Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet

Relevanta dokument
Botnia-Atlantica Uppstartskonferens. Umeå, 11 december 2014

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken

Nätverksträff inom MILJÖ

Nätverksträff inom INNOVATION

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

Kort om Botnia-Atlantica

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

Interreg V-A Sverige Finland Norge. Botnia-Atlantica

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

Ny programperiod

Botnia-Atlantica Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Förslag till samarbetsprogram

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

Europeiska och regionala prioriteringar

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Att säkra framgång och gränsöverskridande nytta. Jonas Hugosson Tromsø, den 18 november

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Sammanhållningspolitiken

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Dialogpass: Innovation, klimat eller gränshinder?

Befintliga strategidokument och utredningar

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

EU-program

Kennet Johansson. ESI-fonderna Europeiska struktur- och investeringsfonderna

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

ÖMS Regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden

Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Västsverige

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige

Länsstyrelsens länsuppdrag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Landsbygdsprogrammet

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

UTVÄRDERING AV TEMATISKT MÅL 1

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt

YTTRANDE. Dnr N RTS

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Informationsseminarium Västra Götaland

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Årliga och slutliga genomföranderapporter för målet Investering för tillväxt och sysselsättning DEL A

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Småland med öarna

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet överordnat Växtlustteman

Europeiskt Territoriellt samarbete Interreg IVA Nord

Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Botnia Atlantica

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Programperioden

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Norra Mellansverige

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde

Regionala företagsstöd och de nya förordningarna

Information kring VG2020 och strategisk styrning

EU-stöd, Program & fonder

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1. Näringsdepartementet 1

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Science Park Gotland Innovationsmiljö Gotland

Interreg V-A Sverige-Norge

Bilaga till regeringsbeslut N2013/5423/RT. Europeiskt territoriellt samarbetsprogram NORD

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Stärk ramprogrammets inriktning mot kluster och innovativa små- och

Lokalt ledd utveckling i EHFF efter 2020

Nu bildar vi region i Dalarna

Lärkonferensen ny strukturfondsperiod Förslag och inspel

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Innovation i södra Småland

Årsplanering 2016 för regionalfondsprogrammet i Östra Mellansverige

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Hållbar regional tillväxt. Regional utveckling

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket

Transkript:

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet I EU:s regelverk för sammanhållningspolitiken 2014-2020 föreslås elva tematiska mål med underliggande investeringsprioriteringar som anger möjlig inriktning för de gränsöverskridande programmen. Kravet på en ökad koncentration i det kommande Botnia-Atlantica-programmet innebär att vissa teman ej kommer att prioriteras. Arbetsgruppen för programplanering av Botnia-Atlantica 2014-2020 har prioriterat fyra tematiska mål och totalt sex investeringsprioriteringar inom dessa. Dessa har valts med utgångspunkt i medverkande regioners utvecklingsstrategier och med fokus på områden där ett tydligt gränsöverskridande mervärde finns för samarbete. Arbetsgruppen har vidare föreslagit möjliga aktiviteter under respektive investeringsprioritet. Dessa kan komma att utvecklas och kompletteras efter inspel från partnerskapet. En ytterligare utgångspunkt har varit att välja områden där programmet har en möjlighet att få till stånd en förändring, med tanke på att resurserna är begränsade. Tematiskt mål 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation a. Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EU-intresse b. Främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation, produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering Tematiskt mål 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft c. Stödja inrättandet och utbyggnaden av avancerad kapacitet för produkt- och tjänsteutveckling Tematiskt mål 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser c. Skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet d. Skydda den biologiska mångfalden och marken samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2015, och miljövänlig infrastruktur Tematiskt mål 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur c. Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem, inklusive vattenburna transporter, hamnar och multimodal transportinfrastruktur. Numreringen hänför sig till motsvarande numrering i förslaget till förordning för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet byggs upp med en struktur i vilken dessa tematiska mål och investeringsprioriteter integreras. Tematiskt mål 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Möjligheter finns att sätt öka programområdets kritiska massa vad gäller forskningsinfrastruktur och forskningsresurser. Inom mer specialiserade områden, där antalet forskare är väldigt litet och 1

