INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt

Transkript

1 INTERREG SVERIGE-NORGE Ett gränsregionalt samarbetsprogram - för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö 1

2 Innehåll 1. Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Beskrivning av insatsområden Insatsområde 1: Innovativa miljöer Insatsområde 2: Små- och medelstora företag Insatsområde 3: Natur- och kulturarv Insatsområde 4: Transporter Insatsområde 5: Sysselsättning Finansieringsplan Finansiering per år Finansieringsplan Verktyg för territoriell utveckling Lokalt ledd utveckling Hållbar stadsutveckling Integrerad territoriell investering Samordning och samarbetsaktiviteter inom EU:s strategi för Östersjöregionen Genomförandebestämmelser för programmet Ansvariga myndigheter Partnerskapets delaktighet Samarbete mellan fonderna EAFRD, EMFF och andra europeiska och nationella finansieringsinstrument och EIB Minskad administrativ börda för stödmottagarna Horisontella kriterier Hållbar utveckling Lika möjligheter och icke-diskriminering Jämställdhet Bilagor En förteckning över större projekt Resultatram för programmet Förteckning på relevanta parter som varit delaktiga i framtagandet av programmet Genomförandevillkor för finansiell förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av deltagandet av tredje land

3 1. Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken Programmets syfte och mål Programmets övergripande syfte och mål är att genom ett gränsöverskridande samarbete skapa de bästa förutsättningarna för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö. Programmets ambition är att via gränsöverskridande samarbete hantera gemensamma identifierade utmaningar i gränsregionen och att utnyttja den vilande potentialen, bland annat genom att undanröja gränshinder, utnyttja och fokusera gränsregionens samlade resurser samt att skapa större regioner över gränsen. Programgeografi och delområden Programgeografin för Interreg Sverige-Norge utgörs av fem regioner på svensk sida och fem fylken på norsk sida. Programgeografin omfattar totalt 108 norska och 61 svenska kommuner. Programmet berör 2,49 miljoner människor. Programmet delas in i tre delområden liksom det har sett ut i nuvarande programperiod. De tre delområdena är: 1. Nordens Gröna Bälte består av Jämtlands och Västernorrlands län i Sverige samt Nord- och Sør-Trøndelag fylke i Norge. 2. Inre Skandinavien 1 består av Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmark, Østfold och Akershus fylke. 3. Gränslöst Samarbete 2 består av Västra Götalands län i Sverige samt Østfold och Akershus fylke i Norge. Gränsregionalt mervärde Det gränsregionala mervärdet är helt avgörande för programmet. Det är just den möjlighet som livet i gränsregionen erbjuder som är själva kärnan i Interreg. Att gemensamma utmaningar och problem bäst löses gemensamt. Om de tänkta aktiviteterna inte bedöms ha ett gränsregionalt mervärde ska aktiviteten istället genomföras inom ramen för ett annat program eller plan. Kontigo AB, som har fått uppdraget som förhandsutvärderare av programmet har tagit fram en analysmodell 3 för gränsöverskridande mervärde. I utvärderingen av det nuvarande programmet delar de in begreppet i tre delar: 1. Överbryggande av gränshinder: här passar projekt som syftar till att överbrygga gränshinder i form av juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda gränshinder. 2. Gränsen som resurs: här passar projekt som ser likheter och skillnader över gränsen som en nödvändig resurs för att skapa resultat och ett gemensamt lärande. 1 Inre skandinavien: I Østfolds fylke ingår kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg. I Akershus fylke ingår kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Raelingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland. 2 Gränslöst samarbete: I Västra Götalands län ingår kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed. I Østfolds fylke ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad. I Akershus fylke ingår kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk. 3 Utvärdering av Interreg Sverige-Norge IV A, delrapport 2 s. 25, Kontigo 3

4 3. Utnyttjande av kritisk massa: här passar projekt som använder potentialen att arbeta över gränsen som en förutsättning för att skapa resultat. Exempelvis fås ett större underlag av företag, studenter och turister med mera. Det gränsöverskridande mervärdet för ett projekt kan se olika ut. Klart är dock att varje projekt behöver gå igenom olika faser för att kunna uppnå ett djupgående gränsöverskridande mervärde. Det första steget för ett projekt kan vara att utgöra en del av, eller vara den som bygger, strukturer för samverkan. Det kan göras genom att aktörerna först lär känna varandra och varandras verksamheter vilket lägger grunden för ett fortsatt samarbete. Det andra steget innebär att projektet går in i en fas där målet är ömsesidig kunskapsöverföring. Med det menas att aktörerna lär av varandra och att utbyte av kunskap sker för att främja verksamhetsutveckling på båda sidor om gränsen. I sista steget löser ingående aktörer ett gemensamt problem och det finns ett gemensamt mervärde i att lära tillsammans. Grundelementet i denna gränsregionala samverkan är att mervärdet består av att problemet bäst löses med hjälp av ett samarbete över gränsen. 1.1 Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Det gränsregionala programmet Sverige-Norge är en del av EU:s sammanhållningspolitik. Sammanhållningspolitikens inriktning och mål tar sin utgångspunkt i EU:s tillväxtstrategi Europa Kärnan i Europa 2020 är en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till en positiv utveckling och få fart på medlemsstaternas ekonomier för att skapa ökad tillväxt och fler jobb. Strategin bygger på tre övergripande prioriteringar, fem siffersatta mål samt sju huvudinitiativ som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område. De tre övergripande prioriteringarna: Smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social territoriell sammanhållning Europa 2020-strategins fem mål som ska vara uppnådda år 2020: 75 procent av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU. Klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. De sju huvudinitiativen: Smart tillväxt Utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation - Innovationsunionen - Unga på väg - En digital agenda för Europa Hållbar tillväxt Främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi - Ett resurseffektivare Europa - Industripolitik för en globaliserad tid Tillväxt för alla Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social territoriell sammanhållning - En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen - Europeisk plattform mot fattigdom 4

5 Interreg Sverige-Norge har en viktig funktion i att knyta samman Europa strategin med nationella planer- och strategier samt regionala- och lokala utvecklingsstrategier. Genom detta ökar möjligheterna att programmet kan finansiera insatser som svarar upp mot makroregionala strategier såsom Östersjöstrategin, andra transnationella strategier samt regionala- och lokala utvecklingsstrategier. Genom att koppla ihop de olika strategierna och planerna ökar mervärdet och de planerade och genomförda insatserna kan optimeras. I Europeiska kommissionens dokument Ett gemensamt strategiskt ramverk 4 vars syfte är att omsätta Europa 2020-strategins mål, anges vilka nyckelåtgärder som fonderna som ingår i sammanhållningspolitiken ska fokusera på. Dessa nyckelåtgärder definieras utifrån elva tematiska mål med tillhörande så kallade investeringsprioriteringar. De tematiska målen och investeringsprioriteringarnas innehåll är förutbestämda av kommissionen. Enligt kommissionens förslag till förordning ska 80 procent av medlen i programmet fördelas på som mest fyra tematiska mål. Väljer programmet ytterligare tematiska mål ska de klassas som övrig insats och som mest 20 procent av programmets medel kan allokeras dit. Styrgruppen för Interreg Sverige-Norge har valt att programmet ska innehålla fem tematiska mål. Genom att aktivt arbeta med dessa fem tematiska mål kommer programmet att kunna stödja insatser som bidrar till att uppnå de intentioner som specificeras i Europa 2020 strategin. Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Det gränsöverskridande programmet Sverige-Norge omfattar till ytan ett mycket stort geografiskt område. Programgeografin har stor heterogenitet vad gäller till exempel näringslivsinriktning, befolkningsunderlag och tillväxt. Området är inte heller naturgeografiskt homogent och utgör inte en funktionellt sammanhängande region. Stora delar av programgeografin utgörs av rena landsbygdsområden medan andra områden är mer urbana. På norsk sida omfattar programområdet 16 av Norges 50 största kommuner. På svensk sida är Sveriges 21:a största kommun, Karlstad, den största kommunen. Programgeografins heterogenitet gör att de problemställningar och den utvecklingspotential respektive region har ser lite olika ut. Trots olikheterna finns det mycket gynnsamma naturliga förutsättningar för ett gränsöverskridande samarbete. Det finns en vana av att samarbeta sedan lång tid vilket innebär att det finns många erfarenheter att dra nytta av. Det finns även en mycket stark vilja att vidareutveckla och förstärka det gränsregionala samarbetet i hela området. En kort syntes av slutsatserna från den analys och SWOT som har tagits fram för programområdet, visar att: Det finns en del skillnader i näringslivsstrukturen i programgeografin. Delområdena Gränslöst Samarbete och Inre Skandinavien är mer lika varandra i detta avseende än Nordens Gröna Bälte. Det finns stora skillnader vad gäller sysselsättningsutveckling inom och mellan delområdena. Det finns nationella skillnader på arbetsmarknaden; var det råder arbetslöshet och var det råder kompetensbrist. Länderna befinner sig i delvis olika konjunkturcykler/ekonomisk utveckling. 4 Europeiska kommissionen, Huvuddrag i en gemensam strategisk ram för [ ], SWD(2012)61, del I och II. 5

6 Det finns en stor interaktion över gränsen. Det tydligaste uttrycket för det är gränspendlingen. Majoriteten av biltrafiken mellan Sverige och Norge sker via Svinesund, Morokulien och Ørje, som alla ligger inom programgeografin. Bristande infrastruktur hindrar den potential som finns. Sammanfattningsvis är det viktigt att vara medveten om att graden av interaktion över gränsen ser olika ut mellan delområdena. Den SWOT-analys 5 som har gjorts fokuserar på fem områden 6 : sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning, klimat/energi samt fattigdom och social exkludering. Analysen visar att det finns gemensamma styrkor och svagheter för hela programområdet, men det finns också skillnader mellan de olika delområdena. Utmaningen för kommande program är att förutsättningarna skapar både gemensamma - och olikartade - möjligheter och hot. En sammanfattande SWOT presenteras i följande matris. Styrkor Väl upparbetade kanaler för gränsregionalt samarbete. Gränspendlingen skapar goda arbetsmöjligheter för svenska gränskommuner. Välutvecklade kluster och centrumbildningar inriktade på regionala resurser och kompetenser. Möjligheter Nationella och regionala satsningar på fysisk infrastruktur. Satsningar för att höja utbildningsnivån för ungdomar. Ge stöd till gränsöverskridande forskning och utbildning för att utveckla områdets näringsliv. Svagheter Svag befolkningsutveckling i gränsnära landsbygdsdelar. Låg utbildningsnivå utanför större centrumkärnor. Outvecklade kommunikationsstråk försvårar kollektiva och energisnåla resor. Hot Energi- och klimatrelaterade förändringar kan skapa problem i vissa känsliga områden. Bristande integration av utsatta grupper i samhället. Utflyttningar av företag och kompetenser från området. Val av tematiska mål För att kunna välja en gemensam inriktning för programmet, i form av tematiska mål och investeringsprioriteringar, har olika typer av analyser och utvärderingar använts som underlag. Regionala prioriteringar, politiskt fastslagna i regionala utvecklingsstrategier och planer har också varit en viktig utgångspunkt. För att ha en gemensam utgångsbild identifierades tidigt behovet av en programövergripande analys. Förutom att kunna mäta effekterna av de planerade och genomförda - aktiviteterna har analysen också bidragit till bedömningen om var insatserna kan göra mest nytta. Andra underlag som har använts är tidigare framtagna analyser och utvärderingar av programmet samt kopplingen till Europa 2020 med dess siffersatta mål. I det kompromissade förslaget till program, inklusive val av tematiska mål, har stor hänsyn tagits till det gränsregionala mervärdet för att se var just programmet som verktyg kan göra mest nytta. Detta är inte minst viktigt då framtagandet av andra EU-program pågår parallellt, både vad gäller strukturfonder och transnationella sektorsprogram. På svensk sida finns flera andra strukturfondsprogram som har haft samma tematiska mål att välja mellan. Ett resonemang har därför förts om i vilket program olika 5 EU 2020 Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-Norge, S Østlandsforskning och Cerut 6 De fem områdena motsvarar Europa 2020 fem siffersatta mål 6

7 typer av insatser kan få bäst genomslag. Det är viktigt att programmen inte överlappar varandra utan snarare förstärker varandra avseende de insatser som ska genomföras inom ramen för respektive program. På liknande sätt har norska aktörer andra planer och strategier att ta hänsyn till och att söka synergieffekter med. Detta pussel om man så vill, är lagt på båda sidor av gränsen, men även på nationell samt europeisk nivå. Utifrån den europeiska sammanhållningspolitiken, främst Europa 2020, och med utgångspunkt i de regionala strategierna och planerna i respektive region och fylke samt de analyser som har gjorts, har man inom programmet enats om följande tematiska mål att fokusera sitt utvecklingsarbete inom: Tematiskt mål 1 - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 3 - Att främja små och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 6 - Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Tematiskt mål 7 - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur Tematiskt mål 8 - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Vid urval av projekten kommer det även tas hänsyn till följande horisontella kriterier: (1) hållbar utveckling, (2) jämställdhet samt (3) icke-diskriminering och lika möjligheter. Alla de valda tematiska målen och investeringsprioriteringarna gäller för hela programgeografin. Motiv för val av tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Insatsområde 1) Att förbättra möjligheterna att ta tillvara på innovationskraften i programområdets olika delar är viktigt. Studier av innovation som utvecklingskraft visar att tre fjärdedelar av produktivitetsförbättringen i näringslivet kan tillskrivas innovation. Andra analyser visar att mellan 25 och 50 procent av tillväxten i ekonomin som helhet kan tillskrivas forskning och utveckling. På området forskning och innovation finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder. Samtidigt kvarstår utmaningar att överbrygga och möjligheter att ta vara på genom gränsöverskridande samarbete. Programanalysen visar att programområdet är heterogent när det gäller kapaciteten att arbeta med forskning och innovation som en motor för regional utveckling och tillväxt. Exempelvis finns både regioner som har ett starkt stöd från den nationella nivån samt tilldelning av resurser för forskning och innovation, och regioner som får mycket begränsade resurser för forskning och innovation. Detta ger programmet goda förutsättningar att tillgängliggöra starka forsknings- och innovationsmiljöer för insatser i hela programområdet. Analysen pekar också på att det finns goda möjligheter att koppla samman forskning och företag över gränsen, inte minst inom ramen för smart specialisering. Regionala forskningsmiljöer kan tillsammans med företag, offentlig sektor och social ekonomi ge programområdets alla regioner förutsättningar att utveckla sina starka sidor och komparativa fördelar genom att t.ex. fler företag investerar i forskning och utveckling med stöd av programmet. Motiv för val av tematiskt mål 3: Att främja små och medelstora företags konkurrenskraft (Insatsområde 2) Analysen visar att de företag som finns i programområdet till övervägande majoritet utgörs av små och medelstora företag. Att främja deras konkurrenskraft har därför stor potential för utvecklingen och tillväxten i programområdet, exempelvis när det gäller att utveckla stödfunktioner för att främja företagssamverkan, till gagn för ökad konkurrenskraft och tillväxt. På detta område finns erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder, 7

8 samtidigt som flera utmaningar och möjligheter kvarstår. Det gränsöverskridande mervärdet ligger i att skapa tillgång till större marknader och att skapa en större kritisk massa. För företagen i programgeografin är de lokala marknaderna små. Ses däremot hela programområdet som en marknad kan tillväxten i företagen främjas genom att den kritiska massan ökas och kundunderlaget breddas. Dessutom finns möjlighet att företagen genom samverkan även kan nå större marknader utanför programområdet. Programanalysen pekar på att det finns särskilt goda utvecklingsmöjligheter för besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar och andra tjänstenäringar, inte minst genom ett ökat samarbete över gränsen. Motiv för val av tematiskt mål 6: Att skydda miljön och främja hållbar användning av resurser (Insatsområde 3) Det finns tydliga gränsöverskridande mervärden i att samverka kring natur-och kulturarv samt biologisk mångfald. Natur- och kulturarv är gemensamma tillgångar som inte känner av några gränser. De har en grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv, både nu och i framtiden. Kulturgemenskapen mellan Sverige och Norge har utvecklats genom århundraden, och är en tillgång som gemensamt bör tas omhand. Detsamma gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster, där nationsgränsen inte utgör en markerad skiljelinje för flora och fauna. Att skydda och bevara gemensamma naturvärden är idag en nationell angelägenhet. Skyddet och bevarandet effektiveras och förbättras av samarbete över gränsen mellan ansvariga nationella och regionala myndigheter och deras samarbetspartners. Gränsöverskridande samhandling kommer därför att kunna öka kostnadseffektiviteten i främjande, skyddande och återupprättande av naturmiljöer i gränsregionerna. Regionerna i programområdet delar betydande utmaningar med pågående miljöpåverkan, som till exempel nedläggning av brukad jord, minskning av biologisk mångfald, icke hållbart bruk av naturresurser och dramatiska effekter till följd av förväntade klimatförändringar. Motiv för val av tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur (Insatsområde 4) Bristande gränsöverskridande kommunikationer pekas i analysen ut som en av programområdets största utmaningar. Effektiva och hållbara transporter och att få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en attraktiv och tillgänglig gränsregion. Ökad tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar till att skapa en större arbetsmarknadsregion, som i sin tur bidrar till att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. Det leder även till en utveckling av de andra tematiska målen i programmet. De mest framträdande gränsgemensamma intressena i området utgörs av gränshandel, turism, arbetspendling och varutransporter. Nationella prioriteringar betonar också vikten av hållbara transporter och infrastruktur. En utmaning är att reducera utsläppen från de ökande transporterna i regionen. Genom ett utvecklat gränsöverskridande samarbete kan ett grönt transportsystem skapas. Gränsöverskridande infrastruktur är ofta lågt prioriterat, och genom att samarbeta över gränsen kan programmet bidra till att lösa problem vad gäller tillgänglighet och tillgång till hållbara transporter. Motiv för val av tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (insatsområde 5) Större arbetsmarknadsregioner bidrar till en ökad sysselsättning och konkurrenskraft. På individnivå får det också positiva effekter eftersom möjligheten ökar att få ett jobb men ändå kunna bo kvar där man är rotad. Det bidrar även till en utveckling och tillväxt i gränsregionen och är därför ett viktigt gränsregionalt mervärde. Gränsöverskridande samarbete kan leda till att programområdet bättre kan möta strukturomvandlingar och får en bättre matchning mellan 8

