan Öresundsbron blev klar år 2000 har många danskar och svenskar valt att flytta över sundet till grannlandet. Under 2006-2007 kulminerade invandringen av danskar till Skåne på grund av snabbt stigande bostadspriser i Köpenhamnsområdet i kombination med bra och billiga bostäder i Skåne inom pendlingsavstånd från arbetena på den danska sidan. Bostadspriserna har nu sjunkit dramatiskt i Danmark, vilket lett till att färre danskar flyttat till Skåne samtidigt som fler danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. 21 Den stora demografiska utmaningen är bl.a. gruppen unga vuxna som nu är på väg att flytta hemifrån och som kommer att bilda nya hushåll på bostadsmarknaden. Samtidigt kommer en stor grupp äldre med helt andra krav och önskemål om hur de vill bo på äldre dagar. Även familjebildning och barnafödandet är högt, vilket ställer krav på bostäder som attraherar barnfamiljer. Läs mer Bostadsläget i Öresundsregionen Länsstyrelsen Skåne (2009) Utmaning 4: Att uppnå balans på bostadsutbudet för att möta dagens och morgondagens behov av bostäder för olika samhällsgrupper En stor utmaning är att öka nivåerna på bostadsbyggande och att hålla det på en balanserad nivå. Bostadsbyggandet måste anpassas för att möta hela befolkningens behov och för livets alla skeden. För att uppnå detta krävs att det byggs olika typer av bostäder i olika upplåtelseformer och olika storlekar. Bostadsmarknaden måste även möta behovet av bostäder för de socialt och ekonomiskt utsatta grupperna i samhället d.v.s. unga vuxna, studenter, nyanlända flyktingar, personer som utsätts för våld av närstående och deras barn, grupper med särskilda behov som äldre och funktionsnedsatta samt hemlösa. Även en ökande grupp av gästforskare och utländska experter ska också kunna hitta en lämplig bostad i Skåne. Preferenser och behov av olika boendeformer varierar mellan grupper och personer. Vad som är ett attraktivt boende är svårt att säga, eftersom det kan innebära olika saker beroende på person och i vilket skede i livet man befinner sig. 20. Region Skåne (2012): Hur har det gått i Skåne? 21. Ibid www.lansstyrelsen.se BOSTADENS YTTRE VÄRDEN Läs mer Bostadens yttre värden Länsstyrelsen Skåne (2008) 17

Länsstyrelsen Skåne 2. Vart är Skåne på väg? Utmaning 5: Att alla Skånes kommuner ska ha ett aktuellt bostadsförsörjningsprogram Enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod. I Skåne är det enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten 24 kommuner som har antagna riktlinjer, cirka hälften av dessa är antagna efter år 2010 d.v.s. kan anses vara aktuella. I kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen (i bostadsförsörjningsprogrammet eller boendeprogrammet som Boverket föreslår att de ska heta framöver), klargörs kommunens bostadspolitiska mål, medel och ambitioner. Detta dokument ger kommunen bättre möjligheter att styra vilken typ av bostäder som behöver byggas och för vilka grupper. Avgörande för nyttan med riktlinjerna är om kommunen har analyserat vilka de största utmaningarna för bostadsförsörjningen är i den egna kommunen. Analysen måste även kopplas till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. En årlig uppföljning av boendeprogrammet kan vara ett bra underlag för en diskussion i kommunfullmäktige, och för beslut om en eventuell översyn av programmet. Båstad 2003 Osby 2010 Örkelljunga Höganäs Ängelholm 2012 Östra Perstorp Göinge Åstorp 2012 Hässleholm Helsgingborg Klippan Bjuv 2010 2005 2009 Bromölla Svalöv Höör Kristianstad 2012 200? Landskrona 2007 Har aktuella riktlinjer Eslöv Hörby Kävlinge 2006 Har inaktuella riktlinjer 2007 Lomma Lund Har inga riktlinjer Burlöv 2011 2007 Tomelilla 1998 Staffanstorp 0000 Årtal för antagande Sjöbo 2010 Malmö 2012 2009 2012 Svedala Simrishamn 2011 Skurup Ystad Vellinge 2007 Trelleborg 2012 2000 2010 Figur 2.2: Kommuner med