Verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2014

1 (19) Verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2014 Det ekonomiska läget Slutet av finansåret 2014 präglades av allt större osäkerhet Den ekonomiska osäkerheten ökade under den senare hälften av 2014, och vid årets slut började orosmolnen torna upp sig på allvar. De politiska och ekonomiska spänningarna i Mellanöstern fortsatte, och konflikten mellan Ryssland och västländerna kastade en skugga över de ekonomiska utsikterna framför allt i Finland och Europa. De ökande riskerna orsakade stora fluktuationer på marknaden. Det finns också motvikter till osäkerheten: finanskrisen är över, och globalt sett har de värsta ekonomiska åtstramningarna redan genomförts. Såväl USA som Storbritannien upplevde en fortsatt stark tillväxt. I början av året skedde en nedgång i den dittills positiva ekonomiska utvecklingen i USA, vilket skapade en oro över återhämtningen och de risker som den ändrade riktningen i penningpolitiken medför. Den amerikanska ekonomin fortsatte emellertid på sin tillväxtbana, mycket tack vare de stigande förmögenhetsvärdena och det förbättrade läget på arbetsmarknaden. Den starka tillväxten i USA förväntas fortsätta. Det bör ändå konstateras att återhämtningstakten har varit måttlig framför allt med tanke på att ekonomin har stöttats med penningpolitiska åtgärder. Den globala tillväxten i investeringsefterfrågan är svag och volymerna i världshandeln växer långsamt. Kina och de övriga utvecklingsekonomierna växer alltjämt, men i måttlig takt jämfört med de senaste åren. Investeringscykeln har fått fart och detta förväntas höja aktiviteten i ekonomin, men den tillspetsade geopolitiska osäkerheten skapar en osäkrare stämning också i den ekonomiska miljön. Tills vidare har detta inte lett till sådana störningar på marknaden som skulle tyda på att förtroendet för den globala ekonomin har försvagats avsevärt. I slutet av året började oljepriset sjunka kraftigt, vilket främjar den ekonomiska tillväxten i industriländerna. Ekonomin i euroområdet är fortfarande svag. Tillväxten har inte tagit fart, oron över en annalkande deflation har blivit djupare och många medlemsländer kämpar alltjämt med höga arbetslöshetssiffror. Grekland har svårt att vara för sina förbindelser, men å andra sidan har många krisländer gjort framsteg när det gäller att balansera upp ekonomin. En analys av euroområdet som helhet

2 (19) visar att den totala efterfrågan växer i anspråkslös takt, och hemmamarknaderna belastas av de omstruktureringar och sparåtgärder som den offentliga ekonomin kräver. Svångremmen kommer emellertid inte att dras åt ytterligare i anpassningssyfte, vilket skapar förutsättningar för en starkare tillväxt. Rysslands ekonomi i fritt fall Den ryska ekonomin befinner sig i fritt fall. Under årets sista kvartal sjönk oljepriset kraftigt, och orsakerna till detta låg både i efterfrågan och i utbudet. Rysslands ekonomi prövades förutom av det rasande oljepriset också av västländernas ekonomiska sanktioner. Landets ekonomi tyngdes av valutaflykt, och vid årets slut hade den ryska centralbanken ännu inte lyckats stabilisera läget med egna åtgärder. Det att den ryska ekonomin har råkat i spinn försvagar å ena sidan utsikterna i euroområdet och speciellt i Finland, men å andra sidan stöder det sjunkande oljepriset den ekonomiska tillväxten i Finland och de övriga europeiska länderna. Penningpolitiken utgör en brännpunkt Rastlösheten på placeringsmarknaden ökade mot slutet av året. Aktiekurserna har stigit redan en längre tid med stöd av penningpolitiken. Aktiemarknaden och realekonomin verkar ha gått i olika riktningar i Finland och Europa. Också i USA nådde värderingarna på marknaden upp till historiskt höga siffror. Europeiska centralbanken valde att vidta penningpolitiska specialåtgärder. Genom att töja på sitt nuvarande mandat har ECB lyckats hejda krisen på finansmarknaden från att eskalera i euroområdet. Tillväxten är dock fortfarande långsam, och dessutom har ett deflationstryck vuxit fram. I euroområdet förväntade sig marknaden att ECB skulle vidta nya, kraftigare åtgärder för att stödja den ekonomiska tillväxten. Den amerikanska centralbanken Fed håller däremot på att normalisera sin penningpolitik i takt med att ekonomin återhämtar sig. Centralbanken bekräftade upprepade gånger att den strävar efter att upprätthålla den ekonomiska tillväxten. För att man ska kunna säkerställa en stabil utveckling för den ekonomiska tillväxten och på kapitalmarknaden är det kritiskt att centralbankerna lyckas med att anpassa penningpolitiken.

