Så når vi en biobaserad ekonomi Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Version 1 juni 2015
Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en biobaserad ekonomi?... 4 Strategier för biobaserad ekonomi... 5 Finlands nationella strategi för bioekonomi... 5 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa... 6 US National Bioeconomy Blueprint... 6 Hur når vi en biobaserad ekonomi i Sverige?... 7 Generella åtgärder för hela samhället... 7 1. Integrerat policyskapande... 7 2. Generella styrmedel och skatter... 7 3. Förenklingsresa för biobaserad samhällsnytta... 8 4. Hur kan vi möjliggöra investeringar?... 8 5. Inte avfall bioprodukter... 9 6. Klimatsmarta drivmedel och en fossilfri fordonsflotta... 9 7. Mer förnybar och närproducerad energi... 9 De gröna näringarna i en växande bioekonomi... 10 Tillgång till brukbar mark... 10 Nya jobb där de behövs som mest... 10 Skogen en stabil grund i bioekonomin... 11 Öka kolsänkan i samhället med biobaserade materialval... 11 Hänsyn till natur och hållbar tillväxt... 12 Vägen framåt... 12 2
Bakgrund För inte särskilt länge sedan kom nästan alla förnödenheter samhället behövde från jord- och skogsbruket. Genom brukande av jorden och skogen, försörjdes samhället med mat, virke till hus, ved för värme och energi, material till kläder och mycket mer. Jord- och skogsbruket bidrog också med de flesta arbetstillfällena. Intåget av fossil energi, industrialiseringen och en ökad globalisering har förändrat världen i grunden. Den fossila oljan har skapat raketfart på den ekonomiska tillväxten och gett oss ett välstånd och rikt utbud av produkter till låga priser. Men allt oftare blir vi påminda om att det finns baksidor med vårt välstånd. Förutom rapporterna av de tusentals forskarna i IPCC 1, gör numera även de flesta politiska beslutsfattare och företagsledare bedömningen att klimatfrågan är ytterst allvarlig ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Det är av stor vikt att vi får till stånd en långsiktig politik som tar denna samhällsutmaning på allvar. Vi behöver en grön omställning av vår samhällsekonomi! En ekonomi som är koldioxidsnål, resurseffektiv och som säkerställer ekosystemens funktion och samtidigt skapar jobb, välfärd och främjar social rättvisa. Bild 1: Stegen in i framtiden till en biobaserad ekonomi Det är fotosyntesen som förtjänstfullt ligger bakom den lagrade oljan i jordskorpan. Med hjälp av den fossila oljan har dess huvudkomponenter omvandlats till det mänskligheten behöver. I en biobaserad ekonomi måste fotosyntesen användas på ett helt nytt sätt. För att klara denna utmaning behöver jorden och skogen nyttjas mer. Tillväxten blir central den gröna tillväxten. 1 FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är en mellanstatlig organisation som bildades av WMO och UNEP 1988. 3
LRF anser att de gröna näringarna jorden, skogen, trädgårdnäringen och landsbygdens miljö har en central roll för att leverera en del av lösningen i det framtida samhället oberoende av fossil energi. Ersätts fossil råvara med biobaserad råvara, genom fotosyntesen från de gröna näringarna, kan vi inte bara producera hållbara livsmedel, virke, papper, förnybar energi och klimatsmarta drivmedel. Med hjälp av bioråvara från jord- och skogsbruket kan vi också tillverka en mängd olika produkter som kemikalier, textilier, plaster och material med helt hållbara unika egenskaper. Vi kan producera produkter som människor egentligen vill ha, i form av resurseffektiva klimatsmarta produkter. Vi måste vara innovativa för att möta efterfrågan hos framtidens konsumenter! Genom att använda förnybar råvara den gröna cellen som primär råvara istället för fossila råvaror, som olja, minskar produkternas klimatpåverkan. De gröna näringarna kan erbjuda samhället en konsumtion som inte tär på planetens ändliga resurser och där