riktlinjer för bostadsförsörjning (BME 2013) Utmaning 6: Att samordna bostadsförsörjningsplaneringen såväl inom som mellan kommuner och regionalt En kommun är inte en isolerad ö - frågor som rör arbets- och bostadsmarknader hänger ihop över kommungränserna. Samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen i Skåne ska hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt. 22 Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar, men eftersom bostadsmarknaden sträcker sig utanför kommungränsen krävs en mellankommunal och regional samverkan. Kommunernas aktiva roll genom dialog och samverkan över kommu- 22. Länsstyrelserna har ett uppdrag att följa upp och analysera denna fråga i BMA enligt SFS 2011:1160, Förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 18

Bostadsmarknadsanalys 2013 gränserna är också avgörande för att kunna få fram en gemensam målbild för hur bostadsmarknaden i Skåne ska se ut i framtiden. Skånes infrastruktur är väl utbyggd och det finns goda möjligheter att bo i en kommun, pendla till jobbet i en annan och handla sina dagligvaror i en tredje. Kunskap och dialog kring vad som sker i grannkommunen bidrar till en bättre boendeplanering med bättre valmöjligheter för boende och större möjligheter för kommunen att klara bostadsförsörjningsansvaret. Samarbete mellan kommuner när det gäller boendefrågor och planering sker trots detta i begränsad omfattning. Enligt svaren i BME har nio kommuner angivit att de samarbetar eller samråder med någon annan kommun om bostadsförsörjningsfrågor. Samråd och dialog kring bostadsfrågorna sker oftast inom ramen för olika samarbetsorgan som Skåne Nordväst (SKNV) samt Malmö-Lund-regionen. Det är främst översiktsplaner och bostadspolitiska mål som diskuteras. I det Regionala utvecklingsprogrammet för Skåne 2009-2016 (RUP) slås fast att ett regionalt perspektiv på planeringen är nödvändig. Flera aktuella skeenden som kraftig befolkningstillväxt, regionförstoring och miljöproblem kräver regional samordning i planeringen för en balanserad och hållbar utveckling enligt RUP:en. Att öka bostadsproduktionen samt att få en inriktning som tillgodoser olika gruppers behov och stimulerar rörlighet på bostadsmarknaden, liksom att försöka stävja en tilltagande bostadssegregation kräver gemensamma grepp i regionen. Det saknas idag ett mer konkret samarbete såväl mellankommunalt som regionalt kring bostadsförsörjningsplaneringen. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009 2016 Läs mer Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016 (RUP) Region Skåne (2009) Utmaning 7: Att minska boendesegregationen Boendesegration relateras ofta till etnisk segregation varför blickarna tenderar att vändas mot områden som karakteriseras av ett ekonomisk och social utsatthet. Inget kunde vara mer fel. Dessa områden präglas snarare av en stor mångfald där befolkningen kommer från olika länder och kulturer. Den etniska boendesegregationen utgörs snarare av svenskdominerade områden, inte sällan placerade i kranskommuner till de större städerna där villamattor utgör ett välkänt inslag i bostadsmiljön. Forskningen pekar istället på att det är den allmänna ojämlikheten i inkomst som är central i segregationsmönstret. Ekonomi snarare än etnicitet är grund för de processer som driver segregationen. 23 Sverige är det land där inkomstklyftorna och den relativa fattigdomen ökat mest de senaste decennierna, enligt OECD. Sverige har därmed halkat från första till 14:e plats i rangordningen över jämlika länder. Andelen av den svenska befolkningen som levde i relativ fattigdom har 24 25 stigit från fyra procent 1995 till nio procent 2010. 23. Salonen, T (2012): Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö. 24. OECD (2013): Crisis squeezes income and puts pressure on inequality and poverty. New results from the OECD Income distribution database. 25. SNS välfärdsrapport (2011): Inkomstfördelningen I Sverige. 19

