Naturvård i NS-bestånd

Naturvård i NS-bestånd

2 naturvård i ns-bestånd Den här fälthandlingen Denna fälthandledning är framtagen av Södra Skogs miljöavdelning. Handledningen skall vara ett stöd för dem som planerar och utför NS-åtgärder i fält. Naturvårdande skötsel kan göras på en stor mängd olika sätt och det är omöjligt att i en fälthandledning täcka in alla alternativ. Vi har därför valt att med ett antal före och efter -bilder ge inspiration och motivation till några vanliga typer av NS-åtgärder. Även om ditt objekt inte exakt ser ut som de bilder vi presenterar som hoppas vi att bild och text tillsammans skall ge dig idéer till bra prioriterade åtgärder. Men viktigast av allt innan du börjar Var väl förtrogen med den målbild som gäller för just ditt objekt! Ett särskilt tack till de fotografer som bistått med bildmaterial! Text och Idé: Gustaf Aulén, Södra Skog Formgivning: Mattias Strömberg, Södra partner Foto: Nic Kruys/N (omslag samt sid 15 höger bild). Stefan Bleckert, Sveaskog (sid 8), Per Petersson, Sveaskog (sid 9, 10, 12,13), Länsstyrelsen Halland (sid 11), Jens Johannesson, Länsstyrelsen Östergötland (sid 3, 15 vänster bild), Tryck: Södra Partner, TryckBildarna mars 2012.

naturvård i ns-bestånd 3 Vad är ett NS-bestånd? Ett skogsbestånd där huvudmålet med skötseln är att utveckla beståndets naturvärden. NS är en förkortning av målklassen Naturvård Skötselkrävande Ett bestånd kan NS-klassas antingen vid upprättandet av en grön skogsbruksplan eller vid en fristående naturvärdesbedömning. Tanken med NS-klassningen är att den skall vara långsiktig och gälla minst en skoglig omloppstid. Två huvudtyper av NS-bestånd 1. Bestånd med högre naturvärden som behöver naturvårdande skötsel för att bevara och utveckla värdena. 2. Bestånd med lägre naturvärden idag, men där naturvårdsskötsel kan höja värdena. Nedan visas exempel på detta från ekskogsmiljöer. Bestånd med värden som genom NS-skötsel bevaras och utvecklas. Bestånd som genom NS-skötsel höjer naturvärdena.

4 naturvård i ns-bestånd Varför behövs det naturvårdande skötsel? Arter som behöver öppna trädmiljöer har svårt att överleva i såväl välskötta virkesskogar (PG) som i skuggiga naturvårdsskogar (NO). NS-skötsel i trädbärande kulturmarker och andra typer av skogar är därför en viktig åtgärd för att gynna ett stort antal arter som behöver skötselinsatser. Några skäl till att naturvårdande skötsel behövs är: Många rödlistade arter är direkt beroende av olika former av hävd Vi behöver återskapa och nyskapa trädmiljöer som blivit ovanliga En mångfald av träd, buskar och andra strukturer gör stor naturvårdsnytta Ett nätverk av NS-bestånd är viktiga för artbevarande på landskapsnivå NS-skötsel behövs för att bevara och utveckla det biologiska kulturarvet

naturvård i ns-bestånd 5 Fem steg när du skall utföra åtgärder i NS-bestånd Steg 1. Naturvärden att prioritera Bestäm vilka naturvärden i det aktuella beståndet som ska gynnas genom dina åtgärder. Tänk på vad du vet om det omgivande landskapets naturvärden och ha stöd av detta för din prioritering. (Källor: Skogliga Naturvärdesregioner i Södra Sverige, grön skogsbruksplan, traktdirektiv m.m.) Steg 2. Målbild Så vill jag att det skall se ut på lång sikt Ha målbilden klar innan du börjar. Steg 3. Kolla åtgärdslistan på nästa sida fyll i lämpliga åtgärder Vilka åtgärder skall jag göra för att nå målbilden. Vad skall bort, vad skall lämnas? Steg 4. Utför åtgärderna Steg 5. Dokumentera - Återkoppla Hur blev det i förhållande till målbilden?