alla kan göra konsumtionsval som bidrar till en trygg framtid för hela samhället. På våra åkrar och i våra skogar växer ett solkraftverk som vi behöver bli bättre på att använda för att klara samhällets utmaningar. När vi i större utsträckning använder förnybara inhemska resurser, istället för att importera fossila råvaror från andra länder, främjas dessutom handelsbalansen. Det skapas fler gröna jobb nationellt och vi tryggar vår försörjning av energi, livsmedel och andra konsumtionsvaror. Därför innebär en biobaserad samhällsekonomi grön tillväxt på riktigt! I ett flertal länder görs nu satsningar för att föra den nationella ekonomin och politiken in i framtiden. Enligt EU-kommissionen ger varje krona som investeras i forskning och innovation inom bioekonomi tio gånger pengarna tillbaka 2. Det här har länder som exempelvis Finland, Danmark och Tyskland tagit fasta på. Övertygade om att få ett försprång på världsmarknaden investeras nu stort i en biobaserad ekonomi, med fokus på att kommersialisera produkter och teknik baserade på förnybara resurser. I Sverige presenterade Formas 2012 en Forsknings och Innovationsstrategi för en Biobaserad samhällsekonomi. Nu är det läge att ta kliven vidare från vision, innovation och utredningsstadiet. Det är dags att realisera utvecklingen av den biobaserade ekonomin! Det här är en beskrivning av hur LRF ser att vi kan ta oss vidare mot det fossilfria framtidssamhället. Syftet är att beskriva vad de gröna näringarna anser är viktigt att beakta, för att nå en biobaserad ekonomi. Vad är en biobaserad ekonomi? Begreppet biobaserad ekonomi definieras av EU-kommissionen som all industri och alla ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas. Där ingår också relaterade tjänster, leverantörer eller konsumtionsindustri. Jordbruk, livsmedel, fiske och skogsbruk är den vitala delen i ekonomin. 2 EU-kommissionen (2012), Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa. 4
Enligt OECD är bioekonomi den verksamhet som hör till uppfinning, utveckling, produktion och användning av biologiska produkter och processer. Syftet med biobaserad ekonomi enligt OECD är att ersätta fossilt baserade råvaror med förnybara råvaror, produkter och processer från biologiska råvaror, samt att bättre nyttja biologiskt avfall och biprodukter, samt öka produktvärdet i olika värdekedjor. De gröna näringarna är i form av ägare och brukare den huvudsakliga leverantören av bioråvaran. Därmed har de gröna näringarna en central roll i det biobaserade samhället. Tillgång till hållbart producerad biomassa är en grundförutsättning för att ambitionen om bioekonomin ska gå att förverkliga. För att biomassan ska kunna produceras på ett hållbart sätt krävs dock att det finns människor och företagare som aktivt värnar om resursen och är beredda att göra långsiktiga investeringar i sin skog och sin jord. Strategier för biobaserad ekonomi Bioekonomi rör sig om politisk nyorientering, integrerat policyskapande, och om ett förändrat sätt att tänka vad gäller produkter, tjänster och konsumtionsmönster. Det beror på att bioekonomin berör flera sektorer. Bioekonomins sektorsövergripande natur innebär möjligheter till både marknadsförnyelse och helt nya marknader. Bioekonomi erbjuder därför en möjlighet att på ett övergripande sätt ta itu med sammanlänkade samhälleliga utmaningar. Bioekonomin innebär också att produktionssystemen behöver utvecklas. Vi behöver således tänka mer i system, istället för sektorer, och skapa arbetsytor och kunskapsområden utifrån lokala och regionala resurser. För att Sverige ska kunna ta stegen in i framtiden kan det vara värt att studera de som redan gått före. Nedan presenteras sammanfattningar av några olika strategier som vi anser är värda att beakta. Finlands nationella strategi för bioekonomi Grundtanken med Finlands nationella bioekonomiska