Budgetunderlag 2016 2018 Ett medicinskt universitet
(Dnr 1-816/2014) Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Karolinska Institutets promotionsceremonier arrangeras för att under högtidliga former fira den vetenskapliga bedrift och det hårda arbete som det innebär att ställa samman och försvara en doktorsavhandling. Vid själva promotionsakten hjälper studenter på Karolinska Institutet till som marskalkar. Marskalkar vägleder och assisterar gästerna och bidrar i stor utsträckning till att högtiderna blir ett fint minne för våra doktorander, studenter, professorer med flera. I förgrunden ses Hedvig Törneman, leg. sjuksköterska, Milagros Llenas, student på psykologprogrammet och Awad Smew, student på läkarprogrammet, som deltog i promotionsceremonin den 14 november 2014 i Stockholms stadshus. Foto: Stefan Zimmerman
Innehållsförteckning 1. Karolinska Institutets förslag för budgetåren 2016-2018... 1 2. Utgångspunkter och inriktning... 2 2.1 Strategiska utmaningar... 2 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 5 4. Forskning och utbildning på forskarnivå... 8 4.1 Forskning... 8 4.2 Utbildning på forskarnivå... 9 5. Tabellbilaga... 11
1. Karolinska Institutets förslag för budgetåren 2016-2018 Sammanfattning av förslag för perioden 2016-2018. Kompletterande text återfinns under respektive avsnitt. Karolinska Institutet föreslår Höjd låneram för investeringar. Att regeringen driver frågan om skrivningar i EU:s nya dataskyddslag så att den skyddar invånarnas integritet utan att försvåra forskningen. Begränsade krav från statliga finansiärer vad gäller samfinansiering. Höjt forskningsanslag. Höjda ersättningsnivåer för utbildningsanslagen. Nya beslutsbefogenheter för lärosätet. Att KI får behålla patientavgifterna vid tandläkarutbildningen. Successiv höjning av takbeloppet. Tillskott av medel för prov efter läkares allmäntjänstgöring, AT. Utökade stipendiemedel direkt till lärosätena. Ändring av Högskoleförordningens examensordning för doktorsexamen. 1
2. Utgångspunkter och inriktning För budgetperioden 2016-2018 kommer Karolinska Institutets Strategi 2018 att ligga till grund för utveckling av verksamheten. För att Karolinska Institutet, KI, ska kunna utnyttja sin fulla potential krävs kraftsamling och aktiva vägval. Med utgångspunkt i vårt uppdrag som universitet kommer vi att behöva både bredd och spets och en prioritering av kvalitet framför kvantitet. Svensk medicinsk forskning håller god kvalitet men har sedan flera år tillbaka tappat mark, relativt omvärlden. Life science-industrin krymper och möter en tilltagande global konkurrens. I en hårdnande internationell konkurrens är risken uppenbar att de mest framstående forskarna söker sig till länder som erbjuder mer vetenskapligt utmanande miljöer. Det saknas dock inte förutsättningar för framgångsrik medicinsk forskning i Sverige. Det finns en stark koppling till hälso- och sjukvården, unika register och databaser, stark tradition inom såväl grundforskning som klinisk forskning och överlag välutbildade medarbetare. Vi kan konstatera att andelen genombrottsforskning vid KI inte når upp till den nivå som gäller vid världens allra främsta universitet. De mest kända brittiska universiteten har en betydligt större andel högt citerade publikationer än KI. Våra egna utvärderingar visar också att vi i vissa fall har ett otillräckligt akademiskt ledarskap, att vi har otydliga karriärvägar för våra yngre forskare, och att några av våra forskningsmiljöer inte når upp till våra högt ställda krav. Utifrån KI:s goda förutsättningar måste målet vara att all utbildning ska hålla mycket hög kvalitet och ha en stark forskningsanknytning samt vara internationellt erkänd. Kvaliteten i utbildningen och anknytningen till forskningen varierar och är otillräcklig inom vissa program. Utvärderingar genomförda av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar att flera av KI:s utbildningsprogram har fått omdömet bristande kvalitet. Vår utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning (UKF) visar bland annat att KI måste se över utbildningens organisation, incitamentsstrukturer och möjliga karriärvägar för att uppnå målen. Med en övergripande strävan mot mycket hög kvalitet och särskilda satsningar inom fyra centrala områden; medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering, vill KI bidra till att ta Sverige in i framtiden. Målsättningen är att vara ett ledande universitet i världen. Karolinska Institutet ska genom forskning och utbildning på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI ska vara en motor i en högklassig universitetssjukvård, och aktivt driva fram en konkurrenskraftig life science-industri i Sverige. 2.1 Strategiska utmaningar Rekrytering KI arbetar för att ge goda förutsättningar för rekrytering av unga lovande samt etablerade, internationellt ledande, lärare och forskare. Stora pensionsavgångar under de närmaste åren öppnar upp för nyrekryteringar av nya ledande krafter på båda dessa nivåer. KI implementerar nu ett tydligt karriärsystem för unga forskare. De mest lovande unga forskarna inom och utom landet ska i konkurrens kunna söka sig till KI på olika väl definierade nivåer, samtidigt som framgångsrika unga forskare vid KI ska finna det attraktivt att vara kvar och avancera i karriärsystemet. KI ska också rekrytera etablerade, internationellt ledande, toppkrafter till sin undervisning och forskning. Antalet professorer bör reduceras de kommande åren, till förmån för större satsningar på ett färre antal professorer samt starkare stöd till yngre forskare. Det senare en nödvändighet om KI ska kunna attrahera de allra starkaste krafterna. 2