6 naturvård i ns-bestånd Skillnad mellan målbild och åtgärder Det finns många olika typer av åtgärder man kan göra i ett NS-bestånd. Men om man saknar en klar målbild för vad man vill uppnå finns det en risk att åtgärderna inte resulterar i bra naturvård. Det är därför viktigt skilja på begreppen målbild och åtgärder. Målbilden är beståndets utveckling på lång sikt och åtgärderna är det du gör för att nå målbilden. Som ett stöd för åtgärdernas genomförande använd bilderna Före åtgärd och Efter åtgärd. Ställ följande frågor till dig själv Målbild: Hur vill jag att det här beståndet ska se ut om 50 år? Åtgärder: Vilka åtgärder skall jag göra nu för att målet på sikt skall kunna nås? Målbilden styr ditt val av åtgärder Målbilden ska alltid sättas utifrån det aktuella beståndets befintliga och utvecklingsbara naturvärden. Viktiga faktorer att ta hänsyn till när du sätter din målbild är: Vilka biologiska kvaliteter (gamla träd, död ved, buskskikt mm) har beståndet Vilka värden vill jag gynna med hänsyn till det omgivande landskapet Vilka arter eller artgrupper vill jag gynna Vilken trädslagsblandning och ålderstruktur vill jag uppnå Vilka värden för kulturmiljö och friluftslivet vill jag gynna

naturvård i ns-bestånd 7 Checklista för åtgärder i NS-bestånd Använd listan som stöd för din arbetsplanering - fyll på med dina åtgärder på tillämpliga delar så att du inte riskerar att glömma något. 1. Åtgärd lövträd 2. Åtgärd barrträd 3. Åtgärd buskar 4. Åtgärd död ved 5. Åtgärd mark 6. Åtgärd vatten 7. Åtgärd bryn/kantzoner 8. Åtgärd luckighet och krontäckning 9. Åtgärd Grot (vad skall tas ut, vad skall lämnas?) 10. Åtgärd xxxxxxx (välj själv!)

8 naturvård i ns-bestånd Målbild: Lövdominerad blandskog med rikt buskskikt och död ved Före åtgärd Efter åtgärd Åtgärdslista Hugg ut det mesta av granen men inte all gran (spara 5 procent) Gynna dimensionsutveckling av beståndets alla lövträdsarter Tänk på att asp har extra stor betydelse för vedskalbaggar och fågelliv i denna miljö Skapa högstubbar, minst 20 st/ha med tillhörande lågor/toppar. Prioritera dominerande trädslag Skada minst 20 träd/ha för att förbättra tillgången av död ved på sikt Alla buskarter ska finnas kvar efter åtgärd satsa på att förstärka bryn Öka mängden död ved genom att lämna lågor och Grot i tydliga hänsynsytor

naturvård i ns-bestånd 9 Målbild: Flerskiktad lövblandskog Före åtgärd Efter åtgärd Åtgärdslista Hugg ut det mesta av granen Gynna dimensionsutveckling av beståndets alla lövträdsarter Skapa högstubbar, minst 20st/ha med tillhörande lågor/toppar. Prioritera dominerande trädslag Skada minst 20 träd/ha för att förbättra tillgången av död ved på sikt Alla buskarter ska finnas kvar efter åtgärd Öka mängden död ved genom att lämna lågor och Grot i tydliga hänsynsytor

10 naturvård i ns-bestånd Målbild: Öppen lövskogsmiljö med gamla grova träd Före åtgärd Efter åtgärd Åtgärdslista Gynna dimensionsutveckling av grova ekar och askar, vissa friställs, andra skall stå i grupper Skapa öppna ytor som gynnar markfloran Skapa högstubbar, minst 20st/ha med tillhörande lågor/toppar. Prioritera dominerande trädslag Skada minst 20 träd/ha för att förbättra tillgången av död ved på sikt Spara buskar i grupper. Alla buskarter ska finnas kvar efter åtgärd Skapa gläntor med solexponerade taggbuskar i mitten eller i sydvända bryn Spara GROT i naturvårdshögar i solexponerade lägen

naturvård i ns-bestånd 11 Målbild: Luckig bokskog med död ved Före åtgärd Efter åtgärd Åtgärdslista Röj och gallra bort yngre gran i beståndet, men spara gamla senvuxna granar Skapa ljusluckor och gruppställ träd, var rädd om senvuxna träd Skapa högstubbar, minst 20st/ha med tillhörande lågor/toppar, gärna i anslutning till ljusluckorna Skada minst 20 bokar/ha för att förbättra tillgången av död ved på sikt Spara buskar i grupper. Alla buskarter ska finnas kvar efter åtgärd Spara GROT i naturvårdshögar Undvik att gallra eller röja bort klen bok