strategi, som antogs våren 2014, är att genom bioekonomisk affärsverksamhet, samt produkter och tjänster med högt mervärde, skapa ny ekonomisk tillväxt och nya jobb. Samtidigt vill Finland säkra förutsättningarna för funktionaliteten av naturens ekosystem. Huvudfokuset i strategin ligger på att i Finland utarbeta konkurrenskraftiga och hållbara bioekonomiska lösningar på globala problem och att det skapas nya affärsverksamheter för både de inhemska och de utländska marknaderna som skapar välfärd. Målsättningen med den bioekonomiska strategin i Finland är att öka den bioekonomiska avkastningen till 100 miljarder euro före år 2025 och skapa 100 000 nya arbetsplatser. Finland konstaterar att bioekonomin också medför andra nationalekonomiska och samhälleliga fördelar. Vid sidan av ersättandet av fossila råmaterial med inhemska förnybara naturresurser, förbättrar bioekonomin Finlands bytesbalans och förstärker leveranssäkerheten och energisjälvförsörjningen. Bioekonomin stöder också målsättningen för hållbar utveckling, bevarandet av biologisk mångfald och en balanserad regional utveckling. 5
Den bioekonomiska strategins vision och numeriska mål uppnås med hjälp av fyra strategiska områden: 1. Konkurrenskraftig bioekonomisk verksamhetsmiljö för bioekonomisk tillväxt. 2. Nya affärsverksamheter inom bioekonomi med hjälp av riskfinansiering, djärva försök och branschövergripande verksamhet. 3. Bioekonomins kunskapsbas förnyas genom att utbildningen och forskningsverksamheten utvecklas. 4. Tillgången till biomassor, råvarumarknaders funktionalitet och nyttjandegradens hållbarhet säkras. Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa EU-kommissionen presenterade år 2012 en europeisk strategi och handlingsplan för bioekonomi. Där fastställs att bioekonomins sektorsövergripande natur erbjuder en unik möjlighet att på ett övergripande sätt ta itu med sammanlänkade samhälleliga utmaningar som livsmedelstrygghet, knappa naturresurser, beroende av fossila resurser och klimatförändring, samtidigt som hållbar tillväxt uppnås. 3 Målet med strategin och handlingsplanen är en mer innovativ och koldioxidsnål ekonomi, som förenar hållbart jordbruk och fiske, tryggad livsmedelsförsörjning, ett hållbart nyttjande av förnybara resurser för industriella ändamål, samtidigt som man garanterar den biologiska mångfalden och miljöskydd. Strategin har tre huvudpelare: Investeringar i forskning, innovation och kompetens för bioekonomi. - Detta bör inbegripa EU-finansiering, nationell finansiering, privata investeringar och höjande synergieffekter med andra politiska initiativ. Utveckling av marknader och konkurrenskraft inom bioekonomins sektorer - Genom en hållbar intensifiering av primärproduktion, omvandling av avfallsflöden i förädlade produkter, samt ömsesidigt lärande mekanismer för förbättrad produktion och resurseffektivitet ökar konkurrenskraften. Förstärkt samordning av politiken och intressenternas engagemang. - Bildande av dialoggrupper och tvärvetenskapliga arbetsytor. US National Bioeconomy Blueprint Även i USA har potentialen för bioekonomin erkänts. I april 2012 presenterade Obama-administrationen strategin: US National Bioeconomy Blueprint. Den amerikanska strategin har många likheter med EU:s strategi och baseras på fem huvudsakliga målsättningar: Stöd till investeringar i forskning och innovation som utgör grunden i den framtida amerikanska bioekonomin. Underlätta övergången från forskningslaboratorium till marknad. Minska och reformera hindrande regelbörda, öka hastigheten och förutsägbarheten i regleringsprocesser, och minska kostnaderna utan att skada miljön och människors hälsa. 3 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa, år 2012, sidan 3. 6