3 (19) Finland är inne i en djup ekonomisk kris Totalproduktionen i Finland uppskattas år 2014 ha stannat på föregående års nivå. Industriproduktionen har minskat så gott som oavbrutet tre år i följd. Finland har tappat marknadsandelar på världsmarknaden. Så gott som alla sektorer i näringslivet kämpar med problem. Den minskande produktionen inom elektronikindustrin påverkar i hög grad Finlands totalproduktion och dess förädlingsgrad. Näringsstrukturen förändras långsamt, och Finlands priskonkurrenskraft har försvagats. Detta har förutsatt en måttlig lönepolitik, vilket i sin tur har försvagat köpkraftens utveckling och hemmamarknadens möjligheter att återhämta sig. De krympande produktionsinvesteringarna i kombination med ett sämre utbud på arbetskraft och en anspråkslös produktivitetsutveckling försvagar ekonomins tillväxtpotential också på längre sikt. Det finns inte mycket spelrum i Finlands offentliga ekonomi. Varmas strategiska val är en stark solvens Varma har till uppgift att placera pensionsmedlen lönsamt och tryggt. Finanskrisen har varit en svår prövning för pensionssystemen och de institutionella placerarna över hela världen. För Varma är den starka solvensen ett strategiskt val. Varma strävar efter att få så bra avkastning som möjligt på placeringarna med den valda riskprofilen för att trygga utbetalningen av pensioner. En stark solvens och aktiv och omsorgsfull spridning av placeringarna är av central betydelse i ett kärvt marknadsläge. För en pensionsplacerare är stark solvens en betydande fördel i svåra marknadslägen. Genom skicklig riskhantering säkerställs att arbetspensionsmedlen placeras lönsamt och tryggt då tvära kast är att vänta på marknaden. Målen att förlänga arbetskarriärerna och de ekonomiska förutsättningar i företagen tangerar inte varandra på kort sikt. Även många av Varmas kundföretag kämpar med svåra förändringar. Vårt strategiska mål är att tillhandahålla verkningsfulla pensionsförsäkringstjänster. Förmågan att förstå kundens behov framhävs i en ekonomisk brytningstid. Varma har gedigen erfarenhet och kompetens inom arbetspensioner och är en eftertraktad partner när det gäller arbetsmiljöledning. Vi vill vara det effektivaste arbetspensionsbolaget och erbjuda våra kunder de bästa kundåterbäringarna i branschen.

4 (19) Varma förbereder sig inför pensionsreformen Syftet med pensionsreformen 2017 är att anpassa vårt pensionssystem till den ökande livslängden. Finlands Näringsliv (EK), Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) och Tjänstemannacentralorganisationen (STTK) nådde den 26 september 2014 en uppgörelse om reformens innehåll. Konsekvensanalyser visar att de ändringar som organisationerna kommit överens om uppfyller de mål som landets regering har satt upp för pensionsreformen. Ändringarna i lagstiftningen bereds som bäst i trepartssamarbete utifrån de riktlinjer som anges i pensionsuppgörelsen. Pensionslagarna stiftas av följande riksdag. Pensionsreformen medför förändringar i pensionsförmånerna och finansieringen av pensionerna. Enligt uppgörelsen om pensionsreformen ska den nedre och övre gränsen för ålderspension höjas gradvis från och med 2017. Efter 2025 kopplas åldersgränserna för ålderspension till ökningen av den förväntade livslängden, och därtill jämnar man ut livslängdskoefficientens inverkan. Arbetspensionstillväxten förändras så att pensionen årligen tillväxer med 1,5 % av lönen för alla, oavsett ålder. I och med pensionsreformen kompletteras invalidpensionen med en arbetslivspension. Den är avsedd för personer som fyllt 63 år och har arbetat i minst 38 år. Ett villkor för att pensionen ska beviljas är att personen har ett fysiskt eller psykiskt belastande arbete och nedsatt arbetsförmåga. Deltidspensionen ersätts av en partiell förtida ålderspension. Åldersgränsen för denna pension är 61 år fram till 2025, varefter den höjs till 62 år. I pensionsuppgörelsen fastställdes dessutom ArPL-avgiftens nivå till 24,4 % för åren 2017 2019. Enligt Pensionsskyddscentralens prognoser är denna avgiftsnivå tillräcklig på lång sikt. Arbetsmarknadsorganisationerna bedömer frågan på nytt senast i samband med förhandlingarna om pensionsavgiften för 2020. En annan ändring i finansieringen av pensionerna utgör höjningen av det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret från 10 till 20 %. På aktievikten bland en enskild pensionsanstalts placeringar sätts en maximigräns på 60 % av alla placeringar. Dessa ändringar förbättrar arbetspensionsanstalternas möjligheter att placera i aktier och främjar på så sätt arbetspensionsnivåns tillräcklighet på lång sikt.