Länsstyrelsen Skåne Läs mer Urbant utvecklingsarbete delrapport av regeringsuppdrag Boverkets rapport (2013:6) Rapport 2013:6 REGERINGSUPPDRAG Urbant utvecklingsarbete delrapportering av regeringsuppdrag Upplåtelseform har en viktig roll i segregationsprocessen. Områden med homogen bebyggelse ökar sannolikheten för en homogen befolkning. Det finns en överrepresentation av ekonomiskt eller socialt utsatta människor i hyresrätter. Insatser i de så kallade utsatta bostadsområdena verkar inte vara en prioriterad fråga bland kommunerna i Skåne. Enligt årets bostadsmarknadsenkät är förhållandena i socialt utsatta områden en särskilt aktuell fråga i tre av de skånska kommunerna. Fyra kommuner ser segregation/integration som en aktuell fråga. När det gäller insatser i utsatta bostadsområden är det vanligtvis det allmännyttiga bostadsbolaget som bedriver ett riktat arbete i området. Men segregationen bryts inte genom ensidig fokusering på insatser i de utsatta bostadsmiljöerna. Effekterna av bostadsbrist, arbetslöshet och låg inkomst kan inte lösas i de områden där människor redan idag lever i utsatthet. Lösningen ligger snarare i insatser som omfattar hela staden. Fattigdom och utanförskap åtgärdades effektivast genom att ändra de grundläggande institutionella och systemmässiga förutsättningarna inom samhällslivets skilda områden som hälsa, boende, arbete och trygghet. 26 Utmaning 8: Att bejaka sambandet mellan infrastruktur, kollektivtrafikförsörjning och bostadsbyggande stationsnära läge Länsstyrelsen i Skåne / Skånetrafiken / Region Skåne / Trafikverket En god lokal och regional tillgänglighet baserad på kollektivtrafik och cykelstråk är en viktig grundsten i byggandet av ett attraktivt och långsiktigt hållbart Skåne. Länet har en hög befolkningstäthet och hög tillgänglighet jämfört med övriga Sverige, vilket ger goda förutsättningar för en väl utbyggd kollektivtrafik. Positivt nog har det skett en kraftig ökning i antalet resor med kollektivtrafik i Skåne de senaste tio åren, vilket bl.a. beror på satsningen på Pågatåg och Öresundståg som knyter samman länet. Det är framförallt de långa resorna och arbetsresorna med kollektivtrafik som har ökat mest. Det finns dock en stor förbättringspotential då kollektivtrafikresorna i dagsläget endast utgör cirka 14 procent av det totala resandet i Skåne enligt Resvaneundersökningen 2008. 27 Läs mer Stationsnära läge + vägledning Länsstyrelsen Skåne (2010) 1 En väl fungerande bostadsmarknad där hushållen med rimliga insatser kan finna en bostad efter behov och önskemål, är starkt kopplat till väl utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik som ger möjligheter att pendla inom en allt större arbetsmarknadsregion. Möjligheterna att pendla till jobbet minskar i vissa fall bostadsbristen och utvidgar möjligheterna att hitta ett arbete. Samtidigt kan det hjälpa till att lindra känsligheten för konjunktursvängningar i en region. 28 20 26. Nilsson & Wadeskog (2012): Utanförskapets socioekonomiska sociotoper 27. Region Skåne (2012): Hur har det gått i Skåne? 28. Nutek (2007): Bostadsmarknad och ekonomisk tillväxt

Bostadsmarknadsanalys 2013 Regionförstoringen innebär att vi i ökande utsträckning kan förflytta oss över stora avstånd under en och samma dag. Allt fler väljer att pendla till arbetsorten i en annan kommun istället för att flytta. 