Utveckla utbildningsprogram och akademi och tillgodose nationella arbetskraftsbehov inom bioekonomi. Utveckla partnerskap mellan privata företag och offentlig verksamhet. Hur når vi en biobaserad ekonomi i Sverige? De utmaningar som Sverige tillsammans med resten av världen står inför är stora och komplexa. Ingen enskild aktör kan på egen hand nå framgång. För att vi ska uppnå en biobaserad ekonomi krävs därför att samhälle, politik, näringsliv, akademi och organisationer samverkar. Vi måste enas kring visionen om det biobaserade samhället. En nationell strategi för biobaserad ekonomi kan hjälpa oss staka ut denna gemensamma vision. För att nå visionen krävs också smart uppsatta mål. Dessa mål bör enligt LRF vara mätbara för att de ska gå att följa upp och utvärdera. Några förslag till lämpliga mål kan exempelvis vara antal sysselsatta inom den biobaserade sektorn eller sektorns bidrag till BNP. Andel förnybara material och energi kan också inkluderas som målsättning. Eller målsättningar för växthusgasutsläpp som också innefattar de konsumtionsbaserade utsläppen. Men för att nå mål krävs också åtgärder och en handlingsplan. Nedan beskriver LRF några konkreta åtgärdsförslag för att stimulera en framväxande bioekonomi i Sverige. Generella åtgärder för hela samhället 1. Integrerat policyskapande Idag finns ingen samlad politik för utvecklingen av det biobaserade samhället. Näringspolitik, miljöpolitik och landsbygdspolitik interageras inte och ibland till och med motverkar de varandras syften. Det försvårar både en optimal användning av naturresurser, företagsamhet och hindrar investeringar. Vi är i samma stuprörsfälla vad gäller många existentiella frågor som berör klimat, landsbygdsutveckling, urbanisering, vattentillgång, livsmedelsproduktion och markanvändning. Samhällsutvecklingen sker inte i stuprör, utan olika områden påverkar alltid varandra. LRF menar att de innovationsmiljöer som behövs för att nå en biobaserad ekonomi inte kan hanteras av enbart ett departement eller en sektor. Det krävs istället en hängränneprincip där den biobaserade ekonomin blir en huvudprioritering. Utan att se helheten och göra aktiva val kommer vi aldrig att nå ett samhälle som är både konkurrenskraftigt och klimatsmart. 2. Generella styrmedel och skatter Att långsiktiga styrmedel är en förutsättning för att investerare ska våga satsa, det känner de flesta till. Vad som också är viktigt är att styrmedel inte leder till att utsläppen flyttar utomlands och/eller att klimatsmarta svenska varor och tjänster konkurreras ut. För att inte exportera miljö- och klimatpåverkan bör ett resonemang föras om hur det undviks. Om höjda skatter i Sverige innebär en konkurrensnackdel, produktionen flyttar ut och varor istället importeras, innebär det ofta att klimatutsläppen ökar. Detta är särskilt tydligt vad gäller svenska livsmedel, som har låga klimatutsläpp från primärproduktionen jämfört 7
med konkurrentländer. Vi behöver därför ta hänsyn till utsläpp globalt om vi ska formulera effektiva styrmedel. Det viktigt att förstå hur beroende vi är av att resten av världen gör åtaganden i någorlunda samma takt. LRF menar att koldioxidskatter ett särskilt effektivt styrmedel om det genomförs globalt (eller i vart fall inom EU). En global koldioxidskatt är önskvärd, men krävande att få till stånd politiskt. LRF förespråkar därför i första hand marknadsbaserade styrmedel, som är mer flexibla än höjda skatter. Exempel på sådana är elcertifikatsystemet eller handel med utsläppsrätter (ETS). 3. Förenklingsresa för biobaserad samhällsnytta En biobaserad samhällsekonomi behöver vara resurseffektiv. Genom att använda förnybara råmaterial kan produkter återanvändas och återvinnas mer effektivt i flera led, innan de slutligen återvinns som energi. På så sätt får vi en cirkulär biobaserad ekonomi. Att vara resurseffektiv innebär exempelvis att minska användningen av insatsprodukter och att minska föroreningar och spill. LRF anser att det krävs en bred genomlysning av hur dagens lagar och regler påverkar framväxten av framtidens biobaserade näringsverksamheter. Idag hindras ofta satsningar på mer klimatsmarta åtgärder på grund av krånglig byråkrati. Exempelvis går satsningar på biogas och bioraffinaderier förlorade på grund av ineffektiva regelverk med höga transaktionskostnader. 