5 (19) Pensionsreformen påverkar Varmas samtliga kundföretag och försäkrade kunder. För Varma innebär verkställandet av pensionsreformen å ena sidan mer arbete och å andra sidan en bra möjlighet att fördjupa kundrelationerna. Alla mål som ställts för att förlänga arbetskarriärerna stämmer inte nödvändigtvis överens i svåra ekonomiska tider. Pensionsreformen strävar emellertid efter att skapa förändringar på lång sikt. Varma vill sköta sin uppgift att trygga pensionerna och verkställa pensionsreformen så effektivt som möjligt. I början av 2014 trädde en lagändring i kraft som innebär att tilläggspensionsförsäkringar enligt lagen om pension för arbetstagare (APL-tilläggspensionsskydd) ska avslutas 31.12.2016. Under 2014 informerades försäkringstagarna och de försäkrade om att försäkringen avslutas och vilken inverkan denna ändring har på de försäkrades förmåner. Omkring 330 tilläggspensionsförsäkringar har tecknats i Varma, och de omfattar sammanlagt cirka 4 400 försäkrade. Arbetsgivarna ska inom 2016 erbjuda en motsvarande förmån genom något annat arrangemang. År 2014 uppgick den genomsnittliga ArPL-avgiften till 23,6 (22,8) % av lönerna, varav löntagarens andel var 5,55 (5,15) % för personer under 53 år och 7,05 (6,50) % för personer äldre än så. FöPLavgiften var 23,3 (22,50) % av den fastställda arbetsinkomsten för personer under 53 år och 24,8 (23,85) % för personer äldre än så. Avkastningskravet på ansvarsskulden bestod av fondräntan på 3,0 (3,0) %, avsättningskoefficienten för pensionsansvar och aktieavkastningskoefficienten. År 2014 var avsättningskoefficienten i genomsnitt cirka 1,44 % och aktieavkastningskoefficienten 9,62 %. Som ränta för de äldsta återlånen, försäkringsavgifterna och vissa andra poster används en beräkningsränta, som var 4,50 % under årets första hälft och 5,00 % under årets andra hälft. Varmas ekonomiska utveckling Varmas totalresultat enligt verkligt värde var 1 223 (1 558) miljoner euro. Totalresultatet per kvartal varierade under räkenskapsperioden så att det andra kvartalet uppvisade det bästa resultatet och det fjärde det svagaste.

6 (19) Varmas solvens ökade med 1 112 miljoner euro under år 2014, och solvenskapitalet uppgick i slutet av räkenskapsperioden till 10 252 (9 140) miljoner euro. Varma har den högsta solvensgraden (solvenskapitalet i förhållande till ansvarsskulden) av alla centrala arbetspensionsbolag, 34,0 (31,6) %. Solvenskapitalet var 2,2 (2,2) gånger högre än solvensgränsen, dvs. på stark nivå. Solvensgränsen justeras enligt placeringarnas risknivå. Varmas strategiska mål är att bibehålla sin starka solvens via en stabil avkastning och en effektiv verksamhet. Varmas placeringsintäkter till verkligt värde var 2 699 (3 160) miljoner euro, dvs. 7,1 (9,0) % på det placerade kapitalet. Den ränta som gottskrivs ansvarsskulden var 1 573 (1 648) miljoner euro. Placeringsresultatet för 2014 uppgick således till 1 125 (1 512) miljoner euro. De genomsnittliga nominella intäkterna av Varmas placeringsverksamhet för de fem senaste åren var 6,4 % per år och för de tio senaste åren 5,5 % per år, dvs. i bägge fallen de högsta i branschen. Driftskostnaderna understeg de omkostnadsdelar som ingår i försäkringsavgifterna med 25 (24) %, och omkostnadsöverskottet var 33 (32) miljoner euro. Försäkringsrörelsens resultat var 64 (15) miljoner euro. I slutet av 2014 överfördes 117 (105) miljoner euro till det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret för att utdelas i form av kundåterbäringar. Överföringen till återbäringar utgjorde cirka 0,7 (0,6) % av de försäkrades uppskattade lönesumma. Den sammanlagda ArPL-lönesumman för de försäkrade i Varma var år 2014 cirka 17,8 (17,8) miljarder euro. Lönesumman uppskattas ha ökat med 0,3 %. Bolagets premieinkomst var 4 344 (4 258) miljoner euro, varav ArPL-försäkringarna stod för 4 150 (4 071) miljoner euro och FöPLförsäkringarna för 193 (187) miljoner euro. Vid årets slut var 527 140 (531 210) personer försäkrade i Varma. Antalet försäkringar i kraft uppgick i slutet av 2014 till 66 140 (66 740) och dessa omfattade 38 937 (39 810) företagare och 488 190 (491 400) arbetstagare. Under 2014 tecknades 3 443 (3 796) nya ArPL-försäkringar och 4 875 (5 340) nya FöPLförsäkringar. Sammanlagt inlämnades 1 631 284 (1 483 634) inkomst- och anställningsanmälningar, av vilka 93 (92) % inkom via olika elektroniska kanaler.

7 (19) Varma betjänar försäkringstagarna förutom genom egen kundkontaktverksamhet även via If Skadeförsäkring Ab:s och Nordeakoncernens servicenät. År 2014 utbetalades pensioner till ett bruttobelopp av sammanlagt 5 010 (4 787) miljoner euro. Antalet pensionstagare ökade, och vid årets slut betalade Varma ut ArPL- och FöPL-pensioner till cirka 334 500 (333 700) personer. Under årets lopp fattades 21 051 (23 937) nya pensionsbeslut. De nya pensionsbesluten var 5,8 % och alla pensionsbeslut sammantaget 5,1 % färre till antalet än år 2013. Antalet ålderspensionsbeslut var 11 548 (11 514). Därtill fattades 5 107 (5 461) beslut om invalidpension. Antalet deltidspensionsbeslut var 711 (1 052). Antalet beslut om fortsatt tidsbunden pension var 4 631 (4 782) och antalet övriga beslut var 14 846 (13 131). Dessa inbegriper bland annat beslut som fattas på grund av ändringar i rätten till pension och förhandsbeslut. Arbetspensionsrehabilitering är ett alternativ till invalidpension, och i Varma ökade rehabiliteringsvolymen fortsättningsvis. Rehabiliteringsverksamheten har visat sig vara effektiv. För tillfället återvänder cirka 72 % av alla rehabiliteringsklienter helt eller delvis till arbetsmarknaden. Varma har varit en föregångare inom arbetspensionsrehabilitering i många år. Under 2014 hjälpte Varma sina företagskunder i hanteringen av personrisker genom kundspecifik samordning av tjänster i anslutning till arbetshälsa, rehabilitering och pensionslösningar, detta för att hjälpa företagen att minska pensionskostnaderna och förlänga arbetskarriärerna. Varma deltog också i finansieringen av kundernas projekt kring arbetsmiljöledning i enlighet med gemensamt överenskomna skriftliga planer och avtal, som ofta sträcker sig flera år framåt i tiden.