För rekrytering av såväl forskare som studenter är det nödvändigt att det finns tillgång till bostäder. Bristen på lämpliga bostäder i Stockholm är nu så stor att det krävs akuta åtgärder på regional och nationell nivå. Bostadsbristen riskerar att bromsa den viktiga tillströmningen av bland annat internationella studenter och forskare samt att hindra en aktiv rekrytering av dessa grupper. KI har, mot bakgrund av den rådande situationen, tagit egna initiativ vad gäller bostäder till utbytesstudenter och gästforskare men dessa är otillräckliga med hänsyn till de akuta behoven. Infrastruktur KI satsar under de kommande åren på att skapa nya starka utbildnings- och forskningsmiljöer med stor internationell slagkraft. Nya forskningsmiljöer planeras på KI:s campus-områden. Vid campus Solna byggs ett forskningslaboratorium om sammanlagt 55 000 m 2 och vid campus Huddinge ett forskningslaboratorium om ca 15 000 m 2. Därutöver moderniseras vissa forsknings- och utbildningslokaler i befintliga byggnader. Detta innebär en multidisciplinär samlokalisering av befintlig verksamhet i en miljö dit högspecialiserad storskalig vetenskaplig utrustning förläggs, och dit framtidens internationellt ledande unga och etablerade forskare kommer att kunna rekryteras. För att skapa en attraktiv studiemiljö har en modernisering av lärandemiljöer också inletts. Denna med KI:s och Sveriges mått mätt stora omdaning, kommer att fullföljas under den kommande femårsperioden. KI:s hyreskostnader beräknas öka med cirka 200 miljoner kronor genom dessa satsningar. Investeringar i inredning och basal utrustning kommer att uppgå till en miljard kronor under den period budgetunderlaget avser. Utöver detta tillkommer cirka 400 miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig utrustning. För dessa investeringar fordras en utökad låneram till KI, se vidare tabell 4. Satsningen på infrastruktur är den största sedan KI lokaliserades till Solnaområdet på 1940-talet. KI kommer år 2019 att ha en infrastruktur i form av lokaler och utrustning i absolut internationell toppklass. Under ett antal år kommer KI att stå inför mycket stora ekonomiska utmaningar. De årliga avskrivningskostnaderna för inredning och utrustning ökar med cirka 150 miljoner kronor per år under perioden. Kvalitetsregister/registerdata Förutsättningar för forskning utifrån kvalitetsregister och registerdata är unika i Sverige. Denna typ av forskning ger idag stora mängder ovärderlig kunskap inom området hälsa och sjukdom, sjukdomsförekomst, sjukdomsrisker, effekter av medicinska behandlingar med mera. Stora register innebär samtidigt per definition en risk för den personliga integriteten, vilket forskarvärlden är väl medveten om och har att respektera även i framtiden. Om EU:s nuvarande förslag på ny dataskyddslag skulle bli utformad på ett alltför genomgripande sätt kan den verksamhet KI bedriver inom registerforskningen komma att omöjliggöras. Därför måste arbetet med att påverka EU: s nya dataskyddslag fortsatt ha högsta prioritet. Detta för att skydda möjligheter till viktig forskning inom bland annat ovanstående områden. KI arbetar nära europaparlamentariker och tjänstemän inom utbildningsdepartementet för att om möjligt påverka skrivningarna i den nya lagen så att de främjar, eller i alla fall inte förhindrar, den forskning som bedrivs vid KI idag. 2016 och 2017 blir avgörande år för att säkerställa att den nya lagen skyddar invånarnas integritet utan att försvåra forskningen. Karolinska Institutet föreslår Höjd låneram till 720 mnkr för 2015, övriga år se tabell 4. Att regeringen driver frågan om skrivningar i EU:s nya dataskyddslag så att den skyddar invånarnas integritet utan att försvåra forskningen. 3
Finansiering Statsanslagen är en basresurs för forskning och utbildning och utgör den huvudsakliga finansieringskällan för KI:s egna strategiska satsningar. Statsanslagen ska användas på ett optimalt sätt i satsningar för förverkligandet av Strategi 2018. De ökande kraven på samfinansiering från både statliga och privata forskningsfinansiärer måste begränsas, annars eroderas KI:s möjligheter till eget strategiskt ansvarstagande, eftersom statsanslagen är de medel som kan tas i anspråk för samfinansieringen. För KI är samfinansieringsproblematiken påtaglig, detta då cirka sextio procent av forskningsverksamheten finansieras av externa medel. Med ännu fler stora nationella liksom internationella finansiärer som kräver samfinansiering, blir det statliga basanslaget urholkat. De infrastrukturella satsningarna, som KI står inför, kräver stor finansiell kraftsamling. De medel som står till buds för finansiering av dessa satsningar, är framför allt statsanslagen och myndighetskapitalet. Under budgetperioden, och därpå följande år, kommer myndighetskapitalet i väsentlig utsträckning behöva tas i anspråk enligt uppgjord plan. Externa finansiärer