9 utbildning och arbetsmarknad. Det finns i dagsläget ett stort flöde av arbetskraft och kapital över gränsen i programområdet. Rörligheten över gränsen har i programanalysen pekats ut som ett av programmets styrkeområden, och för arbetstagare och företag fyller dags- och veckopendling en viktig roll. Samtidigt är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet en utmaning. I kombination med att tillgängliga utbildningar inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp. Idag finns hinder som begränsar möjligheterna till en gemensam arbetsmarknad. Ett gränsöverskridande mervärde uppstår när dessa hinder gemensamt överbryggas. Exempelvis behövs en gemensam standard för meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. Tabell 1: Översikt över motiv till valda tematiska mål och investeringsprioriteringar Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val (Max 500 tecken per investeringsprioritering Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 2: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt mål 6 Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoUcentrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. Investeringsprioritering: Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser Investeringsprioritering 1: Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet Investeringsprioritering 2: Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och miljövänlig infrastruktur En utmaning är företagens låga investeringar i forskning och innovation i kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken. En relativt liten andel av arbetskraften har forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildnings- och institutssektorn. En styrka som har identifierats är gränsregionens regionala innovations- och forskningscentra, som bl.a. har bidragit till utvecklingen av intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. En identifierad svaghet i programområdet är att SMF har små marginaler, lite resurser till internationalisering som skapar en ensidig näringslivsstruktur. För att bättre kunna utnyttja tillväxtpotentialen i gränsregionen måste insatser för kunskapsproduktion och innovation balanseras mot insatser som utvecklar SMF och ta ny kunskap och innovationer till marknaden. I gränsregionen finns ett gemensamt natur- och kulturarv med ett delat ansvar att bevara, främja och utveckla dessa för kommande generationer. Natur- och kulturarven är av grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv och främjandet av kreativitet. Insatser som är kopplade till ett hållbart tillgängliggörande av natur- och kulturarven och värdefulla naturområden som en resurs för samhällsutveckling genomförs inom denna investeringsprioritering. Klimatförändringar och andra typer av miljöförstöring kan på sikt hota den biologiska mångfalden som finns i våra gemensamma naturtillgångar. Mycket av det praktiska klimatanpassningsarbetet sker på lokal nivå, där olika intressen riskerar att ställas mot varandra och som kräver ett långsiktigt perspektiv. Miljön och naturen är gränsöverskridande. Därför bör investeringar i form av främjande, 9

10 Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Investeringsprioritering 1: Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala noder Investeringsprioritering 2: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet Investeringsprioritering: Integrering av arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning skyddande och återupprättande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i gränsregionen ske gränsöverskridande för att bästa möjliga långsiktiga resultat ska uppnås. Kommunikationsmöjligheterna är en avgörande faktor för utvecklingen i gränsregionen, liksom för den ekonomiska och sociala strukturen, men de medverkar också till en miljöbelastning. De gränsöverskridande kommunikationerna pekas ut som en av gränsregionens stora svagheter, inte minst den gränsöverskridande kollektivtrafiken. Detta påverkar både rörligheten och miljön negativt. Det finns därför en stor potential i att arbeta med detta område inom ramen för programmet. En stor del av både person- och godstransporter i gränsregionen sker idag på väg med fordon som är starkt beroende av fossil energi. Genom att samordna transportslag, underlätta kollektivt resande över gränsen och hitta lösningar som kan bidra till att både personoch godstrafiken blir mindre beroende av fossila bränslen, kan vi hejda den negativa miljöpåverkan. Det finns också goda möjligheter att öka produktionen av förnybar energi i programområdet, vilket ger en unik möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen. Rörlighet över gränsen är ett av programmets styrkeområden. För arbetstagare, företag och gränsregionen spelar dags- och veckopendling en viktig roll. En utmaning är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet. I kombination med att de utbildningar som finns inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet kan utvecklingen bromsas upp. 1.2 Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Fördelningen av medel mellan tematiska mål har tagits fram i bred politisk förankring utifrån programområdets förutsättningar, möjligheter och behov. Programområdet är heterogent med delvis olika förutsättningar och utmaningar, vilket har beaktats. I fördelningen av medel mellan tematiska mål har också hänsyn tagits till var Interreg Sverige-Norge kan tänkas göra störst skillnad i förhållande till andra program, planer och strategier både på lokal, regional, nationell samt europeisk nivå. Det vill säga, var det gränsöverskridande mervärdet är tydligt. I programmet kommer 65 procent av budgeten att läggas på tematiskt mål 1 och tematiskt mål 3, tillsammans. Det finns en stor enighet om att denna inriktning kommer att ge bästa möjliga resursutnyttjande och betydande gränsöverskridande mervärden. Inriktningen ligger också helt i linje med nationella prioriteringar och Europa Att främja innovation och att stärka små- och medelstora företag är kärnan i att uppnå programmets mål om en ekonomiskt starkare region med en attraktiv livsmiljö. Det stärker också kopplingar och möjliga synergier mellan dessa tematiska mål, som har goda möjligheter att komplettera varandra. Nedan finns en fördjupad motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål. I enlighet med artikel 19 i ETC-förordningen kan upp till 20 procent av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utan det geografiska programområdet förutsatt att det leder till ett mervärde för programmet. Opplands fylke är 10

11 utpekat särskilt som ett sådant område men programmet ser positivt om denna möjlighet utnyttjas även med andra områden i genomförandet av programmet. Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation I programmet kommer 30 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation. På området forskning och innovation finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder, exempelvis för att koppla samman forskning och företag över gränsen samt fördjupad klustersamverkan. Det finns idag en bristfällig avkastning på forskning och innovation, en potential som bättre bör tillvaratas. Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft I programmet kommer 35 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft. Det finns goda erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder och analysen pekar på särskilt goda utvecklingsmöjligheter för besöksnäring, kulturella och kreativa näringar och andra tjänstenäringar. Det finns även en koppling till det förra insatsområdet. Det är viktigt att företagen kan ta vara på de forskningsresultat och innovationer som kommer fram under det insatsområdet. Gränsöverskridande mervärden kan uppnås genom tillgång till större marknader och kritisk massa inom vissa specialområden. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser I programmet kommer 10 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. Natur- och kulturarv är gemensamma resurser som bidrar till att bevara programområdets attraktivitet, där programmet kan bidra till samverkan och gemensamma synsätt. Eftersom utveckling av besöksnäring och kulturella och kreativa näringar sker i insatsområde 2, har en ganska låg andel medel avsatts för detta område. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur I programmet kommer 10 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Gränsöverskridande gods- och persontrafik ökar samtidigt som analysen pekar på att kommunikationerna över gränsen är en av programområdets stora utmaningar. Programmet kan inte finansiera nödvändiga infrastruktursatsningar, vilket motiverar en lägre procentsats. Däremot kan gränsöverskridande vinster nås genom gränsöverskridande analyser av trafik och infrastruktur och samverkan kring till exempel kollektivtrafik. De underlagen ska levereras till de nationella myndigheter som sedan fattar beslut om olika infrastruktursatsningar. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet I programmet kommer 15 procent av medlen att läggas på det tematiska målet Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Gränsöverskridande rörlighet är en av programmets grundpelare, och analysen pekar på både en ökande arbetspendling och potential i att sätta kompetensförsörjningsfrågor i ett större gränsregionalt sammanhang. Privat medfinansiering Förslaget nedan förutsätter att privat medfinansiering är indikativ i enlighet med den information som har erhållits under framtagandet av programmet. För att öka möjligheten för näringslivets engagemang och medverkan i olika projektsatsningar kommer privat medfinansiering vara möjligt att använda inom programmet. Den avser endast 11

12 kontanta medel och inte medfinansiering i tid och den ska vara möjlig att växling upp. Privat medfinansiering kommer vara möjligt i två av programmets insatsområden, Innovation och Små- och medelstora företag, som bedöms vara mest inriktade mot näringslivet. Privat medfinansiering är en ny möjlighet i programperioden , vilket innebär att det finns begränsade erfarenheter att bygga vidare på från tidigare programperioder. Den indikativa andelen har därför satts relativt lågt. Indikativ privat medfinansiering per tematiskt mål: Tematiskt mål 1: Att stödja forskning, teknisk utveckling och innovation 5% Tematiskt mål 3: Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft 5% Tematiskt mål 6: Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser 0% Tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 0% Tematiskt mål 8: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 0% 12

13 Tabell 2: Översikt över fördelningen av medel i programmet Insatsområde Tematiskt mål Investeringsprioritering (IP) Specifika mål i linje Programspecifika EU-stöd Andel av med IP resultatindikatorer i linje (EUR) programmet med de specifika målen 1. Innovativa 1. Att stärka Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning Att antalet De regionala Kompletteras 30 % miljöer forskning, teknisk och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, efterfrågestyrda innovationssystemen har utveckling och FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och forsknings- och stärkts genom samverkan innovation tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, innovationssatsning mellan olika nivåer och ekoinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, ar ska ha ökat regioner. (Kvalitativ) nätverk, kluster och öppen innovation genom smart genom samarbete specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. över gränsen. Antal nya produkter/tjänster som ett resultat av genomförda, gräns-överskridande forskning- och innovationsprojekt. 13

14 2. Små- och 3. Att främja små- Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella Ökad Förändrat förädlingsvärde Kompletteras 35 % medelstora och medelstora och internationella marknader samt delta i konkurrenskraft i i SMF för deltagande företag företags innovationsprocesser näringslivet genom företag. konkurrenskraft ett ökat handelsutbyte och internationellt samarbete. Förändrad exportvolym för deltagande företag. 3. Natur- och 6. Att skydda Bevara, skydda, främja och utveckla natur- och kulturarvet Att natur- och De natur-, och kulturarv, Kompletteras 10 % kulturarv miljön och främja kulturarven ska ha som beviljats finansiering en hållbar utvecklats på ett från Interreg Sv - No ska användning av hållbart sätt i utvecklats mot/bidra till resurser gränsregionen för hållbar utveckling. naturens egenvärde, (kvalitativ) invånare och besökare. Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd Att samordna De samordnade insatser samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och bevarandet av som genomförts i miljövänlig infrastruktur hotade och programmet har aktivt hänsynskrävande bidragit till bevarandet av arter och ett antal hotade, och naturmiljöer över hänsynskrävande, arter och naturmiljöer. 14

15 gränsen. (kvalitativ) 4. Transporter 7. Att främja Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära 1. Ökat resande med Utvecklingen i % för Kompletteras 10 % hållbara och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive gränsöverskridande användandet av transporter och få multimodala noder. kollektivtrafik. gränsöverskridande bort flaskhalsar i kollektivtrafik inom olika viktig nät- regioner. infrastruktur 2. lätta Förbättrade och/eller gränsöverskridande tidigarelägga kommunikationer som infrastruktursatsnin planeras/påbörjats som gar över eller i resultat av genom anslutning till programmet framtagna riksgränsen, genom kunskapsunderlag. framtagande av relevant kunskapsunderlag. Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla En ökad andel gods- Genom Interreg V Sv No transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive och persontrafik har genomförts aktiviteter flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala som utförs med med potential att påverka förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar koldioxidsnåla både utbud och efterfrågan regional och lokal rörlighet. transportsystem för på koldioxidsnåla att minska de transportsystem och samlade CO2 15

16 utsläppen i trafiklösningar (kvalitativ) programområdet. 5.Sysselsättning 8. Att främja Integrering av arbetsmarknader, inklusive Att ha skapat mer Nya, och/eller Kompletteras 15 % sysselsättning och gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam integrerade vidareutvecklade metoder arbetskraftens utbildning arbetsmarknader i för kompetensutveckling rörlighet gränsregionen. och validering av kompetens, underlättar matchning på arbetsmarknaden. (kvalitativ) 16

17 2. Beskrivning av insatsområden De tio regionerna i programområdet har valt att fokusera programmets insatser inom fem områden: innovation, små och medelstora företag, natur- och kulturarv, transporter och sysselsättning. Där så är lämpligt ska projekt som godkänns i programmet bidra till att genomföra en eller flera av åtgärderna i Östersjöstrategins handlingsplan. Nedan följer gemensamma bedömningskriterier och utgångspunkter för alla projekt. Detta gäller därmed för alla insatsområden, och bör därför läsas av den som vill ansöka om medel för ett projekt oavsett insatsområde Viktiga principer att ha med i bedömningen av projektansökningar För alla projekt gäller att ett gränsregionalt mervärde måste kunna påvisas för att en ansökan ska kunna beviljas. Det gränsregionala mervärdet är helt avgörande för Interreg. Det handlar om att lösa gemensamma utmaningar och problem och att det bäst görs genom samarbete över gränsen. Om de tänkta aktiviteterna inte bedöms ha ett gränsregionalt mervärde ska aktiviteten istället genomföras inom ramen för ett annat program eller fond. Kontigo, som har fått uppdraget som ex ante utvärderare av programmet har tagit fram en analysmodell 7 för gränsöverskridande mervärde. I utvärderingen av det nuvarande programmet delar de in begreppet i tre delar: 4. Överbryggande av gränshinder: här passar projekt som syftar till att överbrygga gränshinder i form av juridiska, administrativa, fysiska eller upplevda gränshinder. 5. Gränsen som resurs: här passar projekt som ser likheter och skillnader över gränsen som en nödvändig resurs för att skapa resultat och ett gemensamt lärande. 6. Utnyttjande av kritisk massa: här passar projekt som använder potentialen att arbeta över gränsen som en förutsättning för att skapa resultat. Exempelvis större underlag av företag, studenter och turister med mera. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna är viktiga vid bedömningen av projekten. De är uppdelade utifrån tre principer som benämns hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet. De horisontella kriterierna är ett verktyg som genom kreativt tänkande kan stärka och förbättra projekten. Ett fokus från programmets sida ska öka det aktiva arbetet utifrån de horisontella kriterierna i varje projekt och därmed för hela programmet och dess påverkan på programområdets regionala utveckling. Projekten ska bidra till att naturresurserna används på ett strategiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till ett attraktivare samhälle att verka i för kvinnor och män oavsett etniskt ursprung, funktionshinder, religion eller sexuell läggning. Det är i urvalet och genomförandet av projekt som målsättningen att bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv kan bli verklighet. Därför ska alla aktörer i genomförandet arbeta för att hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet får ett förbättrat genomslag i genomförandet av Interreg 7 Utvärdering av Interreg Sverige-Norge IV A, delrapport 2 s. 25, Kontigo 17

18 Sverige-Norge än i tidigare program. Alla aktörer ska stå bakom de horisontella kriterierna och visa på att de är ett verktyg som förstärker varje projekt även om de horisontella kriterierna kan ha olika tyngd i ett enskilt projekt beroende på vilket projekt som ska genomföras. De horisontella kriterierna beskrivs mer utförligt i kapitel 8. Additionalitet För att ett projekt ska kunna få stöd från programmet gäller additionalitetsprincipen som innebär att det inte ges finansiering om projektet bedöms ha kunnat genomföras utan stöd från programmet. Aktiviteter som stöds av programmet ska därmed vara additionella till redan existerande nationella insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får heller inte ersätta en nationell lagstadgad insats. Sökande ska som minimum säkerställa att genomförandet av projektet inte kunde ha skett i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram - utan stödet. Finansieringstekniska instrument Finansieringstekniska instrument är inte aktuella i Interreg Sverige-Norge Eventuella planerade större projekt Inga planerade större projekt är identifierade i Interreg Sverige-Norge