8 (19) 31.12.2014 31.12.2013 Förändring Antal försäkrade ArPL 1) 488 190 491 400-3 210 FöPL 38 937 39 810-873 Sammanlagt 527 127 531 210-4 083 1) omfattas av en registrerad APLtilläggspensionsförsäkring 4 390 4 928-538 Antal försäkringar ArPL 27 223 26 930 293 Antal pensionstagare Deltidspension 2 567 3 320-753 Familjepension 51 205 51 427-222 Invalidpension 30 671 33 324-2 653 Arbetslöshetspension 0 38-38 Ålderspension 235 002 230 249 4 753 Förtida ålderspension 15 052 15 404-352 Sammanlagt 2) 334 497 333 762 735 2) FöPL-pensionstagare 28 889 29 153-264 APL/FöPL-tilläggspensionstagare 43 493 43 286 207 Den elektroniska kommunikationen har blivit en viktig servicekanal i Varmas kundtjänst. Totalt 75,6 % av alla privatkunder som kontaktade pensionstjänsterna år 2014 gjorde det via nätet. I Varmas webbtjänst kan kunderna få en färsk uppskattning av sin ålders- och deltidspension vid olika pensioneringstidpunkter, lämna in en pensionsansökan och följa hur handläggningen av ansökan framskrider. Varma skickar ett pensionsutdrag till sina arbetspensionsförsäkrade tre gånger per år. År 2014 skickades sammanlagt 226 093 pensionsutdrag (235 287). I utdraget anges uppgifterna om de inkomster som påverkar pensionen samt beloppet för den arbetspension som har tjänats in fram till slutet av föregående år. Arbetspensionsutdraget fås också i elektronisk form via Varmas webbtjänst. Ansvarsskulden Varmas ansvarsskuld ökade med 2,1 (5,5) % till 32 070 (31 399) miljoner euro. I ansvarsskulden ingår förutom de ökade premie- och ersättningsansvaren även fördelat tilläggsförsäkringsansvar, som används för kundåterbäringar, till ett belopp av 117 (106) miljoner euro, ofördelat

9 (19) tilläggsförsäkringsansvar, som ingår i solvenskapitalet, till ett belopp av 753 (1 301) miljoner euro samt ett tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen och som fungerar som en buffert för arbetspensionssystemets placeringsintäkter till ett belopp av 1 007 (720) miljoner euro. Utjämningsbeloppet var 1 180 (1 118) miljoner euro. Värdet på de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden var vid årets slut 126 (121) % av ansvarsskulden. Placeringsverksamheten Avkastningen på Varmas placeringar var 7,1 (9,0) %, och värdet på placeringarna steg till drygt 40 miljarder euro. Placeringsresultatet fördelade sig enligt följande: ränteplaceringar 26, aktieplaceringar 47, fastigheter 6 och övriga placeringar 21 %. Aktiekurserna stärktes och räntenivån sjönk ytterligare från det redan låga utgångsläget i början av året, vilket stärkte ränteintäkterna. Också de övriga placeringarna utvecklades positivt. Den nominella medelavkastningen under tio år var 5,5 % och medelavkastningen under fem år 6,4 %. Den motsvarande reella avkastningen var 3,5 respektive 4,3 %. Den ekonomiska tillväxten stärktes i USA men var alltjämt svag i euroområdet och negativ i Finland. Europeiska centralbanken fortsatte att stimulera ekonomin genom att sänka räntenivån. Amerikanska centralbanken drog sig däremot tillbaka från marknaden och slutade köpa upp skuldebrev (Quantitative Easing). Banken signalerade om en måttlig räntehöjning under 2015. Den amerikanska dollarn stärktes avsevärt under året. Resultatet utvecklades kraftigt under årets första hälft, men den senare hälften av året präglades av stora fluktuationer. Faktorer som skapade osäkerhet var bland annat krisen i Ryssland och de geopolitiska spänningarna, det rasande oljepriset och den tidvis vacklande tron på att aktiekurserna ska hållas på en stabil nivå.