förutsätter att en adekvat infrastruktur är på plats för den projektverksamhet man är beredd att finansiera. De är i allt mindre utsträckning benägna att bidra till infrastruktur och indirekta kostnader. KI räknar med att kunna stärka sin resursbas även de kommande åren genom ökade externa medel, även från internationellt håll, men måste kunna balansera detta med ökade statsanslag för bland annat grundläggande infrastruktur. Den nödvändiga satsningen på infrastruktur kommer till största delen att belasta forskningsanslaget. Detta innebär att KI:s forskningsverksamhet riskerar att få lägre tilldelning under ett antal år. För att undvika detta, gör KI bedömningen att forskningsanslaget behöver öka med cirka två procent per år, utöver den årliga pris- och löneomräkningen, under budgetperioden. För att kunna bedriva en utbildning av mycket hög kvalitet krävs satsningar på pedagogiskt utbildade lärare med hög vetenskaplig kompetens, där vissa av lärarna även bedriver pedagogisk utveckling och forskning. Det krävs också satsningar på moderna lärandemiljöer. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har realt sett urholkats kraftigt sedan ersättningssystemet infördes på 1990-talet. Det är viktigt att ersättningsnivåerna åtminstone följer pris- och löneutvecklingen i regionen, så att det ges förutsättningar för lärosätet att behålla och vidareutveckla en högkvalitativ undervisning och utbildning. Karolinska Institutet föreslår Begränsade krav från statliga finansiärer vad gäller samfinansiering. Höjt forskningsanslag med två procent per år. Höjda ersättningsnivåer för utbildningsanslagen. Nya beslutsbefogenheter För att fortsatt stärka sin internationella konkurrenskraft behöver KI vidgade beslutsbefogenheter inom flera områden. Med ökade beslutsbefogenheter kan KI bättre leva upp till de krav och förväntningar som uttrycks från statsmakternas sida. I forskningspolitiska propositioner och andra politiska dokument och därpå grundade beslut, ställs förväntningar på att åtminstone vissa universitet ska uppnå internationell toppklass. Banbrytande forskningsresultat ska resultera i globalt gångbara innovationer och svensk högre utbildning ska ha internationellt hög attraktionskraft. Det ekonomiadministrativa regelverket utgör hinder för universitetsledningarna att motsvara dessa förväntningar och bör förändras enligt nedanstående förslag. 4
Karolinska Institutet föreslås erhålla rätten att Använda statsanslag i internationellt samarbete för forskning och utbildning som bland annat kan innefatta bolagsbildning eller andra organisatoriska lösningar. Ta emot och fritt förfoga över donationsmedel och i anslutning därtill kunna äga, förvärva och avyttra fastigheter samt bilda stiftelser. Statsanslagen bör kunna få användas för kostnader som är förenade med mottagandet av donationen. Bygga upp och reservera eget kapital för strategiska satsningar för forskning och utbildning. Använda upp till två procent av det årliga forskningsanslaget för innovationsfrämjande åtgärder och för detta ändamål få använda KI:s holdingbolag. 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsutbudet strategi, planering och prioriteringar Karolinska Institutets vision ställer stora krav på KI:s utbildningsverksamhet. Målet är att ge våra studenter bästa möjliga förutsättningar att kritiskt värdera och integrera ny kunskap, grundad på framstående forskning bland annat från KI, i sin framtida yrkesutövning. Utbildningen ska vara efterfrågad av studenterna, både nationellt och internationellt, samt ha en tydlig forskningsanknytning. KI:s studenter ska efter genomförd utbildning, vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Av KI:s totala utbildningsutbud 2015 utgörs cirka 95 procent av programutbildningar. De fristående kursernas andel av det totala utbildningsutbudet kommer fortsatt att minska något jämfört med tidigare år. KI:s program erbjuds framför allt som campusutbildning, medan de fristående kurserna oftare ges i distansform. Även på vissa utbildningsprogram genomförs teoretiska delar på distans vilket passar KI:s målgrupper inom påbyggnadsutbildningarna bra. Aktuella rapporter och arbetskraftsbarometrar till exempel från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen samt Sveriges Akademikers Centralorganisation tyder på en ökad framtida efterfrågan på, och ett ökat behov av, arbetskraft inom flera delar av vårdområdet. KI ser positivt på de utökade platserna inom specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna. Utöver den utbyggnad som nu görs av de befintliga utbildningarna har KI påbörjat ett arbete för att, i samråd med landsting och kommuner, ta fram specialistutbildningar, anpassade till de nya krav som ställs inom hälso- och sjukvården. Utökningen av specialistsjuksköterskeprogrammen måste ske i takt och i samklang med pågående förbättringsarbete så att inte kvaliteten ska påverkas negativt. Kvalitet i utbildning med stark anknytning till forskning Det övergripande målet för KI:s utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att den är forskningsanknuten och håller mycket hög kvalitet. Sambandet mellan forskning och utbildning behöver stärkas och de särskilda medel som avsätts för forskningsanknytning behöver öka, vilket kräver en förstärkning av statsanslaget. KI har högt uppställda mål för sin utbildningsverksamhet. Under den kommande perioden måste vi ta ställning till vilka utbildningsprogram som har potential att uppnå mycket hög kvalitet och en stark forskningsanknytning. De program som inte motsvarar dessa krav kan komma att förändras eller avvecklas. 5