miljöerna i allmänhet små kan starkare och internationellt mer konkurrenskraftig miljö byggas genom en fördjupad samverkan. I utvärdering av det nuvarande Botnia-Atlantica programmet har framkommit att det finns flera potentiellt intressanta miljöer som genom ökad samverkan skulle kunna bidra till en starkare forskningsmiljö i regionen. Exempel på miljöer där resurser från programområdets olika områden kan kombineras så att mervärden kan uppstå: Energiforskningsområdet, exempelvis inom biobaserade produkter, energi och drivmedel Offentlig sektor och välfärd Maritima miljöer Samverkan mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner och näringslivet kan omsättas till ett konkret utvecklingsarbete med små och medelstora företag i regionen i fokus. Samverkan över gränsen gör innovationssystemet mer komplett i dessa avseenden. Inom tematiskt område 1 ser arbetsgruppen att det finns anledning att fokusera på investeringsprioriteringar a och b, vilka beskrivs närmare nedan. a. Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EU-intresse Stark forsknings- och innovationsstruktur och starka kompetenscentra med mervärden för programområdet. Internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Ökad innovationskapacitet och en stärkt förmåga för kommersialisering av innovationer. Universitet, näringsliv och offentliga verksamheter. Programområdet har starka universitet med forskningsområden som kompletterar och förstärker varandra. Genom gränsöverskridande forskningssamarbeten och gemensamma kompetenscentrum skapas möjligheter för utveckling inom områden där det finns mervärden av att finnas i en vidare kontext än den egna regionen. En utmaning inom programområdet är den låga kommersialiseringsgraden av forskning. Ett behov är därför att stödja forskningssamarbeten som leder till innovation. Programmet ska stödja processer som leder till ökad grad av kommersialisering av innovationer. 2

o Utveckla gränsöverskridande kompetenscentra. o Skapande av kluster/nätverk för att få bättre tillgång till innovation och ökade förutsättningar för att näringslivet ska få tillgång till innovativa lösningar i produkt- och tjänsteutveckling. b. Främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation, produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, 1. En stärkt efterfrågan för innovativa lösningar samt en samordnad efterfrågan över gränserna. 2. Ett utökat användande av innovativa tekniker för produkt- och tjänsteutveckling. Universitet, näringsliv och offentliga verksamheter. För att kunna tillhandahålla nödvändig service krävs utvecklande av nya lösningar. Ett behov i programområdet är att stärka offentlig sektor i sin förmåga att utveckla innovativa lösningar, dels i verksamhet i egen regi men också för att stimulera företagsamhet och utveckla konkurrenskraft. Genom att arbeta gränsöverskridande med efterfrågestimulans finns bättre möjligheter för att uppnå den kritiska massa som behövs för att främja innovationsutveckling hos företag såväl som i offentlig sektor. Programområdet karakteriseras till del av mindre kommuner med vikande befolkningsunderlag och stora avstånd mellan tätorter samt av växande städer. Regionerna inom programområdet står inför utmaningar att behålla nödvändig service i form av detaljhandel, drivmedelsförsörjning, skola, enklare banktjänster samt vård och omsorg främst i glest befolkade delar. o Stödja forskningssamarbeten inom tillämpad forskning. o Gränsöverskridande samverkan mellan universitet större företag och SMF o Stimulera offentliga myndigheter att testa nya lösningar för att på så sätt främja företagsinvesteringar, t ex genom innovationsupphandling. o Främja nya lösningar för offentlig service o Skapa fysiska och virtuella mötesplatser för kunskapsöverföring. 3