10 (19) Varma har placeringar noterade i dollar i hedgefonder, aktier, företagslån och kapitalfonder. I enlighet med bolagets verksamhetspolicy bibehölls garderingen mot huvuddelen av valutakursrisken. En del av valutapositionen hölls öppen under året, varvid den stärkta amerikanska dollarn förbättrade det totala resultatet. Operativt sett hanteras valutarisken som en helhet. I resultatsiffrorna ingår valutaeffekten i avkastningen inom de olika tillgångsklasserna. Varmas placeringar uppvisade vid årets slut ett värde på 40 039 (37 718) miljoner euro, och avkastningen enligt verkligt värde var 2 699 (3 160) miljoner euro, dvs. 7,1 (9,0) %. Alla placeringskategorier uppvisade en positiv avkastning. I verksamhetsberättelsen presenteras uppgifterna om placeringarnas värde och avkastning indelade enligt risk. I noterna till bokslutet anges hur placeringarna och deras avkastning fördelar sig mellan de olika placeringskategorierna både enligt gällande bestämmelser och indelade enligt risk. Fokus i Varmas placeringsverksamhet låg på aktiv riskhantering och trygga placeringar, och ett centralt mål var att bibehålla en stark solvens. I riskhanteringen användes derivat i säkringssyfte och för att reglera risknivån i portföljen. Ränteplaceringar Ränteplaceringarna uppgick vid tidpunkten för bokslutet till 11 983 (10 624) miljoner euro och fördelade sig enligt följande: - lånefordringar 1 571 (2 026) miljoner euro - statsobligationer 3 450 (3 869) miljoner euro - företagsobligationer 6 282 (5 363) miljoner euro - penningmarknadsinstrument 608 (-635) miljoner euro, av vilka derivatens inverkan -81 (1 878) miljoner euro presenteras separat. Avkastningen på ränteplaceringarna var 5,5 (1,2) %. Lånefordringarna avkastade 2,6 (3,3), statsobligationerna 6,7 (-1,8), företagsobligationerna 6,9 (3,0) och penningmarknadsinstrumenten 0,5 (-0,4) %. Under 2014 sjönk räntenivån ytterligare från den redan tidigare låga nivån, vilket förbättrade avkastningen på noterade obligationer avsevärt. I låneportföljen bibehölls en relativt lång duration på cirka fem år, vilket stärkte resultatet.

11 (19) Lånefordringarnas avkastning motsvarade förväntningarna, även om värdeförändringarna i juniorlånen drog ner den totala avkastningen. Efterfrågan på ArPL-lån var lam, och antalet ArPL-lån minskade under årets lopp. Avkastningen på placeringar på penningmarknaden låg i nivå med de rådande korta räntorna. I Europa har räntenivån sjunkit extremt lågt, delvis till och med under noll, och i fortsättningen kommer det att bli utmanande att nå en positiv reell avkastning på ränteplaceringarna. Om räntenivån stiger är också risken stor att ränteavkastningen blir negativ. Aktieplaceringar Värdet på aktieplaceringarna var vid tidpunkten för bokslutet 16 333 (14 756) miljoner euro och fördelade sig enligt följande: - noterade aktier 12 879 (11 579) miljoner euro, - kapitalplaceringar 2 451 (2 175) miljoner euro och - onoterade aktieplaceringar 1 004 (1 002) miljoner euro. Avkastningen på aktieplaceringarna var 9,1 (21,8) %. De noterade aktierna gav en avkastning på 7,4 (23,7), kapitalplaceringarna en avkastning på 13,5 (12,1) och de onoterade aktieplaceringarna en avkastning på 19,7 (26,7) %. Aktieplaceringarna var lönsamma och stod för den bästa avkastningen av alla tillgångskategorier. De senaste sex åren har varit en framgångsrik period för aktieplaceringarna. Den genomsnittliga avkastningen under dessa år har varit 13,3 %. Aktiekurserna steg trendenligt fram till juni, men under den senare hälften av året fluktuerade kursnivån rejält. Avkastningen på samtliga noterade aktier var bra. De amerikanska aktierna stod för den bästa avkastningen, 16,3 %. I portföljen med finländska aktier uppvisade Varmas mest betydande innehav Sampo Abp en mycket god utveckling på 14,0 %. Krisen i Ryssland tyngde däremot ned kursnivån för en del andra centrala innehav, och den totala avkastningen på finländska aktier blev 6,7 %.

12 (19) Även kapitalplaceringarna och de onoterade aktierna uppvisade en god avkastning. Omkring hälften av kapitalplaceringarna har koncentrerats till USA, och resten huvudsakligen till Europa och Norden. Värdeutvecklingen var stark i alla områden. Kapitalfonderna utnyttjade den starka efterfrågan på marknaden och genomförde ett stort antal realiseringar. Även de infrastrukturfonder som ingår i portföljen gav en stark avkastning. Resultatet för de onoterade aktierna förbättrades i och med realiseringen av aktierna i Fingrid Oyj, den starka värdeutvecklingen av kapitalfondernas parallellplaceringar samt de höga utdelningsintäkterna och värdestegringen i SATO Abp och VVO-koncernen Abp, vilka äger bostadsfastigheter. Kapitalplaceringarna och de onoterade aktierna är en långsiktig tillgångsklass och har uppvisat en mycket god långsiktig avkastning. Fastighetsplaceringar Fastighetsplaceringarna uppgick vid tidpunkten för bokslutet till 3 841 (4 304) miljoner euro, varav de direkta fastighetsplaceringarna stod för 3 375 (3 739) och fastighetsplaceringsfonderna för 466 (565) miljoner euro. Avkastningen på fastighetsplaceringar var 3,8 (3,1) %. De direkta fastighetsplaceringarna avkastade 3,2 (2,0) och fastighetsplaceringsfonderna 8,0 (11,6) %. Fastighetshandelns volym i Finland ökade till 3,8 miljarder euro 2014, och även de utländska placerarna var aktiva. Framför allt andelen svenska placerare ökade avsevärt. En bidragande orsak till den växande transaktionsvolymen var affärerna i anslutning till grundandet av det nya logistikoch industrifastighetsbolaget Certeum Oy, i vilket även Varma deltog. Varma placerade i nya fastigheter till ett värde av 74 miljoner euro. I slutet av 2014 hade Varma cirka 220 nya hyresbostäder under konstruktion i huvudstadsregionen. I fråga om affärslokaler har Varma vid sidan av underhåll och renoveringar i första hand koncentrerat sig på att utveckla egna objekt och göra dem energieffektivare. Förändringarna i det direktägda fastighetsbeståndets verkliga värden uppgick till sammanlagt -76 miljoner euro. Under 2014 gjordes nya internationella placeringar bland annat i Sverige och Storbritannien.