Befintliga medel måste användas effektivt så att de möjliggör rekrytering av lärare och forskare som är aktiva inom både forskning och undervisning. Ämnesansvariga professorer med ett övergripande ansvar för forskningsanknytning av utbildning inom ett visst ämnesområde, ska tillsättas. Personer med forsknings- och undervisningsintresse ska ges möjlighet att bedriva forskning inom sin disciplin, forska inom universitetspedagogik och samtidigt vara engagerade i undervisning och ledning av utbildning. Denna riktade satsning, på yngre forskare och lärare, kommer att stärka KI:s utbildningar ytterligare. För att säkerställa att KI:s utbildningar håller hög kvalitet och att forskningsanknytningen är god kommer ett sammanhållet system för kvalitetsuppföljning och utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå att börja användas under 2016. Tandvårdsutbildning inklusive klinik tandvårdscentralen Vid KI:s institution för odontologi utbildas tandläkare och tandhygienister. Förutom den teoretiska utbildningen ska institutionen bereda klinisk färdighetsträning för över 500 studenter. Utbildningskliniken finansieras av tandvårdsanslaget. Verksamheten står inför betydande investeringsbehov i den kliniska miljön, vilket kommer att medföra betydande avskrivningskostnader under många år framöver. Tandvård är den enda kliniska verksamhet som bedrivs inom lärosätet. Utöver ordinarie utbildningskostnader finns även kostnader för klinisk drift. Klinisk drift avser kostnader som är nödvändiga för att kunna bedriva tandvård till exempel sterilcentral, dentalverkstad samt klinisk utrustning motsvarande 137 tandläkarstolar. Den kliniska verksamheten kräver anpassade lokaler där rationaliseringar är svåra att göra. Krav på patientsäkerhet förutsätter högre personaltäthet än övrig verksamhet som bedrivs inom lärosätet. Tandvårdsanslaget täcker inte verksamhetens kostnader i dagsläget. KI omfördelar redan idag statsanslag till förmån för tandvårdsutbildningen. Med kommande investeringsbehov kommer KI att behöva göra ännu större omfördelning av statsanslaget, vilket kommer att få negativ påverkan på annan utbildningsverksamhet. KI utreder, tillsammans med Malmö högskola, om de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva tandvård inom våra lärosäten är tillräckligt goda för att kunna upprätthålla en god patientsäkerhet och en utbildning av hög kvalitet. Regeringen kommer att delges utredningens resultat. Karolinska Institutet inlevererar ersättningen från patientavgifter vid tandläkarutbildningen till staten via inkomsttitel (cirka 2,3 mnkr under år 2014). KI har, för att få tillräckligt patientunderlag till utbildningen, minskat avgiften till 150 kronor per patientbesök efter införandet av Tandvårdsstödet. Administrationen kring hanteringen av patientavgifterna är omfattande, vilket har påtalats vid tidigare kontakter med utbildningsdepartementet. KI, liksom Malmö högskola, anhåller om att få behålla patientavgifterna inom lärosätet och slippa inleveranser via inkomsttitel. Utbildningsuppdraget Hälso- och sjukvårdens behov av kvalificerad personal är stort inom flera områden och KI har kapacitet att utöka ett flertal utbildningar. De yrkeskategorier som detta kunde gälla är till exempel biomedicinska analytiker, arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter. Det finns ett dokumenterat behov på arbetsmarknaden av utexaminerade inom dessa utbildningar och efterfrågan från studenterna är stor, i flera fall mycket stor. Utöver behovet av fler utexaminerade inom olika yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, finns det ett stort behov av vidareutbildning. Denna utbildning genomförs oftast som fristående kurser av olika 6
omfattning och ibland som hela magister- och masterprogram. Vidareutbildning i form av fristående kurser är en viktig del i det livslånga lärandet för de verksamma inom hälso- och sjukvården och ett viktigt komplement till lärosätets uppdragsutbildning. Under 2014 redovisar KI en överproduktion med cirka 12 mnkr i förhållande till takbeloppet. Prognosen för 2015 visar även den på en överproduktion på cirka 10 mnkr. Därmed förväntas den ackumulerade överproduktionen att uppgå till cirka 22 mnkr i och med 2015 års utgång. Då KI överskridit sitt takbelopp har neddragningar behövt göras i utbildningsutbudet, vilket framför allt har påverkat vidareutbildningen. Exempelvis kan nämnas vidareutbildningen inom diagnostisk cytologi för biomedicinska analytiker och kurser relaterade till specialistutbildningar som inte är reglerade i högskoleförordning för olika yrkesgrupper. Att kunna utvidga utbildningen på avancerad nivå är viktigt för att öka övergången till forskarutbildning och därmed, i förlängningen, även tillgången på lärare som kan utbilda nästa generations studenter. Mot bakgrund av ovanstående gör KI bedömningen att en successiv ökning av antalet utbildningsplatser, motsvarande 450 