Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Relevanta dokument
Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Lånevillkor för Riksbankscertifikat med rätt till återförsäljning maj 2010.

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

Förändringar av Riksbankens penningpolitiska styrsystem

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens penningpolitiska styrsystem övergripande beskrivning

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009

Dessa villkor gäller från och med den 7 maj 2009.

n Ekonomiska kommentarer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I AMERIKANSKA DOLLAR (ALLMÄNNA VILLKOR USD-KREDIT) Januari 2009

VILLKOR FÖR 3-MÅNADERS KREDIT I SVENSKA KRONOR (KREDITVILLKOR SEK III)

VILLKOR FÖR KREDIT I AMERIKANSKA DOLLAR (KREDITVILLKOR USD II)

Ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga.

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

Direktionen Stabsavdelningen/Riskenheten Riskchefen

Statistiska definitioner för penning- och obligationsmarknaden (FI)

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR (ALLMÄNNA VILLKOR SEK-KREDIT) November 2008

Penningpolitik när räntan är nära noll

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Ändringar i Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MOT SÄKERHET I FÖRETAGSCERTIFIKAT (KREDITVILLKOR F-KREDIT)

Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

Riksbankens nya räntestyrningssystem

1. Introduktion och syfte 1.1. Reglerna i detta dokument fastställer de grundläggande principerna för acceptabla placeringar.

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR. 1057

Svensk författningssamling

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10

Imageanalys Riksgäldskontoret Copyright 2005 Prospera Research AB

Svensk författningssamling

ALLMÄNNA LÅNEVILLKOR FÖR STATSOBLIGATIONER, SERIE NR

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Riksbanken och dagens penningpolitik

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Revidering av finansiell risk- och investeringspolicy och kompletterande regler

Styrelsens förslag till beslut enligt punkterna 7 9 i förslaget till dagordning vid extra bolagsstämma den 26 november 2010.

Förtroendet för Riksgälden 2017

Värdepappersmarknader i förändring

Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april Paul Pedersen Henrik Frizell

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel första strecksatsen,

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

Sammanfattning av förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

Förtroendet för Riksgälden 2018

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

Sverige behöver sitt inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Anförande. Bankernas roll för penningpolitiken. Andre vice riksbankschef Eva Srejber. Färs & Frosta Sparbank AB TISDAGEN DEN 25 SEPTEMBER 2001

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Statens upplåning i en överskottsmiljö

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014

MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Uppdatering av regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Förtroendet för Riksgälden 2009

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Riksbankens anvisningar för säkerhetshantering

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Transkript:

Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2015-XXX-AFM Köp av statsobligationer Förslag till direktionens beslut Direktionen beslutar att Riksbanken ska köpa nominella statsobligationer utgivna av den svenska staten för ett belopp av 10 miljarder kronor i enlighet med vad som anges i bilagan. Direktionen uppdrar åt chefen för avdelningen för marknader, med rätt för denne att sätta annan i sitt ställe, att besluta om närmare detaljer rörande villkoren för, och information om, Riksbankens köp av obligationerna. Bakgrund En centralbank kan göra penningpolitiken mer expansiv genom att köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden. Syftet med sådana köp är att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin bland annat genom den så kallade portföljkanalen. Det betyder att när räntan på säkra tillgångar faller som en följd av centralbankens köp av statsobligationer blir det mer attraktivt för investerare att söka sig till alternativa tillgångar. På så sätt sprider sig de lägre räntorna på statsobligationer vidare till övriga delar av de finansiella marknaderna. Det lägre ränteläget bidrar i sin tur till att banker kan sänka räntorna för ut- och inlåning, vilket ökar företagens vilja att investera samtidigt som hushållen får ökande incitament att konsumera. Förmögenheten för både hushåll och företag ökar samtidigt i och med att tillgångspriserna stiger via portföljkanalen. Sammantaget ökar den allmänna efterfrågan i ekonomin och så småningom ökar också inflationen. Överväganden För att göra penningpolitiken mer expansiv i syfte att värna inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen kan Riksbanken överväga att i penningpolitiskt syfte köpa statsobligationer som en av flera möjliga åtgärder. Åtgärden behöver i så fall utformas på ett sätt som säkerställer god beredskap för att snabbt kunna utöka programmets storlek om penningpolitiken behöver göras än mer expansiv. Sammantaget bedöms att det är lämpligt att Riksbanken köper nominella svenska statsobligationer till ett belopp av 10 miljarder kronor som en kompetterande 1 [5]