13 (19) Övriga placeringar De övriga placeringarna i bokslutet uppgick till 7 962 (6 157) miljoner euro och bestod av hedgefondsplaceringar 6 717 (4 850), råvaruplaceringar 370 (201) samt övriga placeringar 875 (1 106) miljoner euro. Avkastningen på övriga placeringar var 8,7 (4,5) %. Avkastningen på hedgefondsplaceringar utvecklades i jämn takt och fluktuerade inte nämnvärt. Placeringarnas andel utökades under årets lopp, inte minst som en effekt av den stärkta dollarn. De inflationsbundna placeringarna inkluderar inflationsbundna obligationer som emitterats av stater med god kreditvärdighet. Avkastningen påverkades av de sjunkande räntorna, som förbättrade värdet på obligationer med lång maturitet. Även valutakursändringarna stärkte avkastningen. Marknadsrisken i samband med Varmas placeringar utgör den största risken för bolagets resultat och solvens. Aktierna stod helt klart för den största andelen av denna marknadsrisk. VaR-talet, som beskriver totalrisken i Varmas placeringar, uppgick till 1 492 (1 118) miljoner euro. Talet anger med 97,5 %:s sannolikhet största möjliga nedgång i placeringarnas marknadsvärde vid normala förhållanden under en månad. Viktiga principer i Varmas ägarstyrning är att de företag där Varma är ägare har en högklassig förvaltning, att verksamheten är transparent, att påverkningsmöjligheterna utnyttjas aktivt och att incitamentsystemen för nyckelpersoner följs upp. År 2014 deltog Varma aktivt i bolagsstämmorna och valberedningsarbetet i de finländska företag där bolaget är ägare. På Varmas webbplats finns en förteckning över Varmas deltagande i valberedningarna för olika börsbolag. Driftskostnader För de driftskostnader som täcks med omkostnadsinkomsten i försäkringsavgiften använde Varma 75 (76) % av de erhållna omkostnadsdelarna som ingår i arbetspensionsförsäkringsavgifterna. Hanteringen av driftskostnaderna utgör ett centralt mål, och Varma satsar också på att utveckla verksamhetens effektivitet. En effektiv verksamhet gagnar kunderna i form av kundåterbäringar. Varma strävar efter att förvalta både nuvarande och framtida pensionstagares tillgångar så effektivt som möjligt.

14 (19) Högre effektivitet förutsätter förutom skalekonomi även kontinuerlig kontroll av personalresurserna och i synnerhet datasystemskostnaderna, eftersom dessa står för merparten av Varmas driftskostnader. De totala driftskostnaderna hölls på samma nivå som året innan och uppgick till 142 (143) miljoner euro. Varma deltar aktivt i administrationen av arbetspensionsanstalternas gemensamma datasystem och förutsätter såväl kostnadseffektivitet som transparens i kostnaderna. Personalen I tabellen nedan redogörs för det genomsnittliga antalet anställda i moderbolaget och de utbetalda lönerna under räkenskapsperioden. Medelantal anställda Löner och arvoden, mn euro 2014 2013 2012 2011 2010 552 565 572 588 601 40,1 37,9 37,0 39,5 36,9 Det genomsnittliga antalet anställda i Tieto Esy Ab, som fogats till koncernbokslutet genom kapitalandelsmetoden, var 82 personer år 2014. I slutet av året arbetade 57 % av Varmas anställda på avdelningarna för pensionsförsäkring och kundservice, 13 % inom placeringsfunktionerna och 30 % inom de övriga funktionerna. Koncern- och intressebolag I slutet av 2014 omfattade Varmakoncernen 186 (205) dotterbolag och 24 (22) intressebolag. De viktigaste dotter- och intressebolagen är Tieto Esy Ab (50,1 %), Försäkringsaktiebolaget Garantia (30,5 %), SATO Abp (22,8 %), Technopolis Abp (23,9 %), Certeum Oy (38,9 %) och NV Kiinteistösijoitus Oy (45,0 %). Därtill äger Varmakoncernen 50 % av garantikapitalet i Ömsesidiga försäkringsbolaget Kaleva. Majoriteten av dotter- och intressebolagen är fastighetsbolag. Ett avtal om avyttring av aktierna i Garantia har upprättats och ska enligt planerna undertecknas i slutet av mars 2015.