helårsstudenter vid periodens slut, är nödvändig. Prov efter läkares allmäntjänstgöring, AT Karolinska Institutet ansvarar tillsammans med övriga medicinska fakulteter för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT-provet). KI ansvarar för administrationen av provet och för AT-nämndens kansli. Under 2012 och 2013 genomgick provet en stor förändring och moderniserades. Utvecklingen fortsätter under 2015. Moderniseringen till ett elektroniskt prov har avsevärt förbättrat kvaliteten, men har också inneburit ökade kostnader. Till exempel krävs skrivsalar med datorutrustning och hög säkerhet på flera platser i landet. Utöver ett moderniserat prov ökar successivt också antalet skrivande. För att täcka kostnaderna och utveckla provet ytterligare, och dessutom kunna finansiera det större antalet skrivande, äskar KI om ett tillskott på en miljon kronor (anslag 2:65, ap 18). Stipendier Ett inflöde av talangfulla studenter från olika delar av världen är av stort värde för lärosätets utbildningar och utgör också ett underlag för rekrytering till forskning. Alumner kan utgöra länkar mellan sina hemländer och Sverige, inte minst genom ökade forsknings- och näringslivskontakter. I och med införandet av studieavgifter har antalet studenter från områden utanför EU/EES och Schweiz minskat kraftigt. Utökade stipendiemedel behövs för att vända trenden och göra det möjligt för Sverige och KI att konkurrera om de bästa internationella studenterna, som ofta har attraktiva stipendieerbjudanden från andra högt rankade internationella lärosäten. KI har gjort särskilda exit polls vid varje antagningsomgång sedan införandet av studieavgifterna. Av dessa framgår mycket tydligt att studenter tackat nej till sin erbjudna studieplats på grund av brist på finansiering. Svenska Institutets neddragning av stipendier är mycket olycklig då både studenter och lärosäten drabbas hårt. Det är av yttersta vikt för lärosätet att kunna planera långsiktigt gällande studieplatser på internationella utbildningar en osäker stipendiesituation gynnar inte detta. Stipendietilldelningar från staten bör gå direkt till lärosätena som kan tilldela stipendierna till sina bästa sökande. Vid statliga stipendietilldelningar är det också viktigt att söktryck, kvalitet samt efterfrågan på utbildningarna beaktas. 7
Karolinska Institutet föreslår Att KI får behålla patientavgifterna vid tandläkarutbildningen. Successiv höjning av takbeloppet som vid periodens slut motsvarar 450 helårsstudenter. Tillskott på en miljon kronor för prov efter läkares allmäntjänstgöring, AT. Utökade stipendiemedel direkt till lärosätena. 4. Forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Forskning Målet för Karolinska Institutets, KI:s, forskning är att nå nya vetenskapliga genombrott, såväl inom basal livsvetenskaplig forskning som inom forskningsområden som rör hälsa och sjukdom. Dessa ska i förlängningen leda till såväl innovationer som praktiska tillämpningar i hälso- och sjukvården. KI har ett stort ansvar i att utnyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av de mycket omfattande infrastrukturella satsningar som genomförs under den kommande femårsperioden, är behovet av utökade statliga forskningsanslag betydande. KI:s framgångar, när det gäller att attrahera externa finansiärer, ställer ökade krav på användning av statsanslaget för samfinansiering. Denna samfinansiering urholkar forskningsanslaget, som så väl behövs för det utvecklingsarbete och den infrastrukturella satsning vi står inför. De storskaliga forskningsmiljöer som växer fram inom KI skapar gynnsamma villkor för gränsöverskridande samarbeten och effektiviseringar, till exempel samutnyttjande av dyr vetenskaplig utrustning. De kommer också att underlätta etablering och drift av nödvändiga corefaciliteter. Ett för KI högt prioriterat område ur ett forskningsperspektiv är att utveckla innovationsprocesserna samt att ytterligare stärka samverkan med näringslivet. En bekräftelse om betydelsen av en sådan satsning och dess potential är EIT Health, ett omfattande internationellt konsortium där KI finns med. EIT Health bygger på att det finns en stor potential och ett stort behov av nya innovationsprocesser inom hälsoområdet. Förutsättningarna för innovationer har dock förändrats. Sedan flera år finns ett begränsat riskkapital för att stödja den tidiga vidareutvecklingen av forskarnas upptäckter en avgörande fråga för en framgångsrik innovationsverksamhet. Det finns ett stort behov av ytterligare finansiella resurser för denna kritiska fas, samt för att kunna dra nytta av potentialen som finns i EIT Health. Karriärstruktur för juniora forskare KI:s inledda satsning på lovande yngre forskare fortsätter. Ett karriärsystem med fakultetsutlysta meriteringsanställningar på forskarassistent- och forskarnivå är infört. Detta utgör en förutsättning för att KI, i relation till andra internationella universitet, ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ för ledande juniora forskare. Målet är att andelen centralt finansierade forskarassistent- och forskartjänster på KI ska öka markant. För närvarande utreds möjligheten att införa ett system för progression inom karriärsystemet tenure track i första hand avseende steget efter forskarassistent. Det ska finnas tydliga krav på forskare för övergång till en tillsvidareanställning. 8