19 2.1 Insatsområde 1: Innovativa miljöer För att främja programmets mål definieras innovationsbegreppet brett, i enlighet med OECD definition i Oslomanualen (1997). Samma definition gäller genomgående i alla insatsområden i programmet. Den breda definitionen syftar till att inte exkludera någon bransch, aktör, sektor eller annan potentiell projektägare. Definitionen för programmet är: en innovation är tillämpningen av en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process eller marknadstillämpning, en ny organisationsmetod i affärstillämpning, arbetsorganisation eller externa relationer. En utgångspunkt är att både forskningen och innovationsarbetet skall vara efterfrågestyrt av näringslivet, offentlig sektor och den sociala ekonomin. Det är också en förutsättning att kunskapen når de aktörer som har behov av den, både lokalt och regionalt och på båda sidor om gränsen Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskild produktoch tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, ekoinnovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. I flera delar av programområdet är företagens FoU-investeringar 8 låga. I kombination med svårigheter att omsätta forskningsresultat i praktiken minskar den regionala innovationskraften. Avståndet till forskningsintensiva miljöer och avsaknad av personliga kontakter på universitet/högskolor har stor betydelse. Att stimulera till öppen innovation genom klusterbildande aktiviteter och ett ökat samarbete mellan akademi och näringsliv kan vara ett sätt för att påverka utvecklingen positivt. Genom att öka företagens vilja att ta del av forskningsresultat och samarbeta i forskningsprojekt, skapas kulturer och strukturer för innovation och nyskapande. Samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle bidrar även till att stödja teknisk och tillämpad forskning, där också brukare/kundinvolvering kan bidra. Därför är det specifika målet: Att antalet efterfrågestyrda forsknings- och innovationssatsningar ska ha ökat genom samarbete över gränsen. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde En tydlig ambition i Europa 2020 är att idéer ska kunna bli produkter och tjänster, som i sin tur bidrar till tillväxt och jobbskapande. Utöver huvudinitiativet Innovationsunionen, som ska bidra till att uppnå strategins mål genom förbättrade förutsättningar för forskning och innovation i Europa, är smart specialisering en viktig pusselbit. Det innebär att företag, forskningscentra och universitet arbetar tillsammans för att identifiera en regions mest lovande specialisering och kombinerar nyttiggörandet av forskning och innovation med att 8 FoU (Forskning och Utveckling) är ett samlande begrepp, framför allt inom näringslivet för verksamhet som syftar till att producera kunskap. 19

20 säkerställa territoriell och social sammanhållning. Sveriges innovationsstrategi och Norges Meld.St. (Melding til Stortinget) 18 ( ) Lange linjer - kunnskap gir muligheter ligger väl i linje med dessa ambitioner. Bara en liten andel av företagen i programområdet investerar i forskning och utveckling idag. Dessutom är det svårt att omsätta forskningsresultat i praktiken. I flera delar av programområdet har en relativt liten andel av arbetskraften forskarkompetens, och små- och medelstora företag har generellt sett lite samverkan med, och få kontaktytor mot, utbildningsoch institutssektorn. Det hindrar ett effektivt innovations- och utvecklingsarbete och programmet har därför möjlighet att påverka, och därmed vända, den utvecklingen. En framgångsfaktor enligt analysen är de regionala innovations- och forskningscentra som tillsammans med regionens näringsliv har utvecklat varu- och tjänsteproduktion och skapat intressanta kluster och kärnor i anslutning till regionens specialiseringar. Med stöd av programmet kan denna avgörande tillgång för programområdets utveckling vidareutvecklas. Att samarbeta över gränsen blir en styrka i och med att kunskapsunderlaget blir större i och med att det finns fler forskare och ett större kapital för att arbeta med forskning. Det är viktigt för programområdets specialiserade områden. Ett annat gränsöverskridande mervärde är att det finns en större marknad för att omsätta forskningsresultat, till exempel genom att fler företag kan ta emot och kommersialisera dem. Att stärka forsknings- och innovationsmiljöer Genom att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation utvecklas de regionala innovationssystemen. Därmed nås även en regional utveckling och tillväxt. I de centrala delarna av programområdet finns forskningsinstitutioner med hög vetenskaplig aktivitet. I de mer perifera delarna finns ett stort behov av investering för att förnya och vidareutveckla forskningsmiljöerna. Forskningsmiljöer är en resurs, både för näringslivets internationella konkurrenskraft, den offentliga sektorn och för den sociala ekonomin. Att stärka forsknings- och innovationsmiljöer kräver flera olika typer av insatser som täcker ett brett spektra av innovationer, från teknik till tjänsteinnovation och social innovation. Exempelvis är det viktigt att stötta produktion och produktvalideringsåtgärder för spridning av ny teknik och kunskap. Ett annat viktigt område är kunddrivna innovationsprocesser för gränsöverskridande tillämpningar, både vad gäller innovation i företag, offentlig sektor och social ekonomi. Offentlig sektor har också en viktig roll vad gäller upphandling av innovationer. Att stimulera till öppen innovation genom klusterbildande aktiviteter och ett ökat samarbete mellan akademi och näringsliv är ett sätt att påverka det faktum att FoUinvesteringarna är låga i flera delar av programområdet. För att kunna uppnå full potential behövs bra sätt att förmedla resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet tvärsektoriellt. Detta kan ske genom teknologiöverföring eller genom att underlätta för kommersialisering av forskningsresultat. Samproduktion av kunskap där till exempel företag är aktivt involverade i forskningsprocessen kan också bidra till att forskningsresultaten är relevanta och kan tillämpas lokalt och regionalt. Genom att bredda sitt sökande efter samarbetspartners i innovationsprocesser till båda sidor om gränsen kan urvalet breddas, samtidigt som grunden för forskning, teknisk utveckling och innovation stärks. Detta leder i sin tur till att de regionala innovationssystemen i gränsregionen stimuleras. Samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomin Samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och den sociala ekonomin är ett mål 20

21 för programmet, för att minska skillnader och ta vara på den potential som finns i programområdet. Redan upparbetade samarbeten i programområdet mellan universitet och högskolor, liksom kluster och innovationscentra är en grund att stå på och de bör ges möjligheter till vidareutveckling med stöd av programmet. En långsiktig och önskvärd påverkan av programmets insatser är att stärka de regionala innovationssystemen i gränsregionen. Internationalisering Internationalisering är en förutsättning för att programområdet ska kunna hävda sig i den globala och europeiska konkurrensen. Därför krävs att insatser för innovation tidigt inriktas mot internationalisering för att kunna ligga i framkant vad gäller spetskompetens och smart specialisering eftersom det inte finns spetskompetens inom alla områden i programområdet. 21

22 Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens De regionala innovationssystemen har stärkts genom samverkan mellan olika nivåer och regioner. (Kvalitativ) Antal nya produkter/tjänster som ett resultat av genomförda, gränsöverskridande forskning- och innovationsprojekt. 22

23 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Exempel på aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen är: Insatser som ökar samverkan och bidrar till kunskapsöverföring mellan forskningsmiljöer, företag, offentlig sektor och den sociala ekonomin, exempelvis genom nätverk och kompetenscentra (quadruple helix). - En förutsättning för att nå goda resultat vad gäller forskning och innovation är att stödja åtgärder som kopplar samman akademi med företag, offentlig sektor och social ekonomi, där en stor del av samhällets innovationspotential finns. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är erfarenhetsutbyte och nätverk, men också att arbeta med entreprenörskapskultur i FoU-institutioner. Ett annat exempel är upprättande av branschspecifika speaking partners för att överbrygga kunskapsluckor mellan näringsliv och forskning. I förlängningen leder detta arbete till att skapa bra förutsättningar för att praktiskt tillämpa forskningsresultat. Insatser som utifrån smart specialisering tar tillvara de styrkeområden som finns i gränsregionen, exempelvis behovsanpassad forskning. - Ett identifierat mervärde med gränsöverskridande samverkan är möjligheten att nå en större kritisk massa inom regionens specialiseringsområden. Behovet av efterfrågestyrd forskning och att involvera ett brett spektra av aktörer har också lyfts fram. Programmet kommer därför att stödja insatser utifrån ett smart specialiseringsperspektiv och ge stöd till behovsanpassad forskning. Projekten kan med fördel involvera nya innovationsområden så som tjänsteinnovation och social innovation. Det är också viktigt att projekten kopplar samman forskningsmiljöer med företag, offentlig sektor och/eller social ekonomi. Ett exempel är insatser som stimulerar företagens medverkan i forsknings- och innovationsprocesser, inte minst kopplat till kund- och brukarinvolvering. Ett annat exempel är insatser som stimulerar den offentliga sektorns potential med innovation och innovativa processer, t.ex. genom innovationsslussar och upphandling av innovation. Demonstrations- och testprojekt som leder till praktiskt användbara modeller för att ta nya idéer till marknaden. - För att få största möjliga genomslagskraft är det viktigt att nya idéer praktiskt tillämpas. Programmet kommer därför att ge stöd till demonstrations eller testprojekt som leder till praktiskt användbara modeller för att ta nya idéer till marknaden. Erfarenhetsutbyte och samverkan mellan innovationsmiljöer i programområdet och i andra regioner både nationellt och internationellt. - För att kunna utnyttja en större potential i det gränsöverskridande samarbetet kommer programmet att stödja insatser som kopplar samman innovationsmiljöer i programområdet till andra regioner. Genom att möjliggöra internationellt samarbete är det också möjligt att uppnå synergier med andra EU program och strategier, t.ex. EU:s forskningsprogram Horisont 2020 och samarbeten och resultat av EU:s Östersjöstrategi. 23

24 Huvudsakliga målgrupper Små- och medelstora företag, offentlig sektor, social ekonomi och FoU-institutioner. Geografi Denna investeringsprioritering kan sökas i alla programmets delområden, d.v.s. Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst samarbete. Typ av stödmottagare Universitet, högskolor och forskningsinstitut, små- och medelstora företag, offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar. Horisontella kriterier För innovationsklimatet är det värdefullt att involvera en mångfald av kvinnor och män som kan ge vidgade referensramar till projekten. Det kan även ge ökade möjligheter att nå nya marknader, förbättra marknadspositioner, bredda rekryteringsunderlaget samt öka kreativiteten. Universiteten och forskningsinstitutionerna har en god grund i sina organisationer för kreativitet och innovation och är ett utmärkt exempel på stödmottagare där de horisontella kriterierna hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhets möjligheter kan tas till vara. Hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv bör vara en integrerad del av projektens mål och syfte när det gäller denna investeringsprioritering. Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen 9 För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Förväntade resultat och effekter efter projektets genomförande. Nyskapande, t.ex. arbetsmetoder och samverkansformer. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt). Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. 9 Observera att detta inte är urvalskriterier. 24

25 Aktivitetsindikatorer Tabell 4: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal genomförda samarbeten och erfarenhetsutbyten Antal företag (inkl social ekonomi) som deltar i gränsöverskridande forsknings- och innovationsprojekt. Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande forskningsprojekt. Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 5: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 6 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 7 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 8 Dimension 3 Geografi Tabell 9 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 10 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp 25

26 2.2 Insatsområde 2: Små- och medelstora företag Programmet har valt att inkludera även nya företag, dvs. att främja entreprenörskap, i investeringsprioritering Starka företag och entreprenörer är en förutsättning för att fånga upp de nya innovationer och den kunskap som tas fram i insatsområde Innovativa miljöer Investeringsprioritering: Stödja kapaciteten för SMF att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser Små och medelstora företags betydelse för utvecklingen, både i Europa och i gränsregionen, är stor och stadigt ökande. I gränsregionen utgör gruppen den klart största andelen i näringslivet. De har därför stor betydelse för det värdeskapande arbetet, samt för att upprätthålla och skapa nya arbetstillfällen och levande regioner. De spelar en viktig roll som förändringsagenter och som kanaler för kommersialisering av ny kunskap och teknologi. De små och medelstora företagens innovations- och konkurrenskraft är avgörande för framtidens arbetsmarknad och i förnyelsen av det regionala näringslivet. Gemensamma insatser leder till en ökad tillgång till kompetens, kunskap och teknologi, att underlätta kommersialisering av innovationer samt att öka internationaliseringen av det regionala näringslivet. Genom samarbete mellan företag och andra aktörer över gränsen vågar fler företag ta steget ut på internationella marknader. Det är därför viktigt att arbeta både med att främja entreprenörskapet så att det finns företag i gränsregionen men även att stötta befintliga företag i deras utveckling. Därför är det specifika målet: Ökad konkurrenskraft i näringslivet genom ett ökat handelsutbyte och internationellt samarbete Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde Smart och hållbar tillväxt är två ledord i Europa 2020 strategin. Smart tillväxt innebär att utveckla en ekonomi baserad på forskning och innovation medan hållbar tillväxt tar avstamp i en mer resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig ekonomi. Programmet premierar aktiviteter och insatser där entreprenörskap och företagande kombineras med kunskap och innovation samt att användares behov och marknadens möjligheter tas tillvara. Därmed kan Interreg Sverige-Norge bidra till att uppfylla Europa 2020 strategin. Analysen visar att mer än 90 procent av företagen i programområdet är små och medelstora företag och merparten av dessa företag har små marginaler och knappa resurser för internationalisering. Dessutom skapar en ensidig näringslivsstruktur sårbarhet. Insatser inom detta område ska leda till en ökad konkurrenskraft. De lokala marknaderna är små. Det gränsregionala mervärdet består i att om den samlade programgeografin istället är en gemensam marknad, fås en större kritisk massa och ett breddat kundunderlag. Dessutom kan företagen genom samverkan nå större marknader utanför programområdet. I förlängningen kan olika typer av gränsöverskridande insatser bidra till att minska sårbarheten och öka innovationsförmågan i företagen. 10 Enligt den av kommissionen tillhandahållna listan med investeringsprioriteringar som programmen kan välja ifrån. 26

27 Entreprenörskap och affärsutveckling Att fler vill och vågar starta företag är en, bland flera, förutsättningar för regional utveckling och tillväxt. Genom att arbeta gränsöverskridande i programmet kan tidigare erfarenheter och metoder för att stärka entreprenörskapsklimatet och entreprenörskapskulturen i stort, användas. Kapaciteten att ta fram nya tjänster och produkter samt att föra ut dessa på marknaden ökar näringslivets konkurrenskraft. I programområdet ges möjlighet att kombinera goda erfarenheter och kunskaper för att skapa nya eller förbättrade affärsmodeller, samt möjligheten att anpassa dem till programområdets gemensamma marknad. Ökad konkurrenskraft i gränsregionens företag kräver inte bara nya tjänster och produkter, utan också att dessa på bästa sätt kan föras ut på marknaden. Utöver nya affärsmodeller kan insatser också stimulera små- och medelstora företag att hämta in, anpassa och omsätta ny kunskap och teknik. Unga är en särskilt viktig resurs i förnyelsen av näringslivet. Det är därför viktigt i programområdet att särskilt stödja ungdomar att utveckla sitt entreprenörskap. Växande branscher För att stödja kapaciteten för små- och medelstora företag att växa och delta i innovationsprocesser är det viktigt att tillvarata potentialen i nya och framväxande branscher. Exempel på sådana branscher är besöksnäringen, kulturella och kreativa näringar samt miljö och energi. I ett gränsöverskridande perspektiv finns en styrka i att växande branscher samverkar över gränsen för att dra nytta av varandras kompetens och erfarenheter och skapa större kritisk massa. För branscher utan en stark stödorganisation kan programmet dessutom bidra med nya kontakter och kanaler. Internationalisering I en globaliserad värld ökar flöden av varor, tjänster, människor, kunskap och kapital. Det innebär att värdekedjorna blir globala och att företagen måste förhålla sig till internationella kunder och leverantörer. I programområdet finns många små företag med små marginaler och lite resurser till internationalisering. Att skapa förutsättningar för internationalisering, oavsett tillgång till exempelvis juridisk expertis, bidrar till att företagen kan växa. Insatser ska inte bara leda till ökad handel utan också andra former av affärssamarbeten. I förlängningen kopplas branscher ihop över gränsen, vilket i sin tur gör etablering på den nordiska/skandinaviska marknaden enklare. Tillvaratagande av kunskap Som en logisk koppling till insatsområdet Innovativa miljöer prioriterar programmet insatser för att företagare ska kunna ta till sig ny kunskap och därigenom utveckla sina verksamheter. Kunskapsinhämtning och omvärldsanalys är vid sidan om entreprenörskap en viktig faktor för att höja innovationsgraden i företagen. Små och medelstora företag har i allmänhet begränsade resurser, liten erfarenhet av samverkan med utbildnings-och forskningsinstitut samt få kontaktytor in mot akademin vilket hindrar ett effektivt innovations- och utvecklingsarbetet. För att utnyttja tillväxtpotentialen i programområdet behövs insatser som stimulerar små- och medelstora företag att hämta in, anpassa och omsätta ny kunskap för att omvandla den till kommersialiserbara varor och tjänster. 27

28 Tabell 11: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens Förändrat förädlingsvärde i SMF för deltagande företag Förändrad exportvolym för deltagande företag 28

