Vad är kultur? Ett eget språk betyder väl allt! Det säger väl allt. Det är ju det samma som att engelsmännen har engelskan och danskarna danska. Det är ju samma. Dom har också ett eget språk. Men det är inte språket som avgör om man är resande. Det är blodet. (skratt) Om man säger så. Kenneth Ibland uppfattas kulturella uttryck som hotande av dem som inte är en del av dem. Till exempel sågs de resandes försörjningsmönster med handel efter vägarna ofta som hotande av myndigheterna och majoritetssamhället. Detta var en av orsakerna till de begränsningar av resandes kultur som tillämpades under många år. Idag är det en anledning till att många resande upplever en känsla av utanförskap gentemot majoritetssamhället. Man har dåliga erfarenheter av människor utanför den egna gruppen. Vad är egentligen kultur? Ofta säger man inom kulturvetenskapen att kultur handlar om hur vi organiserar vår tillvaro. Den är ett kitt som håller oss samman: etniska grupper eller grupper med ett gemensamt intresse hör till dem som delar en kultur och skapar den tillsammans. Tillvaron kan organiseras genom olika kulturella uttryck. Sådana kan vara att hålla fast vid ett språk, att följa vissa traditioner eller att umgås med människor med vilka man har en gemensam bakgrund för att manifestera det man har tillsammans. Kenneth ovan menar att språket för honom är ett sätt att manifestera sitt resandeursprung. Att han är resande är något som sitter djupare än orden i språket. Det är en känsla och en vetskap om vad som är hans identitet. Rappen Hårda minnen framfördes vid soarékvällar och i samband med att Snarsmon invigdes som ett besöksmål i Ekomuseum Gränsland. Foto: Kristina Lindholm Att diskutera Hur definierar vi vad en kultur är. Ibland känner vi oss hotade av andras kulturer. Vad kan det bero på. 14 15
Vad verkar skilja resandekulturen från den svenska eller norska majoritetskulturen. Vad är det som gjort att resandefolket har hållit fast vid sin kultur trots de försök majoritetssamhället genom lagar, omhändertagande av barn, steriliseringar med mera gjort för att hindra dess fortlevnad. Många är av resandeursprung utan att känna till det. Vilka är orsakerna till detta och vad innebär denna okunskap för den enskilde. Lästips Arkeologiska utgrävningar i Snarsmon. Många resande upplever ett utanförskap i samhället vilket bland annat visar sig i att man saknar förtroende för myndigheter och att man ser sig själv som annorlunda. Vilka andra grupper har en liknande relation till majoritetssamhället. Lästips Kulturmöte i skolan Snarsmonprojektet i bohuslänska skolor samt En resandekultur att bevara. Ett spännande fynd i köket var flera tegelplattor med inristade siffror i rader. De förefaller komma från någon form av uppräkning. Foto: Kristina Lindholm 16 13
grunder och upphittade föremål tolkades på ett annat sätt än när enbart de icke-resande arkeologerna diskuterade fynden. Detta visar att saker kanske inte alltid är det de först ser ut att vara. Att diskutera Våra ägodelar kan ofta berätta mycket om hur vi är som personer. Vi tror att vi genom utgrävningar idag kan skapa oss en bild av hur man levde i äldre tid. Vad berättar föremålen om de människor som bott på en plats. Vilka föremål finns kvar efter dig och ditt liv om hundra år. Om tusen år. Vad kan dina ägodelar berätta om dig. I vad skiljer sig dina föremål från vad andra människor i din omgivning har. Vem har rätten till en plats och är det rätt att gräva ut äldre boplatser. Några av de resande berättar hur de kände som att de gjorde ett intrång när de började undersöka Snarsmon. Varifrån kommer den känslan. Utgrävningarna i Snarsmon har givit många svar men har också ställt en hel del frågor. Det har exempelvis inte gått att lokalisera någon brunn inom området. Hur kan de resande ha löst vattenförsörjningen. Hur långt orkar man bära vatten