15 (19) Bolagets förvaltning På Varmas bolagsstämma innehas rösträtten enligt följande: försäkringstagarna cirka 78 %, de försäkrade cirka 20 % samt ägaren av garantikapitalet, Sampokoncernen, cirka 2 %. Varmas ordinarie bolagsstämma hölls den 20 mars 2014. Bolagsstämman fastställde bokslutet och beviljade ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet samt verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 2013. Till nya ledamöter i förvaltningsrådet valdes Matti Rihko och Jorma Vehviläinen. Som ledamöter i förvaltningsrådet fortsätter Tapio Kuula (ordförande), Martti Alakoski (vice ordförande), Juri Aaltonen, Berndt Brunow, Petri Castrén, Erkki Etola, Stig Gustavson, Tauno Heinola, Tapio Korpeinen, Päivi Kärkkäinen, Olli Luukkainen, Ilkka Nokelainen, Lauri Peltola, Hannu Penttilä, Juhani Pitkäkoski, Pertti Saarela, Kari Sairo, Mika Seitovirta, Saana Siekkinen, Jorma J. Takanen, Arja Talma, Leena Vainiomäki, Kari Virta, Anssi Vuorio, Satu Wrede och Göran Åberg. Till revisorer valdes CGR Petri Kettunen och CGR Paula Pasanen. Till revisorssuppleanter valdes CGR Marcus Tötterman och CGR-samfundet KPMG Oy Ab. Varmas styrelse består sedan 2014 av Kari Jordan (ordförande), Jari Paasikivi (vice ordförande), Antti Palola (vice ordförande), Riku Aalto, Mikael Aro, Johanna Ikäheimo, Ari Kaperi, Lasse Laatunen, Petri Niemisvirta, Karsten Slotte, Kai Telanne och Veli-Matti Töyrylä samt ersättarna Mikko Ketonen, Arto Kuusiola och Liisa Leino. På sitt möte den 2 december 2014 beslöt förvaltningsrådet att omvälja följande personer som stod i tur att avgå från styrelsen: Riku Aalto, Petri Niemisvirta och Kai Telanne. Som nya styrelseledamöter från den 1 januari 2015 invaldes Berndt Brunow, Jyri Luomakoski och Ilkka Oksala. Från styrelsen avgick den 31 december 2014 Kari Jordan, Karsten Slotte och Lasse Laatunen. På sitt konstituerande möte den 21 januari 2015 valde Varmas styrelse Berndt Brunow till ordförande samt Jari Paasikivi och Antti Palola till vice ordförande.

16 (19) I enlighet med det beslut som styrelsen fattade år 2012 för Varma ett insiderregister över styrelseledamöterna och verkställande direktören samt direktörerna i ledningsgruppen, och från 1.1.2015 har registret utvidgats till att omfatta även ledamöterna i förvaltningsrådet. Betydande affärer och andra transaktioner som Varma som bolag gör med en person som ingår i insiderregistret ska godkännas av styrelsen och offentliggörs dessutom av Varma. Inga sådana transaktioner genomfördes under räkenskapsperioden. I enlighet med de nya bestämmelserna i lagen om arbetspensionsbolag offentliggjordes i början av 2015 eventuella ledamotskap i andra sammanslutningars organ i fråga om alla anställda som fattar placeringsbeslut. Motsvarande uppgifter om styrelseledamöterna, verkställande direktören och ledningsgruppsdirektörerna ingår i beskrivningen av bolagets förvaltnings- och styrningssystem, som Varma har publicerat från och med 2009. Vidare har verkställande direktörens och ledningsgruppsdirektörernas innehav av börsaktier offentliggjorts kvartalsvis på Varmas webbplats under räkenskapsperioden. Uppgifterna om styrelseledamöterna ur insiderregistret kommer att offentliggöras före början av juni 2015 på det sätt som förutsätts i lagen om arbetspensionsbolag. Varma har på sin webbplats publicerat en aktuell utredning om förvaltnings- och styrningssystem som grundar sig på rekommendationerna i den finska koden för bolagsstyrning. Varma ger ut delårsrapporter kvartalsvis. Bolaget vill att dess offentliga ekonomiska rapportering ska vara transparent och förenlig med bästa praxis. Eget kapital Bolaget har 71 garantiandelar som innehas av Sampo Abp och Mandatum Livförsäkringsaktiebolag. Garantikapitalet uppgår till 11 941 342,78 euro och på detta betalas enligt bolagsordningen årligen ränta, vars storlek fastställs av bolagsstämman. Räntan får högst motsvara den beräkningsränta som tillämpas i en försäkring enligt lagstiftningen om pension för arbetstagare höjd med en procentenhet. Röstetalet för garantikapitalet på bolagsstämman är 420.

