Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring



Relevanta dokument
Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 4a. Osteologisk undersökning av benmaterialet från Strömmen, RAÄ 626/627

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

Malmliknande jord från Norr Amsberg

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09

Riksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

Figurbilaga. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2000:8

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV. Oskar Sigurdsson. S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Torbjörn Brorsson. Klockbägarkeramik från Bejsebakken, Aalborg, Danmark. Analys av gods och hantverksteknologi.

Situationsplan

Järnfynd från Fyllinge

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Situationsplan över Klippans Läderfabrik och närliggande områden med avgränsning för huvudstudien markerad med röd streckad linje

G A L. Åkroken. Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231. Mia Englund UV GAL PM 2012:1

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland Inga Blennå

Skärpningar i Gillberga

Bilagor. Bilaga 1. Tabeller över schakt och provgropar per lokal Schakttabell, Hedesunda 1135, fördjupad utredning

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Spår efter smide och gjutning i Skänninge

Fjälkinge 183:1, fornlämning 130

Hantverk och produktion Järn Spik Hantverk och produktion Järn Nit Båtnit

PM utredning i Fullerö

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Torbjörn Brorsson. Termiska analyser av sandprover från gravfältet i Odberg, Larvik kommun, Vestfold, Norge

Smide vid Skänninge medeltida hospital

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:3

Torbjörn Brorsson. Hällristarnas keramik en inblick i keramiken från hällristningen samt boplatsen i Tossene, Tossene sn. Sotenäs kn, Bohuslän

10. Keramisk ordlista

Bilaga 1. Anläggningstabell

Kvarteret Indien i Ulricehamn

Torbjörn Brorsson. Termiska analyser av bränd lera från ugnar i Norra Hyllievång, Malmö, Skåne

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson.

Torbjörn Brorsson. Täljstensmagrad keramik från Rämne i Bohuslän

Silikon ortopedteknik

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

Fältprotokoll Skruvborrprovtagning Gusums fd bruk

Torbjörn Brorsson. Gropkeramik från Strålsjön i Nacka sn. Södermanland. Analys av kärlgods och lokal rålera.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

JORDBROMALM 4:2 Arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 233, Österhaninge sn, Södermanland

Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

BILAGA 12. FÖREKOMST AV FRI FAS

Fåll upptill. Fåll nedtill

Instruktion Ma v. 0.1 Sida 1 av 6. Byggsatsen skall limmas ihop. Lämpligt lim är cyanoakrylat, ex. Loctite Super Attak. Cyanlim. 3.

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations

32 Brons Agraffknapp Defekt 0 1 Konserverad Liten, slät agraff , ,56 20,52

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg

Schakt 1 Profil 2, 0-6m mot väst Skala 1:20

Kv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

STENTEKNIK I STOCKHOLM HB

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

STÄNKSKYDD FÖR ALLA KÖK

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

RAPPORT Delundersökning av Raä 22 Västra Porten/Smällen, Ytterby Sn. HT Fredrik Fahlander & Tove Hjørungdal

NYHETER PÅ VÄG

Kvalitetsbeskrivning WISA -SPRUCE

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

ALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR IALMÄNNA ANVISNINGAR FÖR

Stålskala. Mäta. Träpedagogik i Stockholm. Mail:

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Olof Pettersson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

91298 SOFT COTTON MINI BOMULL E C

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR

Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia

Sandra Österling. Examensarberte Keramikkonst Kandidatnivå 2014 Högskolan för Design och konsthantverk

Brista i Norrsunda socken

INNEHÅLL 1. INLEDNING MIKROSTRUKTURELL UNDERSÖKNING PROVPREPARERING RESULTAT LOM SEM DISKUSSION...

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Welins Gammeldags produkter

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

Fältprotokoll provgropsgrävning Gusums fd bruk Provgropsgrävning SGI / 27

Folkets Möbler Järfälla i konkurs

Vetenskapligt reportage - Ett vindkraftverk med en twist

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Kungsängens-Tibble i Brunna

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

Transkript:

Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring Av Kurt Haas, OFL I) Mikroskopisk analys av små brända benfragment från Strömmen med frågeställning humant/animalt ursprung II) Mikroskopisk analys av två keramikskärvor från Björkgärdet med frågeställning magringstyp Inledning Carina Olson lämnade å RAÄ UV:s (Niclas Björck och Torbjörn Holback) vägnar in fem små brända benfragment och två keramiska skärvor för analys. Frågeställning Fråga 1 brända benfragment : animalt eller humant ursprung? Fråga 2 keramiska skärvor : vilken magringstyp föreligger, har man använt ben som magring? Resultat i sammanfattning Fråga 1: 2 humana, 1 animalt, 2 obestämbara ben. Fråga 2: Magringen består av huvudsakligen kvartsit, inget benmaterial har kunnat påvisas. Histologi: Lamellära strukturer av human karaktär delvis bevarade, det är ont om tydliga osteoner. Osteocytlacuner vidgade. Sotinlagring i lamina externa/interna, mer fullständig förbränning i diploen. Diagenes: MFD*: Wedl tunneling, Värmedinducerade fraktur/ fissursystem (reticulärt fissursystem i lamina externa) som följer de lamellära strukturerna och osteonerna. OHI** 0 2, Birefringence 0,5. Osteonstruktur: Lamellär bentyp - humant. Förbränningstemperatur: 300 500 grader C. *MFD microscopical focal destruction. ** OHI Oxford Histological Index. FNR 87 Anatomi: 2 x 1 cm pentagonalt tunnskaligt (3mm) gråbrunt. Förbränningsgrad III IV. Tydlig lamina ext./int. och rel. tjock diploe. Finmaskig värmekrackelerad yta. Kraniefragment. Histomorfologi: Tvärsnitt av kraniefragment med komplett bevarad morfologi som lamina externa, interna och diploe. Bild 1 Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring 663

FNR 347 Anatomi: 4x2 cm robust corticalisfragment av medelstort rörben med delvis vassa kanter (fresh fracture type). Skaftet i mitten ihop limmat. Mörkbrun till svart infärgning i mellersta corticalis, de yttre benlagren är ljusare, utbrända (längre värmeexposition?). Bild 3 Bild 2 Histomorfologi: Rörbensfragment, tvärsnitt, bevarad morfologi med tydlig lamina externa och interna. Centralt sotinlagringar, i periferin utbränt och sotfritt. Histologi: Anmärkningsvärt glesa sekundära osteoner. Det saknas fragmentära osteoner och typ II osteoner. Vidgade osteocytlacuner. Diagenes: MFD Wedl och longitudinell tunneling, OHI 0 3. Birefringency 0,5. Osteonstruktur: osteonbanding animalt. Förbränningstemperatur: 250 500 grader C. Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiosafragment med tydlig lamina externa och interna. Ingen infärgning eller sotning, förefaller vara obetydligt värmepåverkat, eventuellt obränt. Histologi: Primära och sekundära osteoner med antydd lamellär struktur. Grundstruktur med otydlig fibrillteckning. Tydliga osteocytlacuner något vidgade. Diagenes: MFD Wedl tunneling, OHI 2 3. Birefringency 1 (hög andel bevarat kollagen som talar för låg temperaturexponering). Temperatur 100 gr. C. Osteonstruktur: Grundsubstans lamellärt, osteonbanding humant. FNR 323 Makroskopisk observation Anatomi: 2 x 1,5 rörbenfragment, ljusbrunt, medelstort till litet (svårbedömt). FNR 320 Makroskopisk observation Anatomi: 2 x 1,5 ljusbrunt rörbensfragment, cortical och spongiös andel? Medelstort till litet, ena änden avrundad, resten med vassa kanter (fresh fractur type). Bild 4 664 Björkgärdet aspekter på vikingarna och deras förfäder

Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiöst ben, ljusgrått till brunt med humösa diagenetiska infärgningar. Ingen sotinfärgning. Histologi: Delvis täta Haverska system med lamellär karaktär bevarad, tydliga vida osteocytlacuner. Inga fibriller i grundsubstansen bevarade. Diagenes: MFD-Wedl och longitudinell tunnels. Birefringency 0. Temperatur: 5 600 grader C. Osteonstruktur: Osteonbanding kan vara humant men inga lamellära/reticulära strukturer i grundsubstansen längre synliga. Oklart om humant eller animalt. FNR 367 Makroskopisk obsevation 2,5 x 1,5 fragment av ett stort rörben, tunnväggigt, närmast kritvitt, förbränningsgrad 6. De korta frakturändarna är skarpa, de långa avrundade och vittrade. Mikroskopisk analys av två keramikskärvor med frågeställning magringstyp Material Två brända lerskärvor à 2,5 x 2 cm, är föremål för analysen med beteckning FNR 2136 I och FNR 2136 II. Tre tunnslip har tillverkats av respektive skärva: FNR 2136 I a,b,c och FNR 2136 II a, b och c. FNR 2136 I Färgen är rostbrun, i tunnslip gråbrun till rådjursbrun. Färgen skulle kunna tala för primär oxidativ bränningsteknik, alternativt dubbelbränning med primär reduktiv och sekundär oxidativ bränning. Ugnstemperatur mellan 800-900 grader. Ugnen kan vara av typ bränngrop med luftkanal. Den visuella inspektionen visar flera, från någon mm, upp till 7 mm stora gråvita magringsinneslutningar. Dessa är välavgränsade, skarpkantigt polygonala. I tunnslip opak, genomskinliga med tydlig kristallstruktur (bild 1). Bild 1: FNR 2136 I. Förstoring 12,5 x. Bild 5 Histomorfologin till stora delar förlorad genom sintringsprocessen. Strukturerna är ersatta av en grå opak yta, Haverska kanalerna dock synliga. Histologi: Trots sintringen finns i yttre corticalis ett litet område med bevarade täta osteoner av oklar karaktär med antydan till lamellära strukturer. Diagenes: 0 Birefringency 0. Temperatur: 800 1000 grader C. Osteonstruktur: oklart om humant eller animalt. FNR 2136 II Färgen är svart, i tunnslip mörkbrun till svart som skulle tala för en reduktiv bränningsteknik. Samma temperatur som ovan och samma ugnsteknik förutom strypning av syretillförseln i slutfasen. Den visuella inspektionen f.ö. som ovan (bild 2). Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring 665

