Trygghet och socialt liv i Rinkeby en uppföljning Svenska Bostäder Ulf Malm/ Malm Kommunikation AB -12-14
2
Innehåll INLEDNING 5 OM KARTLÄGGNINGAR AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5 BAKGRUND 5 S YFTE OCH METOD 5 FAKTA OM RINKEBY 7 RINKEBY 7 BEFOLKNING 7 RESULTAT 9 POLISANMÄLD BROTTSLIGHET 9 INLEDNING 9 ANMÄLD BROTTSLIGHET I RINKEBY 10 OFFER- OCH TRYGGHETSUNDERSÖKNING 16 TIDIGARE TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 16 NÅGRA GENERELLA PROBLEM MED OFFERUNDERSÖKNINGAR 16 OMRÅDESINDELNING 17 ANALYSMETOD OCH REDOVISNING 18 METOD OCH URVAL 19 SVARSFREKVENS 19 UNDERSÖKNINGSRESULTAT 20 OFFERUNDERSÖKNING 23 TRYGGHETSUNDERSÖKNING 26 TRIVSEL, ATTITYDER OCH SOCIALT LIV 46 SAMMANFATTNING 57 KÄLLFÖRTECKNING 61 LITTERATUR 61 ÖVRIGA KÄLLOR 61 BILAGA 1 62 S YNPUNKTER FRÅN DE BOENDE I RINKEBY 62 BILAGA 2 70 3
ENKÄTRESULTAT, SAMTLIGA UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 70 BILAGA 3 87 OMRÅDESINDELNING 87 4
Inledning Om kartläggningar av trygghet och säkerhet Ett effektivt brottsförebyggande och trygghetsökande arbete i ett specifikt område förutsätter en grundläggande kartläggning av den rådande situationen. Det handlar om att identifiera problemen. Kartläggningen bör för detta ändamål i första hand fungera som ett verktyg i ett konkret trygghetsarbete. En kartläggning har dessutom fler syften; det blir betydligt lättare att utvärdera genomförda åt gärder, det blir sannolikt lättare att engagera andra intressenter i ett konkret arbete och myter kan avlivas. Det finns två traditionella sätt att mäta förekomsten av kriminalitet, dels genom att studera antalet anmälda brott i ett område och dels genom enkätundersökningar där de tillfrågade får uppge om de drabbats av brott och i så fall vilket eller vilka. Eftersom det är långt ifrån alla brott som anmäls till polisen ges den bästa kunskapen om båda dessa metoder används. Detta bör kompletteras med invånarnas bild av problemet. Det är invånarna själva som bäst känner till hur området upplevs. I en trygghetsenkät kan slumpvis utvalda invånare identifiera platser som upplevs som otrygga. Platser som känns obehagliga att vistas på kanske inte syns i polisanmälningsstatistiken men blir ett problem om människor inte vågar vistas där vissa tider på dygnet. Platserna lämnas öde och trivseln minskar i området. Detta är ett problem också för fastighetsägare, handlare och trafikföretag vars ekonomi påverkas av detta. En rad andra frågor kan också bli besvarade vid en enkätundersökning. Bilden av ett områdes problem breddas ytterligare om utvalda personer med speciell kunskap om området intervjuas. Bakgrund Denna studie ingår i en större kartläggning av boendeförhållanden i Järva som Svenska Bostäder uppdragit åt Malm Kommunikation AB att utföra. Trygghetsenkäten, som ingår i denna studie, har genomförts i samråd och samarbete med stadsdelsförvaltningen (SDF) Rinkeby-Kista. Parallellt har motsvarande kartläggningar gjorts i Akalla, Husby och Tensta/Hjulsta. Syfte och metod Föreliggande studie av trygghet i Rinkeby är en uppföljning av en kartläggning som genomfördes 2006. I den tidigare undersökningen ingick samma moment som i uppföljningen och i enkäten ställdes i stort sett lika många frågor. Ett syfte med studien är alltså att kunna följa utvecklingen i Rinkeby. Det huvudsakliga syftet med studien har dock varit att samla in fakta som kan 5
användas som kunskapsunderlag för fortsatta brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder. Föreliggande kartläggning av Rinkeby innehåller följande moment: 1. Kort geografisk och demografisk beskrivning av Rinkeby. 2. Sammanställning av polisanmäld brottslighet. 3. Enkätundersökning med frågor om utsatthet för brott, trygghet och socialt liv. Enkäten skickades ut i maj och samlades in i juni. Malm Kommunikation AB har tidigare genomfört kartläggningar av kriminalitet och trygghet i Hjällbo i Göteborg (1997), Bergsjön i Göteborg (1999), Dalen i Stockholm (2000), Grimsta i Stockholm (2000 och 2003), Kungsmarken i Karlskrona (2000 och 2003), Österängen i Jönköping (2000 och 2003), Ekön i Motala (2000 och 2003), Tynnered i Göteborg (2000 och 2003), Lövgärdet i Göteborg (2001 och 2004), Rannebergen i Göteborg (2001 och 2004), Gårdsten i Göteborg (2001 och 2004), Angered centrum i Göteborg (2001 och 2004), Haga i Göteborg (2001), Backa i Göteborg (2001 och 2005), Gamlestaden i Göteborg (2001, 2003 och 2005), Motala centrum (2002), Centrala Hisingen i Göteborg (2002 och 2006), Hammarkullen i Göteborg (2003), Norra Biskopsgården i Göteborg (2004), Länsmansgården i Göteborg (2004), Svartedalen i Göteborg (2004), Södra Biskopsgården i Göteborg (2004), Jättesten i Göteborg (2004), Vildanden i Lund (2005), Akalla i Stockholm (2006), Husby i Stockholm (2006), Rinkeby i Stockholm (2006), Tensta/Hjulsta i Stockholm (2006), centrala Landskrona (2007 och ), Bredäng i Stockholm (2007), Vårberg i Stockholm (2007), Skärholmen i Stockholm (2007), Sätra i Stockholm (2007), Hässelby Gård i Stockholm (2007), Hässelby Strand i Stockholm (2007), Kungsportsavenyn i Göteborg (2008), Stockholm Väster (2008), Orminge i Nacka (2008), Södermalm i Stockholm (), Bagarmossen i Stockholm (), Fagersjö i Stockholm () och Rågsved i Stockholm (). 6
Fakta om Rinkeby Rinkeby Undersökningsområdet och stadsdelsområdet Rinkeby-Kista ligger i Stockholm och består av basområdena Södra och Norra Rinkeby. Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Rinkeby finns 2 bebodda basområden (Södra och Norra Rinkeby). Basområden används som minsta indelning av polisen vid registrering av anmäld brottslighet. I denna kartläggning delas Rinkeby in i fyra andra områden (UO, se avsnitt Offeroch trygghetsundersökning) för att kunna se geografiska skillnader i området. Samtliga fyra undersökningsområden och gatuadresser i Rinkeby redovisas med kartor och tabeller i Bilaga 3. Befolkning I Rinkeby bodde sammanlagt 14.997 personer den 31/12 2008. 51 procent av dem var män, 49 procent kvinnor. De största åldersgrupperna var 0-17-åringarna och 25-44-åringarna. Andelen ålderspensionärer låg på sju procent (se tabell nedan). Befolkning 1 Antal Procent Kön: Man 7.611 51 Kvinna 7.386 49 Ålder: 0-17 år 4.711 31 18-24 år 1.573 10 25-44 år 4.779 32 45-64 år 2.894 19 65 år eller äldre 1.040 7 Antal inv ånare totalt 14.997 1 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 7