för dryck, mat, tvätt och städning. Ett besök på Snarsmon En resa till Snarsmon kombineras med fördel med ett besök vid något av traktens andra intressanta besöksmål inom Ekomuseum Gränsland, exempelvis det vackra Älgafallet i gränsbäcken nordväst om Vassbotten/Holtet. Älgafallet nås enklast från rastplatsen vid riksvei 22. Att hitta till Snarsmon Snarsmon ligger i Bullarebygden i norra Bohuslän. Se kartan på sidan 12 i boken Snarsmon resandebyn där vägar möts. Från väg 164 väster om Bullaren tar man av norrut mot Vassbotten. En knapp kilometer från 164:an når man ett öppet lanskap. Vägen till Snarsmon går in till vänster. Från länsväg 165/riksvei 22 tar man vid Vassbotten, den svenska sidan av gränspassagen Vassbotten/Holtet, av mot Strömstad. Cirka 3,5 kilometer från Vassbotten öppnar sig landskapet vid Ejgde. Parkering och vägen in mot Snarsmon ligger på höger sida efter några hus och en liten åker. Parkera på vänster sida av grusvägen mot Ejgdesjön direkt när du kört av asfaltsvägen. Tänk på att inte hindra annan 12 17
Vad lämnar vi efter oss? Man blev överlycklig när man hittade olika saker. Vi hittade porslin, Koppar. Järn. Klädtrasor. Delar av plånböcker. Läder. Ja, lite av varje. Det finns mer där uppe än vad vi fått fram. Det är jag bombsäker på.[...] Jag började tänka på människorna som hade varit där. Det var faktiskt som att lära känna dom. Louise Karta: Anette Olsson, Bohusläns museum Arkeologer genomför för det mesta utgrävningar i kulturer som är okända för dem. Det är oftast betydligt äldre lämningar än de i Snarsmon som undersöks. Samtidsarkeologi är ovanligt och Snarsmon är så vitt det är känt den enda resandeboplatsen som grävts ut arkeologiskt. De föremål som hittats tyder på att även om husen förefaller enkla, så hade invånarna föremål som besatt ett ekonomiskt värde som kanske var större än vad man på förhand hade trott. Trots närheten i tid var utgrävningarna på Snarsmon som att gräva i en okänd historia eftersom resandehistorien i så stor utsträckning är oskriven. Detta trots att det är en kultur som finns mitt ibland oss sedan flera hundra år. Utgrävningarna tillsammans med resande gjorde att hustrafik på vägen. Det är svårt att parkera bussar på platsen. Beräkna att det för en grupp tar cirka 30 minuter att vandra från parkeringen till bosättningsområdet. Vandringen går drygt 1,5 km på en liten grusväg. Vägen, som är småkuperad, följer bitvis Ejgdesjön och går delvis över berghällar. När grusvägen möter Bohusleden tag höger, åt nordöst, längs leden. Följ leden knappt 400 meter på en smal vandringsled, delvis över blöt mark och på spänger. Nu kommer du in i det cirka 500 meter långa 18 11
Varför ser vi ett så kraftigt ökande intresse för släktforskning. Känner du din egen bakgrund. Har du eller någon i din familj släktforskat. Vad skulle du vilja veta om din egen historia. I berättelserna om Snarsmon, till exempel i boken Vid Bullarsjöarnas stränder, sägs att det bott ett mycket stort antal personer vid Snarsmon. De studier som gjorts i Snarsmonprojektet har inte kunnat belägga så många människor. Inte heller har det fastslagits exakt hur många som kan ha bott i området. Vad beror det på att berättelserna talar om långt fler personer än vad vi kunnat härleda till platsen. bosättningsområdet. Längs stigen finns såväl utgrävda som ej utgrävda husgrunder. Ungefär mitt i området hittar du två platser med informationstavlor, minnesplattan över resandefolket och de utgrävda husen. I områdets östligaste del finns en outgrävd men mycket väl synlig husgrund. Härifrån fortsätter en stig mot Vassbotten. I öster går också en stig norrut några hundra meter till ett gränskummel på den svensknorska gränsen, här syns gränsgatans väg genom skogen. Denna stig fortsätter på norsk sida av gränsen till Holtet och Älgafallet. Lästips Möte med Snarsmon. Att diskutera vid Snarsmon Där ni viker av grusvägen in på Bohusleden finns i bergväggen på vänster sida av stigen ett inristat kors. Det är inte helt lätt att urskilja. Vad kan detta kors ha för betydelse. Hur upplever vi Snarsmon när vi är på plats. Är vi långt borta eller är vi centralt. Fördelar och nackdelar med att bosätta sig på denna plats. Hur kan de som bott här ha löst vattenfrågan. 10 19