Bild 2: FNR 2136 I., Förstoring 12,5x. FNR 2136 I a, b, c Ljusbrun till mörkbrun bränd lera. Grundsubstansen är mycket finkornig (bild 3). Magring med i stort samma material bestående av huvudsakligen skarpkantiga polygonala kristallina strukturer där grova upp till flera mm stora partiklar dominerar (bild 4). Strukturerna är opaka, genomskinliga men innehåller ett kristallinsk mönster som bryter igenom den homogena strukturen. I anslutning till de flesta stora magringspartiklarna kan mikrofissurer observeras (bild 5). Magringsvolymen uppskattas grovt till 25 %. Kalk som magring är mycket osannolikt då partikelstorleken sannolikt skulle ha bidragit till avsprängning av flak under bränningsprocessen. Mera sannolikt är att det rör sig om grovt malen kvartsit. Bild 3: FNR 2136 I. Förstoring 200 x. Lergodsets struktur mycket finkornigt. Bild 4: FNR 2136 I. Förstoring 100x. Kvartsitpartikel med tydlig kristallin struktur. Bild 5: FNR 2136 I. Förstoring 100 x. Som bild 4 men genom kvarts lambdafilter. Fissur i anslutning till magringspartikeln (blått). FNR 2136 II a,b,c Mörkbrun bränd lera. Finkornig grundsubstans med rikliga inlagringar av finkornig kristallin magring (bild 6). Men även grovkorniga upp till flera mm stora bitar med vassa polygonala kanter är rikligt förekommande. Det finns över hela fältet runda formationer med mörka inneslutningar (bild 7). Det kan vara rester efter luftbubblor med sekundär fyllnad med sot. Grå brun - gröna kristallina strukturer i mikronstorlek förekommer sparsamt (fältspat?) (bild 8). 666 Björkgärdet aspekter på vikingarna och deras förfäder

Metod Hartsfixering med Biodurs B1 och härdare B12. Fixationsteknik enligt Haas E3 har använts. Mekanisk sågning och slipning. Tunnslip med preparattjocklek < 10 my med genomskärning av flera av de aktuella större magringspartiklarna. Bild 6: FNR 2136 II. Förstoring 200 x. Lerstruktur med större procentuell andel finpartikulär magring (jämför med bild 3 ovan). Analys Båda keramikproverna är grovkeramiska produkter med delvis stora magringskorn (upp till 7 mm). Magringen består av bergarter huvudsakligen kvartsiter. Dessa är med hänsyn till sin kantighet sannolikt mekaniskt beredda (stötta) och inte finkornig sand. Ben som magring har inte kunnat påvisas. Keramikproverna härstammar från två olika produktionstillfällen: Den mikroskopiska bilden av magringen innehåller fler finpartiklar i FNR 2136 II och dessutom ett grönaktigt mineral som inte kunnat påvisas i FNR 2136 I. De skiljs åt även i bränningsprocessen: I är ljusbrun (oxidativ), II mörkbrun till svart (reduktiv). II innehåller dessutom tomrum efter ev. blåsor från förångade mikroskopiska vattendroppar som kan tyda på att keramiken inte varit helt torr i samband med bränningen (bild 7). Bild 7: FNR 2136 II. Förstoring 25 x. Cirkelrunda inneslutningar med svart innehåll (sot?). Bild 8: FNR 2136 II. 12,5. Brun-grönaktia kristallin magring (hö. övre hörnan). Finns ej i 2136 I. Bilaga 15. Mikroskopisk analys av keramikmagring 667