12 naturvård i ns-bestånd Målbild: Lövsumpskog, rikligt med död ved Före åtgärd Efter åtgärd Åtgärdslista Frånvaro av naturlig vattendynamik gör att 90% av den yngre granen bör huggas bort Gynna grova alar med socklar Skapa högstubbar av al, björk och gran, minst 20st/ha med tillhörande lågor/toppar. Skada, gärna genom barkfäkning, minst 20 träd/ha för att förbättra tillgången av död ved på sikt Spara buskar i gärna i grupper. Alla buskarter ska finnas kvar efter åtgärd Öka mängden död ved genom att lämna lågor och undvik att ta ut GROT

naturvård i ns-bestånd 13 Målbild: Flerskiktad luckig äldre barrblandskog Före åtgärd Efter åtgärd Åtgärdslista Frånvaro av skogsbete kräver huggning för att få ökat ljusinsläpp i skogen Avverka ca: 90 % av medelålders gran, skapa gläntor på minst 0.1 ha, friställ grövre tallar Skapa högstubbar av tall, minst 20st/ha med tillhörande lågor/toppar. Skapa ny lågor av tall genom att fälla 10 tallar/ha och låta dem ligga kvar Skada 10 tallar/ha Spara all asp, björk och ek i beståndet Var rädd om buskar och lövträd. Alla busk- och träd-arter ska finnas kvar efter åtgärd

14 naturvård i ns-bestånd Naturvärdesträd och Utvecklingsträd Till naturvärdesträd räknas levande eller döende träd som har speciella naturvärden. Utvecklingsträd är ordinära träd i olika åldrar som sparas för att utveckla högre naturvärden. Exempel på naturvärdesträd: Avvikande grova gamla eller senvuxna träd inklusive grova enar Grov hassel, grova aspar och alar Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär, alm och hagtorn Träd med påtagliga, öppna brandlyror och träd med tydliga äldre kulturspår Boträd med risbon, hålträd eller grova träd med påtagligt grovgrenig och/ eller platt krona. Exempel på utvecklingsträd: Medelålders och yngre träd av alla arter Träd med potential för att utveckla kraftigt kronverk som kan bära rovfågelbon

naturvård i ns-bestånd 15 Spara träd på kort och lång sikt Naturvärdesträd - gammal grov ek. Utvecklingsträd friställda ekar som om (några) 100 år kan se ut som eken på vänstra bilden. Gamla grova träd är ofta naturvärdesträd. Men för att de arter som nyttjar naturvärdesträden skall ha kunna överleva på längre är det viktigt att man sparar medelålders och yngre träd av samma arter som naturvärdesträden för att trygga nästa generation av naturvärdesträd.

Tio andra typer av åtgärder i NS-bestånd NS-skötsel handlar inte bara om olika avverkningsmetoder utan en rad andra skötselåtgärder kan behövas för att hantera olika värden. Lämna orörda partier Naturvårdsröjning, spara alla träd- och buskarter Minimera körskadorna Hänsyn till hamlade träd Hänsyn till buskar och bryn Hänsyn till markfloran Hantering av vattenmiljöer Hantering av kulturmiljövärden GROT-hantering, spara hänsynshögar Hantering av ekdöd, askdöd och almsjuka HELA VÅR VERKSAMHET UTGÅR FRÅN VÅRA MEDLEMMARS SKOGAR. Vi arbetar för och med ett ansvarsfullt brukande av skogen, vår livskälla, som en förnybar resurs. I vår affärsmodell har vi ett hållbarhetsfokus, som genomsyrar vårt sätt att arbeta och tänka. Vi förädlar virket till produkter som är återvinningsbara, förnybara och biologiskt nedbrytbara. Exempelvis pappersmassa, textilmassa, sågade trävaror och bioenergi. Förädlingen skapar avsättning för medlemmarnas skogsråvara och skapar omfattande värden, både på kort och lång sikt utan att utarma jordens resurser. Det är ett hållbart sätt att bedriva goda affärer för oss. 120313. Södra Partner, TryckBildarna. 1200905. Södra Partner, TryckBildarna. Telefon 0470-890 00 www.sodra.com