Tematiskt mål 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Det finns mervärden med en ökad samverkan mellan företag inom samma eller kompletterande branscher. En av programområdets styrkor ligger bl.a. i energiproduktion och -distribution vilket också rymmer flera kopplingar till exempelvis utvecklingen av nya informations- och kommunikationstjänster. Andra exempel på kluster och nätverk är inom skog och trä, turism och besöksnäring samt livsmedelsindustri. En gränsöverskridande samverkan skulle kunna minska sårbarheten och öka innovationsförmågan och andra kapaciteter. Gemensamt för flertalet av de branscher som finns i programområdet är att de omfattar mindre och medelstora företag, att deras konkurrenskraft är relativt låg och att samverkan på tvärs kan vara viktig för att öka den kritiska massan i termer av en större lokal och regional marknad men att denna möjlighet ofta hämmas av stora avstånd, bristande kommunikationer och hindrande regelverk. Inom tematiskt område 3 ser arbetsgruppen att det finns anledning att fokusera på investeringsprioritering c, vilken beskrivs närmare nedan. c. Stödja inrättandet och utbyggnaden av avancerad kapacitet för produkt- och tjänsteutveckling Ett stärkt näringsliv genom ökat handelsutbyte och internationella samarbeten SMF, branschorganisationer Samarbete över gränserna kan erbjuda näringslivet i programområdet en större men ändå homogen marknad med möjlighet för branscher och företag att samarbeta för att hitta synergier och kompletterande kompetenser. En gemensam utmaning i programområdet är att öka kompetensen i mindre företag att kunna utveckla metoder och affärsmodeller för nya marknader. Det finns även potential för att utveckla handeln mellan länderna. o Samverkan mellan branscher och företag för att utveckla nya produkter och tjänster. o Stimulera utökade internationella kontakter för SMF o Skapa gemensamma marknadsföringskanaler o Samarbete för att utveckla formerna för främjande av entreprenörskap och innovationer. 4

6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Programområdet karakteriseras av stora naturtillgångar med en geografi som omfattar bland annat bördig jordbruksmark, rika skogstillgångar, fjällkedjor och flera kustlinjer. Det produktiva nyttjandet av naturtillgångarna har även negativa effekter på dessa tillgångar och på den biologiska mångfalden. Det är i skyddet av gemensamma natur- och kulturresurser som det stora mervärdet av en gränsöverskridande samverkan finns. Det handlar naturligtvis främst om att det finns ett mervärde i säkerställandet av skyddet för dessa områden. Utöver detta finns också effektiviserings- och samordningsvinster som kan knytas till det gränsregionala samarbetet. I programområdet finns en betydande kunskapsbas kring skyddet av natur- och kulturresurser hos olika aktörer i regionen och flera projekt med inriktning mot frågorna har också bedrivits, vilka har bidragit till att bygga upp och stärka det regionala kompetenskapitalet inom temat. Det handlar både om projekt med anknytning till havsmiljöområdet och till kulturmiljöfrågor. c. Skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet, 1. Utvecklat skydd av regionens natur- och kulturmiljöer. 2. Främjande av natur- och kulturarvet. 3. Utveckling av verksamheter som grundas på natur- och kulturhistoriska värden. Offentliga organisationer och näringsliv. I regionen finns resurser i form av natur- och kulturarv som kan nyttjas för att öka programområdets attraktivitet och företagande samt turism baserat på dessa resurser. Genom ett fortsatt främjande av natur- och kulturarvet erbjuds fler att ta del av det och engagemanget för fortsatt skydd och utveckling stärks. o Gemensamt utvecklande av världsarven i Botnia-Atlanticaområdet samt potentiella världsarvsobjekt. o Framtagning av metoder för vidareutveckling av kulturhistoriska objekt och områden. 5

d. Skydda den biologiska mångfalden och marken samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2015, och miljövänlig infrastruktur Förebygga och återställa naturvärden och naturtillgångar samt främja biologisk mångfald. Offentlig verksamhet För att bevara naturtillgångarna för framtida generationer behövs insatser som främjar ett återställande efter negativa påverkan men även insatser som verkar förebyggande. En gemensam beredskap är en förutsättning för att hantera framtida miljöutmaningar, minska sårbarheten i befintliga ekosystem, kring biologisk mångfald, ren miljö och klimatförändring o Utvecklande av nya metoder för återställande av naturmiljöer o Samarbete för metodutveckling kring miljön i havs-, kust- och fjällområdena samt till havet rinnande vattendrag. o Samarbete för att förebygga olyckor och för att minska miljöpåverkan efter olyckor. 6