29 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Exempel på aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen är: Att utveckla samverkan och modeller som stöttar utveckling och växtkraft i företag och branscher med tillväxtpotential. - Ett identifierat gränsöverskridande mervärde är att samverkan mellan företag, kluster och nätverk kan leda till en större kritisk massa inom specialiseringsområden och för växande branscher. För att ta tillvara på denna potential kommer programmet ge stöd till aktiviteter som kopplar samman aktörer över gränsen. För att uppnå detta mål krävs flera olika insatser. Aktiviteter kan dels handla om att koppla samman aktörer över gränsen, men också att utveckla metoder som stöttar utvecklingen i växande branscher. Insatser som stärker företagens möjligheter att växa, särskilt på internationella marknader, t.ex. genom samverkan, kompetensutveckling och metodutveckling. - Företag som befinner sig på en internationell marknad har oftast högre överlevnadsgrad än företag som enbart verkar på lokala och regionala marknader. Ett av programmets gränsöverskridande mervärden är att företagen kan få tillgång till en större marknad. Programmet kommer därför att ge stöd till aktiviteter som bidrar till att stärka företagen så att de kan etablera sig på nya marknader. För att uppnå detta mål krävs många olika insatser. Samverkan mellan aktörer över gränsen, t.ex. företag, kluster och nätverk, är viktigt för att skaffa nya erfarenheter. Insatser i syfte att överbrygga gränsregionala problem och utmaningar är också viktigt, liksom nya metoder som kan hjälpa företag att växa och ta klivet ut på en internationell marknad. Åtgärder som ökar företagens förmåga att ta emot, utveckla och omsätta ny teknik samt ny kunskap till affärsmöjligheter. - Företagens förmåga att ta emot och omsätta ny teknik och kunskap till affärsmodeller är viktigt för att uppnå målen i detta insatsområde. Samverkan kan bidra till att öka den kritiska massan liksom att erbjuda aktörer en bättre plattform att stå på som kan ge både erfarenheter och viktiga kontakter. Insatser på detta område kan exempelvis handla om att utveckla gränsöverskridande affärsmodeller, men också insatser för att hitta samverkansformer och metoder som kan omsätta ny teknisk kunskap till affärsmöjligheter. Det är en fördel om aktiviteter kopplar samman små och medelstora företag med universitet, högskolor och innovationsmiljöer. Projekt som stärker och utvecklar rådgivnings- och inkubatorfunktioner för gränsöverskridande problem och utmaningar, både till nystartade och befintliga företag. - Brist på kunskap om och insyn i, hur samhällsystemen fungerar på andra sidan gränsen är ett problem som entreprenörer och företag stöter på, vilket kan hindra företagen att hitta samarbetspartens och att etablera sig på andra sidan gränsen. En pusselbit för att uppnå insatsområdets mål är därför att stödja insatser som utvecklar rådgivnings- och inkubatorfunktioner med fokus på gränsöverskridande problem och utmaningar. 29

30 Inventering av branscher och företag med potential för gränsöverskridande samarbete och tillväxt. - En förutsättning för att på bästa sätt stödja små- och medelstora företags konkurrenskraft är att ha kunskap om vilka branscher och företag som har potential för gränsöverskridande samarbete. Programmet kan därför stödja sådana typer av inventeringar. Huvudsakliga målgrupper Små- och medelstora företag, potentiella företagare. Geografi Denna investeringsprioritering avser insatser i delområdena Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Typ av stödmottagare Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, små- och medelstora företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut, utbildningsaktörer, stiftelser och social ekonomi. Horisontella kriterier Insatserna ska utformas så att de svarar mot behov hos olika grupper av kvinnor och män. De ska stödja både potentiella och befintliga små- och medelstora företag att delta i innovationsprocesser Det innebär att aktiviteterna ska riktas mot båda könen, olika branscher, personer med utländsk bakgrund och människor med olika funktionsnedsättningar. I förlängningen ska insatserna leda till att fler grupper kommer in på arbetsmarknaden. Kvinnor och män arbetar till stor del i olika yrken och inom olika sektorer. Därför behövs tillväxtmöjligheterna uppmärksammas inom flera branscher än de traditionellt manliga. Utifrån en gränsregional företagsstruktur är det viktigt att undanröja såväl mentala och strukturella hinder för både kvinnliga och manliga företagare. Aktiviteter som leder till att både nystartade och befintliga små- och medelstora företag växer och deltar i innovationsprocesser, ska utformas och anpassas så att de bidrar till ett mer socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle. Ur miljöhänseende kan nya och växande företag både ge positiva och negativa konsekvenser eftersom tillväxt många gånger tar av våra naturresurser. Insatser riktade mot företag inom branscher som till exempel miljöteknik är särskilt önskvärda och där kan nämnas cleantech och bioekonomi. För internationalisering kan utlandsfödda vara en viktig resurs när det gäller nya marknader och språk- och kulturkompetens. Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. 30

31 Samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. Företagens medverkan Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Bestående resultat och effekter efter projektets genomförande. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt). Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. Aktivitetsindikatorer Tabell 12: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal företag som inlett samarbeten med forskningsinstitut. Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 13: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 14 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 15 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 16 Dimension 3 Geografi Tabell 17 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 18 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp 31

32 2.3 Insatsområde 3: Natur- och kulturarv Insatser som är kopplade till ett hållbart tillgängliggörande av natur- och kulturarven och värdefulla naturområden som en resurs för samhällsutveckling genomförs inom investeringsprioritering 1. Projekt som rör förvaltning av biologisk mångfald och värdefulla naturområden sker under investeringsprioritering Investeringsprioritering 1: Bevara, skydda, främja och utveckla naturoch kulturarvet Genom århundraden har kulturgemenskapen mellan Sverige och Norge utvecklats genom handel, sysselsättning, familjeband och kulturhistoria. Som grund för bosättning, näring och rekreation uppvisar regionens natur- och kulturlandskap en gemensam identitet. Det är viktigt att se natur- och kulturarven som en gemensam gränsöverskridande resurs eftersom de inte känner av några nationsgränser. Natur- och kulturarven är av grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett hållbart näringsliv. De är också en inspirationskälla för att utveckla näringslivet och innovationer i stort, men även för besöksnäringar samt kulturella och kreativa näringar. Gränsregionens natur- och kulturarv är viktiga gemensamma resurser som är en tillgång både för invånare och besökare. Därför är det specifika målet: Att natur- och kulturarven ska ha utvecklats på ett hållbart sätt i gränsregionen för naturens egenvärde, invånare och besökare. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde Bevarandet och utvecklingen av natur- och kulturarv som finns i programområdet är en historisk bas för människan och utgör en del av den kulturella identiteten. I förverkligandet av Europa 2020 är hållbar utveckling av natur- och kulturarv viktigt och har en stor potential som resurs och fokus för angelägna samhällsintressen. De har även en avgörande betydelse för att uppnå lokala, regionala och nationella mål samt för att utveckla ny kompetens och för tillkomsten av nya arbetstillfällen. Att tillvarata naturarvet och gemensamma naturresurser i programområdet bidrar dessutom till att skapa ett resurseffektivt och hållbart Europa. Den analys som genomförts av det gränsregionala mervärdet identifierar natur- och kulturarv som en av förutsättningarna för både näringsliv, rekreation och fritid och gynnar centrala delar så väl som mer glest befolkade delar i programområdet. En förutsättning är att resurserna bevaras, skyddas, främjas och utvecklas på ett hållbart sätt. Programmet har förutsättningar att bidra till detta genom att skapa förutsättningar för gränsregionernas aktörer att arbeta mot dessa angelägna mål. Bärande argument är att de gemensamma natur- och kulturarv som finns i programområdet är gemensamma tillgångar. Vinsterna med gränsöverskridande samverkan kring natur- och kulturarv är till exempel gemensamma synsätt om hur vi ska förvalta natur- och kulturarven, effektivisering och samordning. Hållbara natur- och kulturarv Det är viktigt att se natur- och kulturarven som den gemensamma gränsöverskridande resurs de är. I programområdet finns gemensamma kustområden, vattendrag, fjälltrakter och skogar, där flora och fauna inte känner av några landsgränser. Ensidig nationell förvaltning får därför inte avsedd effekt om inte motsvarande förvaltning sker på andra sidan gränsen. Många av gränsregionens nationella kulturarv är en efterkonstruktion av nuvarande gränsdragning mellan länderna. Kulturarvet i gränsregionen är gemensam historia. En viktig uppgift är att öka intresset för - och kunskapen om - kulturarvet. Genom att ha kunskap om vår historia 32

33 skapas bättre förståelse för samtiden. Insatser på detta område ska inte bara utveckla de fysiska kulturarven, utan också bidra till att stärka kulturell och historisk identitet. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en utgångspunkt i lokala förutsättningar och bygger framtiden med utgångspunkt i befintliga natur- och kulturvärden. Ett långsiktigt brukande på alla områden är grunden i ett hållbart samhälle. Naturmiljön och kulturarven har en grundläggande betydelse för en attraktiv livsmiljö och utvecklingen av ett långsiktigt hållbart näringsliv. Nyttjandet måste tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta kräver att ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd behandlas på ett ömsesidigt förstärkande sätt. 33

34 Tabell 19: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens De natur-, och kulturarv, som beviljats finansiering från Interreg Sv - No ska utvecklats mot/bidra till hållbar utveckling. (kvalitativ) 34

35 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Exempel på aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen är: Projekt som hållbart tillvaratar och förmedlar natur- och kulturarven. - Natur- och kulturarven är gemensamma resurser och för att dessa ska tillvaratas på bästa sätt krävs gränsöverskridande samverkan. Aktiviteter som hållbart tillvaratar och förmedlar natur- och kulturarven kan ske på flera nivåer. Aktiviteter på detta område kan också handla om att tillgängliggöra natur- och kulturarv genom digitala lösningar. Projekt som syftar till ökad tillgänglighet till naturområden och kulturarv, både fysiskt och genom ny teknik. - Målet med insatsområdet är att natur- och kulturarven ska tillgängliggöras både för besökare och invånare. Aktiviteter kan dels handla om att skapa en ökad fysisk illgänglighet till natur- och kulturarv, men också att natur- och kulturarv tillgängliggörs genom t.ex. digitala lösningar. Aktiviteter på detta område kan syfta till att koppla samman aktörer över gränsen för att bygga kunskap och utbyta erfarenheter, men också att utveckla metoder som bättre tillgängliggör natur- och kulturarven i gränsregionen. Projekt som utvecklar och marknadsför geografiska naturområden och kulturarv för ett hållbart friluftsliv och som hållbara destinationer. - Natur- och kulturarv är en viktig resurs för besöksnäringen och friluftsliv i programområdet, och om de tillvaratas på ett skonsamt sätt kan de vara en resurs för tillväxt och attraktivitet. Tillgängliggörande av natur- och kulturarv behöver därför ske på ett hållbart sätt. Programmet kommer därför att ge stöd till aktiviteter som utifrån ett hållbart perpektiv kan utveckla gemensamma natur- och kulturarv för ett hållbart friluftsliv och destinationer. Projekt som bidrar till att synliggöra och stärka den kulturella och historiska identiteten i gränsregionen. - Det gemensamma kulturarvet är inte bara fysiskt, utan består också av en kulturell och historisk identitet. Interreg Sverige-Norge kommer därför att ge stöd till aktiviteter som på olika sätt synliggör och stärker den kulturella och historiska identiteten. Huvudsakliga målgrupper Invånare och besökare i programområdet, små- och medelstora företag och offentlig sektor. Geografi Denna investeringsprioritering avser insatser i delområdena Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Typ av stödmottagare Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, universitet, högskolor, forskningsinstitut, stiftelser och social ekonomi. Horisontella kriterier Arbetet med att hållbart ta tillvara natur- och kulturarven bidrar till hållbar utveckling i alla dimensioner, social, ekonomisk och miljömässig. Genom att aktörer i Sverige och Norge 35

36 gemensamt tar hand om de gränsnära natur- och kulturområdena kan dessa skyddas och bevaras för framtidens för kvinnor och män. Det kan vara lätt att inom ett projekt riktat mot miljöskydd glömma värdet av att förbättra projektresultatet genom att involvera fler grupperingar av kvinnor och män med olika etnisk bakgrund som både som deltagare i projektet och mottagare av projektets resultat. Den kulturella mångfalden ökar i stora delar av området och bidrar till att utveckla gränsregionen. Insatser för att ta tillvara och stärka natur- och kulturarvet ska också inkludera de kulturarv som till exempel invandringen har fört med sig. Den utgör en stor resurs för programområdet. Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen 11 För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Förväntade resultat och effekter efter projektets genomförande. Nyskapande, t.ex. arbetsmetoder och samverkansformer. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt). Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. Aktivitetsindikatorer Tabell 20: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal besökare. till natur- och kulturarv som fått stöd från Interreg V Sv No. 11 Observera att detta inte är urvalskriterier 36

37 Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 21: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 22 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 23 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 24 Dimension 3 Geografi Tabell 25 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 26 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Investeringsprioritering 2: Skydda och återställa den biologiska mångfalden, markskydd samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura 2000, och miljövänlig infrastruktur Genom att skydda och bevara den biologiska mångfalden skapar vi långsiktiga förutsättningar för att nuvarande och kommande generationer kan ta del av de goda naturgivna förutsättningar som kännetecknar programområdet. Miljön och naturen är gränsöverskridande. Naturmiljöer och arter i programområdet påverkas av förvaltningsprinciper och lagtillämpningar på båda sidor om gränsen. Insatser som syftar till skydd och bevarande av naturtyper och arter på ena sidan av gränsen påverkar förutsättningarna för lokalbefolkningens tillgänglighet till naturmiljön, besöksnäringens förutsättningar samt myndigheternas förvaltningsarbete. Detta samspel och delade ansvar kräver dialoger, kompetensutveckling samt samordnade planeringsinsatser. Därför bör investeringar i form av främjande, skyddande och återupprättande av naturmiljöer i gränsregionen ske gränsöverskridande för att bästa möjliga långsiktiga resultat ska uppnås. Genom att gemensamt tillvarata hotade och hänsynskrävande djur-, växter och naturmiljöer som utgör gemensamma tillgångar, kan programmet bidra till att skydda och främja den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Därför är det specifika målet: Att samordna bevarandet av hotade och hänsynskrävande arter och naturmiljöer över gränsen. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde Naturmiljöer och arter i programområdet påverkas av förvaltningsprinciper och lagtillämpningar på båda sidor om gränsen. Insatser som syftar till skydd och bevarande av naturtyper och arter på ena sidan av gränsen påverkar förutsättningarna för lokalbefolkningens tillgänglighet till naturmiljön, besöksnäringens förutsättningar samt myndigheternas förvaltningsarbete. Detta samspel och delade ansvar motiverar dialoger, kompetensutveckling samt samordnade planeringsinsatser. 37

38 EU har antagit en Strategi för biologisk mångfald fram till år 2020, där det överordnade målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster senast år 2020, samt att återställa dem, i den mån det är möjligt. I strategin ingår även att säkerställa ett hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske. Nationella prioriteringar 12 ligger också i linje med dessa mål. Den gränsregionala analysen visar att det pågår omfattande strukturförändringar i programområdet som har effekter på markanvändningen, på grund av förtätning av samhällen och minskad befolkningstäthet i den dominerade delen av programområdet. I kombination med förändrade brukningsmetoder och en omställning av markanvändningen leder det till stora utmaningar för miljöskyddet. Skydda och återställa den biologiska mångfalden En av programområdets viktigaste resurser är naturen. Att värna om naturmiljön och biologisk mångfald är av stor betydelse för att även framtida generationer ska kunna få glädje av, och ta del av dessa. Gränsen ska inte utgöra ett hinder för en hållbar förvaltning av naturresurserna i programområdet. Det kan till exempel ske genom utveckling av gemensamma planer, regler och förvaltning av nationalparker, skyddade naturområden och arter. Att skydda och främja ekosystemtjänster i gränsregionen är också en viktig åtgärd i detta arbete. Förändringar i utbud och efterfrågan på aktiviteter inom friluftslivet påverkar känsliga naturmiljöer vilket skapar nya utmaningar för förvaltningen av naturmiljön. i gränsregionen finns delade ekosystem i form av de fjällområden, älvar, hav och avrinningssystem som delas av båda länderna. Klimatförändringar och andra typer av miljöförstöring, liksom förändrad markanvändning, kan på sikt hota den biologiska mångfalden i gemensamma naturtillgångar. Biologisk mångfald och naturen som en resurs Naturen och den biologiska mångfalden är också en resurs som ger förutsättningar för god livsmiljö och näringsliv. Naturmiljöerna har ett starkt egenvärde i sig själva men är också viktiga resurser för rekreation och som attraktiva besöksmål för både boende och besökare.. Insatser som genomförs med syfte att skydda och bevara biologisk mångfald påverkar framförallt landsbygdsbaserade näringar med stor betydelse för programområdets lokalsamhällen. Arbetet med att skydda den biologiska mångfalden har påverkan på exempelvis jordbruk, skogsbruk och besöksnäring och förändrar långsiktigt spelregler och handlingsalternativ för berörda näringsidkare. För att arbetet skall kunna bedrivas på ett hållbart sätt är det en förutsättning att olika aktörer i samhället inkluderas i alla faser av processen. 12 Exempelvis Klimatilpasning i Norge och Sveriges miljömål 38

39 Tabell 27: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens De samordnade insatser som genomförts i programmet har aktivt bidragit till bevarandet av ett antal hotade, och hänsynskrävande, arter och naturmiljöer. 39

40 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Exempel på aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen är: Gemensamma förvaltningsprojekt för gränsöverskridande skyddade naturområden, hav och vattendrag. - Gränsregionens arter och naturmiljöer är gemensamma tillgångar, och för att dessa ska tillvaratas för framtiden krävs insatser för bevarande på båda sidor om gränsen. Programmet kommer därför att ge stöd till gemensamma förvaltningsprojekt som skyddar och tillvaratar programområdets gemensamma naturområden, hav och vattendrag. Projekt som gynnar arter och miljöer som krävs för att säkerställa önskvärda ekosystemtjänster i gränsregionen. - För att tillvarata programområdets resurser för framtida generationer och bevara områdets attraktivitet behövs också insatser för att säkra våra ekosystemtjänster. Programmet kommer att ge stöd till aktiviteter som på olika sätt bidrar till detta. Några exempel är projekt som skapar samarbete mellan aktörer över gränsen, gemensamma utbidlningsinsatser och projekt som utvecklar och/eller anpassar metoder som kan säkerställa gränsregionens ekosystemtjänster inom naturförvaltning och lantbruk. Samarbete över gränsen för kunskapsuppbyggnad, inventering och metodutveckling, exempelvis för återställande av naturmiljöer som sträcker sig över gränsen. - För att säkerställa bevarandet av hotade och hänsynskrävande arter i gränsregionen krävs olika typer av samarbete och interaktion över gränsen. För att nå målet krävs insatser på olika nivåer. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är erfarenhetsutbyte och gemensamma utbildningaroch informationstillfällen för att höja kunskapsnivån och skapa en samsyn om hur ett gränsöverskridande naturområde ska tas tillvara. För att veta vilka typer av insatser som är lämpliga att genomföra kan också olika former av inventeringar behövas. Att bevara och återställa gemensamma naturmiljöer kan också kräva nya eller anpassade metoder, och programmet kommer därför att ge stöd även till sådana typer av insatser. Huvudsakliga målgrupper Invånare och besökare i programområdet, små- och medelstora företag och offentlig sektor. Geografi Denna investeringsprioritering avser insatser i delområdena Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Typ av stödmottagare Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, universitet, högskolor, forskningsinstitut, stiftelser samt den sociala ekonomin. Horisontella kriterier Att skydda och återställa den biologiska mångfalden i Interreg Sverige-Norge bidrar tydligt till målet om miljömässig hållbarhet. Genom att arter och ekosystemtjänster bevaras och återställs tillvaratas viktiga resurser i programområdet vilket också bidrar till en ekonomisk och social hållbarhet. Men här måste även se till möjligheten att i projektutformning, 40