Karta över Rinkeby 8
Resultat Polisanmäld brottslighet Inledning I följande avsnitt redovisas den anmälda brottsligheten i Rinkeby under 2005. I jämförande syfte omfattar redovisningen även valda delar av den anmälda brottsligheten i Stockholms stad. Brottsutvecklingen när det gäller vissa brott i Rinkeby 2002-2005 redovisas i särskilda diagram. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken (BrB), trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL) och övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Till grund för statistiken har uppgifter från polisens databas RAR 2 (Rationell anmälningsrutin) använts. Statistiken över anmälda brott omfattar samtliga händelser som anmälts och av polisen registrerats som brott. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Relationen anmäld brottslighet och faktisk brottslighet Tillförlitligheten i de uppgifter som utgör underlag för statistiken över anmälda brott påverkas av olika förhållanden. Vid en bedömning av den faktiska brottsligheten på grundval av anmälningsstatistiken sammanhänger tillförlitligheten med relationen mellan anmäld och faktisk brottslighet. Tillförlitligheten sammanhänger också med svårigheten att räkna och klassificera brott (SCB, 1996). Vi vet att långt ifrån alla brott anmäls till polisen. Våldsbrott anmäls till exempel i högre grad om gärningsmannen är okänd för offret. Allvarliga brott anmäls i högre grad än mindre allvarliga brott. Vidare anmäls brott som begås på allmän plats i högre grad än de som begås i det privata (Wikström, 1991). När det gäller tillgreppsbrott tillkommer fler faktorer. Utöver brottets grovhet och offrets relation till gärningsmannen påverkar förekomsten av försäkringsskydd anmälningsbenägenheten. Om det tillgripnas värde överstiger försäkringens självrisk finns det goda skäl att anmäla brottet eftersom en av förutsättningarna för försäkringsersättning är en polisanmälan. Generellt sett gäller också det omvända, om det tillgripnas värde understiger självrisken är anmälningsbenägenheten troligtvis låg (Dolmén, 1994). 2 RAR-systemet utgör ett samordningsunderlag för registrering och återsökning av uppgifter om brott/händelser som anmälts, eller på annat sätt kommit till polisens kännedom. Förutom uppgifter om själva brottet/händelsen innehåller RAR-systemet uppgifter om i anmälan beskrivna objekt såsom offrets ålder och kön, samt uppgifter om gods, fordon med mer. De anmälda brotten klassificeras och ges en brottskod med hjälp av anvisningar som utfärdats av SCB, RPS och RÅ (Lindgren 1996 s 15). 9
Anmälningsbenägenheten påverkas också av den allmänna synen på brott och i vad mån brottstypen uppmärksammas i massmedier, politiker och andra. Av betydelse är också det bemötande offret förväntar sig av polisen och vilka konsekvenser offret bedömer polisanmälan kan få. Valet att polisanmäla påverkas också av huruvida offret tror att anmälan kommer att resultera i någon form av påföljd för gärningsmannen (BRÅ, 1993). På grund av varierande anmälningsbenägenhet bland allmänhet och hos olika institutioner samt förändringar i den polisiära verksamhetens omfattning eller inriktning kan relationen mellan anmäld brottslighet och faktisk brottslighet variera från en tid till en annan och mellan olika orter eller områden (SCB, 1996). För vissa brottstyper, som till exempel trafik- och narkotikabrott, finns dessutom ett direkt samband mellan polisens insatser och antalet anmälda brott. För dessa brott kan det vara särskilt svårt att dra slutsatser om den faktiska brottsligheten (SCB, 1996). Vid polisens klassificering av brott kan det uppstå rubricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifterna beträffande omständigheterna vid det anmälda brottet kan till exempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårt att avgränsa olika svårighetsgrader av ett brott från varandra, till exempel misshandel och grov misshandel. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kan variera över tid och mellan olika polisdistrikt (SCB, 1996). Anmäld brottslighet i Rinkeby Det polisanmäldes totalt 2.719 brott i Rinkeby under 2008. Den dominerande brottstypen i Rinkeby var tillgrepps- och skadegörelsebrott av olika slag. Dessa var bland annat fördelade på 69 biltillgrepp, 23 cykeltillgrepp, 67 inbrott i bostad, 20 inbrott i källare/vind, 80 stölder ur eller från motordrivet fordon, 275 stölder/snatterier i butik/varuhus samt 443 skadegörelsebrott. Det anmäldes vidare 220 misshandelsfall i Rinkeby (se tabell nedan). Antalet polisanmälda brott minskade i Rinkeby mellan 2007 och 2008; från 2.934 anmälda brott till 2.719. När det gäller utvalda brottstyper minskade samtliga sådana mellan dessa år. Antalet skadeståndsbrott, stölder ur eller från motordrivna fordon och inbrott i källare eller vindar minskade förhållandevis kraftigt (se figurer nedan). Det anmäldes något färre brott i Rinkeby under 2008 jämfört med hela Stockholms stad i förhållande till folkmängden. I Rinkeby anmäldes 181 brott per 1000 invånare jämfört med 222 i hela staden. Motsvarande siffror för Norra Rinkeby var 175 och för Södra Rinkeby 190. Antalet misshandelsfall är betydligt högre i Rinkeby per 1000 invånare än i hela Stockholms stad (se tabell nedan). Av de 564 misshandelsfall, olaga hot och ofredanden som anmäldes i Rinkeby 2008 var 250 (44 procent) riktade mot kvinnor och barn. Utöver detta anmäldes 25 fall av grov kvinnofridskränkning, det vill säga ofta upprepad och långvarig våldsbrottslighet mot enskilda kvinnor (se tabell nedan). 10