29 Lokaliseringen av bostäder och infrastruktur är en viktig del i byggandet av ett hållbart Skåne. En grundläggande planeringsprincip är att minska bilberoendet genom att förtäta befintliga bostadsområden samt att förlägga nya bostadsområden och verksamheter i bra kollektivtrafiklägen. Osby Tätare Skåne Båstad Höganäs Helsingborg Ängelholm Båstad Åstorp Höganäs Klippan Åstorp Bjuv Helsingborg Bjuv Svalöv Örkelljunga Örkelljunga Perstorp Ängelholm Klippan Perstorp Höör Hässleholm Landskrona Eslöv Hörby Landskrona Eslöv Hörby Kävlinge Lund Lomma Kävlinge Sjöbo Staffanstorp Burlöv Lund Lomma Malmö Svedala Sjöbo Staffanstorp Skurup Vellinge Ystad Burlöv Trelleborg Malmö Svedala Skurup Vellinge Ystad Trelleborg Höör Svalöv Hässleholm Östra Osby Göinge Östra Göinge Kristianstad Kristianstad Tomelilla Tomelilla Simrishamn Bromölla Utpendlare i procent av arbetskraften Utpendlare 2010 i procent av 20 30 arbetskraften procent 2010 31 40 procent 20 30 procent 41 50 procent 51 60 procent 31 40 procent 61 77 procent 41 50 procent 51 60 procent 61 77 procent Simrishamn Bromölla Figur 2.3: Utpendling i procent av arbetskraften 2010 (Hyresgästföreningen 2013) Läs mer Ett tätare Skåne Region Skåne (2013) Samhällsutvecklingen kräver även kraftfulla och effektiva satsningar på annan infrastruktur som vatten och avlopp, avfall, energi och bredband, så att dessa också på bästa sätt kan stödja en flerkärning struktur och en långsiktig hållbar utveckling och tillväxt i länet. En utökad satsning på bredband skulle t.ex. kunna medföra att fler hade möjlighet att arbeta eller studera på distans och på så sätt minska antalet resor till och från arbetsplatser eller studier på annan ort i Skåne. Utmaning 9: Att analysera och ta hänsyn till flyttmönster och flyttkedjor Det finns ett stort behov av uppdaterade analyser över flyttmönster, såväl inom Skåne som mellan Skåne och grannlänen/grannländerna, för att kunna planera bostadsförsörjningen bättre. Genom att tillfredställa de bostadsbehov som finns hos vissa grupper inom kommunen t.ex. unga samt medelålders och äldre, kan flyttkedjor sättas igång som eventuellt löser delar av den rådande bristen på bostäder i kommunen. 29. Boverket (2002): Bostadsmarknaden i Skåne behov, strategier och utvecklingsmöjligheter 21

Länsstyrelsen Skåne De studier över flyttkedjor som hittills har gjorts slutar i de flesta fall när omflyttningen passerar kommungränsen. Dagens bostadsmarknad känner inga gränser och för att få bättre kunskap om den skånska bostadsmarknaden och dess villkor behövs studier på regional nivå. Kunskapen om olika gruppers boendekarriärer är ofta delvis beroende på statistik på individnivå, vilket saknas i dagsläget. 2. Vart är Skåne på väg? Utmaning 10: Att öka byggandet av bostäder i Skåne och då särskilt hyresrätter Situationen med de senare årens låga bostadsbyggande behöver ändras. För ett ökat bostadsbyggande krävs att många pusselbitar skall falla på plats, om inte samtidigt så väl i rätt följd. Det är också avgörande att alla inblandade aktörer arbetar för och mot samma mål och har en gemensam målbild. Det som tydligt framgår av de senaste årens BME är ett stort behov av hyresrätter, vilket inte är något som avspeglar sig i statistiken över färdigställda lägenheter. En dryg tredjedel av de färdigställda lägenheterna 2012 var hyresrätter. Det är en mängd olika faktorer som påverkar bostadsbyggandet, faktorer som påverkar varandra och som förändras över tid. Till och från i debatten lyfts enstaka delar i processen upp som ett avgörande hinder. Sanningen är snarare att hindren kan vara flera och inte alltid samma. Det som är intressant att veta mer om, är vad det är som gör att det som byggts blivit byggt. Att veta mer om samverkande faktorer som har betydelse för att få igång nya byggnationer och att få dessa i hamn. Faktorer som gör att projekten inte försenas eller läggs ner. Bild Västra hamnen i Malmö 22