41 genomförande och vid resultatspridning ta till vara hur kvinnor och män ur samhällets olika grupperingar kan bidra till och ta del av projektet och dess resultat. En variant på definitionen av Brundtlandkommissionen från 1987skulle kunna vara: En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers kvinnor och män, dess möjligheter att tillgodose sina behov, oavsett funktionshinder, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Det vill säga, att ta hänsyn till alla de tre horisontella kriterierna hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet. Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen 13 För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Förväntade resultat och effekter efter projektets genomförande. Nyskapande, t.ex. arbetsmetoder och samverkansformer. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt). Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. Aktivitetsindikatorer Tabell 28: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal formaliserade nya samarbeten för kunskapsuppbyggnad, inventering och metodutveckling. 13 Observera att detta inte är urvalskriterier 41

42 Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 29: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 30 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 31 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 32 Dimension 3 Geografi Tabell 33 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 34 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp 42

43 2.4 Insatsområde 4: Transporter Investeringsprioritering 1: Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur inklusive multimodala noder. Bra och väl fungerande kommunikationer har stor betydelse för gränsregionens ekonomiska och sociala struktur. Väl sammankopplade transportsystem för såväl personer som gods, är en förutsättning för att utveckla bärkraftiga transportlösningar. Samtidigt ökar den individuella rörligheten och därmed främjas en gränsöverskridande arbetsmarknadsintegration och regionförstoring. Idag är det en utmaning att det inte finns en tillräckligt väl fungerande kollektivtrafik över nationsgränsen. Det är också viktigt att genom gränssamarbete utarbeta underlag för planerade infrastruktursatsningar i de regionala och nationella planerna och om möjligt tidigarelägga dessa satsningar genom olika former av finansieringslösningar. Därför är de specifika målen: 1. lätta och/eller tidigarelägga infrastruktursatsningar över, eller i anslutning till riksgränsen, genom framtagande av relevant kunskapsunderlag. 2. Ökat resande med gränsöverskridande kollektivtrafik. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde Genom Europeiska kommissionens initiativ Connecting Europe Facility ( ) kan investeringar göras inom ramen för TEN-T 14 med en tydlig koppling till EU:s tillväxtstrategi Europa I Europeiska kommissionens vitbok (Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem) lyfts initiativ som ska bidra till måluppfyllelse för ökad rörlighet, ta bort strategiska flaskhalsar och därigenom bidra till en ökad tillväxt och sysselsättning, samt reducera koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Analysen pekar ut de gränsöverskridande kommunikationerna som en av de största svagheterna i gränsregionen. Att den gränsöverskridande kollektivtrafiken inte är samordnad mellan Sverige och Norge på ett tillräckligt effektivt sätt skapar en hög miljöbelastning eftersom många transporter sker med bil. Samtidigt begränsas rörligheten eftersom alla människor inte har tillgång till bil. Genom att samverka kring gränsöverskridande transporter och infrastruktur skapas mervärden för gränsregionen, både för arbetstagare, som får ökade möjligheter att hitta ett jobb, för arbetsgivare som lättare hittar kompetent arbetskraft samt för turismen, eftersom fler människor kan ta sig till olika besöksdestinationer. Det Transeuropeiska Transportnätet TEN-T På nordisk nivå finns en vilja att utveckla viktig gränsöverskridande infrastruktur för att nå en bättre interaktion av transportmarknaden mellan EU och angränsande länder. Det skulle vara betydelsefullt om TEN-T också utvecklas så att större fokus läggs på gränsöverskridande infrastruktur. I programområdet finns stråk och noder som berörs av det europeiska transportnätet TEN-T, bl.a. korridorerna: Oslo-Göteborg-Köpenhamn, Oslo-Karlstad- Stockholm och Trondheim-Östersund-Sundsvall. Det finns en stor gränsregional potential i att koppla samman samtliga transportslag för att utveckla hållbara transportlösningar, både för person- och godstrafik. 14 TEN-T (Trans-European Transport Network) kommer att bestå av två olika dalar: Core Network består av de viktigaste anslutningarna och knutpunkterna i TEN-T och bildar ett stomnät. Comprehensive Network utgör en bas och täcker in stora delar av det europeiska transportsystemet och ska fungera som ett övergripande anslutningsnät till Core Network. 43

44 Pendling Med ökade möjligheter att använda kollektivtrafiken för arbetspendling mellan Sverige och Norge skulle miljöbelastningen minska och arbetsmarknadsregionen skulle bli större. En utvecklad och samordnad järnvägs- och busstrafik över gränsen förväntas resultera i att det kollektiva resandet kommer att öka. Detta leder i sin tur till minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som förvärvsfrekvensen ökar genom att arbetsmarknadsregionen blir större. Det påverkar även attraktiviteten på flera sätt. För orten, eftersom pendlaren kan bo kvar, för företaget/arbetsgivaren eftersom tillgången på kompetent arbetskraft ökar, och inte minst för individen som kan få ett intressant arbete men ändå bo på den ort man önskar, av olika skäl. Även fritidspendlingen påverkas positivt vilket inte minst väntas få betydelse för turismen. 44

45 Tabell 35: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens 1 Förbättrade gränsöverskridande kommunikationer som planeras/påbörjats efter framtagna kunskapsunderlag. 2 Utvecklingen i % för användandet av gränsöverskridande kollektivtrafik inom olika regioner, 45

46 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Följande aktiviteter är exempel på insatser som kan stödjas inom investeringsprioriteringen: Ta fram underlag för nya infrastruktursatsningar, exempelvis genom kartläggningar och analyser. - I dagsläget finns många brister i den gränsöverskridande infrastrukturen, vilket begränsar de gränsöverskridande kommunikationerna. Programmet kan inte åtgärda dessa problem genom investeringar i infrastruktur, däremot kan de projekt som finansieras bidra genom att ta fram underlag där det gränsöverskridande mervärdet syns. De kan ligga till grund för nya eller modifierade, och planerade, infrastruktursatsningar som ingår i regionala eller nationella planer. Programmet kommer därför att ge stöd till exempelvis kartläggningar och analyser om gränsöverskridande kollektivtrafik för olika transportslag, från väg till järnväg och vattenvägar/hamnar. Insatser som leder till en gränsöverskridande kollektivtrafikplanering. - Det finns idag olika orsaker till att kollektivtrafiken över gränsen inte fungerar optimalt. Programmet kommer att ge stöd till insatser som på olika sätt bidrar till en bättre samordning av kollektivtrafiken över gränsen. Exempel på sådana insatser är samordning av biljettsystem (inklusive månads- och rabattkort) för resor med kollektivtrafik över gränsen. Ett annat exempel är insatser som leder till en bättre samordning av tidtabeller för gränsöverskridande järnvägstrafik och buss. Här kan också ingå att undersöka kundunderlaget för den gränsöverskridande kollektivtrafiken. Samverkan mellan myndigheter på båda sidor om gränsen, på både regional och nationell nivå, är viktigt för att uppnå bästa möjliga resultat. Kompletterande insatser för att kunna köra tåg över gränsen. - Programmet kommer att ge stöd till en utveckling av kompletterande utbildning av tågförare, så att respektive lands tågförare ska få behörighet att köra tåg i det andra landet. Målgrupper Invånare och besökare i programområdet, näringslivet och statliga myndigheter. Typ av stödmottagare Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, universitet, högskolor, forskningsinstitut, utbildningsaktörer, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar. Horisontella kriterier Transporter är komplext ur ett miljöperspektiv. Desto fler människor eller gods som färdas på land och i luften desto mer påverkas miljön. För den regionala rörligheten och ur ett ekonomiskt och arbetsmarknadsperspektiv så är transporter oerhört viktigt för programområdet. Det Transeuropeiska transportnätet bör utvecklas i samklang med investeringsprioritering Ökad tillväxt ger fortfarande ökat koldioxidutsläpp. Det gäller att arbeta för ett grönare och fossilfritt transportsystem. Både varor och människor transporteras. Transportmönster för alla grupper av kvinnor och män ska beaktas i utformningen av projekten samtidigt som projekten ska förhålla sig till hållbar utveckling i alla dimensioner; social, ekonomisk och miljömässig. 46

47 Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen 15 För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. Förväntade resultat och effekter efter projektets genomförande. Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Projekt som inriktar sig mot grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis unga och invandrare. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt) Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. Aktivitetsindikatorer Tabell 36: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal kunskapsunderlag för gränsöverskridande infrastruktursatsningar som arbetats fram genom Interreg Sv No. Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 37: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov 15 Observera att detta inte är urvalskriterier. 47

48 Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 38 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 39 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 40 Dimension 3 Geografi Tabell 41 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 42 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Investeringsprioritering 2: Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet. Satsningar på en ökad användning av miljövänliga fordon och drivmedel, och samordning av transportslag och godsflöden bidrar till en positiv utveckling för miljön i gränsregionen. Det bidrar även till en förstoring av arbetsmarknaden vilket gynnar arbetstagaren som får lättare att få ett jobb och företaget som får lättare att hitta kompetent arbetskraft - och därmed i förlängningen en regional utveckling och tillväxt i gränsregionen. Både gods- och persontrafiken har ökat i omfattning i programområdet och ingenting tyder på att antalet transporter kommer minska inom överskådlig tid. En stor del av både person- och godstransporter i gränsregionen sker idag på väg med fordon som är starkt beroende av fossil energi. Därför är det viktigt att de beviljade projekten strävar efter att aktivt bidra till att - om inte minska miljöbelastningen - så i alla fall bromsa den. Utvecklingen av gröna transportkorridorer är också viktiga i detta sammanhang. Därför är det specifika målet: En ökad andel gods- och persontrafik som utförs med koldioxidsnåla transportsystem för att minska de samlade CO 2 utsläppen i programområdet. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde Europas koldioxidutsläpp inom transportsektorn ska reduceras med 60 procent till år 2050, och i städerna ska inga fossildrivna bilar finnas år Dessutom ska 50 procent av den totala mängden passagerare och gods på medellånga sträckor flyttas från väg till spårbunden trafik, eller sjöfart. För att möta dessa krav och bidra till måluppfyllelsen samtidigt som rörligheten och tillgängligheten ökas, krävs en omställning av transportsystemet och samhällsbyggandet, utifrån ett hållbart förhållningssätt. En stor del av både person- och godstransporter i gränsregionen sker idag på väg med fordon som är starkt beroende av fossil energi. Genom att arbeta gränsöverskridande för att samordna transportslag, underlätta kollektivt resande över gränsen och hitta lösningar som kan bidra till att både person- och godstrafiken blir mindre beroende av fossila bränslen, kan den negativa miljöpåverkan hejdas. Programanalysen pekar på att det finns goda möjligheter att öka 16 EU-kommissionens Vitbok (Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem) 48

49 produktionen av förnybar energi i programområdet, vilket ger en unik möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen. Utfasning av fossilberoende fordon De framtida energilösningarna kommer vara mer diversifierade än tidigare, eftersom de är mer anpassade till regionala förutsättningar. Det kan exempelvis handla om elektricitet, etanol eller biogas. En övergång från dagens fossilbaserade transportsektor är beroende av strukturella förändringar, inklusive en förbättring av infrastrukturen för elbilar, biogas etc. Det finns ett flertal goda exempel inom regionen där utvecklingen har stimulerats genom att delar av busstrafik och tjänstefordon har lagts om till drift från förnybara energikällor. En strukturell omläggning från vägbaserade godstransporter till järnväg och inre vattenvägar, liksom gröna transportkorridorer, medför mindre miljöpåverkan och minskar trycket på vägnätet. Möjligheterna till omläggning mot järnvägstransporter är av uppenbara skäl bundna till järnvägsnätets kapacitet. Hållbar gods- och persontrafik Både gods- och persontrafiken har ökat i omfattning. Den vägburna godstrafiken står för majoriteten av ökningen medan järnvägsgodset har hållit en relativt jämn nivå. En strukturell omläggning från vägbaserade godstransporter till järnväg och inre vattenvägar, liksom gröna transportkorridorer, medför mindre miljöpåverkan och minskar trycket på vägnätet. Möjligheterna till omläggning mot järnvägstransporter är av uppenbara skäl bundna till järnvägsnätets kapacitet. När det gäller person- och godstransporter är det viktigt att miljövänliga alternativ, samt användandet av järnväg och vattenvägar stimuleras, både genom att öka förutsättningar för och attityder till dessa. 49

50 Tabell 43: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens Genom Interreg V Sv No har genomförts aktiviteter med potential att påverka både utbud och efterfrågan på koldioxidsnåla transportsystem och trafiklösningar (kvalitativ) 50

51 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Följande aktiviteter är exempel på insatser som kan stödjas inom investeringsprioriteringen: Kartläggning av godsströmmar i programområdet, samt ta fram underlag som underlättar flytt av gods, från väg till järnväg och/eller vattenvägar. - För att känna till vilka förutsättningar och möjligheter som finns när det gäller att t.ex. överföra gods som transporteras på väg till järnväg eller andra transportslag krävs kunskap. Programmet kommer därför att ge stöd till kartläggningar och analyser. Här ingår också underlag för etablering av gröna transportkorridorer, som bidrar till att minska påverkan på miljön och samtidigt öka effektiviteten och säkerheten på vägarna genom särskilt anpassade transportsträckor för tung trafik. Tillgängliggöra system för koldioxidsnåla kollektivtrafiklösningar i städer och på landsbygden. - Genomföra aktiviteter eller kartläggningar som syftar till att fler koldioxidsnåla kollektivtrafiklösningar utnyttjas i städer och på landsbygden. Tillgängliggöra ny teknik/nya system för en ökad användning av koldioxidsnåla fordon, inklusive nya koldioxidsnåla bränslen. - Genomföra aktiviteter för att öka användningen av koldioxidsnåla fordon. Programmet kommer också att ge stöd till åtgärder som stimulerar utvecklingen av nya koldioxidsnåla bränslen, samt att utveckla en infrastruktur för att distribuera detta. Insatser som påverkar attityder och beteendeförändringar, ex. avseende miljövänliga transporter. - För att uppnå målet krävs också att människor och företag använder sig av de miljövänliga alternativ som finns tillgängliga. Programmet kommer därför att ge stöd till aktiviteter som ökar kunskapen om miljövänliga alternativ, både för person- och godstrafik. Också insatser som syftar till att påverka attityder och beteenden med målet att få människor att i större utsträckning välja koldioxidsnåla transportsystem, oavsett om det gäller person- eller godstrafik, kan stödjas. Exempel på aktiviteter är kampanjer och andra typer av informationstillfällen. Målgrupper Invånare och besökare i programområdet samt näringslivet. Geografi Denna investeringsprioritering avser insatser i delområdena Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Typ av stödmottagare Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, universitet, högskolor, forskningsinstitut, utbildningsaktörer, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar. Horisontella kriterier Det är viktigt att framhålla att samtliga projekt inom Interreg Sverige-Norgeprogrammet ska beakta alla tre horisontella kriterier hållbar utveckling, lika möjligheter och icke diskriminering samt jämställdhet även om det inte utgör projektets huvudskaliga syfte. Det innebär att när man till exempel främjar hållbar regional och lokal rörlighet så gör man det för 51

52 både kvinnor och män oavsett funktionshinder, etnisk bakgrund, religiös övertygelse eller sexuell läggning. Det är viktigt att insatser och aktiviteter anpassas efter projektet men programmet efterfrågar projektsökande som ser möjligheter i att beakta de horisontella kriterierna och använder kunskapen inom sitt verksamhetsområde att hitta vägar där fler kvinnor och män ur olika grupperingar har tillgång till och nytta av programmets resurser. Det i sin tur leder till att bidra till en generell förbättring av delaktighet och lika möjligheter i vår region. Projekten ska kunna visa upp ett systematiskt hållbarhetsarbete som på ett miljöanpassat sätt verkar för att all produktion och produktutveckling sker på ett så hållbart sätt som möjligt för att inte försämra eller minska tillgången till de regionala bioresurserna och naturtillgångarna för kommande generationer. Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen 17 För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. Förväntade resultat och effekter efter projektets genomförande. Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Projekt som inriktar sig mot grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis unga och invandrare. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt) Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. Aktivitetsindikatorer Tabell 44: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och koldioxidsnåla trafiksystem 17 Observera att detta inte är urvalskriterier. 52