Guidningar, föredrag och studiebesök Ett föredrag kan vara en god inledning till en studiecirkel om Snarsmon. Ett besök i Snarsmon är en bra avslutning. Bodil Andersson Etnolog och journalist, redaktör för boken om Snarsmon och en av dess författare. Kan hålla föredrag om Snarsmon och resandekultur i gränsregionen. Guidningar vid Snarsmon med inriktning mot det vi vet om de människor som bodde där. Kontakt: 070-846 11 95, bodil@signebyn.se Bo Hazell Radio- och teveproducent som har forskat om resandekulturen sedan 1992. Har gjort flera program om resandefolket och är medförfattare till boken Snarsmon resandebyn där vägar möts samt författare till Resandefolket från tattare till traveller. Har haft över 120 föreläsningar om de resandes historia i bland annat Norge och Sverige. Bo Hazell har besökt resande i Frankrike, Holland, Många resande har kommit dit för att se hur deras förfäder kan ha levt. Många icke-resande har sökt sig dit för att höra sanningen bakom sägnerna och få veta mer om resandekulturen. Minoritetgruppers historia är allmänt sett ofta endast summariskt dokumenterad. I historieböckerna saknas den ofta helt. Framför allt är det någon annan än de berörda som stått för dokumentationen. Det samma gäller även andra grupper i samhället som stått vid sidan av makten. Ett sätt att dokumentera historien visar sig i det kraftigt ökande intresset för släktforskning. Med ny teknik har det blivit lättare att ta del av kyrkböcker och andra offentliga handlingar. Det finns också många forum på internet som diskuterar släktforskning och namngivna släkter. Att diskutera Har det någon betydelse om vi känner till vår egen bakgrund, vår regions eller vårt lands historia. Varför har vissa gruppers historia inte dokumenterats. Har det någon betydelse om all historia dokumenteras och vidareförmedlas. Spelar det någon roll vem som skriver historien. Kan vi lära oss något av historien. Påverkas framtiden av vad som hänt tidigare. I många europeiska länder uppmärksammas nu romernas situation. Vilka likheter finns mellan dagsläget och historien. 20 9
Att möta sin historia Någon gång i livet kommer ju frågan om din bakgrund upp för dig. För att man ska bli komplett som människa tror jag att det är viktigt att man får veta det. Malin Berättelsen om Snarsmon har levt vidare i resandesläkter i Sverige och Norge. Många av de unga resande har uppfattat berättelserna som sagor. Samtidigt har dessa berättelser blivit en del av resandefolkets historia. Bland fastboende har berättelserna till stor del tystnat genom åren. Dessa olika traditioner har gjort att intresset för Snarsmon och utgrävningarna varit mycket stort. Flera hundra personer har de senaste åren besökt platsen. Fragment från Snarsmons historia. Foto: Lars-Erik Hammar England och Irland. Han kan jämföra händelserna i Snarsmon med liknande händelser i andra så kallade tattarbyar i Sverige, och även att det som händer mot romer och resande i flera länder i Europa i dag är en spegelbild av sådant som hänt i Sverige tidigare. Bo Hazell utsågs 2002 av ABF:s kulturtidskrift Fönstret till Årets Folkbildare. Kontakt: 019-554 03 96, bo.hazell@comhem.se Kristina Lindholm Arkeolog, Västarvet/Bohusläns museum. Projektledare för Snarsmonprojektet och en av författarna till boken om Snarsmon. Håller i begränsad utsträckning föredrag och guidningar om projektet och utgrävningarna i Snarsmon. Kontakt: 0522-65 65 26, kristina.lindholm@vgregion.se Bjørn Ståhl Lokalhistoriskt kunnig, boende nära Snarsmon. Har varit mycket involverad i utgrävningarna samt i arbetet med Ekomuseum Gränsland där Snarsmon är ett besöksmål. Bjørn gör uppskattade guidningar för grupper som besöker Snarsmon. Kontakt: 0047 69 19 76 88 Bennie Åkerfeldt I vuxen ålder började författaren Bennie Åkerfeldt fundera över sitt ursprung och det han som barn hört om sin farmors bakgrund som resande. Han bestämde sig för 8 21