Rekrytering av seniora forskare Den kommande periodens många pensionsavgångar bland KI:s professorer innebär en spännande utmaning för lärosätet. Situationen banar väg för strategiska rekryteringar av internationella toppforskare på mycket hög nivå. Ambitionen är att ytterligare höja kvaliteten inom, och den internationella konkurrenskraften hos, KI:s professorskollegium. Detta genom att beakta såväl forskningens som utbildningens och universitetssjukvårdens behov. En ny rekryteringsstrategi tas fram med en modell för att reducera antalet professorer på KI. Samtidigt ska spetskompetensen öka hos såväl befintliga professorer som hos de som rekryteras i framtiden. Parallellt med detta måste ämnesbredd och specifik ämneskunskap bevakas. 4.2 Utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen är en viktig del av Karolinska Institutets verksamhet. Arbetet med att säkerställa att vi attraherar och rekryterar de bästa doktoranderna, såväl nationellt som internationellt, fortgår. KI fortsätter också sin satsning på forskarskolor, särskilt med inriktning mot kliniskt verksamma doktorander. En viktig del av arbetet är också att stimulera internationellt forskningsutbyte och nätverkande. Detta sker bland annat genom samarbeten med utländska universitet, där doktorander är en viktig förenande länk, men också genom att utlysa resebidrag för att KI-doktorander ska kunna vistas hos forskargrupper utomlands. Det akademiska ledarskapet En doktorsexamen från KI ska vara en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel. Detta förutsätter bland annat att doktoranderna utbildas i en god forskningsmiljö med mycket kompetenta handledare. KI avser att ytterligare stärka kompetensen hos forskargruppsledare och handledare bland annat genom särskilda utbildningsinsatser. Kraven och förväntningarna på de forskningsmiljöer och handledare som får medverka i forskarutbildningen kommer att förtydligas. KI:s forskarutbildningsprogram inom olika forskningsområden utgör en viktig komponent i att kunna erbjuda en god forskarutbildningsmiljö. Detta sker till exempel genom projektspecifika kurser och nätverksskapande aktiviteter. Programmen ska också erbjuda en plattform för doktoranderna att träna sin förmåga att, med auktoritet, kommunicera såväl i vetenskapliga sammanhang som med samhället i övrigt. En plan för vidareutveckling av forskarutbildningsprogram inför perioden 2016-2018 utarbetas. Satsningarna ovan, parallellt med övrigt utvecklingsarbete, kräver avsättning av ytterligare resurser. Forskarskolor På sikt ska en högre andel av doktoranderna genomföra sin forskarutbildning inom ramen för en forskarskola än vad som är fallet idag. Nya forskarskolor ska starta och knutet till detta bedrivs ett arbete med att söka nya former för finansiering av skolorna. Syftet med forskarskolorna är att erbjuda en kreativ forskarutbildningsmiljö där en grupp doktorander följs åt under kurser och andra lärandemoment. Detta är speciellt viktigt för kliniskt aktiva doktorander som kan befinna sig i en isolerad forskningsmiljö utan naturliga mötespunkter med andra doktorander och forskare inom sitt forskningsområde. Internationella samarbeten KI:s egna doktorander ska i större utsträckning kunna genomföra internationella utbyten. Målet är att minst hälften av KI:s doktorander ska göra delar av sin utbildning utomlands. Parallellt med detta vill KI attrahera de bästa internationella studenterna till sin forskarutbildning. Sammantaget kommer detta leda till en ännu högre kvalitet i KI:s forskning och forskarutbildning. KI kommer att fördjupa 9
samarbetet med ett antal strategiskt viktiga lärosäten, både i Europa och i övriga världen, vilket kommer att leda till att fler gemensamma doktorandprogram kommer att etableras. Detta kräver dock förändringar i övergången mellan master- och forskarutbildning. Övergången mellan master- och forskarutbildning Studenternas övergång från master - till forskarutbildning behöver göras mer flexibel. Istället för fyra års forskarutbildning anser KI att det ska vara möjligt att kunna avlägga en doktorsexamen genom att läsa ett andra masterår följt av tre års forskarutbildning. Detta skulle förbättra förutsättningarna för svenska lärosäten att i större utsträckning kunna delta i europeiska samarbeten kring forskarutbildning. Möjligheterna för svenska lärosäten att stå sig i konkurrensen till exempel vid ansökan om medel från EU inom ramen för Marie Sklodowska-Curie programmen skulle öka betydligt. Dessutom skulle svensk master- och forskarutbildning generellt sett bli mer attraktiv internationellt. Mycket kan göras inom ramen för befintligt regelverk, men för att svenska lärosäten ska kunna delta fullt ut i internationella samarbeten krävs en ändring i examensordningen för doktorsexamen. Det bör bli möjligt för lärosätena att erbjuda en forskarutbildning bestående av 60 poäng (1 år) på avancerad nivå och 180 högskolepoäng (3 år) på forskarnivå, under förutsättning att samtliga examensmål för doktorsexamen uppfylls. Karolinska Institutet föreslår Ändring av Högskoleförordningens examensordning för doktorsexamen. 10