Tematiskt mål 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Inom programområdet finns en del i ett större transportnätverk som sträcker sig från norska kusten, genom norra Sverige och Finland vidare österut. Transportlänken genom programområdet i östvästlig riktning erbjuder möjligheter för ökade transportflöden men är i behov av att utvecklas. Inom tematiskt område 7 ser arbetsgruppen att det finns anledning att fokusera på investeringsprioritering c, vilken beskrivs närmare nedan. c. Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem, inklusive vattenburna transporter, hamnar och multimodal transportinfrastruktur. Sammanhängande, välkoordinerade och hållbara öst-västliga kommunikationer för att underlätta rörlighet för människor och gods i programområdet. Näringsliv, universitet Länkens över länderna har betydelse för utbytet mellan företagen i programområdet, dels för utbytet i området i stort, t.ex. när det gäller forskning och innovationer, högre utbildning och rörlighet bara för att nämna några. Man lyfter också fram betydelsen i länken i förhållande till utmaningen förknippat med att miljöanpassa programområdets transportsystem. Kommunikationerna behöver bli mer sammanhängande och bättre koordinerade. o Samarbete för anslutning till havens motorvägar (Motorways of the Seas). o Utveckling av hållbara multimodala lösningar för främst godstransporter. o Samarbete för att förbättra trafiken mellan länderna och skapa förutsättningar för en framtida hållbar kommunikationsinfrastruktur för person- och varutransporter. 7

Ej valda tematiska mål I förslaget till nytt regelverk för sammanhållningspolitiken 2014-2020 finns elva tematiska mål. Kravet på en ökad koncentration i kommande program innebär att vissa teman ej kommer att prioriteras. I det nedanstående följer korta resonemang kring varför de ej prioriterade tematiska målen valts att hållas utanför programmet av regionalt utvecklingsansvariga organisationer. Slutsatserna har dragits framförallt med utgångspunkt i regionala utvecklingsstrategier och de gränsöverskridande mervärden för programområdet som kan identifieras i olika teman. Tema 2 I fråga om utbyggnad av bredband och höghastighetsnät är det inte helt enkelt att urskilja tydliga mervärden från en gränsregional samverkan och många insatser har redan gjorts. Insatser som rör utveckling av produkter och tjänster inom detta område kan inrymmas inom andra teman. Tema 4 Programområdet utmärker sig inte i fråga om gränsöverskridande kompetens och kapacitet inom temat. Forskning, utveckling och innovativa lösningar samt företagsutveckling inom området bedöms kunna inrymmas inom andra teman, exempelvis inom tema 1 och 3. Tema 5 Utbyten sker på nationell nivå och det är svårt att se det gränsregionala mervärdet i regionalt samarbete inom programområdet. Tema 8 Rörligheten över gränsen är generellt sett låg. Kommunikationerna inom området måste bli bättre innan det finns förutsättningar för ökad rörlighet. Temat har även mera av socialfondskaraktär. Tema 9 Ex ante utvärderarna pekar på att få nyckelaktörer inom området lyfter detta som ett intressant tema för programmet. Gränsöverskridande mervärden inom programområdet är svåra att finna. Temat har mer av socialfondskaraktär. Tema 10 Nyckelaktörer inom området har få uppslag till samarbeten vilket framgår i en rapport skriven av ex ante utvärderarna. Temat har mer av socialfondskaraktär. Tema 11 Inom temat finns potentiella mervärden och utrymme att pröva nya modeller och utvecklingsvägar för offentlig och privat sektor. Arbetsgruppen har dock bedömt att de insatser som är av störst intresse, t ex insatser kopplade till service i glesbygd, delvis kan utvecklas inom tema 1. 8