Anmäld brottslighet i Rinkeby 2008 Brottstyp Norra Rinkeby Södra Rinkeby Samtliga brott (inte enbart de som redovisas nedan) 1.577 1.142 2.719 Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång 1 1 2 Misshandel, grov misshandel (ej med dödlig utgång) 144 76 220 Olaga hot 118 61 179 Ofredande 143 22 165 Grov kvinnof ridskränkning 16 9 25 Våldtäkt, grov våldtäkt 7 1 8 Försök till biltillgrepp 13 8 21 Fullbordat biltillgrepp 33 36 69 Tillgrepp av moped 3 2 5 Tillgrepp av cykel 9 14 23 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen 73 51 124 därav i bostad 33 34 67 i källare eller vind 12 8 20 i kontor 3 2 5 Fickstöld 25 3 28 Övrig stöld och snatteri 147 339 486 därav i butik, varuhus o d 16 259 275 ur/från motordrivet fordon 38 42 80 Rån, grovt rån 41 5 46 Bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt 81 82 163 beteende Skadegörelsebrott 248 195 443 därav av motordrivet fordon 42 43 85 Mordbrand 1 0 1 Brott mot knivlagen 16 6 22 Brott mot v apenlagen 15 3 18 Olov lig körning, grov olovlig körning 14 7 21 Rattfylleri, grovt rattfylleri 11 2 13 Brott mot narkotikastrafflagen 125 54 179 därav framställning 1 1 2 överlåtelse m m 11 5 16 innehav, eget bruk 113 48 161 11
Brottsutvecklingen i Rinkeby 2007-2008 3500 3000 2500 2000 2007: 2.934 anmälda brott 2008: 2.719 anmälda brott 1500 1000 500 0 2007 2008 Brottsutvecklingen i Rinkeby 2007-2008, utvalda brottstyper 600 500 Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp 400 300 Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott 200 Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind 100 0 2007 2008 12
Antal anmälda brott per 1000 invånare 2008 (procent) Samtliga brott Misshandelsfall, inkl grov (brottskoder 0351-58, 0361-68, 0373-78, 0382-88 och 9301-48) Olaga hot och ofredande (brottskoder 0405-10 och 0426-29) Bilrelaterade brott (brottskoder 0801, 0802, 0840 och 1201) Rån (brottskoder 0855-56, 0862-73, 0892-93, 0896-97 och 9806-13) N orra R inkeby (8.980 inv ) 175 16,6 29,1 14,0 4,6 1,3 3,7 22,9 Stölder genom inbrott i källare/vind (brottskod 0825) Fullbordat inbrott i bostad (brottskoder 9801-02) Skadegörelse-/åverkansbrott, ej motorfordon (brottskoder 1202-03, 1205 06 och 1208-09) Södra Rinkeby (6.017 inv) 190 12,6 13,8 21,4 0,8 1,3 5,7 25,3 R inkeby (14.997 inv) 181 14,7 22,9 17,0 3,1 1,3 4,5 23,9 Stockholms stad 3 (810.120 inv ) 222 14,1 12,3 21,6 2,5 2,2 2,0 35,6 3 Källor: (Folkmängd) Statistiska Centralbyrån och (antal anmälda brott) BRÅ Anmälda brott. http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show &id=2&module_instance=21. Hämtat -08-28. 13
Anmälda våldsbrott i Rinkeby 2008 Misshandelsfall, inkl. grov, totalt 220 Offret kvinna, bekant m ed gärningsm annen Offret kvinna, obekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, bekant m ed gärningsm annen Offret barn under 15 år, obekant m ed gärningsm annen Offret m an, bekant med gärningsm annen Offret m an, obekant m ed gärningsm annen 68 17 29 9 46 51 Olaga hot totalt 179 Offret kvinna, 18 år och över 72 Offret barn, 0-17 år 16 Offret m an, 18 år och över 91 Ofredanden totalt 165 Offret kvinna 18 år och över 32 Offret barn, 0-17 år 7 Offret m an, 18 år och över 126 Grov kvinnofridskränkning 25 14
Brottsplatser, Rinkeby, 2008, utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder 0351-0358, 0373-0378, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9320, 9325-9328, 9333-9336, 9341-9344) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Inbrott i källare/vind (0825) Stöld ur eller från motordrivet fordon etc. (0840) Inbrott i bostad (9801, 9802) Rån utomhus (0877, 0879, 0892, 0896, 9806, 9808, 9810, 9812) Skadegörelse på motorfordon (1201) 1 brottstillfälle 5 brottstillfällen
Offer- och trygghetsundersökning Tidigare trygghetsundersökningar När det gäller hur människor uppfattar sin trygghet visar Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella offerundersökning från 1991 att oron för våld inte står i rimlig proportion till den faktiska risken att drabbas av det (SCB, 1991). Överhuvudtaget visar forskning, såväl i Sverige som internationellt, att de som i störst utsträckning oroar sig för att drabbas av våld eller andra brott är kvinnor. Samtidigt är det dessa grupper som är minst drabbade. De som säger sig vara minst otrygga är de som drabbas mest, yngre män. (Malm, 1997, 2000b; Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Varför det är så här vet vi inte säkert. Detta kan bero på flera olika faktorer. De som är mest otrygga är försiktigare och exponerar sig mindre för risksituationer. De fysiskt starkare upplever risken att de skadas allvarligt som mindre än bräckligare individer etcetera. Resultat från tidigare lokala offer- och trygghetsundersökningar visar samtidigt att den lokala problemnivån (hög problemnivå = stor förekomst av ordningsstörningar) har en stark påverkan på upplevelsen av trygghet i det egna bostadsområdet och dessutom att egen utsatthet för brott påverkar trygghetsupplevelsen. Detta visar att åtgärder mot ordningsstörningar inte bara kan påverka antalet brott utan också i hög grad de boendes trygghetsupplevelse (Wikström, Torstensson & Dolmén, 1997a, 1997b, 1997c). Några generella problem med offerundersökningar Bortsett från de problem som uppstår vid alla enkätundersökningar finns det några generella problem som är speciella för just offerundersökningar (Rättsstatistisk årsbok, 2000; Wikström, 1991). Svårigheter att minnas. Detta kan leda till att antingen för få eller för många brott rapporteras. Ligger tidpunkten för brottet längre bort än den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för överrapportering. Om brottet glöms bort trots att det hände inom den tidsperiod undersökningen avser, så finns det risk för underrapportering. Svårighet att avgöra om en händelse är ett brott. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en händelse är brottslig eller inte. Några exempel: Plånboken är borta. Är den stulen eller förlorad? Bilen är skadad: skadegörelse eller olyckshändelse? Den rättsliga definitionen av vissa handlingar behöver inte heller överensstämma med den enskildes uppfattning om vad som är brottsligt. När det gäller moderna brott är det i många fall även rent juridiskt svårt att avgöra om en handling är brottslig. Svårigheter att bedöma huruvida en händelse är brottslig eller inte leder till såväl under- som överrapporteringar.
Ovilja att redovisa alla brott. Vissa brott som till exempel sexualbrott och brott inom familjen är känsliga för den enskilde. Underrapportering blir följden. Bortfall inom vissa befolkningsgrupper. Vissa grupper som är speciellt utsatta för brottslighet vill inte svara på frågorna. Detta gäller till exempel hårt kriminellt belastade personer och missbrukare. Flera studier av polisanmälda brott visar att socialt marginaliserade personer, som missbrukare och kriminella, är starkt överrepresenterade när det gäller utsattheten för grova våldsbrott, å andra sidan brukar de vara starkt underrepresenterade vid intervjuundersökningar om brottslighet beroende på att många av dessa saknar fast adress och därmed inte nås av postenkäter. Områdesindelning Administrativt delas Stockholm bland annat in i stadsdelar och basområden. I Rinkeby finns två basområden (Norra och Södra Rinkeby). För att möjliggöra en mer detaljerad analys av svaren har vi valt att i denna kartläggning dela in Rinkeby i fyra områden som vi kallar undersökningsområden (UO). Basområdet Norra Rinkeby motsvarar UO 1 och 2 och Basområdet Södra Rinkeby motsvarar UO 3 och 4. Indelning av undersökningsområden i Rinkeby Undersökningsområde UO 1 Gatuadress Askebykro ken Fornbyvägen Hällbybacken Nybykro ken Ovanbygränd Stavbygränd Stenbygränd UO 2 Degerbygränd Gamlebyplan Hinderstorpsgränd Kuddbygränd Lillbybacken Rinkebysvängen Skårbygränd Svennebygränd Västerby Backe UO 3 Bredbyplan M ellanbyplan 17
Rinkebystråket 1-41 Storbyplan Sunnanbyplan Sörbyplan UO 4 Axbyplan Gärdebyplan Knutbygränd Ljungbyplan M jölbyplan Osbyringen Vim merbyplan Visbyringen Karta över undersökningsområdena i Rinkeby 1 Norra Rinkeby 2 3 Södra Rinkeby 4 Analysmetod och redovisning Eftersom denna undersöknings syfte i första hand är att vara ett kunskapsunderlag för konkret trygghetsarbete i Rinkeby har statistiska analyser av skillnader i svar beroende på områdestillhörighet genomförts om det har bedömts vara motiverat. När det gäller en fråga om trygghet utomhus har statistiska analyser genomförts beroende på könstillhörighet, ålderskategori och mellan brottsdrabbade och icke brottsdrabbade. 18
Det finns olika metoder för att se om skillnader mellan olika grupper, individer eller liknande är statistiskt säkerställda eller inte. I föreliggande undersökning används chi-två test. Att en skillnad är statistiskt säkerställd innebär att sannolikheten att den skulle ha åstadkommits genom slumpen är mycket liten. Om en skillnad är signifikant på femprocentsnivån (p <.05) kan slumpen ha åstadkommit den i fem fall av hundra. Nästan samtliga svar i denna enkätundersökning redovisas i diagram och i förekommande fall med jämförelser av svar från undersökningen 2006. Om en analys visar statistiskt säkerställda skillnader mellan basområdena redovisas dessa svar i särskilda tabeller. I tabellernas högra kolumner redovisas svaren från hela Rinkeby. De statistiska formlerna redovisas inte i den löpande texten utan i Bilaga 2 där samtliga svar från basområdena redovisas, även de som inte visar på någon statistiskt säkerställd skillnad mellan svaren. I Bilaga 2 redovisas även motsvarande svar från undersökningen 2006. Metod och urval Offer- och trygghetsundersökningens syfte är att ge en bild av den faktiska brottsligheten i Rinkeby. Vi vill också få en bild av anmälningsbenägenhet, upplevelse av trygghet, service, trivsel och sociala förhållanden med mer. Undersökningen gjordes i enkätform. Enkäten bestod av fyra delar; en allmän del med frågor om kön, ålder och bakgrund etcetera; en del med frågor om utsatthet för brott där de svarande hade möjlighet att markera i en lista med olika brottstyper samt besvara följdfrågor om anmälningsbenägenhet m.m.; en del med frågor om trygghet, rädsla och andra företeelser som är relevanta i sammanhanget och en del med frågor om service, trivsel, och socialt liv. Sammanlagt ställdes 46 frågor, varav några med följdfrågor. Svarspersonerna fick dessutom en möjlighet att uttrycka sina åsikter på en allmän fråga om kriminalitet och trygghet i Rinkeby. Alla skriftliga åsikter i sin helhet återges i Bilaga 1. Undersökningen omfattar 600 personer födda 1990 och tidigare, som med hjälp av en dator slumpmässigt valdes ur folkbokföringsregistret över aktuella postnummerområden i Rinkeby. Utskicket genomfördes på följande sätt: Dag 1 skickades enkät, följebrev och svarskuvert till urvalspersonerna. Dag 10 skickades en första påminnelse ut. Dag 18 skickades påminnelse två samt ytterligare en enkät med svarskuvert. Dag 28 skickades påminnelse tre ut. Dag 36 avslutades undersökningen och tackbrev sändes ut till dem som svarat. Alla som svarade belönades med en Trisslott och dessutom lottades en resa värd 3000 kronor ut. Enkätundersökningen genomfördes i maj-juni. Svarsfrekvens Elva svarspersoner utgick ur undersökningen på grund av ofullständig eller okänd adress. Således kvarstod 789 utskickade frågeformulär. Av dessa besvarades och 19
återsändes 290. Svarsfrekvensen uppgick således till 37 procent, vilket får anses vara lågt. I samtliga 499 fall är det okänt varför frågeformuläret inte besvarades och återsändes. Det interna bortfallet 4 var relativt högt. Svarsfrekvens Antal i urval 800 Antal personer i undersökningen 789 Antal svarande 290 Sv arsf rekv ens procent 37 Andelen män är underrepresenterad i undersökningen i förhållande till befolkningen, vilket man bör tänka på när resultaten tolkas. Vad gäller representiviteten i åldersgrupperna är de två yngsta grupperna underrepresenterade i förhållande till populationen i Rinkeby och de två äldsta överrepresenterade (se tabell nedan). Representivitet kön och ålder (procent) (n = 290) Intervjuade Population 5 Kön: Man 47 51 Kv inna 53 49 Ålder: 18-24 år 10 15 25-44 år 44 46 45-64 år 34 28 65 år eller äldre 12 10 Undersökningsresultat Av tabellen nedan framgår att fler kvinnor (53 procent) än män (47 procent) besvarade enkäten. Åldersgruppen 25-44 år är störst (44 procent). Av respondenterna var 56 procent gifta eller sammanboende, 25 procent ensamstående, elva procent boende hos förälder/föräldrar och fyra procent änkor eller änklingar. Beträffande huvudsaklig sysselsättning uppgav 44 procent att de var förvärvsarbetande, fem procent att de var egna företagare, 13 procent att de studerade, 14 procent att de var arbetslösa, 13 procent att de var ålderspensionärer 4 Med internt bortfall menas det bortfall som uppstår då en person som medverkar i undersökningen inte svarar på en eller flera frågor. 5 Andel av befolkningen över 18 år. 2008-12-31. Källa: USK:s OmrådesDataSystem. 20
och nio procent att de var förtidspensionärer. Tre procent uppgav att de var hemmafruar/hemmamän. Av dem som förvärvsarbetade uppgav 18 procent att deras arbetsplats låg i Rinkeby och 82 procent utanför. Vad gäller födelseland var 23 procent av de svarande födda i Sverige, tre procent i annat nordiskt land, 16 procent i annat europeiskt land och 58 procent i utomeuropeiskt land. Nio procent av de svarande uppgav att båda föräldrarna var födda i Sverige, fyra procent att en var född i Sverige och en utrikes och 87 procent uppgav att båda föräldrarna var födda utrikes. Av dem som svarade på enkäten hade fyra procent bott i Rinkeby i mindre än ett år, 21 procent hade bott i området i mellan ett och fem år och 13 procent i mellan fem och tio år. Den största delen, 62 procent, hade bott i Rinkeby i över tio år (se tabell nedan). Åtta procent av de svarande bor i en bostad med ett rum och kök, 19 procent bor i två rum och kök, 47 procent bor i tre rum och kök, 20 procent i fyra rum och kök och fyra procent bor i en bostad som består av fem rum och kök. En procent av dem som besvarade enkäten uppgav att deras bostad består av sex rum eller fler (se tabell nedan). 21
Svarspersonernas bakgrund (n =290) Kön: Antal Procent Man 130 47 Kv inna 146 53 Bortf all: 14 Ålder: 18-24 år 29 10 25-44 år 128 44 45-64 år 98 34 65 år eller äldre 33 12 Bortf all: 2 Civilstånd: Gift/sammanboende 162 56 Boende hos förälder/föräldrar 30 11 Boende hos andra släktingar 7 2 Boende hos vän eller v änner 5 2 Ensamstående 73 25 Änka/änkling 10 4 Bortf all: 3 Huvudsaklig sysselsättning: Förv ärvsarbetande 119 44 Egen f öretagare 13 5 Hemmaf ru/hemmaman 7 3 Studerande 36 13 Arbetslös 39 14 Förtidspensionär 23 9 Ålderspensionär 34 13 Bortf all: 19 Arbetsort: I Rinkeby 30 18 Utanf ör Rinkeby 135 82 Bortf all: 125 Födelseland: Sv erige 67 23 Annat nordiskt land 9 3 Annat europeiskt land 46 16 Utomeuropeiskt land 165 58 Bortf all: 3 Föräldrars födelseland: Båda f ödda i Sv erige 26 9 En f ödd i Sv erige och en utrikes 10 4 Båda f ödda utrikes 249 87 Bortf all: 5 Kvarboende: 0-1 år 11 4 1-5 år 60 21 5-10 år 37 13 10 år eller mer 179 62 Bortf all: 3 22
47 procent av svarspersonerna hade minst ett hemmavarande barn (n = 277). Av dessa gick 40 procent i förskola/annan barnomsorg eller i skola i Rinkeby. Av de tillfrågade uppgav 83 procent att de hade hemförsäkring (n = 287). Elva procent svarade nej på frågan Har ert hushåll hemförsäkring?. Sex procent visste inte om de har någon sådan. I 65 procent av bostäderna bestående av ett rum och kök bor en enda person. Två procent (1 lägenhet) av fyrarummarna bebos av så många som tio personer och i 24 procent av fyrarummarna bor sex personer. Se vidare om antal personer i olika bostadsstorlekar i tabellen nedan. Antal personer i bostad, bostadsstorlek (procent) 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers 8 pers 10 pers Bostadsstorlek: 1 rum och kök (n = 20) 65 15 10 5 5 0 0 0 0 2 rum och kök (n = 54) 41 41 7 9 0 2 0 0 0 3 rum och kök (n = 133) 10 27 20 29 9 5 2 0 0 4 rum och kök (n = 58) 0 17 12 17 19 24 5 3 2 5 rum och kök (n = 11) 0 18 27 0 9 27 18 0 0 6 rum och kök (n = 4) 0 25 0 0 50 25 0 0 0 Alla (n = 280) 17 26 15 19 10 9 3 1 0 Frågan lyder: Hur många personer bor i din bostad? Offerundersökning I syfte att försöka få en så fullständig bild som möjligt av Rinkebybornas utsatthet för brott kompletteras redovisningen av den polisanmälda brottsligheten ovan med en offerundersökning i enkäten. Respondenterna fick möjlighet att svara på frågan: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Besvarades denna fråga med ett ja ställdes följande följdfråga: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? Därefter följde en lista med olika brottstyper. I en särskild kolumn kunde anges antal brottstillfällen. De alternativa brottstyperna var: Våldsbrott (ex. misshandel, rån, hot, sexualbrott), Stöldbrott (inkl. inbrott), Skadegörelse (OBS! ej skadegörelse i samband med stöld) och 23
Annat brott. Det överläts åt respondenterna att utifrån detta underlag själva avgöra under vilken rubrik deras brott hamnade. De hade också möjlighet att kontakta undersökningsledaren för att ställa frågor, vilket ingen gjorde. Av de 285 personer som besvarade frågan uppgav totalt elva procent att de drabbats av ett eller flera brott under det senaste året. När frågan ställdes 2006 svarade 15 procent att de hade drabbats av brott under de föregående tolv månaderna (se figur nedan). Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 336, n = 285) 100 80 60 85 89 40 20 15 11 0 Ja Nej Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? En statistisk analys visar inga skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. Av samtliga svarspersoner uppgav fyra procent att de har drabbats av våldsbrott. Tio procent har drabbats av stöldbrott. Fyra procent har utsatts för skadegörelse och lika många, fyra procent, har drabbats av ett annat brott. Skillnaderna från svaren som gavs 2006 är mycket små (se figur nedan). Brottstyp (procent) (n 2006 = 344, n = 290) 12 10 8 11 10 6 4 3 4 4 4 3 3 2 0 Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Annat brott Frågan lyder: Specificera det eller de brott du har blivit utsatt för? 24
En analys visar inga statistisk säkerställda skillnader när det gäller utsatthet för våld, stöld, skadegörelse eller annat brott beroende på områdestillhörighet. Brottsplats Det främsta syftet med denna studie är att den skall ge kunskapsunderlag för konkret brottsförebyggande arbete i Rinkeby. Därför är det av intresse att veta hur stor del av den brottslighet som drabbar Rinkebyborna som sker i det närområdet. För att få svar på detta ställde vi följande följdfråga till dem som uppgivit att de drabbats av brott de senaste tolv månaderna: Var blev du utsatt för brott? Av samtliga som besvarade enkäten uppgav 13 procent att de blivit utsatta för brott i Rinkeby de senaste tolv månaderna. Tre procent uppgav att de utsatts för brott på annan plats i Stockholm och endast en procent hade drabbats av brott utanför Stockholm. I 2006 års undersökning svarade 16 procent att de drabbats av brott i Rinkeby, tre procent på annan plats i Stockholm och en procent utanför Stockholm. Svarsalternativet I Tensta eller Hjulsta fanns inte med 2006 Det egna bostadsområdet är med andra ord fortfarande den vanligaste plats som Rinkebyborna blir utsatta för brott på (se figur nedan). Brottsplats (procent) (n 2006 = 344, n = 290) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16 13 I Rinkeby 2 I Tensta eller Hjulsta 3 3 Annan plats i Stockholm 1 1 Utanför Stockholm Frågan lyder: Var blev du utsatt för brott? Flera svarsalternativ kan markeras. Inga statistiska analyser av skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på undersökningsområdestillhörighet är gjorda. Anmälningsbenägenhet För att få ett mått på Rinkebybornas benägenhet att anmäla de brott som de drabbats av ställde vi ytterligare två följdfrågor till dem som uppgivit att de drabbats av brott det senaste året: Anmälde du de brott du drabbades av under det senaste året till polisen? Och Anmälde du något av de brott du drabbades av till hyresvärden/ bostadsrättsföreningen? 25
Av dem som drabbats av brott det senaste året uppgav 63 procent, att de inte anmälde brottet/brotten till polisen. Av de övriga brottsoffren uppgav 27 procent att de polisanmält alla brott de drabbats av och tio procent att de polisanmält vissa brott. 2006 svarade hälften att de inte anmält något brott till polisen. 45 procent svarade att de polisanmält alla brott de drabbats av till polisen (se figur nedan). Anmälningsbenägenhet till polis (procent) (n 2006 = 92, n = 68) 70 60 50 40 30 20 10 0 63 45 50 27 10 5 Ja, alla Ja, vissa Nej Frågan lyder: Anmälde du det eller de brott du drabbades av under de senaste tolv månaderna till polisen? En analys visar ingen statistisk säkerställd skillnad i frågan om benägenhet att polisanmäla brott beroende på områdestillhörighet. Betydligt färre offer anmälde de brott de drabbats av till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. 26 procent anmälde alla eller vissa brott till hyresvärden/föreningen och 74 procent inga alls (n = 58). Även när det gäller att anmäla brott till hyresvärden/bostadsrättsföreningen har anmälningsbenägenheten minskat sedan 2006, men skillnaderna är mycket mindre; 27 procent anmälde alla eller vissa brott de drabbats av och 73 anmälde inga (n = 90) Inga statistiska analyser av skillnader i svaren av denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Trygghetsundersökning Brottslighet som problem Är brottsligheten i Rinkeby ett problem? Vi ställde frågan: Tycker du att den brottslighet som finns i Rinkeby är ett stort, litet eller inget problem? Hela 89 procent av invånarna ser brottsligheten i Rinkeby som ett problem. 63 procent anser att problemet är stort. Endast elva procent anser att brottsligheten i Rinkeby inte är något problem. 2006 svarade lika många som i år att brottsligheten i Rinkeby var något problem men färre än i år, 58 procent, tyckte att den var ett stort problem (se figur nedan). 26
Brottslighet som problem (procent) (n 2006 = 332, n = 285) 70 60 50 40 30 20 10 0 63 58 31 27 11 11 Stort problem Litet problem Inget problem Frågan lyder: Tycker du att den brottslighet som finns i Rinkeby är ett stort, litet eller inget problem? En analys visar att det förekommer statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på områdestillhörighet. Förhållandevis många Rinkebybor i UO 1 svarade att brottsligheten i Rinkeby är ett problem överhuvudtaget och dessutom att det var stort (se tabell nedan). Brottslighet som problem (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 65) (n = 102) (n = 52) (n = 66) (n = 285) Stort problem 82 58 52 61 63 Litet problem 17 28 35 27 27 Inget problem 2 14 14 12 11 Frågan ly der: Tycker du att den brottslighet som finns i R inkeby är ett stort, litet eller inget problem? Trygghetsupplevelse För att få en uppfattning om den upplevda tryggheten i Rinkeby ställde vi frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i Rinkeby, hur känner du dig då? 37 procent av Rinkebyborna känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, 26 procent går inte ut alls och 37 procent känner sig trygga. 2006 svarade en något mindre andel, 34 procent, att de känner sig trygga under dessa förhållanden. Vidare svarade 38 procent att de kände sig otrygga och 28 procent att de inte gick ut ensamma sent på kvällarna (se figur nedan). Av de 26 procent som väljer att inte går ut ensamma sent på kvällen uppgav 59 procent att detta är på grund av rädsla för att utsättas för brott (n = 118). 27
Trygghetsupplevelse A (procent) (n 2006 = 333, n = 288) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 37 38 37 34 28 26 Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Rinkeby, hur känner du dig då? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. En analys visar däremot att det finns statistisk säkerställda skillnader mellan könen i denna fråga. Endast 30 procent av kvinnorna känner sig trygga om de går ut ensamma sent en kväll i Rinkeby jämfört med 43 procent av männen. 37 procent av både kvinnorna och männen känner sig otrygga om de är ute ensamma sent på kvällen i Rinkeby. Kvinnor väljer däremot i större utsträckning att stanna hemma på kvällen (33 procent) jämfört med männen (19 procent). Även mellan åldersgrupperna finns det en statistiskt säkerställd skillnad i denna fråga. Förenklat kan man säga att ju äldre man är desto mindre trygg är man när man går ut ensam sent på kvällen i Rinkeby och man väljer också i allt högre grad att stanna inne (se tabell nedan). Trygghetsupplevelse, kön och ålder (procent) Kön: Trygg Otrygg Går ej ut Man (n = 129) 43 37 19 Kv inna (n = 145) 30 37 33 Ålder: 18-24 år (n = 29) 62 28 10 25-44 år (n = 128) 33 42 25 45-64 år (n = 96) 43 31 26 65 år eller äldre (n = 33) 15 39 46 Alla (n = 288) 37 37 26 Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Rinkeby, hur känner du dig då? 28
Möjlighet att påverka sin trygghet Det är intressant att veta hur stor tron är i Rinkeby när det gäller möjligheten att påverka sin trygghet. En viktig förutsättning för att föra en diskussion om trygghet och kriminalitet i Rinkeby och på sikt öka tryggheten är att invånarna själva tror att de har möjlighet att påverka denna. Vi ställde därför frågan: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i Rinkeby? 41 procent av de boende Rinkeby tror att de kan påverka sin egen trygghet och 59 procent tror det inte. 2006 trodde 46 procent att de hade den möjligheten (se figur nedan). Möjlighet att påverka trygghet (procent) (n 2006 = 323, n = 277) 70 60 50 40 30 20 10 0 46 Ja 41 54 Nej 59 Frågan lyder: Tror du att du har möjlighet att påverka din trygghet i bostadsområdet? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Oro för att drabbas av brott För att få en uppfattning om oron för att drabbas av olika typer av brott ställde vi följande tre frågor: 1. Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i Rinkeby? 2. Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i Rinkeby? 3. Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i Rinkeby? Var tredje Rinkebybo, 33 procent, uppger att de mycket ofta eller ganska ofta är oroliga för att utsättas för våldsbrott i Rinkeby. Några fler, 35 procent, av de svarande oroar sig aldrig eller nästan aldrig för att utsättas för våldsbrott. Andelen som 2006 oroades mycket ofta eller ganska ofta var lika stor, men andelen som svarade att de aldrig oroade sig för att utsättas för våldsbrott har halverats (se figur nedan). 29
Oro för att drabbas av våldsbrott (procent) (n 2006 = 337, n = 287) 35 30 25 20 15 10 5 0 15 14 Ja, mycket ofta 18 19 Ja, ganska ofta 31 33 Ja, någon enstaka gång 20 27 Nej, nästan aldrig 16 8 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något våldsbrott i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga skillnader mellan svaren beroende på områdestillhörighet i denna fråga. När det gäller oro för att drabbas av stöldbrott uppger hela 49 procent av de svarande att de ofta eller ganska ofta oroar sig för denna brottslighet. Bara 19 procent svarade att de aldrig eller nästan aldrig oroar sig för att utsättas för stöldbrott. Oron för att drabbas av denna typ av brott skiljer sig inte mycket från 2006 års undersökning (se figur nedan). Oro för att drabbas av stöldbrott (procent) (n 2006 = 339, n = 288) 35 30 25 20 15 10 5 0 27 26 Ja, mycket ofta 22 23 Ja, ganska ofta 29 32 Ja, någon enstaka gång 13 13 Nej, nästan aldrig 9 6 Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för något stöldbrott i ditt bostadsområde? Inte heller i denna fråga finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan undersökningsområdena. Rinkebyborna är nästan lika oroliga för att drabbas av skadegörelsebrott som av stöldbrott. 44 procent oroar sig mycket ofta eller ganska ofta för att drabbas av skadegörelse. 24 procent av de svarande gör det aldrig eller nästan aldrig. 30
Skillnaderna från 2006 års undersökning är inte stora, men de Rinkebybor som aldrig oroar sig för att drabbas av skadegörelsebrott har blivit färre (se figur nedan). Oro för att drabbas av skadegörelse (procent) (n 2006 = 341, n = 286) 35 32 30 25 20 15 10 21 19 26 27 25 14 15 12 9 5 0 Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Frågan lyder: Oroar du dig för att bli utsatt för någon skadegörelse i ditt bostadsområde? En statistisk analys visar inga säkerställda skillnader mellan undersökningsområdena heller i denna fråga. Trygg parkering Upplever Rinkebyborna att de eller deras besökare har möjlighet parkera bilen på en trygg parkeringsplats? Vi ställde frågan: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? 39 procent av de boende anser att det alltid eller ofta går att parkera en bil på en trygg parkeringsplats i Rinkeby. 23 procent av de svarande anser att det aldrig eller nästan aldrig går att hitta en trygg parkeringsplats i Rinkeby. Frågan ställdes även 2006 och då svarade 35 procent att de alltid eller ofta hittade en trygg parkeringsplats och 31 procent att de aldrig eller nästan aldrig gjorde det (se figur nedan). 31
Möjlighet att parkera på trygg plats (procent) (n 2006 = 333, n = 283) 35 30 25 20 15 10 8 9 27 30 15 16 17 13 14 10 20 23 5 0 Ja, alltid Ja, ofta Ja, någon enstaka gång Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Ingen uppfattning Frågan lyder: Anser du att det går att parkera en bil på en trygg plats i ditt bostadsområde? En analys visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren i denna fråga beroende på UO-tillhörighet. Kännedom om medborgarvärdar Känner de boende till medborgarvärdarna i Rinkeby? Och känner de i så fall att dessas närvaro ökat tryggheten? Vi ställde till att börja med frågan: Känner du till medborgarvärdarna? 49 procent svarade att de känner till medborgarvärdarna och 51 procent svarade att de inte gör det (se figur nedan). Kännedom om medborgarvärdar A (procent) (n = 277) 60 50 49 51 40 30 20 10 0 Ja Nej Frågan lyder: Känner du till medborgarvärdarna? Därefter ställde vi följdfrågan till dem som kände till medborgarvärdarna: Känner du att medborgarvärdarna ger ökad trygghet i Rinkeby? På den frågan svarade 56 procent ja och 44 procent nej (se figur nedan). 32
Kännedom om medborgarvärdar B (procent) (n = 277) 60 50 40 30 20 10 0 56 Ja 44 Nej Frågan lyder: Känner du att medborgarvärdarna ger ökad trygghet i Rinkeby? Inga statistiska analyser av skillnader i svaren är gjorda i denna fråga. Stora problem Vilka brottsliga eller störande företeelser uppfattar de boende som stora problem i Rinkeby? Vi gav följande uppmaning: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i Rinkeby så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. Inbrott i bostäder, källare eller vindar, nedskräpning och buskörning med moped eller motorcykel uppfattas som de största problemen i Rinkeby. Av samtliga 290 personer som deltog i enkäten uppgav 65 procent eller fler att dessa företeelser är stora problem (se tabell nedan). Vidare anser 59 procent att skadegörelse och 50 procent att ungdomsgäng som bråkar och stör är ett stort problem i Rinkeby. 46 procent tycker att brott mot bilar eller motorcyklar är det. Övriga angivna företeelser uppfattas som stora problem av 33 procent eller färre När samma fråga ställdes 2006 var samma problem som är störst i år störst. I flera fall, till exempel när det gäller buskörning med moped och motorcykel samt brott mot bilar eller motorcykel, har problemet ökat. I andra fall anser färre Rinkebybor att de listade företeelserna är stora problem (se tabell nedan). 33
Stora problem i Rinkeby (procent) 2006 (n = 344) (n = 290) Inbrott i bostäder, källare eller vindar 67 67 Nedskräpning 62 67 Buskörning m ed m oped eller m otorcykel 52 65 Skadegörelse 52 59 Ungdom sgäng som bråkar och stör 51 50 Brott m ot bilar eller m otorcyklar 39 46 Handel med narkotika 42 33 Våld eller hot om våld 38 33 Bilkörning inne i bostadsom rådet 36 32 Cykelstölder 32 32 Berusade eller drogpåverkade personer utom hus 36 31 Störande grannar 26 27 Buskörning m ed bil 25 25 Kamphundar eller andra stora hundar 23 22 Illegalt spel 8 9 Bråk i anslutning till restauranger 9 7 Något annat 9 7 Prostitution 4 4 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av ovanstående företeelser som stora problem. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. En statistisk analys visar att skadegörelse uppfattas som ett stort problem av en större andel boende i UO 1 än i de andra undersökningsområdena samtidigt boende i UO 1 tillsammans med UO 3 ser inbrott i bostäder, källare eller vindar som ett stort problem i högre grad än boende i övriga Rinkeby. Slutligen anser förhållandevis många i UO 3 att buskörning med moped eller motorcykel är ett sådant problem (se tabell nedan). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Stora problem (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 66) (n = 105) (n = 52) (n = 67) (n = 290) Skadegörelse 79 54 56 51 59 Inbrott i bostäder, källare eller vindar 76 59 79 60 67 B uskörning med moped eller motorcykel 67 55 81 66 65 Frågan ly der: Om du tycker att någon av följande saker är stora problem i R inkeby så kan du markera det nedan. Flera svarsalternativ kan markeras. 34
Otrygga platser På vissa platser i Rinkeby känner sig många otrygga. Med vetskap om vilka platser detta är finns förutsättningar att med olika åt gärder göra dessa platser tryggare. Med anledning av detta ställde vi frågan: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svarspersonerna svarade ja på den frågan har de därefter haft möjlighet att ange en eller flera platser i frågeformuläret. Av de 283 respondenter som besvarade frågan uppgav 130, 46 procent, att de ibland känner sig otrygga av att vistas på vissa platser i sin stadsdel. Den otryggaste offentliga miljön i Rinkeby är T-banestationen i Rinkeby. Av alla 290 som besvarat enkäten uppgav 28 procent att de ibland känner sig oroliga för att vistas i där. Därefter följer Rinkebytorget (20 procent), området kring OK i Östra Rinkeby, Rinkebyskolan och Järvafältet (alla tio procent). När det gäller övriga platser anges de som otrygga av sju procent eller färre Platserna i Rinkeby har enligt Rinkebyborna blivit mindre otrygga sedan 2006 (se tabell nedan). 35
Otrygga platser i Rinkeby (procent) 2006 (n = 344) (n = 290) Vid T -banestationen i Rinkeby 39 28 I anslutning till Rinkebytorget 28 20 I anslutning till Rinkebyskolan 15 10 Vid om rådet kring OK i Östra Rinkeby 15 10 På Järvafältet - 10 Vid Parkleken Rinken (parken norr om Rinkebyskolan) 10 7 I Tenstadalen 10 7 I anslutning till Bredbyskolan 7 7 Vid Rinkeby Allé 9 6 I anslutning till Folkets hus 8 5 I anslutning till Knutbyskolan 7 5 Vid Norra stadsparken (parken norr om Rinkebytorget m ot E4) 7 4 I anslutning till Askebyskolan 5 4 Vid Rinkebyplan 8 3 Vid Parkleken Hinderstorp 6 3 I anslutning till Kvarnbyskolan 6 3 Vid Södra stadsparken (parken söder om torget mot Brom sten) 5 3 I anslutning till Knutby bollplan 5 2 Annan plats 4 2 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Färre boende i UO 2 jämfört med i övriga Rinkeby svarade att de kan känna sig otrygga i Tenstadalen och förhållandevis många i UO 1 känner samma sak av att visats i anslutning till Rinkebyskolan och på Järvafältet (se tabell nedan). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Otrygga platser i Rinkeby (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 66) (n = 105) (n = 52) (n = 67) (n = 290) I Tenstadalen 12 1 6 12 7 I anslutning till R inkebyskolan 23 7 8 6 10 På Järvafältet 21 6 15 2 10 Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är Ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. När det gäller de platser i det närmiljön där vissa av de boende i Rinkeby ibland kan känna sig rädda utmärker sig främst källaren som en plats där de boende 36
ibland kan känna sig oroliga, 25 procent anger denna plats. Övriga platser anges av 14 procent eller färre (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) 2006 (n = 344) (n = 290) I källaren 29 25 På gatan utanför bostaden 16 14 I tvättstugan 14 14 I trapphuset 13 12 I garaget 13 11 På parkeringsplatsen 7 9 På gården 10 7 I bostaden 6 3 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit någon av de ovanstående platserna som en plats där de ibland kan känna sig oroliga att vistas. Eftersom svarspersonen kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. När det gäller otrygga platser i närmiljön har en statistisk analys visat att det förekommer säkerställda skillnader i huruvida garaget uppfattas som en otrygg plats. I OU 1 upplevs detta som otryggt av en större andel än i övriga Rinkeby (se tabell nedan). Otrygga platser i närmiljön (procent) U O 1 U O 2 U O 3 U O 4 (n = 66) (n = 105) (n = 52) (n = 67) (n = 290) I garaget 21 7 4 12 11 Frågan ly der: K änner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är Ja, på vilka platser? Flera svarsalternativ kan markeras. Avstår från kollektivtrafik Många av de boende i Rinkeby känner sig otrygga när de vistas i sitt bostadsområde. Betyder detta att vissa avstår från att åka buss eller tunnelbana för att de känner sig otrygga? Vi ställde frågan: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? På den frågan svarade en femtedel, 20 procent, av de svarande ja, 74 procent nej och sex procent att de inte åker kollektivt, men av andra orsaker. Förra gången frågan ställdes svarade 21 procent att de ibland avstod från att åka kollektivt för att de kände sig otrygga (se figur nedan). 37
Avstår från kollektivtrafik på grund av otrygghet (procent) (n 2006 = 355, n = 285) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 21 20 72 74 Ja Nej Åker aldrig, av andra orsaker 8 6 Frågan lyder: Händer det att du låter bli att åka buss eller tunnelbana för att du känner dig otrygg? Inga statistiska analyser av skillnader mellan svaren i denna fråga är gjorda beroende på områdestillhörighet. Avstår från att besöka Rinkebytorget Många Rinkebybor upplever platser vid Rinkebytorget som otrygga. Hur många avstår från att alls vistas där? Vi frågade: Händer det att du låter bli att besöka Rinkebytorget för att du känner dig otrygg? Det visade sig att 21 procent avstår från att besöka denna plats för att de känner sig otrygga. 77 procent avstod inte av nämnda skäl och 2 procent, svarade att de inte besöker Rinkebytorget, men av andra orsaker. Skillnaderna från 2006 är försumbara (se figur nedan). Avstår från att besöka Rinkebytorget (procent) (n 2006 = 339, n = 285) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 21 21 76 77 Ja Nej Besöker aldrig, av andra orsaker 3 2 Frågan lyder: Händer det att du låter bli att besöka Rinkebytorget för att du känner dig otrygg? 38