53 Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 45: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 46 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 47 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 48 Dimension 3 Geografi Tabell 49 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 50 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp 53

54 2.5 Insatsområde 5: Sysselsättning Investeringsprioritering: Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning Gränsöverskridande rörlighet är en av programmets hörnstenar. För en väl fungerande arbetsmarknad behöver arbetskraftens kompetens matcha arbetsmarknadens behov. För att skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad i programregionen krävs ansträngningar för att underlätta möjligheterna för pendlare att hitta arbetstillfällen på andra sidan gränsen. Därmed kan det skapas gränsregionala synergieffekter som matchar utbudet och efterfrågan på arbetskraft. Därför är det det specifika målet: Att ha skapat en mer integrerad arbetsmarknad i gränsregionen. Koppling till analyser, strategier och gränsregionalt mervärde Sysselsättning och utbildning är två av Europa 2020-strategins grundbultar, och programmet har en direkt koppling till huvudinitiativet Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Programmet kan bidra till att uppfylla dessa mål genom att koppla samman kompetens och arbetstillfällen i ett större geografiskt sammanhang, liksom att öka tillgången till kompetensförsörjning, utbildning och valideringsmöjligheter. Nyttan av att göra detta i ett internationellt perspektiv slås t.ex. fast i Melding til Stortinget nr 18 ( ) Lange linjer kunnskap gir muligheter. Det finns i dagsläget ett stort flöde av arbetskraft och kapital över gränsen i programområdet. Analysen pekar på att rörlighet över gränsen är ett av programmets styrkeområden, och för arbetstagare och företag i gränsregionen spelar dags- och veckopendling en viktig roll. En utmaning är den relativt låga utbildningsnivån i flera delar av programområdet samt att de utbildningar som finns, inte alltid matchar behovet av kompetensförsörjning i programområdet. Gemensamma utbildningsinsatser bedrivs idag men olika regelverk i länderna medför problem med att göra detta fullt ut. Gränspendling Arbetskraftens rörlighet över nationsgränsen mellan Sverige och Norge har ökat kraftigt under 2000-talet, och fram till år 2010 fördubblades den arbetsrelaterade pendlingen. Större arbetsmarknadsregioner bidrar till ökad sysselsättning och konkurrenskraft, men också till positiva effekter på individnivå. Exempelvis går det att få ett jobb och samtidigt bo kvar där man är rotad. En integrerad arbetsmarknad över gränsen förutsätter att människor vågar ta steget att söka jobb i ett annat land. För att stödja arbetskraftens rörlighet krävs också att olika typer av mentala hinder rivs så att arbete utomlands avdramatiseras, inte minst hos unga personer. Matchning av kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden Samhället behöver god och kvalificerad arbetskraft för att vidareutveckla och stärka sin konkurrenskraft. För en väl fungerande arbetsmarknad behöver arbetskraftens kompetens matcha arbetsmarknadens behov. Gemensam utbildning och kompetensförsörjning är därför mycket viktigt för att öka sysselsättningen i respektive land, inte minst i ett långsiktigt perspektiv. Små- och medelstora företag är också viktiga för att skapa tillväxt och sysselsättning. Samverkan mellan företag över gränsen kan också bidra till en bättre arbetskrafts- och kapitalförsörjning. 54

55 Gränshinder Inom hela programgeografin finns gränshinder 18 som begränsar möjligheterna till gemensamma arbetsmarknader som sträcker sig över riksgränsen. De kan delas in i två typer, dels sådana hinder som beror på att ländernas regelverk inte fungerar optimalt tillsammans, dels sådana hinder som beror på bristande, eller svårtillgänglig information. Även hinder som beror på administrativa svårigheter, som exempelvis olika tolkningar av regelverk kan vara aktuella att lösa inom programmet. Ländernas olika utbildnings- och betygssystem kan också vara ett hinder på en gränsöverskridande arbetsmaknad, och programmet kommer därför att ge stöd till gemensamma insatser för validering och certifiering av kunskaper. 18 Ett annat hinder för den gränsöverskridande arbetspendlingen kan vara infrastrukturen och bristfälliga kollektivtrafiklösningar. Här finns en koppling till insatsområdet transporter. 55

56 Tabell 51: Programspecifika resultatindikatorer per specifikt mål ID Indikator Mätenhet Baseline värde Baseline år Mål (kvantitativt/kvalitativt) Datakälla Rapporteringsfrekvens Nya, och/eller vidareutvecklade metoder för kompetensutveckling och validering av kompetens, underlättar matchning på en gränsöverskridande arbetsmarknaden. (kvalitativ) 56

57 Aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen Exempel på aktiviteter som kan stödjas inom investeringsprioriteringen är: Projekt som stödjer företags och individers rörlighet över gränsen genom erfarenhetsutbyte eller genom att ta fram nya metoder och modeller. - Rörligheten över gränsen är ett av programområdets styrkeområden och programmet kan bidra till tydliga gränsöverskridande mervärden genom samverkan som stärker företags och individers rörlighet över gränsen. För att uppnå detta krävs olika typer av insatser, från erfarenhetsutbyte till metodutveckling. För att kunna sätta in rätt insatser kan kartläggningar och analyser över arbetsmarknadens nutida och framtida behov, samt efterfrågan på arbetskraft över gränsen behövas. Programmet kan också ge stöd till insatser som river mentala barriärer och visar på möjligheten till arbete i ett annat land, inte minst riktade mot unga. En förutsättning för att individer och företag ska kunna dra nytta av rörligheten över gränsen är att individens kompetens och utbildning även gäller på andra sidan gränsen. Insatser för att skapa en gemensam syn på kring validering kommer därför att ges stöd. Insatser som identifierar och reducerar gränshinder, inklusive bred spridning av information. - Gränshinder av olika slag hindrar rörlighet över gränsen, både för individer och för företag, och därmed målet om integrerade arbetsmarknader. Programmet kommer därför att ge stöd till projekt som på olika sätt identifierar och reducerar gränshinder. Projekt som bidrar till en bättre matchning mellan kompetens och arbetsmarknadens behov i gränsregionen. - En identifierad svaghet i programområdet är den relativt låga utbildningsnivån och att utbildningar inte matchar behovet av arbetskraft. Genom att sätta kompetensförsörjningen i ett större geografiskt perspektiv kan gränsöverskridande fördelar uppnås. Interreg Sverige-Norge kommer att stödja aktiviteter som utvecklar metoder och modeller för kompetensutveckling anpassade efter arbetsmarknadens behov i gränsregionen. Här ingår också aktiviteter som skapar samverkan mellan företag, organisation och myndigheter över gränsen. Gemensamma insatser som bidrar till en bättre matchning av kompetens och behov i gränsregionen kan stödjas, självklart också genom distansoberoende modeller. Samordning, samverkan och metodutveckling kring social omsorg och service som underlättar för individer att ta ett jobb på andra sidan gränsen. - Skillnader i social omsorg och service samt brister i harmonisering mellan Sverige och Norge kan vara ett hinder för olika grupper av arbetstagare att ta ett jobb på andra sidan gränsen. För att säkerställa att alla som vill kan söka sig över gränsen för att arbeta kommer programmet också att ge stöd till aktiviteter som exempelvis kopplar samman myndigheter över gränsen och underlättar tillgången till social omsorg och service. Huvudsakliga målgrupper Arbetstagare, arbetssökande, ungdomar samt små- och medelstora företag. 57

58 Geografi Denna investeringsprioritering avser insatser i delområdena Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Typ av stödmottagare Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå, utbildningsaktörer, matchningsaktörer, universitet, högskolor, forskningsinstitut, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar. Horisontella kriterier Vi kan inte låta biologiska, etniska skillnader eller funktionshinder tillåta olika bemötande av samhället. Att ta till vara kompetensen hos alla kvinnor och män är en nyckelfråga inom programområdet. Det är därför viktigt att insatser som underlättar rörligheten och ger en bättre matchning av arbetstagare och arbetstillfällen och som särskilt tar hänsyn till grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden, till exempel personer med utländsk härkomst, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Ett aktivt mångfalds- och integrationsarbete kan bidra till tillväxt genom att attrahera inflyttning till programområdet. Att ta vara på människors potential och olika bakgrund ger förutsättningar för bättre arbetsmiljö och ökad lönsamhet. Det bedöms också som viktigt att både kvinnor och män ska få tillgång till högre utbildning och då kunna välja på båda sidor om gränsen. Om utbildningssystemen var mer harmoniserade mellan länderna skulle detta fungera bättre. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns pendlingsmönster, vilket bl.a. beror på att gränspendlingen är koncentrerad till specifika branscher. Det är särskilt viktigt att insatser på detta område inte bara leder till att fler kan ta ett jobb på andra sidan gränsen, utan också att insatserna siktar på en jämnare könsfördelning och spridning mellan branscher. Analysen pekar också på att en anledning till att färre kvinnor arbetspendlar är att de har ett större ansvar för omsorg och arbetsuppgifter i hemmet. Så för att möjliggöra att fler kvinnor kan ta ett jobb på andra sidan gränsen krävs också insatser riktade mot social omsorg och service. Sverige och Norge har delvis olika system för social omsorg och service, samt brister i harmonisering, vilket begränsar möjligheten att ta ett jobb på andra sidan gränsen för till exempel kvinnor och ensamstående föräldrar. En förutsättning för en hållbar arbetspendling är att förutsättningarna för att resa kollektivt över gränsen förbättras för både kvinnor och män. I programområdet finns idag svårigheter att resa kollektivt över gränsen på grund av begränsningar i kollektivtrafiken. Här finns en koppling till insatsområdet Att främja hållbara transporter och ta bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Kartläggningar av arbetspendling för kvinnor och män och efterfrågan på arbetskraft kan också utgöra ett underlag för aktiviteter inom detta insatsområde. Det finns en tydlig koppling till insatsområde 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation inom denna investeringsprioritering för att utveckla och bygga ett grönare transportsystem med tillförlitlig och standardiserad tillgång på miljövänligt bränsle. Principer för projekturval inom investeringsprioriteringen 19 För att säkerställa att målet uppnås inom investeringsprioriteten kommer följande principer användas för urval av projekt med hög kvalitét. I handläggnings- och beslutsprocessen tillämpas principerna för bedömning och val av projekt. 19 Observera att detta inte är urvalskriterier 58

59 Bidra till insatsområdets mål. Gränsöverskridande mervärde. Bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Förväntad måluppfyllelse av insatsområdets indikatorer. Bidra till de regionala utvecklingsstrategiernas mål. Förväntade resultat och effekter efter projektets genomförande. Nyskapande, t.ex. nya arbetsmetoder och samverkansformer. Projekt som inriktar sig mot grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis unga och invandrare. Koppling till handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen. Samverkan och interaktion till andra projekt/program (regionalt, nationellt och internationellt) Aktivt ägarskap, lärandestrategi och spridning av resultat. Aktivitetsindikatorer Tabell 52: Gemensamma aktivitetsindikatorer för investeringsprioriteringen Namn på Indikator Mätenhet Målvärde Datakälla Rapporterings- Frekvens Antal legala resp. upplevda gränshinder, som eliminerats genom projekt inom Interreg Sv - No. Resultatram för insatsområdet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 53: Resultatramverk för insatsområdet Implementeringssteg, finansiell utfalls- eller resultatindikator Mätenhet (i förekommande fall) Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) Datakälla Förklaring av indikator vid behov Genomförandekategorier Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell: Genomförandekategorier Tabell 54 Dimension 1 Genomförandeområde Tabell 55 Dimension 2 Finansieringsform Tabell 56 Dimension 3 Geografi Tabell 57 Dimension 4 Territorial delivery mechanism Tabell 58 Dimension 5 Tematiskt mål Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp Kod belopp 2.6 Den planerade användningen av tekniskt stöd Kompletteras av Näringsdepartementet och Kommunal och moderniseringsdepartementet. 59

60 3. Finansieringsplan Hela kapitlet kompletteras när programmets budget är känd. 3.1 Finansiering per år Tabell 59: Finansieringsplan Fond Total ERUF Norska Interregmedel Totalt 60

61 3.2 Finansieringsplan Tabell 60: Finansieringsplan för det operativa programmet Insatsområde Tot EU- Nationell Indikativ fördelning av nationell Total Medfinansierings- För stödberättigande andel Medfinansiering medfinansiering finansiering grad info kostnad Offentlig medfinansiering Privat medfinansiering Innovativa miljöer Små- och medelstora företag Natur- och kulturarv Transporter Sysselsättning 61

62 Tabell 61: Finansieringsplan uppdelad på insatsområde och tematiskt mål. Insatsområde Tematiskt mål EU stöd Nationell medfinansiering Innovativa miljöer Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Total finansiering Små- och medelstora företag Natur- och kulturarv Transporter Sysselsättning Total Att öka små- och medelstora företags konkurrenskraft Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Tabell 62: Preliminärt stödbelopp som ska användas för klimatförändringsmål Insatsområde 1. Indikativt stödbelopp som kan användas för klimatförändringsmål (EUR) Andel av det totala stödet i det operativa programmet (%) Total 62

63 4. Verktyg för territoriell utveckling 4.1 Lokalt ledd utveckling Lokalt ledd utveckling är inte aktuellt för Interreg Sverige-Norge Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling är inte aktuellt för Interreg Sverige-Norge Programmet har valt att inte peka ut stadsutveckling som ett särskilt prioriterat område då programområdet är heterogent med både urbana och rurala områden. Däremot kommer aktiviteter under flera av insatsområdena på olika sätt kunna bidra till en hållbar stadsutveckling, exempelvis när det gäller kollektivtrafik. 4.3 Integrerad territoriell investering Integrerad territoriell investering är inte aktuellt för Interreg Sverige-Norge Samordning och samarbetsaktiviteter inom EU:s strategi för Östersjöregionen. Interreg Sverige-Norge ingår i geografin för Östersjöstrategin. Syftet med Östersjöstrategin är att bidra till en förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad gränsöverskridande brottslighet. Östersjöregionen ska vara en föregångsregion för hela EU. Östersjöstrategins tre mål är att: (1) Rädda havsmiljön; (2) Koppla samman regionen, samt; (3) Öka välståndet. Många av de utmaningar som Sverige och EU står inför är gränsöverskridande i sin natur, både för lokal, regional och nationell nivå. Även EUs gemensamma tillväxt- och sysselsättnings-strategi, Europa 2020, betonas vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar. EU:s strategi för Östersjöregionen ger en viktig vägledning för valet av insatser och bidrar till att det regionala strukturfondsprogrammet kan användas på ett mer målmedvetet och fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar i makroregionen. En framgångsfaktor för EU:s strategi för Östersjöregionen är en väl fungerande flernivåstyrning mellan olika samhällssektorer. Alla nivåer behöver delta i arbetet för att nå strategins mål. Ett Östersjöstrategiprojekt kan utgöras antingen av ett flaggskeppsprojekt som anges i strategins handlingsplan eller projekt med tydlig makroregional påverkan som bidrar till att nå strategins mål och indikatorer genom att bidra till att genomföra en eller flera av åtgärder i handlingsplanen. Programmet har en klar koppling till Östersjöstrategin, och kan bidra till strategins genomförande via valet av tematiska mål och prioriterade områden. Östersjöstrategin har beaktats vid fastställande av målen och har en direkt koppling till flera av programmets insatsområden: 1) Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 4) Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur och 5) Att främja 63

64 sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Också insatsområde 3) Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser har en indirekt koppling till Östersjöstrategin då insatser för att främja naturarv och bevara biologisk mångfald kan bidra till en förbättrad havsmiljö. Nedan finns en sammanställning av kopplingen mellan Interreg Sverige-Norges insatsområden och prioriterade områden i Östersjöstrategin, liksom förslag på åtgärder som kan stödjas: Insatsområde 1 Innovativa miljöer Prioriterat område 7) regionens potential avseende forskning och innovation. 20 Insatsområde 2 Små och medelstora företag Prioriterat område 8) genomföra småföretagsakten för att främja entreprenörskap, stärka små och medelstora företag och använda de mänskliga resurserna mer effektiv. Prioriterat område 8.1) främja unga entreprenörer. Insatsområde 3 Natur- och kulturarv Prioriterat område 2) bevara naturområden och biologisk mångfald, inklusive fiske. Prioriterat område 9) göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart. 21 Insatsområde 4 - Transporter Prioriterat område 11) förbättra interna och externa transportförbindelser. Prioriterat område 4) föregångsregion för ren sjöfart. Insatsområde 5 - Sysselsättning Prioriterat område 8.7) implementera Baltic Sea Labour Network-projektet. Prioriterat område 8.8) samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlarna. 20 Kan bidra både direkt och indirekt, genom innovation i övriga prioriterade områden. 21 Kan bidra indirekt till uppfyllandet av det prioriterade området, då programmet stödjer insatser för att utveckla natur- och kulturarv. 64