17 (19) Riskhantering Riskerna i anslutning till Varmas resultat och solvens påverkas huvudsakligen av placeringsverksamhetens resultat. Den väsentligaste operativa risken gäller datasystemen, som spelar en central roll i synnerhet i handläggningen av pensioner och försäkringar med stora datasystem samt i det nätverksbaserade verksamhetssätt som tillämpas inom arbetspensionssystemet. I arbetspensionssystemet kan likviditetsrisken kontrolleras, dels för att pensionsutgiften kan förutses med stor sannolikhet, dels för att huvudvikten i placeringarna ligger på likvida instrument. Riskerna i samband med Varmas försäkringsrörelse, vilka inte är betydande, hänger samman med att de insamlade försäkringsavgifterna och ansvarsskulden för dem ska vara tillräckliga i förhållande till de pensioner som bolaget ansvarar för. I Varmas placeringsplan fastställs bland annat allmänna mål för betryggande placeringar, målen för placeringarnas spridning och likviditet samt principerna för valutarörelsen. Styrelsen bedömer riskerna i bolagets placeringar i fråga om värdeförändring, förväntad avkastning, trygghet och valutarörelse samt bolagets risktolerans när det gäller placeringar inklusive en bedömning av solvensställningens utveckling. Grundallokeringen, som anges i placeringsplanen, bestämmer grundnivån för totalrisken i placeringsportföljen. Avvikelser från grundallokeringen kan göras inom ramen för separat fastställda gränser. Maximirisknivån dimensioneras så att verksamhetskapitalet efter en värdeminskning på 25 % i de noterade aktieplaceringarna och en del av hedgefondsplaceringarna ligger på en nivå som överstiger minimibeloppet av verksamhetskapitalet med minst ett belopp som motsvarar VaR-talet, dock alltid minst på solvensgränsen. Spridningen av placeringsportföljen bygger på en allokering som beaktar tillgångsklassernas avkastningskorrelationer. Riskerna kontrolleras bland annat genom att man sprider placeringarna på olika tillgångskategorier och objekt, analyserar placeringsbeståndet och placeringsobjekten, undviker riskkoncentrationer, tillämpar en betryggande säkerhetspolitik och försiktig värderingspraxis, använder derivat samt tillämpar övervaknings- och uppföljningssystem. Den uppgörelse som arbetsmarknadens centralorganisationer i höstas ingick om innehållet i 2017 års pensionsreform stöder anpassningen av strukturerna för Finlands ekonomi. Med tanke på verkställandet av pensionsskyddet finns det två väsentliga risker med pensionsreformen. För det första är det möjligt att det på grund av en för trög lagstiftningsprocess inte finns tillräckligt med tid för de tekniska förberedelserna inför år 2017. För det andra kan den kommande lagstiftningen bli

18 (19) svårbegriplig, vilket orsakar svårigheter i tillämpningsskedet. Dessa risker gäller särskilt de nya pensionsslagen, arbetslivspensionen och den partiella förtida ålderspensionen. En förmånsbaserad arbetspension skapar trygghet och gör det i viss mån möjligt att förutse den ekonomiska framtiden. Genom att trygga de ungas och de kommande generationernas pensionsförmåner stärker vi arbetspensionssystemets framtid. Det att avgiftsnivån nu har fastställts ända fram till slutet av detta decennium är ur företagens synvinkel en betydande stabiliserande faktor med tanke på det rådande utmanande ekonomiska läget. Tack vare de överenskomna förmånsanpassningarna ser det nu ut att vara möjligt att finansieringen av pensionerna kan balanseras med en skälig kostnadsbelastning. En höjning av pensionsåldern underlättar finansieringen på längre sikt. I noterna till bokslutet redogörs närmare för försäkringsrisker, placeringsrisker, operativa risker och övriga risker samt hur dessa hanteras. Därtill presenteras kvantitativa uppgifter. Utsikter inför framtiden Det osäkra ekonomiska läget fortsätter. På kapitalmarknaden är tvära kast att vänta även under finansåret 2015. Europeiska centralbankens omfattande penningpolitiska beslut stöder återhämtningen och marknadsutvecklingen i den europeiska ekonomin, förutsatt att de riktas rätt. Samtidigt är placeringsmiljön alltjämt mycket utmanande, i och med att kurserna har stigit och räntenivån hållits på mycket låg nivå en längre tid. En lönsam och trygg placering av pensionsmedlen förutsätter omsorgsfull spridning mellan olika tillgångskategorier och skicklig riskhantering. Varmas starka solvens ger bolaget goda förutsättningar att kunna uppnå en avkastning som tryggar pensionsförmånerna och en skälig avgiftsnivå även under osäkra tider. Tillväxten förväntas fortsätta stark i USA och på en måttlig nivå i utvecklingsekonomierna. Det sjunkande oljepriset stöder den ekonomiska tillväxten globalt sett. Finland är alltjämt inne i en ekonomisk kris. Ekonomin förväntas återhämta sig med nöd och näppe följande år. Ur Finlands synvinkel är det väsentligt att exportmarknaden blir livligare. Det sjunkande oljepriset och den försvagade euron stöder såväl Finlands egen export som tillväxten på de viktiga marknaderna.

19 (19) För att priskonkurrenskraften inom exporten ska kunna förbättras måste lönerna tyglas, vilket å andra sidan leder till en svag tillväxt i köpkraften och en svag efterfrågan på hemmamarknaden. Möjligheterna att öka köpkraften genom skattelättnader är begränsade. Inom den närmaste framtiden kommer den ekonomiska utvecklingen att präglas av åtgärder ämnade att anpassa den offentliga ekonomin och förändra näringsstrukturen. Finland befinner sig i en vågskål på den ena sidan finns en växande skuld och ett stort hållbarhetsunderskott, och på den andra sidan en avtagande tillväxt. Vi kommer att balansera mellan dessa alternativ åtskilliga år framöver. Arbetspensionssystemet för den privata sektorn står på en stabil finansiell grund och erbjuder de försäkrade stabila förmånsbaserade pensioner. Varma vill vara en föregångare inom arbetspensioner och en pålitlig samarbetspartner för kunderna. Varma betonar arbetspensionsbolagens ansvar när det gäller att bedriva professionell placeringsriskhantering och förespråkar större effektivitet och transparens samt förbättrade konkurrensförutsättningar i branschen. Ett arbetspensionsförsäkringsbolag ska fullgöra sin uppgift så effektivt som möjligt för nuvarande och framtida pensionstagare.