4. Hur kan vi möjliggöra investeringar? Priset på arbetskraft, energi och råvara är tre väsentliga faktorer som avgör var investeringar sker. Inom olika områden har Sverige olika fördelar. Med rätt förutsättningar kan vi konkurrera med pris, produktivitet eller med kvalificerad teknik. Men om Sverige eller EU skapar regler som gör att en råvara blir dyrare än världsmarknadspriset kommer investeringar i industriproduktion ske utanför EU. Då får vi importera det som vi i stället hade kunnat exportera, varvid arbetstillfällen och exportinkomster går förlorade. Högre produktivitet och/eller bättre teknik, hög kvalitet på innovationerna och design i världsklass är några framgångsfaktorer. För den gröna cellen finns i framtiden oanade möjligheter. Huvuddelen av Sveriges bioråvara kommer idag från skogen, men jordbruket har också stora möjligheter att bidra på helt nya sätt. Priskänsligheten gör dock att en mycket rationell och kostnadseffektiv hantering krävs för att vara ett alternativ till fossila råvaror. Forskning inom jordbruks- och skogsteknik är lämpliga verktyg för att öka produktiviteten. Stöd till forskning och riktade satsningar utöver de generella styrmedlen kan vara motiverat för att få till stånd de investeringar som behövs i ny teknik. I förbättrad produktivitet ligger också ett kontinuerligt arbete med resurs- och energieffektivitet. Möjligheterna till företagande inom de gröna näringarna är stora och genom marknadsdriven innovation och teknikutveckling skapas ständigt nya affärsmöjligheter. LRF anser att det är viktigt med fortsatta satsningar på innovation och grön teknikutveckling. Vi förespråkar satsningar där företag och entreprenörer på frivillig väg stimuleras till att delta i utvecklingsarbete. Några exempel på sådana program som redan finns är Greppa Näringen och European Innovation Partnership Program (EIP), som är en del av det nya landsbygdsprogrammet. Det strategiska innovationsområdet BioInnovation är ett annat gott exempel. Regionala tillväxtkluster är också en möjlighet. 8
5. Inte avfall bioprodukter Idag ger olika regelverk en klassning kring vad som är avfall och inte inom biologiska råvaror. Det kan ske på mer eller mindre godtyckliga sätt utifrån politiska avvägningar. I ett långsiktigt perspektiv är en sådan lösning inte ändamålsenlig för utvecklingen av det biobaserade samhället. Det som tidigare sågs som restprodukter och avfall kan istället bli intressanta bioprodukter. Ur bioprodukterna kan man också få fram alltfler fraktioner. LRF anser att det inte är politikens uppgift att bestämma vad för typ av bioprodukter och fraktioner som kan användas inom olika framställningsområden av den biobaserade ekonomin. För en framväxande biobaserad ekonomi behöver regelverk inspirera istället för att hindra. LRF ser bekymmersamt på den debatt gällande kaskadprincipen och ILUC (indirect land-use change) som pågår inom EU-politiken. Politiken bör inte bestämma vilka grödor som ska användas i olika syften i framställningen. Både jordbruksgrödor och skog behövs i en framväxande bioekonomi. 