65 5. Genomförandebestämmelser för programmet 5.1 Ansvariga myndigheter Kompletteras av Näringsdepartementet och Kommunal och moderniseringsdepartementet Procedur för etablerande av gemensamt sekretariat Kompletteras av Näringsdepartementet och Kommunal och moderniseringsdepartementet Sammanfattande beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem Kompletteras av Näringsdepartementet och Kommunal och moderniseringsdepartementet The apportionment of liabilities among the participating Member States in case of financial corrections imposed by the managing authority or the Commission Kompletteras av Näringsdepartementet och Kommunal och moderniseringsdepartementet Användning av EURO Valutan för programmet är Euro och ansökan samt beslut ska därmed vara i Euro. All ekonomisk redovisning sammanställs i Euro och utbetalningar kommer att göras i Euro (gäller för medlemsstaten Sverige). Kostnader i annan valuta (SEK) ska omvandlas enligt Kommissionens månatliga snittkurs som gäller för den månad i vilken de ekonomiska underlagen från stödmottagaren skickas in till förvaltande myndighet (kontrollanten). 5.2 Partnerskapets delaktighet Relevanta parters roll i förberedelser, genomförande, övervakning och utvärdering av det operationella programmet Region Värmland fick i februari 2013 uppdraget att samordna framtagandet av programmet tillsammans med Region Dalarna, Region Jämtland, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västernorrland 22 samt med fylkeskommunerna i Nord- och Sør-Trøndelag, Hedmark, Østfold, och Akershus fylke. Länsstyrelsen i Jämtlands län fick i uppdrag att vara förvaltande och attesterande myndighet för programmet samt att bistå Region Värmland i framtagandet av förslag till program avseende bland annat genomförande, uppföljning, utvärderingssystem och horisontella mål. Eftersom det svenska Näringsdepartementet fattade beslut om att utöka programgeografin med Västernorrlands län den 3 oktober, är den förankring som har skett där undantagen i denna sammanställning. Kontaktpersonen på Länsstyrelsen i Västernorrlands län fick remissutkastet men någon remiss skickades av naturliga skäl inte ut i länet. Programframtagandet har skett i dialog med det svenska Näringsdepartementet, norska Kommunal- og regionaldepartementet (numer Kommunal og moderniseringsdepartementet), DG Regio samt det för förhandsutvärderingen upphandlade företaget Kontigo AB. Tidigare 22 Enligt det svenska regeringsbeslutet daterat den 28 februari 2013 ska programgeografin utgöras av fyra län på svensk sida och fem fylken på norsk sida. Den 3 oktober kom dock ett nytt regeringsbeslut som även inkluderar Västernorrlands län i ordinarie programgeografi. Detta har bla. medfört att den analys med tillhörande Swot som redan har gjorts för programmet behöver kompletteras med statistik för ytterligare ett län. 65

66 program har varit framgångsrika och det finns en tydlig politisk vilja i respektive region att fortsätta arbeta med Interreg Sverige-Norge som ett verktyg, för att nå en bättre regional utveckling och tillväxt i gränsregionen. Tidigt i processen bestämdes att en programanalys behövde tas fram för att ge en bra bild av hur regionen ser ut kompletterat med en SWOT-analys. De identifierade utmaningarna har sedan använts för att mejsla fram de insatsområden programmet har valt att fokusera på. Den analysgrupp som sattes samman presenterade ett första utkast till inriktning för programmet. Skrivgrupperna har skrivit text för att förtydliga de valda områdena där det har behövts. En tjänsteman från varje region har förberett de beslut som fattas i den politiska styrgruppen, som sedan har tagit ställning till föreliggande utkast. Den regionala förankringen är mycket viktig för att få ett bra och väl genomarbetat program som svarar mot regionala utvecklingsbehov. Den regionala förankringen har pågått parallellt med framtagandet av programmet, där utskickad remiss/höring varit en del i den totala förankringsprocessen. Respektive organisation har själv ansvarat för den regionala förankringen i sin region. Det innebär att regionerna själva har bestämt vilken aktör programutkastet förankrats med, och på vilket sätt. Exempel på former av förankring är möten, workshops, tryckmaterial och konferenser. Vikten av att involvera det privata näringslivet i programmet betonas ofta. Dock har de aktörer som arbetar med framtagandet av programmet begränsad direkt kontakt med enskilda företag. Programmet har därför huvudsakligen förankrats med företrädare för näringslivet, exempelvis kluster- och branschorganisationer, snarare än enskilda företag. En bred remiss skickades ut under sommaren till aktörer som identifierades som viktiga i det regionala utvecklingsarbetet i respektive region. Det var både offentliga och privata aktörer, exempelvis kommuner, myndigheter, branschorganisationer, kluster samt högskolor och universitet. En komplett lista finns i bilaga 9.3. För att underlätta hanteringen av remissen/utkastet fanns fyra frågor som skulle besvaras: 1. Är de specifika målen relevanta för programområdet? 2. Är aktiviteterna relevanta för programområdet? 3. Saknas någon aktivitet? 4. Eventuella övriga synpunkter? För näringslivets företrädare fanns två kompletterande frågor att svara på: 1. Hur ser ni på er medverkan i programmet? 2. Hur ser ni på möjligheten att vara medfinansiär i de aktiviteter/projekt som kan genomföras inom programmet? De viktigaste inspelen från remissen redovisas nedan. Först följer de mer generella inspelen: Västernorrland bör ingå i ordinarie programgeografi. Genomförandeorganisation regional förankring är viktigt. Synd att folkhälsa och kultur försvinner. Oro för att små projektägare ska försvinna. Lägg till forskningsinstitut som aktör i alla insatsområden. Förutom att det kom fram konkreta synpunkter i remissvaren var även ett viktigt resultat att de som svarade ställde sig bakom förslaget till program. Många uttryckte att de var nöjda med 66

67 valen av de tematiska målen och investeringsprioriteringarna. Att det var bra aktiviteter som listades samt att det gränsöverskridande perspektivet var tydligt beskrivet. Det vill säga att programutkastet ansågs tillgodose det utvecklingsbehov man såg i den egna regionen. I remissvaren fanns också inspel som inte kunde beaktas. Ett tydligt exempel på detta är att svarande önskade en annan formulering av tematiska mål eller investeringsprioriteringar. Ett annat exempel är önskemål om insatser som inte ryms inom det aktuella tematiska målet och investeringsprioriteringen, exempelvis fiberutbyggnad, investeringar i väg och tillgång till såddkapital. Avslutningsvis var ett viktigt inspel också att hålla skrivningar om branscher generella, d.v.s. att inte peka ut specifika branscher i utkastet, med hänvisning till att programmet ska hålla i sju år och att mycket kan hända på den tiden. I tabellen nedan sammanfattas de viktigaste inspelen från remissen uppdelat per insatsområde. Insatsområde: Innovativa miljöer Bredda definitionen av innovation. Olika typer av aktörer bör involveras i innovationsarbetet. Forskningen ska vara efterfrågestyrd vilket också borde vara en princip för urval. Tydliggör vad forskningen ska användas till. Starkare skrivning om samverkan. Aktiviteter ska riktas mot nya och befintliga kluster. Insatsområde: Natur- och kulturarv Natur- och kulturarv bör vara mer utvecklingsorienterat. Tydliggör ekosystemtjänster. Landsbygdsperspektivet. Säkerställ kunskaps- och erfarenhetsmöten som aktivitet. Insatsområde: Små- och medelstora företag Förtydliga skrivningar om erfarenhetsutbyte. Ta med ungdomsperspektivet. Specifika branscher kan lyftas in under växande branscher. Programmet har svårt att påverka konkurrenskraften. Periferi kontra centrum lyft fram företag i glesbygd tydligare. avsnitt aktörer - mjuka upp begreppet branschorganisationer. Insatsområde: Transporter Tydliggör attraktivitet, lyft fram besöksdestinationer Aktiviteter och mål hänger inte riktigt ihop. Förnyelsebara drivmedel både biodriv och el. Exempel på andra typer av analyser: (1) individers rörlighet över gränsen, (2) minska trafiken/belastningen. Inkludera attityder/beteenden i aktiviteter. Förslag på begrepp transportsystem. Insatsområde: Sysselsättning Unga förbereda mentalt för arbete i annat land. Säkerställ att rörlighet för individer och företag syns. Tydliggör gränshinder, t.ex. företagarperspektiv. Lyft in validering/certifiering. Säkerställ att både strukturer och mentala hinder finns med. 67

68 I remissvaren kom också inspel som rör administrationen av projekten, både från offentliga och privata aktörer (exempelvis angående rekvisitionsförfarandet). Eftersom dessa inspel gäller inte bara programskrivningen utan också genomförandet av programmet har de skickats till förvaltande myndighet. Se nedan: Specifika önskemål om hur näringslivet kan vara med avseende administrativ hantering Hur förenkla för små aktörer att delta? Små projekt och enklare förfarande efterfrågas Den regionala förankringen utgörs inte bara av remissen utan har pågått parallellt med att programmet arbetats fram. På möten och konferenser har programutkastet i sin helhet diskuterats, men ibland har möten fokuserat på vissa delar och teman, exempelvis miljö. Detta gäller inte minst i möten med kommunerna som ansvarar för ett brett spektra av områden. Kommunernas roll i partnerskapet har både varit att ge inspel till programutkastet i sin helhet, liksom att ge fördjupning i vissa tematiska områden. Vid specifika frågeställningar kopplade till programmets insatsområden, exempelvis miljö och infrastruktur, har diskussion dessutom förts med specialister på det aktuella området. Detta för att säkerställa att området har beskrivits korrekt och för att få till bra formuleringar i alla väsentliga delar. De viktigaste inspelen från övriga kontakter med partnerskapet följer här. Många anser att programmet väl speglar det utvecklingsbehov som finns i den egna regionen. Det är också bra att det är brett skrivet, även om en del önskar att det vore lite spetsigare. De som anger att det vore bra om det var lite spetsigare formulerat har dock inget konkret förslag om vad som i så fall ska bort. Någon har även kommenterat att programmet är mindre flummigt denna gång, det vill säga att programmet har blivit mer konkret i jämförelse med tidigare programperioder. Ett axplock av övriga synpunkter följer här: Det är bra att företagsetableringar gäller på båda sidor om gränsen. Det starka näringslivsperspektivet är viktigt. Det är viktigt att dra nytta av tidigare gjorda projekt så att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Det är viktigt att känna till vilka typer av projekt som pågår i hela programgeografin så att man kan lära av varandra. Ett processtöd saknas idag. Hur gör jag för att skapa ett bra projekt i Interreg Sverige- Norge? Det är viktigt att kreativa näringar ryms inom insatsområdet små och medelstora företag. På infrastrukturområdet är snabba kommunikationer viktigt. Landskapet borde tillvaratas bättre eftersom det är gemensamt för länderna. Kunskapsöverföring är en viktig åtgärd som tidigare har gjorts på individnivå men som nu borde göras på företagsnivå. Gemensam strategisk planering Flera av de synpunkter som inkom berör genomförandet av programmet snarare än programskrivningen vilket är ett viktigt medskick för framtiden. 68

69 6. Samarbete mellan fonderna EAFRD, EMFF och andra europeiska och nationella finansieringsinstrument och EIB I programperioden finns en ökad ambition om samordning mellan EU:s fonder och program. Interreg Sverige-Norge har koppling till flera av EU:s fonder och program, både vad gäller strukturfonder och transnationella sektorsprogram. Beröringspunkterna kan vara både tematiska och geografiska. Detta skapar möjligheter i form av potentiella synergieffekter mellan olika program, samtidigt som det är viktigt att säkerställa insatser genomförs i det program som är mest lämpligt för projektidén. Nedan finns en lista över fonder och program som har beröringspunkter med Interreg Sverige-Norge. Nationella och regionala strukturfondsprogram (Sverige) Öresund-Kattegat-Skagerrak Botnia-Atlantica Nordsjöprogrammet Östersjöprogrammet Norra periferin Interreg Europe URBACT Horisont 2020 COSME Connecting Europe Facility Erasmus+ Programmet för sysselsättning och social innovation Kreativa Europa LIFE För att säkerställa att rätt typer av insatser genomförs i programmen måste ansökningar tydligt visa varför de passar bäst i Interreg Sverige-Norge i förhållande till andra program. Det gränsöverskridande mervärdet står i fokus, liksom att ansökningarna tar avstamp i programområdets förutsättningar. Nedan finns två tabeller som övergripande visar kopplingen till andra program och fonder som har beröringspunkter med Interreg Sverige-Norge. Sammanställningarna visar att det finns goda förutsättningar för att skapa synergier mellan de olika programmen. Exempelvis skulle ett projekt inom Interreg Sverige-Norge kunna vara ett steg på väg mot ett större transnationellt projekt. Synergier kan också uppstå genom att Interreg Sverige-Norge fångar upp resultat från andra EU-projekt och vidareutvecklar dessa utifrån programmets unika förutsättningar. Utöver EU:s program och fonder har Interreg Sverige-Norge också kopplingar till nationella program och fonder, både på norsk och på svensk sida. Här gäller samma principer som tidigare nämnts ovan, d.v.s. att projekten ska kunna visa upp ett tydligt gränsöverskridande mervärde och motivera varför de passar in i Interreg Sverige-Norge i förhållande till andra program. 69

70 Sammanfattning av valda tematiska mål i aktuella strukturfondsprogram I tabellen redovisas förhållandet mellan Sverige-Norge och andra strukturfondsprogram med utgångspunkt i valda tematiska mål. Program Val av tematiska mål Sverige-Norge Mellersta Norrland Norra Mellansverige Väst Europeiska Socialfonden Nordsjöprogrammet 23 1 (4) (5) 6 7 Östersjöprogrammet Norra periferin Botnia-Atlantica Öresund-Kattegat Skagerrak Interreg Europe Huvudsakliga kopplingar till transnationella sektorsprogram per insatsområde I tabellen redovisas tematiska kopplingar till transnationella sektorsprogram med utgångspunkt i tematiska mål som är stödbara i programmet. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att främja små- och medelstora företags konkurrenskraft Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet - Horisont COSME - Programmet för sysselsättning och social innovation - Kreativa Europa - (Horisont 2020) - LIFE - Kreativa Europa 26 - (Horisont 2020) - Connecting Europe Facility - (Horisont 2020) - Erasmus+ - Programmet för sysselsättning och social innovation - (Horisont 2020) 23 Ej beslutat i oktober Ej beslutat i oktober Horisont 2020 har genom delprogrammet Samhälleliga utmaningar koppling alla programmets insatsområden. För enkelhetens skull lyfts den huvudsakliga kopplingen till insatsområdet Att främja forskning, teknisk utveckling och innovation upp. 26 Kreativa Europa har koppling till investeringsprioriteringen som berör natur- och kulturarv. 70

71 7. Minskad administrativ börda för stödmottagarna Förvaltande myndigheter för de territoriella samarbetsprogrammen i Sverige har fått i uppdrag av den svenska regeringen att redovisa åtgärder för ökad samordning och förenkling inför programperioden Det viktigaste syftet med dessa åtgärder är att förenkla för projektägare inom territoriella samarbetsprogram som förvaltas i Sverige. Förvaltande myndigheter på Tillväxtverket samt Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län har bildat en arbetsgrupp för att arbeta med dessa frågor. Arbetsgruppen Samordning för förenkling har under våren och hösten 2013 haft fysiska möten, mail- och telefonkontakt samt arbetar via en webbaserad projektplats. En rapport har lämnats in till Näringsdepartementet i Sverige i september 2013 med anledning av detta uppdrag. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt samarbeta under hela programperioden. I arbetet med att finna samordnings- och förenklingsområden har gruppen utgått ifrån egna erfarenheter i arbetet med programperioden men har även haft ett antal studier och rapporter som underlag. Riksrevisionen i Sverige har granskat hur effektiv den statliga verksamheten är och i det arbetet skrevs rapporten Mer att förenkla Administration i strukturfondsprojekt. Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport att förvaltande myndigheter bör implementera och tillämpa de av EU:s förenklingsåtgärder som är relevanta för att underlätta administrationen. Näringsdepartementet i Sverige har inför förhandlingar och förberedelser för programperioden samlat in synpunkter och erfarenheter om att driva projekt inom ramen för de regionala strukturfonds-programmen samt de territoriella samarbetsprogrammen. Syftet med detta arbete var att inhämta förstahandsinformation från de som driver projekt om vilka problem som finns och vilka förenklingsåtgärder som behövs. Projektägarna som deltog var generellt positiva till genomförandet och efterfrågade inte några stora förändringar. Däremot framfördes flera förenklingsförslag och man efterfrågade mer stöd från förvaltande myndighet och nationella kontrollanter samt förutsägbarhet och stabilitet kring vilka utgifter som är stödberättigande. Utifrån arbetsgruppens erfarenheter samt synpunkter och förslag i tidigare nämnda studier och rapporter har förenklingsområden identifierats. Några av dessa är: Harmonisering av regelverk och ansökningsformulär I och med de nya förordningarna och delegerande och implementerande akter kommer det att finnas harmoniserade regler för t.ex. stödberättigande kostnader då dessa till stora delar bestäms på EU-nivå. Regelverk kring upphandling och statsstöd upplevs av stödmottagarna som krångliga. Arbetsgruppen planerar att genomföra regelbundna utbildningar för personal på förvaltande myndighet och sekretariat kring dessa frågor för att kunna ge ett bättre stöd till stödmottagarna. EU-programmet INTERACT har i ett flerårigt projekt (tillsammans med flertalet territoriella samarbetsprogram) utvecklat mallar för ansökningsblanketter, rapporter, faktablad om tolkning av olika kostnader mm. Detta arbete har till stora delar legat till grund för det förenklingsarbete som har bedrivits i arbetsgruppen med de svenska förvaltande myndigheterna. Syftet är att göra så enkla blanketter som möjligt men som samtidigt fångar upp all viktig information som behövs för programadministrationen. Ett annat syfte är att få så 71