att söka sitt eget ursprung genom resandefolkets historia, språk och kultur, i så väl gången tid som i nutid. Det hela sammanställdes 2008 i boken Buron kallar oss tattare. Tillsammans med musikern och trubaduren Pelle Jageby genomför Bennie ett program där berättelser och fakta kombineras med musik från och om resandekulturen. Kontakt: 0320-931 89, 070-682 45 75 bennie.akerfeldt@comhem.se Ekomuseum Gränsland Snarsmon är ett av många besöksmål inom Ekomuseum Gränsland. Ett besök vid Snarsmon kan med fördel kombineras med en tur till andra platser i området. Kontakt: www.okomuseum-grenseland.org Latjo drom, Glomdalsmuseet, Elverum, Norge Glomdalsmuseet i Elverum har norska statens uppdrag att skildra romanifolket/taternes kultur och historia i Norge. Utställningen Latjo drom har tillkommit i samarbete med flera resandeföreningar. Kontakt: 0047 62 41 91 00, www.glomdal.museum.no Att diskutera I vilka sammanhang använder du tankeparet vi och de andra. Lägger du in någon värdering när du talar om vi respektive de andra. Vilka vi-grupper ingår du i. Upplever du att du någon gång är en del av en de-grupp. Hur du i mötet med resande funderat över vi och de andra. Hur upplever du ordet tattare och hur värderar du det. Är det ett ord du själv använder. Skiljer användningen sig åt idag mot tidigare. I Norge är samer, judar, kväner, rom (zigenare), romanifolket/tater och skogfinnarna erkända nationella minoriteter. Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige. Vad är det som gör att just dessa grupper utsetts till nationella minoritetsgrupper och vad innebär detta för gruppernas medlemmar. Vilka andra grupper i samhället kan behöva skydd och stöd av liknande slag. Lästips Resandesamhällen vanliga i Europa Snarsmon ett intressant exempel. 22 7
Namngivning av de andra är också ett sätt att särskilja grupperna. Resandefolket har genom århundradena försetts med många olika namn. Många av dem har blivit liktydiga med skällsord, som till exempel tattare. Resande eller resande rom är de namn man själva vill använda idag. I Norge finns många resande som anser att eftersom ordet tater (tattare) ursprungligen inte var något skällsord har man en skyldighet att återerövra det. Därför använder man det med stolthet! För att särskilja sig själva talar resandefolket ofta om de fastboende som bönder eller buro, alltså de andra. Bjørn Ståhl, boende några kilometer från Snarsmon på den norska sidan av gränsen, har engagerats mycket av mötet med Snarsmon och resandefolket. Han har deltagit i utgrävningarna och han guidar många som önskar besöka den tidigare boplatsen. Foto: Kristina Lindholm 6 23
! Att läsa vidare om resandefolket och om Snarsmon Ett fördrivet folk Antologi om förtryck och diskriminering av romer/zigenare/resande. Forum för levande historia, 2005. Resandefolket från tattare till traveller av Bo Hazell, 2002. Vid Bullaresjöarnas stränder. Skildringar från norra Bohuslän av Karl Sjöblom 1929/1983. De andra ofta en minoritet Jag kände starkt av styrkan i att de höll ihop och vi håller ju ihop än idag. Det är som man säger blod är tjockare än vatten. Gemenskapen märktes där. David Ett sätt att organisera tillvaron och sin egen plats i den är att tala om vi och de andra. Att tala om de andra är ett sätt att stärka den egna gruppen och dess identitet. Vi är de man själv kan identifiera sig med, kanske en grupp man vill identifiera sig med. De