6. Klimatsmarta drivmedel och en fossilfri fordonsflotta Sverige har påbörjat ett arbete för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Redan idag utgör biodrivmedel i volym nästan 15 procent av bränsleanvändningen. Låginblandning av biodrivmedel är en viktig komponent, men om Sverige menar allvar med målet om en fossilfri fordonsflotta krävs en kraftigt ökad användning av höginblandade biodrivmedel. Då krävs rätt förutsättningar och ambitiösa styrmedel. LRF menar att det övergripande målet för att nå en fossilfri fordonsflotta måste vara minskade utsläpp, därför bör detta vara utgångspunkten för nationella styrmedel i transportsektorn. För att fortsatt stimulera en omställning av transportsektorn är marknadsdrivande mål och medel avgörande. Beskatta fossila utsläpp, inte avstånd. Teknikneutralitet är viktigt och produktionsteknik eller råvara bör inte vara utgångspunkten när regleringar utformas. LRF menar att styrmedel som är baserade på klimatprestanda är lämpliga eftersom att de gynnar klimatsmarta biobränslen. LRF ser att en andel av 25 procent inhemskt producerade biodrivmedel är en möjlig målsättning till 2030. 7. Mer förnybar och närproducerad energi De gröna näringarna som leverantörer av förnybar energi är idag redan många; biobränsle från skog och åker, kraftvärme, vindkraft, solenergi och biogas. Listan kan göras lång! Till detta kan läggas att det är biobränsle från den svenska landsbygden som till stor del ligger bakom att Sverige lyckats minska sitt fossilberoende kraftigt de senaste decennierna. Drygt 50 procent av Sveriges energianvändning är idag förnybar. Av detta är 34 procent biobränslen. LRF ser att omställningen till förnybar energi i produktionen är snabb och kraftfull och företagarnas intresse att agera som leverantörer av förnybar energi ökar stort inom de gröna näringarna. Ungefär 8000 lantbrukare bedriver idag cirka 10 000 olika energiverksamheter och flera tusen till ser marknaderna som utvecklingsbara. LRF har en målsättning att Sverige ska ha 75 procent andel förnybar energi till senast 2030. Vi behöver ta tillvara på de förnybara resurserna. 9
De gröna näringarna i en växande bioekonomi Tillgång till brukbar mark Tillgången till vatten och brukbar mark är en förutsättning för framväxten av den biobaserade ekonomin. År 2013 omfattade den totala åkermarken (inklusive träda) 2,6 miljoner hektar, en minskning med 100 000 hektar under 2000-talet. Det finns olika siffror på hur mycket mark som idag ligger utanför jordbruksproduktionen men som skulle kunna odlas på mer. En siffra som nämns är 800 000 hektar. Orsaken till att Sverige har så mycket mark som ligger för fäfot är många. Men den dominerande orsaken är att den svenska livsmedelsproduktionen har minskat markant efter EU-inträdet. Trots klara fördelar som god tillgång till mark och vatten, god djurhälsa och låg klimatbelastning, har produktionen minskat markant de senaste decennierna. Import tränger undan svenska livsmedel. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige också producerad i Sverige. Sedan dess har andelen svenskt minskat till omkring 50 procent. Den minskade råvaruproduktionen har i sin tur gett ett minskat underlag för förädlingsindustrin. Detta har bidragit till att industrin, som ofta verkar på en internationell marknad, i flera fall har fått utländska ägare och flyttat utomlands. Avdelningar för forskning, innovation och produktutveckling har flyttat med. Konkurrenskraften blir därmed allt svagare i och med att innovationsgraden minskar. De svenska jordbruksföretagen tvingas att lägga ner till följd av att de inte kan konkurrera med lägsta pris och leverera det konsumenterna efterfrågar. Det är av yttersta vikt att vi lyckas vända den här trenden! Utan ett lönsamt och konkurrenskraftig jordbruk minskar Sveriges förutsättningar för att utveckla en stark biobaserad ekonomi. LRF anser att en nationell livsmedelsstrategi, där de åtgärder som föreslås i konkurrenskraftsutredningen beaktas, är en viktig åtgärd för att stärka jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Om företagare har god lönsamhet vågar de i större utsträckning kliva utanför komfortzonen och satsa på nya marknader vilket kommer att krävas för att stärka produktionen i det biobaserade