72 lika blanketter som möjligt för program som ligger geografiskt nära varandra och som i vissa fall kan ha samma stödmottagare. I arbetet ingår också att utveckla NYPS2020, det elektroniska handläggarsystem som används av alla gränsöverskridande program som förvaltas i Sverige. Via systemet kommer det att vara möjligt att elektroniskt skicka in ansökan om stöd och ansökan om utbetalning av EU-medel. I största möjliga mån kommer kommunikation mellan handläggare och stödmottagare att äga rum via NYPS. Horisontella kriterier Projektägare såväl som handläggare behöver ökad kompetens inom sakområdena och verktyg för att i sina projekt såväl i ansökan som i aktiviteter arbeta med att uppfylla kriterierna på ett godtagbart sätt. En gemensam workshop för programskrivare och förvaltande myndigheter har genomförts i detta syfte. Arbetsgruppen planerar att genomföra regelbundna utbildningar för handläggare även kring dessa frågor för att kunna ge ett bättre stöd till stödmottagarna. Indikatorer Arbetsgruppen anser att det är värdefullt att titta på gemensam outputs och resultatindikatorer i den mån det är möjligt. I sådant fall bör de mätas på liknande sätt. Utvärdering och resultatspridning I tidigare programperiod har ett antal utvärderingar av programmen utförts. Upphandling av konsulter har skett gemensamt för tre gränsregionala program genom Övervakningskommitténs sekretariat, både avseende genomförandeorganisation och uppnådda resultat. Erfarenheterna är mycket goda. Inom detta område kommer samverkan kring resultatspridning och utvärdering att utvecklas vidare. Kompetensutveckling/utbildning tidigare programperiod har Tillväxtverket erbjudit olika erfarenhetsutbyten inom de territoriella samarbetsprogrammen. Möten för erfarenhetsutbyten har arrangerats minst två gånger per år. Dessa kommer att utvecklas vidare i den här programperioden. Behov av kompetenshöjning finns inom ett antal områden och gemensamma utbildningsinsatser kommer att genomföras under programperioden. Kommunikation Samordning i kommunikationsfrågor sker genom nätverket för kommunikatörer i strukturfondsprogram. De träffas två gånger per år för erfarenhetsutbyte. Nätverket planerar för fortsatt verksamhet i nästkommande programperiod. 72

73 8. Horisontella kriterier Horisontella kriterier för programmet är hållbar utveckling, lika möjligheter och ickediskriminering samt jämställdhet. Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier. De ska beaktas under utformning och bedömning och i projekturvalet i genomförandet av all projektverksamhet. Fokus på de horisontella kriterierna ska också återspeglas i uppföljning och utvärdering. Hållbar utveckling, lika möjligheter och ickediskriminering samt jämställdhet kan ha olika tyngd beroende på vilket projekt som ska genomföras. Programmets målsättning är dock att stödmottagarna kreativt ska använda sig av de horisontella kriterierna som en möjlighet att utveckla projektet. Det handlar om att prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Arbetet med de horisontella kriterierna är både ett mål och medel för att nå hållbar tillväxt. 8.1 Hållbar utveckling Samtliga projekt i programmet ska använda sig av de horisontella kriterierna miljö, tillsammans med de andra två horisontella kriterierna, även om det inte utgör projektets huvudsakliga syfte. I de nationella och regional tillväxtarbete i både Sverige och Norge är miljödriven näringslivsutveckling en viktig grund för utvecklingen av varor- och tjänster och ny teknik. Idag har regionen överlag hög energiförbrukning och transportsektorn ökar och är i hög grad beroende av fossil energi samtidigt som det är bristande tillgång på kollektivtrafik över gränsen. Därför ser programmet möjligheter i erfarenhetsutbyte av fjärrvärme och bioenergi inom regionen och det finns potential för ökad produktion av förnybar energi. Utökad användning av bioenergi för uppvärmning kan frigöra el från vattenkraft till andra sektorer. Energikontor och etablerade nätverk är en resurs för energieffektivisering i båda länderna och utvecklingen inom miljöteknik leder till företagsetableringar och ökad sysselsättning. En effekt av det på längre sikt varmare klimatet kommer att innebära allt längre odlingssäsong i regionen och skapar då möjligheter för nya grödor i jordbruket. 8.2 Lika möjligheter och icke-diskriminering Utanförskap är idag ett allvarligt problem i Europa och följaktligen i Interreg Sverige- Norgeprogrammet. Programområdet är heterogent med en högre andel utlandsfödda och barn till utlandsfödda i programmets sydligaste områden till en nästan obefintlig invandring i nordliga inlandsområden. Bristande integration och frånvaro av mångfaldsperspektivet är inte enbart ett problem för de som drabbas direkt, det betyder också att tillväxtpotentialen inte tas till vara. Samhället missar möjligheten att använda sig av kunskap och förmågor som kan tillföra det invanda nya insikter. Språk- och kulturkompetens är en av många resurser som bör användas i projekten, tillsammans med utlandsföddas internationella kontaktnät. Det skulle kunna vara en resurs när det gäller innovationsutveckling och entreprenörskap. Sysselsättningsgraden i ett samhälle måste ses igenom glasögon med perspektivet lika möjligheter och icke diskriminering. För att trygga och utveckla tillväxten måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka för personer med utländsk härkomst, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är också en resurs för att trygga kompetensförsörjningen och för att möta de demografiska utmaningarna som programområdet har. 73

74 8.3 Jämställdhet En smart och hållbar tillväxt för alla innebär att kvinnor och män har samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få lika tillgång till resurserna. Att arbeta för detta innebär bland annat att kunskap och kompetens utnyttjas optimalt när kvinnor och män deltar på lika villkor. Ökas jämställdheten innebär det också en fördjupad demokrati i samhället vilket leder till en ökad tilltro mellan offentliga organisationer och individer som i sin tur leder till ett starkt socialt kapital. Programadministrationen måste visa att samhället står bakom jämställdhetsintegrering och att den ska tas till vara i genomförandet av ett projekt. Jämställdhetsfrågan måste vara med när projektet planeras för att det ska finnas en verklig chans att jämställdhetsinsatser kan integreras i projektet. För att uppnå ekonomisk jämställhet är det viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarkanden. Tillväxtmöjligheterna måste i större grad nå bör fler branscher än de traditionellt manliga. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, inom olika sektorer och på olika nivåer samt med olika lön trots likvärdigt arbete. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Därför är det viktigt att reflektera över hur olika branscher gynnas respektive missgynnas av de insatser som sker. Det ovan gäller inte bara arbetstagare utan även kvinnor och män som är företagare. Det bedöms också som viktigt att både kvinnor och män ska få tillgång till högre utbildning och då kunna välja på båda sidor om gränsen. Om utbildningssystemen var mer harmoniserade mellan länderna skulle detta fungera bättre. Genom ökad jämställdhet kan även maktbalansen i både formella och informella nätverk ändras och fler får tillgång till dem. 74

75 9. Bilagor 9.1 En förteckning över större projekt för vilka genomförande planeras under programperioden Inga planerade större projekt är identifierade i Interreg Sverige-Norge Resultatram för programmet Kompletteras när programmets budget är känd. Tabell 63: Resultatram för samarbetsprogrammet Insatsområde Implementeringssteg, finansiella, eller aktivitetsindikatorer Mätenhet Avstämningspunkt för 2018 Slutmål (2022) 9.3 Förteckning på relevanta parter som varit delaktiga i framtagandet av programmet Partnerskapets delaktighet beskrivs i kapitel framtagandet av programmet har respektive region kontinuerligt förankrat arbetet och processen på hemmaplan, vilket innebär att förankra det mot externa aktörer (potentiella projektägare) och mot den egna politiken. För politikens del finns det även två dimensioner där förankring har skett; dels med den egna styrgruppsledamoten, men också i den egna organisationen. Detta eftersom det är respektive regions styrelse som fattar beslut om programutkastet och formellt lämnar in detsamma. perioden 10 juli till den 20 september skickades programmet ut på en bred remiss. Respektive region ansvarade för att skicka ut remissen till de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna. Den skickades ut brett och svar inkom från ett antal aktörer i respektive region. Svar kom in från följande aktörer i Sverige: Region Värmland Värmlandstrafik Trafikverket Riksantikvarieämbetet, RAA Tillväxtverket 27 Sekretariatet för Nordens Gröna Bälte, NGB Region Dalarna Intresseföreningen Bergslaget Borlänges kommun Säters kommun Avestas kommun Länsstyrelsen i Dalarnas län Svar kom in från följande aktörer i Norge: Akershus fylkeskommune Statens vegvesen Kjeller Innovasjon Østfold fylkeskommune Østfold museum Rømskogs kommune Fredrikstads kommune (formannskapet) Fredrikstads kommune (Nedre Glomma regionråd) Sør-Trøndelag fylkeskommune Fylkesmannen i Sør-Trøndelag Sør-Trøndelag idrettskrets (STIK) 27 Särskild avstämning mot Östersjöstrategin 75

76 Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Västra Götaland Högskolan Väst SP, Statens provningsanstalt Arbetsförmedlingen Fyrbodals kommunalförbund LRF (Västra Götaland) Västarvet Coompanion/Social ekonomi Fyrbodal Regionförbundet i Jämtland Östersunds kommun Vaajma Strömsunds kommun Ragunda kommun JämtlandHärjedalenTurism (JHT) Handelskammaren Mittsverige Krokums kommun Landstinget och Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Bildningsförbundet Mittnorrland (BFM) Nordiskt centrum för Kulturarvspedagogik (NCK) Jamtli Sundsvall42 Åre kommun Åkroken Science park Bergs kommun Naboer AB Torsta AB Unionen (Jämtland) Høgskolen i Sør-Trøndelag Naboer AB Norsk Senter för bygdeforskning NTNU (Norges teknisknaturvitenskaplige universitet) Bygdeforskning Nord Trøndelag fylkeskommune HiNT (Høgskolen i Nord- Trøndelag) Kysts-Skogbruket Trøndelag Forskning og Utvikling Lierne kommune Fylkesmannen i Nord-Trøndelag Bioforsk Hedmarks fylkeskommune Regionrådet før fjellregionen Teater Innlandet Trysil kommune Kunnskapsbyen Lilleström - FEM nätverket Østlandsforskning Næringsforum i Fjellregionen i Hedmark fylke Glåmdal regionråd Høgskolen i Hedmark Deltagande aktörer på lokala och regionala möten, konferenser och workshops. Kommunerna i respektive region har deltagit i flera olika delar/nivåer av den regionala förankringen, eftersom de har ett brett ansvarsområde från näringslivsfrågor till skolfrågor. Ibland har fokus legat på programutkastet i stort och ibland har fokus legat på en specifik sakfråga. För enkelhetens skull nämns kommunerna en gång i listan nedan. Sverige: Alla kommuner i Värmlands län Region Värmland ALMI Företagspartner i Värmland AB Communicare CTF/Vinnova (Centrum för tjänsteforskning) Norge Alla kommuner i Akershus fylkeskommune Akershus fylkeskommune Fylkesmannen i Oslo og Akershus Follorådet Kunnskapsbyen Øvre Romerike utvikling Innovasjon Norge 76

77 Drivhuset Handelskammaren Värmland Service AB Karlstads universitet Landstinget i Värmland Länsstyrelsen i Värmlands län Näringslivssamverkan i Kristinehamn Stiftelsen Inova i Värmland Studiefrämjandet Värmland/Bergslagen Stål & Verkstad (klusterorganisation) The Packaging Arena (klusterorganisation) The Paper Province (klusterorganisation) Ung Företagsamhet Värmland Visit Värmland (klusterorganisation) Värmlands idrottsförbund ARKO samarbetsorganisation Brottsförebyggande centrum i Värmland Bättre affärer Framsteget Fryksdalens samordningsförbund Färjestad BK Hockeyallians Färjestad BK och Ung Företagsamhet Hushållningssällskapet IF Metall Värmland Karlstads stift Svenska Kyrkan Kommunal Västra Svealand Kristinehamns folkhögskola Leader Närheten Skogsstyrelsen Stiftelsen Drivhuset Sverige Amerika Centret Värmlandskooperativen (en del av Coompanion) Värmlandstrafik AB Alla kommuner i Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Agroväst EDCS ESF-rådet Väst Oslo/Akershus/Østfold Næringslivets hovedorganisasjon Oslo og Akershus Vestregionen Jernbaneverket Samarbeidsalliansen Osloregionen Høgskolen i Oslo og Akershus Nesodden næringsråd Kunnskapsbyen Lillestrøm Innovasjon Gardermoen Asker næringsråd Bærum næringsråd Follo Næringsråd Bioverdi Campus Ås, Mat og helse klynge OREEC Entreprenørskap/inkubatorer o.l. Connect Kjeller Innovasjon Oslo Tech Ungt Entrepenørskap Akershus Universitetet for miljø og biovitenskap Næringslivskontoret UMB Norges Forskningsråd Arbeidslivets organisasjoner Landsorganisasjonen Oslo og Akershus NHO Oslo og Akershus Oslo Teknopol Samarbeidsalliansen Osloregionen Samarbeidsrådet nedre Romerike Øvre Romerike utvikling Vestregionen Statens vegvesen region øst Jernbaneverket NAV Alla kommuner i Østfold fylkeskommune Østfold fylkeskommune Ungt Entreprenørskap Ny vekst Borg Innovasjon Inkubator Halden Vekst i Sarpsborg Fredrikstad utvikling Navet næringshage Østfold bedriftssenter 77

78 Fyrbodals kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Business Region Göteborg Alla LAG-grupper i Västra Götaland Green Tech park Högskolan i Skövde Högskolan i Borås Högskolan Väst IDC AB IDC West Sweden AB Lotten och Company AB Next Skövde Rådhuset Skara AB Nyföretagarcentrum Skaraborg Projekt IDC Fyrbodal Tillväxtverket Forsviks varv ESF-rådet Lotten & Company AB Next Skövde Handelskammaren Företagarna LO Unionen SACO LRF GU Chalmers SLU Länsbygderådet Västra Götalands Bildningsförbund Trafikverket SP Swerea Arbetsförmedlingen Svenskt Näringsliv SISU Idrottsutbildarna Alla kommuner i Dalarnas län Region Dalarna Landstinget i Dalarna Lärande & Utveckling Dalarna ALMI Dalarna Mosseregionens Næringsutvikling Fredrikstad Næringsforening Indre Østfold næringsforening Halden Industriforening Halden næringsråd Arena Magica NCE Smart LO KS NAV Bondelaget Høgskolen i Østfold Universitetet for miljø og biovitenskap Østfoldforskning Helse sørøst Tollvesenet Fylkesmannen i Østfold Innovasjon Norge Grensekomiteen Østfold Bohuslän Toppledermøte Østfold Västra Götaland Grensekomiteen Østfold Värmland Verdiskapningsforum Østfold Jernbaneforum Klimanett Østfold Østfold reiseliv Regionrådene Internasjonalt forum Østfold Regionalt prioriterende partnerskap GS Alla kommuner i Hedmarks fylkeskommune Regionrådene Høgskolen i Hedmark, Forskningsrådet Innlandet Innovasjon Norge Energirådet innlandet Kunnskapsparken Hedmark Alla kommuner i Sør Trøndelag fylkeskommune Sør-Trøndelag fylkeskommune Høgskolen i Sør-Trøndelag Alla kommuner i Nord-Trøndelag fylkeskommune 78

79 Dalarnas idrottsförbund, SISU Falun Borlänge regionen AB Film i Dalarna Högskolan Dalarna Högskolan Gävle Samarkand Leader Dalälvarna Fornby Folkhögskola ITS Dalarna Mellansvenska handelskammaren Visit Idre Ringsby & Partners Triple Steelix Wajrum Rekryteringslots Lantbrukarnas riksförbund Alla kommuner i Jämtlands län Region Jämtland Länsstyrelsen i Jämtlands län Landstinget i Jämtlands län Green Empowerment Region Jämtland Arbetsförmedlingen Jämtkraft Coompanion Säljtoppen Z-group Combitech Försäkringskassan Almi Skistar Mittuniversitetet Länsstyrelsen i Västernorrland Landstinget Västernorrland Destination Funäsfjällen Torsta AB Jämtland Härjedalen Turism Naboer AB Nord-Trøndelag fylkeskommune Høgskolen i Nord-Trøndelag Nord och Sør-Trøndelag fylkekommuner har haft delvis gemensamma förankringsprocesser, se nedan: STFK NTFK NHO Trøndelag Næringsforeningen i Trondheim Stjørdal Næringsforum Trøndelag Reiseliv Visit Trondheim Innovasjon Norge Access Mid-Norway Avinor Fjellforum Norsk Senter for bygdeforskning Næringsliv, utdanninsgmiljøer og kommuner i Ytre Namdal SMB:er i Trondheimsregionen Trøndelagsrådet Midtnorsk Filmsenter Torsta AB Innovasjon Norge Nord-Trøndelag Idrettskrets Naturvernforbundet Bioforsk Midt-Norge Trøndelags Europakontor Fylkesrådet i Nord-Tröndelag Fylkespolitikere Sør-Trøndelag När det gäller möten och konferenser så har deltagarna varit relativt jämnt fördelade mellan kvinnor och män, med en liten majoritet kvinnor. Avseende remissen går det inte att följa upp könsfördelningen eftersom den skickas till en aktör, inte en person, som sedan i sin tur bestämmer vem som ska besvara den. 79

80 9.4 Genomförandevillkor för finansiell förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av deltagandet av tredje land. Kompletteras av Näringsdepartementet och Kommunal och moderniseringsdepartementet. 80