Bostadsmarknadsanalys 2013 3. Skåne bygger? Sammanfattning kapitel 3 Historiskt sett har bostadsbyggandet förändrats över tid. Under det senaste decenniet har byggandet varit förhållandevis lågt i Skåne, samtidigt som länet haft en befolkningstillväxt. Detta har lett till en ackumulerad brist på bostäder. En stor del av kommunerna har de senaste åren uppgett brist på bostäder i BME, så även i år, men antalet kommuner har minskat betydligt. Hälften av kommunerna uppger idag balans på bostadsmarknaden. Detta motsägs dock av att hela 31 kommuner uppger att de har brist på hyresrätter. Många kommuner planerar att bygga fler hyresrätter, men statistiken genom åren visar att det råder ett stort gap mellan förväntat byggande och det faktiska byggandet. Allmännyttan står för hälften av hyresmarknaden och är därmed en viktig förmedlare av hyresrätter. Trots rådande omständigheter planerar många kommuner en utförsäljning av delar av allmännyttans bestånd. 23

Befolkningen ökar i en mycket hög takt. Pressen på tillväxtorternas bostadsmarknader stiger. Men efterfrågan på nya bostäder är låg i det rådande konjunkturläget. Det som nu mest av allt behövs är stabilitet och framtidstro. De senaste fem åren har befolkningen ökat med nära 375 000 medan cirka 120 000 bostäder har påbörjats. Förra året påbörjades drygt 22 500 bostäder. Antalet påbörjade småhus var det lägsta på femton år, men alla upplåtelseformer minskade jämfört med 2011. Vändning när konjunkturen stärks Bostadsbyggandet vänder uppåt mer tydligt först när konjunkturen stärks, vilket Konjunkturinstitutet bedömer sker under andra halvåret 2013. Men osäkerheten är stor. I år påbörjas cirka 25 000 bostäder enligt Boverket prognos, varav 2 000 är nettotillskott genom ombyggnad. År 2014 påbörjas 28 500 bostäder, varav 2 000 genom ombyggnad. Ökningen av bo- Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad stadsbyggandet kan bli långsammare än efter finanskrisen 2008 2009. Boverket bedömer att bland annat bolånetaket utgör en begränsande faktor, främst vid köp av nya småhus. Småhusbyggandet utvecklas svagt och enligt prognosen påbörjas 7 500 bostäder år 2014. Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att ökningen av bostadsprojekt bröts åren 2007 2008. I samband med finanskrisen minskade antalet betydligt. I projektlistorna inför 2014 är dock antalet bostadsrätter och hyresrätter nära tidigare toppnivåer totalt sett, även om många inte är säkra att kunna påbörjas. För småhus är projektberedskapen detta år däremot låg. Svag försäljning av nya småhus Bostadspriserna har åter börjat stiga och priserna på bostadsrätter har nått de högsta nivåerna någonsin. Ändå ser ekonomin stark ut för den genomsnittliga villaköparen. Försäljningen av nya bostadsrätter förefaller ha stärkts efter årsskiftet. Försäljningen av nya småhus går däremot mycket trögt. Nybyggnad Ombyggnad Maj 2013 Byggandet behöver öka Bostadsbyggandet behöver öka avsevärt, i synnerhet i Storstockholm. De närmaste fem åren behöver 30 35 000 bostäder i flerbostadshus påbörjas årligen. Om inte försäljningen av nybyggda bostadsrätter ökar väsentligt så måste hyresrätten leda utvecklingen för att nivån ska uppnås. Hans-Åke Palmgren Roger Gustafsson Rebecka Mogren Jonas Fränne Analys Försiktig optimism... 2 Analys Storstockholm Bostadsbyggandet ökar i långsam takt... 8 Analys Storgöteborg Oförändrat bostadsbyggande... 10 Analys Stormalmö Försiktig optimism... 12 Analys norra Sverige Stora förväntningar i Norrbotten... 14 Analys Mellansverige Uppsala förväntar stort byggande... 15 Analys södra Sverige Mycket lågt byggande 2012... 16 Byggande... 17 Befolkning... 18 Sammandrag av indikatorerna... 20 Länsstyrelsen Skåne 3.1 Bostadsbyggandet varierar över tid 3. Skåne bygger? Boverkets indikatorer ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Stabilitet och tilltro behövs nu mest av allt Läs mer Innehåll Boverkets indikatorer Boverket (maj 2013) Antal 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Årtal Figur Figur 3.1: Bostadsbyggandet i Skåne i Skåne uppdelata uppdelata efter upplåtelseform efter upplåtelseform 1991-2012 1991-2012 (SCB) Hur har bostadsbyggandet sett ut i Skåne i ett historiskt perspektiv? Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Om man ser tillbaka på vad som har byggts i Skåne under perioden 1991-2011, så är det tydligt att bostadsbyggandet och val av upplåtelseform har förändrats stort över tid. Bostadsbyggandet var jämförelsevis högt i början av perioden, med nästan 9 000 byggda bostäder 1991. Skåne nådde sedan bottennivåer under mitten och slutet på 1990-talet, då cirka 1 500 2 000 bostäder byggdes per år. 30 Dagens byggnivåer får anses vara relativt höga jämfört med de låga nivåerna som rådde för 10-15 år sedan, men mycket låga jämfört med 1991. Andelen hyresrätter i bostadsbyggandet har sjunkit dramatiskt de senaste 20 åren i Skåne. Från att ha utgjort mer än hälften av det totala bostadsbyggandet 1991 med drygt 5 000 byggda hyresrätter, utgjorde andelen endast cirka 800 d.v.s. en tredjedel av det totala bostadsbyggandet 2011. 31 Förutom detta har också omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter ökat, ibland så mycket i några kommuner att det totala antalet hyresrätter minskar i bostadsbeståndet. Detta är dock en avtagande trend. Aktuella frågor Hur får vi igång ett bättre samarbete mellan bostadsmarknadens olika aktörer för att möta behoven på bostadsmarknaden i Skåne? Behövs en gemensam skånsk strategi för bostadsförsörjningen i länet? Hur kommer denna strategi i så fall bäst till stånd? Vilka aktörer ska medverka? Hur kan kommunerna bättre använda planmonopolet för att nå en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning? 30. SCB (2013-04-19) 31. Ibid 24

Bostadsmarknadsanalys 2013 3.2 Hälften av kommunerna uppger balans på bostadsmarknaden Hur ser bostadsmarknadsläget ut i Skåne 2012-2013? Bostadsbristen har under lång tid ökat i Skåne för att plötsligt dyka dramatiskt i år. Under de senaste tio åren har antalet kommuner som uppgett bostadsbrist legat kring 25. I år uppger cirka hälften av Skånes kommuner, d.v.s. 16 stycken, att de har brist på bostäder medan den andra hälften uppger balans. Detta motsägs dock av att så många som 31 kommuner samtidigt uppger att de har brist på hyresrätter. 2012 uppgav en stor andel av kommunerna i Skåne (19 stycken) att de inte förväntade sig uppleva en förändring avseende utbud och efterfrågan på bostäder det kommande året. Flera trodde även på en minskad efterfrågan (8 stycken). En tydlig skiftning kan noteras i år, där nu en klar majoritet av kommunerna (25 stycken) inte förväntar sig en påtaglig förändring 2013-2014. 30 Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Årtal Figur 3.2: Bostadsmarknadsläget Figur 3.2 2000-2013 (BME) Brist Balans Överskott Bostadsmarknadsläget - Läget i länet och omvärldsanalys 2013 I år är det fler kommuner än tidigare som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden. Detta kan ha sin förklaring i att begreppet brist är tvetydligt. Det kan också ha sin grund i att det i dagsläget råder en avvaktande inställning på bostadsmarknaden bland flertalet aktörer p.g.a. en osäker ekonomisk utveckling i kombination med osäkra lånevillkor. Stora skillnader vad gäller dessa båda faktorers påverkan på utbud och efterfrågan på bostäder råder dock mellan olika kommuner i Skåne p.g.a. att de har olika förutsättningar vad gäller geografiskt läge, demografi, inflyttning/utflyttning, infrastruktur, kollektivtrafikförsörjning m.m. Aktuella frågor Vad är brist respektive balans på bostadsmarknaden? Har kommunerna i Skåne en verklig brist på bostäder? Hur kan vi bättre upprätthålla balansen på bostadsmarknaden i Skåne? Hur gynnas en bättre rörlighet på bostadsmarknaden och mellan kommunerna? 25