samhället. Lägg därtill att Sverige har mycket goda förutsättningar för en sund och säker livsmedelsproduktion. Nya jobb där de behövs som mest Hållbar produktion av bioråvara är en starkt lokalt eller regionalt baserad verksamhet, även för många förädlingsled. En viktig aspekt med detta är att jobb skapas över hela landet. Till skillnad från många andra branscher är produktion av bioråvara bundet till platsen, vilket gör att arbetstillfällena sprids ut geografiskt. Dessutom använder jord- och skogsbruket i stor utsträckning lokala och regionala resurser. Det gör att en tillväxt i denna sektor skapar förhållandevis många jobb i andra sektorer. En ökad efterfrågan på jordbrukets produkter genererar exempelvis 2,5 gånger tillbaka i samlat produktionsvärde för hela samhället och 23 procent fler arbetstillfällen än genomsnittet för alla sektorer. I dag finns det drygt 71 000 lantbruk i Sverige och 177 400 svenskar håller på med jordbruk, antingen på heltid eller på deltid. Lägg därtill att det finns 330 000 familjeskogsbrukare i Sverige och många industrier, särskilt sågverk och trä- och möbelföretag, ligger utanför storstadsregionerna. 10
LRF menar att med växande produktion på landsbygden kan vi skapa gröna jobb och grön hållbar tillväxt där det behövs som bäst. Vi behöver forma en samhällsekonomi där vi skapar ekonomisk tillväxt och främjar miljö och klimat i ett partnerskap mellan stad och land. Skogen en stabil grund i bioekonomin Den svenska skogssektorn är en hörnsten i svensk ekonomi och idag världens tredje största exportör av skogsprodukter (dvs sågade trävaror, massa och papper). Ingen annan bransch ger ett större nettobidrag till Sveriges handelsbalans än skogen. År 2013 var skogens andel av den svenska bruttoexporten 11 procent (120 miljarder), och nettoexporten 93 miljarder kronor. Skogbruk och trävaruindustrin sysselsätter drygt 62 000 personer i Sverige 4 och hela skogsnäringen sysselsätter ungefär 97 000 personer. Inkluderas entreprenörer blir antalet ännu högre. Skogsindustrierna har uppskattat det till ungefär 200 000 personer. En nyindustrialisering inom den skogsbaserade sektorn skulle rimligen skapa många fler arbetstillfällen. Sveriges virkesförråd växer stadigt trots att vi nyttjar en stor del av tillväxten. En beräkning från Skogforsk har angett att tillväxten i skogen kan öka med 20 procent i familjeskogsbruket till 2050 5. Med ökad tillväxt ökar potentialen för substitution av energiintensiva och växthusgasintensiva material samt fossil energi. För att nå hög tillväxt krävs god skogsskötsel baserad på vetenskap och beprövade metoder, anpassad till rådande och kommande klimat. Viljan i att investera i god skogsvård beror på de förväntningar skogsägaren har på den framtida betalningsviljan för råvaran. LRF menar att områden där vi ser att mer forskning behövs är: trädslag, provenienser, växtförädling, skötsel, skogsskydd, gödsling, körskador, bränsleförbrukning, vägar, nya produkter etc. Genom en samlad politik för biobaserad ekonomi, där aktivt brukande av våra skogar ingår, får vi stora mängder förnybar råvara som ger möjligheter för industriinvesteringar, jobb och ökade exportinkomster. Avsättningar av skog, som så kallade kolreservat, bör undvikas då det innebär minskat inhemskt utbud av biomassa och minskat upptag av koldioxid. Industrins lönsamhet är tydligt beroende av att råvara av rätt kvalitet finns tillgänglig i närområdet. Genom tillämpning av traditionella skogsskötselmetoder kan virkesproduktionen och koldioxidupptaget öka, utan att ge negativa effekter på andra miljömål. Rådgivning, uppföljning och lagtillsyn är viktiga verktyg. Öka kolsänkan i samhället med biobaserade materialval Genom aktiva biobaserade materialval kan resurskrävande och/eller fossila råvaror undvikas. Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast 6. Trähus har exempelvis mycket större klimatnytta än betonghus. Varje kubikmeter trä som ersätter andra byggmaterial bidrar till att minska koldioxidutsläppen med i genomsnitt 1,1 ton koldioxid. Om man även inkluderar det koldioxid som lagras i träprodukten, sparas totalt 2,1 ton koldioxid per kubikmeter trä när det används istället för andra byggmaterial. Genom att använda trä som råvara kan minskningen av koldioxidutsläpp bli flera gånger större än om skogen bara får stå utan att växa som ett kollager 7. 4 SCB, år 2011 5 Skogforsk, Arbetsrapport nr 574, år 2004: Ökad produktion i familjeskogsbruket - analys av tillväxthöjande och skadeförebyggande åtgärder. 6 IVL Svenska Miljöinstitutet, 2009 7 Canadian Journal of Forest Research, 2007, 37 (3), 671-681 11
LRF anser att kolsänkan i samhället ska öka. I exempelvis offentliga upphandlingar bör fördel ges för byggteknik och materialval som ger låg belastning på klimatet. Åtgärder kan vara krav på livscykelanalyser (LCA) för byggprocesserna. Hänsyn till natur och hållbar tillväxt Skogen är en viktig källa till förnybara resurser men utgör också en värdefull resurs för rekreation och som livsmiljö för växter och djur. Frihet under ansvar och balans mellan produktion och miljö är bärande delar i den svenska skogspolitiken. Hälften av den svenska skogen ägs av 330 000 enskilda skogsägare. Många olika ägare med olika viljor och intressen är i sig en garanti för variation och mångfald. Skogsägarens enskilda ägande, engagemang och ansvarskänsla för den egna skogen tryggar ett ansvarsfullt skogsbruk för kommande generationer. Många skogsägare tycker det är viktigt att visa naturhänsyn utöver skogsvårdslagens krav. Det gör de genom att certifiera sitt skogsbruk och avstå en del av brukanderätten genom frivilliga avsättningar. Dagens svenska skogsbruk har en aktiv skötsel med generell naturhänsyn på huvuddelen av skogsmarken och formella samt frivilliga avsättningar av områden med särskilt höga naturvärden. Dialogprojektet som Skogsstyrelsen har drivit, syftade till att få en ökad samsyn om hur miljöhänsynen ska följas upp och vad sektorsansvaret innebär. I ny statistik från Riksskogstaxeringen, SLU 8, ser vi att skogsbrukets naturhänsyn ger effekt i den brukade skogen. Arealen gammal skog ökar, lövträden blir fler och död ved blir vanligare. Skogspolitiken från 1994 med jämställda produktions- och miljömål och frihet under ansvar ger reella resultat i skogen. LRF anser att det är viktigt med dialog och gemensamma målbilder och åtgärder som kan implementeras i det aktiva skogsbruket hos våra skogsägarföreningar i hela landet. LRF och skogsägarföreningarna har deltagit i en bred grupp med intressenter från skogsföretag, myndigheter och ideella organisationer. Genom konkreta målbilder och åtgärder har förbättrad naturvård, hänsyn till friluftsliv och minskad påverkan på mark, vatten och kulturlämningar uppnåtts. Vägen framåt Utan att se helheten kommer det ta längre tid att nå ett samhälle som är både konkurrenskraftigt och klimatsmart. I Sverige finns enorma möjligheter och stor potential att lyckas om vi använder de resurser som de gröna näringarna erbjuder på ett klokt sätt. Men för att nå en biobaserad ekonomi krävs samverkan, en helhetssyn och en aktiv handlingsplan inom alla sektorer. Inte minst från politiskt håll, vilket tyvärr saknas idag. För att politiken ska bli slagkraftig är det viktigt med samverkan över blockgränserna och mellan politiska områden. En nationell strategi för biobaserad ekonomi är vad som behövs! En sådan strategi kan på ett effektivt sätt knyta ihop de politiska processer som nu pågår; Miljömålsberedningen, Energikommissionen, Nationellt skogsprogram, Nationell livsmedelsstrategi och det generella arbetet med Grön omställning. För ett klimatneutralt och mer konkurrenskraftigt Sverige! 8 Skogsdata, år 2014. 12
13