andra är några som lever på ett annat sätt. Det är inte ovanligt att det i denna uppdelning också finns en värdering där vi, det kända och trygga, anses vara bättre än de där andra. De andra representerar den man inte riktigt vet var man har. Andra etniska, sociala eller yrkesmässiga grupper än den man själv tillhör hör till dem som får etiketten de andra. Vem som bestämmer vilka som är vi och vilka som är de andra avgörs annars ofta av vilken av grupperna som har makten på sin sida. Makten kan till exempel vara ekonomisk, den kan vara till numerären, den kan finnas av hävd och tradition. 24 5
Boken kan också tjäna som inspiration för den som vill dokumentera andra resandeboplatser. Vi vet att Snarsmon inte var en unik plats. Vid ungefär samma tidpunkt bosatte sig resande på många platser som påminner om Snarsmon. För att komma in i ämnet är det givande med ett inledande föredrag med någon av de personer som som presenteras på sidorna 20 22 i denna studiehandledning. ABF-avdelningen organiserar med fördel ett offentligt föredag med exempelvis Bo Hazell, vilket kan tjäna som en god introduktion till den spännande och ofta nedtystade del av vår historia som resandefolkets kultur utgör. Vår rekommendation är att dela upp studiecirkeln på fem tillfällen med varsitt tema kopplat till olika delar av boken. Det femte tillfället är tänkt som ett besök vid Snarsmon. Snarsmon är idag ett besöksmål i Ekomuseum Gränsland. Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tanums kommun ansvarar för att området är tillgängligt för allmänheten. Att göra en utflykt till platsen efter att ha läst boken kan ge nya infallsvinklar på ämnet Ta gärna med en guide, se sidorna 20 22. Inköp Snarsmon resandebyn där vägar möts är utgiven på Bohusläns museums förlag 2008 och kan köpas genom Bohusläns museum: postorder.bm@vgregion.se eller per telefon 0522-65 65 00. Mer information finns på www.bohuslansmuseum.se under Butik och förlag. Boken finns också i bokhandeln. Snarsmon resandebyn där vägar möts ISBN 978-91-7686-203-2 Bodil Andersson, redaktör Pris: 150:- Bodil Andersson hösten 2008 4 25
Om Snarsmonprojektet och boken I Snarsmon i norra Bullaren bodde för drygt hundra år sedan några resandefamiljer. Hur många personer som bodde och vistades på platsen är osäkert men det faktum att den kallades Tattarstaden visar att den gjorde intryck på dem som bodde i omgivningarna. Samtidigt som det talats om platsen både bland resande och fastboende har mycket kunskap fallit glömska. 2003 togs initiativ till att formligen gräva fram kunskap om Snarsmon. Idéerna utvecklades efter hand och kom att bli ett flerårigt projekt med arkeologiska utgrävningar av tre husgrunder i den tidigare boplatsen. Arbetet utfördes i samarbete mellan museipersonal, resande och fastboende. 2008 avslutades projektet med utgivningen av boken Snarsmon resandebyn där vägar möts. Många av de kunskaper som kom fram i arbetet med Snarsmon är applicerbara på andra delar av samhället. Därför har boken nu kompletterats med en studiehandledning för den som vill lära sig mer om ämnet och tänka på frågor som kultur, historia och identitet. 26 3
Studiehandledning för boken Snarsmon resandebyn där vägar möts Bodil Andersson, redaktör, m.fl. Utgiven på Bohusläns museums förlag, Uddevalla 2008. Handledningen utformad av Bodil Andersson och Lina Carlsson (grafisk form) på uppdrag av ABF Västra Götaland, Sågaregatan 6, 461 32 Trollhättan. Telefon: 0520-48 80 60 info.vg@abf.se Snarsmon ligger på en sluttning ned mot en myr. Sedan skogen avverkats är platsen anspråkslös. Den avslöjar i sig inget av den spännande historien förrän man ser husgrunderna. Foto: Kristina Lindholm
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Studiehandledning för boken Snarsmon resandebyn där vägar möts ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland