Fusionskraft under utveckling

Relevanta dokument
- kan solens energikälla bemästras på jorden?

Kontrollerad termonukleär fusion

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning.

Matematikens betydelse för att lösa världens energiproblem

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.

Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission

Strålningsskador i fusionsreaktormaterial

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå


Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Fusion. Gjord av Vedran och Pontus

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Energisituation idag. Produktion och användning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

FUSIONSFORSKNING. Ett energialternativ för Europas framtid ALLMÄN INFORMATION EURATOM

Frankrike ur ett säkerhetsperspektiv

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Vindpark Töftedalsfjället

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Vindenergi. Holger & Samuel

Kärnenergi. Kärnkraft


Vattenfall InHouse. Det hållbara sättet att stärka ert varumärke

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Världen idag och i morgon

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige

Gunnar Brock ett mycket bra år. VD och koncernchef Årsstämma Årsstämma

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Miljöteknikexport till Kina

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Energisamhällets framväxt

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn,

Klimatneutrala godstransporter på väg

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Energiförsörjningens risker

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion

El- och värmeproduktion 2010

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Grundläggande energibegrepp

Shoppingturism i Sverige

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden? - En rapport från ÅF

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form

Innehållsförteckning:

Framtidens kretsloppsanläggning

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Reseberättelse. Deltagare på resan

Internationella rapporten 2013

Skoglig kunskapsexport

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

ITER. fusionsenergins genombrott? International thermonuclear experiment reactor. Latin: Vägen

Kärnenergi. Kärnkraft

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

Omställning av busstrafiken till eldrift

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE?

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Kompakta fusionsreaktorer

Resultat från kontroll av Bra Miljöval Elenergi

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

B SHOPPER PULSE 2015

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Vattenfall InHouse. Energisystem i mikroformat för bostadsrättsföreningar

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland Tomas Österlund Miljöstrateg

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

Transkript:

Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008

Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar att bli en outsinlig källa av ren energi med en enastående potential för ett hållbart samhälle. Förnybara energislag kommer inte att räcka till när utvecklingsländerna samtidigt ökar sin folkmängd och levnadsstandard. Inte ens för Europa räknar man med att mer än 50% av energiproduktionen kan komma från förnybara energislag år 2100 (EU-kommissionens studie Energy Futures-The role of research and technological development 2006) En av de viktigaste fördelarna med fusion är att alla länder kan bli självförsörjande på energi. Detta minskar riskerna för konflikter. En pålitlig tillgång på energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna (Britt-Marie Mattson GP Sept. 2007. Kopia finns)

Befolkningstillväxt, ökning av energiförbrukning och CO2 J. Weiland H. Wilhelmsson Central ITER Team, Naka 2000 Physica Scripta 10, 257 (1974) Critical time around 2030 Critical time around 2030!

Global utveckling Det finns tydligen en stark koppling emellan befolknings utveckling och tillväxt av CO2. Det är viktigt att inse att detta är ett globalt problem. Sverige drabbas lika hårt som Indien och Kina om dessa länder ökar sin koleldning. Vi hjälper därför oss själva genom att bidraga till att lösa det globala energiproblemet även om vi inte har ett akut energiproblem i Sverige Energi i Västsverige. Sverige är glest befolkat och har tillgång till stora ytor för förnybara energislag. Fördelen med att använda fusion begränsas därvid lokalt till att landskapet inte behöver byta utseende. En ersättning av befintliga kraftverk med fusionskraftverk skulle öka energiproduktionen utan att ta i anspråk större ytor. Samtidigt skulle farliga utsläpp minska.

Fusionsreaktor Den första generationen av fusionsreaktorer kommer att använda D-T reaktionen D + T 4 He + n + 17.6 MeV

JET -ITER JET betyder Joint European Torus. Detta är ett EU projekt placerat i Abingdon strax söder om Oxford i England. JET har nått scientifiqe breakeven (extrapolerat från prestanda med enbart Deuterium) 1989 och omkring Q=0.9 (Q=fusionseffekt/instoppad effekt) faktiskt resultat med Deuterium och Tritium 1997. JET är fortfarande världens största tokamak med en storradie på 3 m. ITER är det nya internationella projektet för att studera en maskin med den dominerande upphettningen från fusionsreaktioner. Den ursprungliga betydelsen av namnet är International Thermonuclear Experimental Reactor. Den har just börjat byggas i Cadarache i Frankrike ITER är ett gemensamt projekt emellan EU, Japan, USA, Ryssland, Kina, Sydkorea and Indien

Effektbalans i en reaktor Villkoret för effektbalans break even i en fusionsreaktor kan skrivas: n T > 10 20 Kev s/m 3 Där n är medeltätheten, T är medeltemperaturen och är inneslutningstiden för energin. Denna produkt kallaqs fusionsprodukten. För självuppehållande reaktioner tändning fodras 5 gånger så stor fusionsprodukt. n T > 5 10 20 Kev s/m 3 Fusionsprodukten, erhållen i laboratorieexperiment, har under 30 år växt lika snabbt som kapaciteten hos superdatorer (Moores lag).

Although implied precision is misleading, fusion belongs to the group of technologies with low external costs. Chalmers University of Technology

Energikostnad för fusion Energikostnaden för fusion kan grovt uppdelas i: Kapitalkostnad 70% (huvudsakligen magnetspolar) Drift och underhåll 12% Utbyte av yttre sköld 16% Nedmontering 0.16 % Bränsle 0.04 % Det upptäcktes nyligen att utbyte av yttre skölden måste ske betydligt oftare än man först trott. Detta ledde till en reducering av kapitalkostnaden från 80% till 70% men bara en ökning av energikostnaden från 70 till 80 öre/kwh för en reaktor på 1 GW. Enligt skalningslagen skulle vi behöva en reaktor på ca 5GW för att komma ner i 40 öre/kwh men forskningen på plasmainneslutning går snabbt framåt så vi förväntar oss mera effektiva system i framtiden. För detta kräves också en förbättring av magnetfältsgeometrin vid yttre väggen så att väggbelastningen minskar. Kostnaden för att bygga ITER blir ca 5 Miljarder Euro. Vi noterar att bränslet är nästan gratis. För att täcka en medelsvensks totala konsumtion av elenergi under en medellivslängd av 75 år skulle det gå åt 10 g Deuterium och 15 gram Tritium!

Sammanfattning För första gången under fusionsforskningens historia finns det nu en bred internationell uppslutning kring ett utvecklingsprogram för fusion med ett fixerat tidsschema. En demonstrationsreaktor skall inom 35 år ha demonstrerat fusionens användbarhet som energikälla i laboratoriet (det fungerar redan i solen). Finansieringen för det första steget ITER är redan klar. Fusion är den mest lovande lösningen på det globala energiproblemet för ett uthålligt samhälle. Dessutom kan alla länder bli självförsörjande. Fusion kommer att behövas för att rädda miljön globalt och därmed även i Västsverige. Lokala fördelar är att vi inte behöver ändra landskapet. Vi behöver bara ersätta befintliga kraftverk med fusionskraftverk!