Länsstyrelsen Skåne Figur 3.3a Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2012 Båstad Osby Figur 3.3a Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2012 Figur 3.3a Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2013 Figur 3.3 Höganäs Ängelholm Örkelljunga Båstad Ängelholm Örkelljunga Göinge Höganäs Höganäs Antalet kommuner som Hässleholm Hässleholm Åstorp Perstorp Perstorp Åstorp Åstorp uppger brist på bostäder totalt sett har Bromölla Klippan Klippan Klippan Helsgingborg Bjuv Helsgingborg Bjuv Helsgingborg Bjuv Bromölla Svalöv Höör Svalöv Höör Kristianstad minskat betydligt sedan Överskott Svalöv Höör Landskrona Landskrona Kristianstad Balans förra året. Nästan Eslöv Hörby Överskott Eslöv Hörby Kävlinge Bostadsbrist Kävlinge hälften av kommunerna Landskrona Balans Lund Lund Lomma Eslöv Lomma uppger i år bostadsbrist Hörby Burlöv Staffanstorp Burlöv Staffanstorp Sjöbo Sjöbo Kävlinge Bostadsbrist medan den andra Malmö Tomelilla Malmö Simrishamn Svedala Svedala hälften uppger balans. Lund Skurup Skurup Lomma Ystad Ystad Vellinge Trelleborg Vellinge Endast en kommun Burlöv Trelleborg Staffanstorp Sjöbo uppger sig ha ett Malmö överskott på bostäder, Tomelilla Simrishamn SvedalaFigur 3.3: Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2012 och 2013 (BME) d.v.s. Östra Göinge Skurup Ystad kommun. Figur 3.3a Bostadsmarknadsläget Vellinge totalt sett i Skåne 2012 Trelleborg Perstorp Hässleholm Östra Göinge Osby Östra Båstad Ängelholm Örkelljunga Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Bromölla Överskott Balans Bostadsbrist Båstad Osby Figur 3.4a Bostadsmarknadsläget i kommunernas huvudorter i Skåne 2012 Figur 3.4b Bostadsmarknadsläget i kommunernas huvudorter i Skåne 2013 Figur 3.4 Antalet kommuner som fortfarande upplever en brist på bostäder i centralorten är fortfarande högt d.v.s. 24 kommuner 2013 jämfört med 27 kommuner 2012. Figur 3.5 Höganäs Helsgingborg Det antal kommuner som anger brist på bostäder utanför centralorten är fortfarande mycket lågt i antal samt färre i år än förra året. De flesta kommunerna uppger att det råder balans. Endast någon enstaka kommun upplever ett överskott på bostäder, men en svag ökning kan noteras. Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Höganäs Båstad Helsgingborg Eslöv Trelleborg Perstorp Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Eslöv Lund Lomma Hörby Burlöv Staffanstorp Trelleborg Perstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Osby Figur 3.5a Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar 2012 Båstad Perstorp Höganäs Helsgingborg Höör Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Eslöv Lund Lomma Hörby Burlöv Staffanstorp Trelleborg Perstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Osby Tomelilla Simrishamn Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Bromölla Bromölla Överskott Balans Bostadsbrist Överskott Balans Bostadsbrist Höganäs Båstad Helsgingborg Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Eslöv Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Trelleborg Perstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Tomelilla Figur 3.4: Bostadsmarknadsläget Simrishamn i kommunernas huvudorter 2012 och 2013 (BME) Skurup Hässleholm Sjöbo Ystad Figur 3.3a Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2012 Höganäs Båstad Helsgingborg Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Eslöv Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Svedala Trelleborg Höör Östra Göinge Kristianstad Bromölla Överskott Balans Bostadsbrist Figur 3.5b Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar 2013 Höganäs Båstad Helsgingborg Landskrona Ängelholm Vellinge Åstorp Bjuv Kävlinge Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Eslöv Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Trelleborg Perstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Tomelilla Figur 3.5: Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar 2012 och 2013 (BME) Skurup Hässleholm Sjöbo Ystad Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Bromölla Överskott Balans Bostadsbrist Simrishamn Bromölla Bromölla Överskott Balans Bostadsbrist Överskott Balans Bostadsbrist 26