penningpolitisk åtgärd. Beloppet utgör ungefär 2 procent av den utestående volymen av nominella statsobligationer på den svenska marknaden. Riksgäldskontorets emissioner av nominella statsobligationer väntas uppgå till 77 miljarder under 2015. Riksbankens köp av statsobligationer blir därför en relativt liten del av den utestående stocken men bedöms uppnå det övergripande syftet. Köpen bör omfatta obligationer med löptider från 1 år upp till cirka 5 år och ske med ett anbudsförfarande via en elektronisk plattform där Riksbankens penningpolitiska motparter samt Riksgäldskontorets nuvarande återförsäljare av statsobligationer ges möjlighet att delta. På så sätt blir prissättningen och fördelningen av Riksbankens transaktioner transparent för marknaden. De föreslagna köpen av svenska statsobligationer föreslås ske på andrahandsmarknaden och inte i direkt anslutning till Riksgäldskontorets emissioner på primärmarknaden. Köpen är penningpolitiskt motiverade enligt vad som framgår ovan. De är därför förenliga med tillämpliga bestämmelser om förbud mot monetär finansiering. De närmare detaljerna rörande villkoren för, och information om, Riksbankens köp av obligationerna bör beslutas av chefen för avdelningen för marknader. 2 [5]

Bilaga Sammanfattande beskrivning av Riksbankens köp av statsobligationer i penningpolitiskt syfte Riksbanken ska köpa nominella statsobligationer utgivna av svenska staten med löptider från 1 år och upp till cirka 5 år för ett nominellt belopp om 10 miljarder kronor. Köpen ska ske på andrahandsmarknaden via anbudsförfarande i tre omgångar med start torsdagen den 26 februari 2015. Riksbankens penningpolitiska motparter samt Riksgäldskontorets nuvarande återförsäljare av statsobligationer ges möjlighet att delta i anbudsförfarandena efter att ha lämnat in en anmälan om att delta. Information till motparter om anmälningsförfarande publiceras den 17 februari 2015. Köpen av statsobligationer ska inte ske i direkt anslutning till Riksgäldskontorets emissioner av nominella statsobligationerna på primärmarknaden. Riksgälden genomför emissioner av nominella statsobligationer varannan vecka på onsdagar. Riksbankens köp av statsobligationer beräknas ske enligt följande tidplan: 17 feb Villkor för anbudsförfarande och information till motparter om anmälningsförfarande publiceras. 20 feb Annonsering av volym och vilka utgåvor av statsobligationer som kommer att köpas i anbudsförfarande nr 1. 26 feb Anbudsförfarande nr 1 genomförs kl. 09:00-10:00. 27 feb Annonsering av anbudsförfarande nr 2. 5 mars Anbudsförfarande nr 2 genomförs kl. 09:00-10:00. 6 mars Annonsering av anbudsförfarande nr 3. 12 mars Anbudsförfarande nr 3 genomförs kl. 09:00-10:00. Innehavet av statsobligationerna ska värderas till marknadsvärde i Riksbankens bokföring. 3 [5]

Fakta om Riksbankens köp av nominella svenska statsobligationer under februari och mars 2015 Totalt nominellt belopp: 10 miljarder kronor Typ av värdepapper: Obligationer som kan komma att köpas: Nominella obligationer utgivna av svenska staten genom Riksgäldskontoret Löptider 1 till ca 5 år, dvs. SGB 1050, SGB 1051, SGB 1052 och SGB 1047. Anbudstillfällen: Torsdagarna den 26 februari 2015, den 5 mars 2015 och den 12 mars 2015. Annonsering av närmare [villkor] för resp. köp: Fredagen före respektive Anbudstillfälle Form för köp: Behöriga anbudsgivare: Form för anbud: Lägsta anbud Högsta anbud Tilldelning Likvid och leverans: Fullständiga villkor: Anbudsförfarande, flerprismetoden, differentierad prissättning vid tilldelning De av Riksbankens penningpolitiska motparter samt nuvarande återförsäljare av statsobligationer till Riksgäldskontoret, som senast tre dagar innan anbudsförfarandet hålls anmält att man vill delta. Anmälningsblankett utgör en del av anbudsvillkoren och kommer att finnas tillgänglig på Riksbankens webbplats från den 17 februari 2015. Bud på ränta och volym lämnas via Bloomberg Bond Auction System mellan klockan 9.00 och 10.00 på dagen för aktuellt Anbudstillfälle. Anbud ska vara på lägst 50 miljoner kronor. Varje anbudsgivare kan lämna flera anbud. Inget enskilt anbud får överstiga den totala volymen som efterfrågas av Riksbanken vid varje anbudstillfälle. Normalt 10 minuter efter den senaste tidpunkten för lämnande av anbud. Ska ske andra bankdagen efter aktuellt Anbudstillfälle i Euroclear Swedens värdepappersavvecklingssystem. Publiceras den 17 februari 2015 på Riksbankens webbplats. 4 [5]

Motpartskretsen Motpartskretsen består dels av Penningpolitiska motparter, dels av Återförsäljare till Riksgälden. Penningpolitiska motparter består av kreditinstitut som har tillgång till Riksbankens in- och utlåningsfaciliteter eller som är motpart i Riksbankens penningpolitiska repor och i emissioner av riksbankscertifikat eller som är antagen som Begränsad penningpolitisk motpart enligt Riksbankens Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. Återförsäljare till Riksgälden består av institut som nu är Riksgäldskontorets återförsäljare av statsobligationer. 5 [5]