5. Tabellbilaga Karolinska Institutets ekonomiska utveckling, tabell 1-3 KI:s omsättning beräknas ha ökat med 13,5 procent år 2018 jämfört med 2014. Statsanslagen är redovisade i enlighet med alliansens budget och med de angivna fasta beloppen. Externa bidrag beräknas öka cirka 29 procent under samma period. Bedömningen är att KI är fortsatt konkurrenskraftigt och kommer vara en stor mottagare av externa bidragsmedel även de kommande åren. Mot bakgrund av de stora satsningar som planeras, kommer kostnaderna att öka markant under budgetperioden. För att finansiera detta kommer både statsanslag, externa bidragsmedel och myndighetskapitalet att tas i anspråk och förbrukas i snabbare takt än tidigare. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppvisar negativt resultat de kommande åren. KI planerar insatser för vidareutveckling och kvalitetshöjning av utbildningen. Målet är att utbildningen vid KI ska vara forskningsanknuten och genomgående hålla mycket hög kvalitet. KI redovisar en överproduktion i förhållande till takbeloppet för både 2014 och 2015. Vid 2015 års utgång beräknas överproduktionen uppgå till totalt cirka 22 mnkr. KI gör bedömningen att en successiv ökning av antalet utbildningsplatser, motsvarande 450 helårsstudenter vid periodens slut, är nödvändig för att möta bristen på vårdpersonal i samhället. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har realt sett urholkats kraftigt sedan ersättningssystemet infördes på 1990-talet. Det är viktigt att ersättningsnivåerna åtminstone följer pris- och löneutvecklingen i regionen, så att det ges förutsättningar för lärosätet att behålla och vidareutveckla en högkvalitativ undervisning och utbildning. (tabell 2). De stora satsningarna inom forskningsverksamheten som planeras under perioden, framför allt på infrastruktur, kommer resultera i att erhållna medel förbrukas i allt snabbare takt. Kravet på samfinansiering från externa finansiärer får stor påverkan på förbrukningen av statsanslaget, då detta måste användas för samfinansieringen. (tabell 3). Personal- och driftskostnader förväntas öka i takt med utökad verksamhet. Under 2014 genomfördes ingen lönerevision. I personalkostnaderna för 2015 2018 är lönerevision medräknad. Investeringar i anläggningstillgångar, tabell 4 Som tidigare redovisats gör KI stora satsningar inom infrastrukturområdet under perioden för att forma starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Biomedicum är ett exempel på en forskningsmiljö som ska stå färdig att tas i bruk 2018. Denna satsning syns tydligt i ökande avskrivningskostnader med början redan 2016. Ombyggnation av djurhus samt investeringar i undervisningssalar är andra exempel som påverkar investeringarna. Utöver inredning och basal utrustning tillkommer avskrivningskostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning. Ovan planerade investeringar medför att låneramen behöver höjas med 70 mnkr till 720 mnkr redan under 2015. Fullt genomförda investeringar kommer kräva en låneram på 1,5 miljarder kronor redan 2017. Räntekontokredit Med stor bidragsfinansiering, ofta erhållen i förskott, och god cash management har KI inget behov av att använda kreditutrymmet på räntekontot i Riksgälden. Behållningen på räntekontot vid utgången av år 2014 var cirka 3,6 miljarder kronor. Lokalförsörjning, tabell 5 Enligt lokalförsörjningsplanen ökar lokalkostnaderna mot slutet av perioden beroende främst på hyresökningar då nya lokaler tas i bruk i Solna och i Huddinge. Under 2015 kommer KI att inkomma med en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt 8-10 förordningen (1932:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Det gäller hyresavtal om 20 år för hyra av forskningslokaler i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. 11
Avgiftsbelagd verksamhet, tabell 6 Den avgiftsbelagda verksamheten avser uppdrag inom utbildning och forskning. Årets resultat är positivt, 1,6 mnkr. Det planeras inte för någon avveckling inom uppdragsområdet. Offentligrättslig verksamhet innefattar patientavgifter vid tandläkarutbildningen, vilken inlevereras till staten via inkomsttitel. 12
Tabell 1 Total budget 2014 2015 2016 2017 2018 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 2 790 122 2 793 397 2 801 982 2 815 421 2 816 053 Avgifter 719 164 722 000 730 000 741 000 752 000 Bidrag 2 612 920 2 781 000 2 962 000 3 168 000 3 388 000 Finansiella intäkter 33 817 34 000 34 000 34 000 35 000 Summa intäkter 6 156 023 6 330 397 6 527 982 6 758 421 6 991 053 Verksamhetens kostnader Personal 3 128 457 3 238 000 3 362 000 3 484 000 3 611 000 Lokaler 762 632 761 000 764 000 826 000 1 039 000 Drift/Övrigt 1 944 673 2 041 000 2 140 000 2 236 000 2 337 000 Avskrivningar 230 119 244 000 282 000 343 000 376 000 Finansiella kostnader 11 819 12 130 12 130 12 130 13 130 Summa kostnader 6 077 700 6 296 130 6 560 130 6 901 130 7 376 130 Verksamhetsutfall 78 323 34 267-32 148-142 709-385 077 Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag -15 683 0 0 0 0 Uppbörd-netto 39 0 0 0 0 Transfereringar, erhållna medel 148 892 147 135 147 135 147 135 147 135 Transfereringar, lämnade bidrag -148 892-147 135-147 135-147 135-147 135 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 62 679 34 267-32 148-142 709-385 077 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 1 358 847 1 393 114 1 360 966 1 218 257 833 180 Utgående oförbrukade bidrag 2 620 924 2 450 000 2 350 000 2 200 000 2 100 000 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 13
Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014 2015 2016 2017 2018 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 618 428 642 341 654 525 667 688 667 913 Beräknad avräkning 2 (A) 637 784 642 341 654 525 667 688 667 913 Särskilda åtaganden (B) 110 217 115 799 115 799 115 799 115 799 Anslag Klinisk utb/forskn-alf ( C ) 127 104 129 144 129 144 129 144 129 144 Transfereringar anslagsmedel (D) -4 484-4 515-4 515-4 515-4 515 Anslag (Summa A:D) 870 621 882 769 894 953 908 116 908 341 Avgifter 118 026 118 000 120 000 122 000 123 000 Bidrag 18 462 18 000 19 000 19 000 19 000 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 Summa intäkter 3 1 007 110 1 018 769 1 033 953 1 049 116 1 050 341 Verksamhetens kostnader Personal 559 939 580 000 597 000 609 000 621 000 Lokaler 121 895 99 000 100 000 103 000 114 000 Drift/Övrigt 340 134 340 000 354 000 361 000 368 000 Avskrivningar 7 805 17 000 20 000 23 000 24 000 Finansiella kostnader 142 130 130 130 130 Summa kostnader 1 029 915 1 036 130 1 071 130 1 096 130 1 127 130 Verksamhetsutfall -22 805-17 361-37 177-47 014-76 789 Transfereringar, erhållna anslagsmedel 4 484 4 515 4 515 4 515 4 515 Transfereringar, övriga erhållna medel 465 0 0 0 0 Transfereringar, lämnade bidrag -4 949-4 515-4 515-4 515-4 515 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -22 805-17 361-37 177-47 014-76 789 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå samt enligt övrig tillkommande information i regleringsbrev 2015. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. 14
Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå 2014 2015 2016 2017 2018 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 1 460 085 1 457 867 1 454 268 1 454 544 1 454 951 -därav att transferera -12 521-12 620-12 620-12 620-12 620 Anslag klinisk utb/forskn-alf 471 937 465 381 465 381 465 381 465 381 Avgifter 601 138 604 000 610 000 619 000 629 000 Bidrag 2 594 458 2 763 000 2 943 000 3 149 000 3 369 000 Finansiella intäkter 33 817 34 000 34 000 34 000 35 000 Summa intäkter 5 148 914 5 311 628 5 494 029 5 709 305 5 940 712 Verksamhetens kostnader Personal 2 568 518 2 658 000 2 765 000 2 875 000 2 990 000 Lokaler 640 737 662 000 664 000 723 000 925 000 Drift/Övrigt 1 604 539 1 701 000 1 786 000 1 875 000 1 969 000 Avskrivningar 222 314 227 000 262 000 320 000 352 000 Finansiella kostnader 11 677 12 000 12 000 12 000 13 000 Summa kostnader 5 047 785 5 260 000 5 489 000 5 805 000 6 249 000 Verksamhetsutfall 101 129 51 628 5 029-95 695-308 288 Transfereringar, erhållna anslagsmedel 12 521 12 620 12 620 12 620 12 620 Transfereringar, övriga erhållna medel 131 422 130 000 130 000 130 000 130 000 Transfereringar, lämnade bidrag -143 943-142 620-142 620-142 620-142 620 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 101 129 51 628 5 029-95 695-308 288 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå samt övrig tillkommande information i regleringsbrev för 2015. 15
Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit (mnkr) Investeringar i anläggningstillgångar 1 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 541 612 695 1 058 1 479 Beräknad nyupplåning 205 234 549 654 274 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 4 1 1 1 1 Beräknad amortering 134 151 186 233 278 UB lån i Riksgäldkontoret 612 695 1 058 1 479 1 475 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 612 695 1 058 1 479 1 475 Föreslagen låneram 650 720 1 100 1 500 1 500 Beräknad ränteutgift 3 2 5 15 15 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,0% 0,3% 0,5% 1,0% 1,0% Summa räntor och amorteringar 137 153 191 248 293 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 16
Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen föregående års utgång 218 870 220 628 220 628 220 628 226 108 ökning under året 4 619 0 0 19 569 75 540 minskning under året -2 861 0 0-14 089-64 780 vid årets utgång (A) 220 628 220 628 220 628 226 108 236 868 Förbättringsutgift på annans fastighet 1 nyinvesteringar 0 0 0 0 0 avskrivningar 8 8 6 6 3 Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 596 595 597 646 812 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 3 2 701 2 697 2 706 2 857 3 428 Lokalkostnader (C) 763 761 764 827 1039 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 4 3 457 3 451 3 462 3 656 4 387 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 12,5% 12,1% 11,6% 12,0% 14,1% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. 17
Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2014 327 079 325 501 1 578 varav tjänsteexport 83 887 83 887 0 2015 332 000 332 000 0 varav tjänsteexport 85 100 85 100 0 2016 340 000 340 000 0 varav tjänsteexport 87 000 87 000 0 Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat Offentligrättslig verksamhet 2014 2 306 2 267 39 2015 2 400 2 400 0 2016 2 500 2 500 0 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. 18
KAROLINSKA INSTITUTETS ÅRSREDOVISNING 2014 Tryck: E-print ISBN: 978-91-85681-66-2
Budgetunderlag 2016 2018 Sammanställning och underlag: Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se