1(7) Handläggare Eva Ness 6 Minnesanteckningar från samverkansråd nr 1 med länets intresseorganisationer för funktionshinderfrågor Tid: tisdag, kl. 13:00 15:00. Förmöte för ledamöterna i samverkansrådet kl. 12:00 13:00 Plats: T-Centralen, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor: Britt-Marie Färm, HSO Amir Amirriazi, DHR Inge-Britt Lundin, HSO Leif Pehrson, SRF Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Sirkka Husso, SRF, med Jazze Jaan Kaur, DHR Lasse Persson, HSO/ Neuroförbundet Peter Wätterljung, HSO/Stroke Bengt Jansson, HSOs kansli Lennart Karlsson, SRFs kansli med Soja Från TFB: Fredrik Wallén, (KD) ordförande Från TF och WÅAB: Jens Plambeck, Avdelningschef Stefan Wallin, Chef, SU/ Henrik Normark, Chef SU/Affärsutveckling (P2) Jan Apelgren, konsult (P3) Sonny Österman, Sjötrafikstrateg, SU/Planering (P4) Mikael Eriksson, Strategisk planerare, Bussplanerare, SU/Planering (P5) Karin Isberg, Affärsstrateg, SU/Affärsutveckling (P5) Eva Johansson, Upphandlare, Projekt och upphandling (P5) Malin Liljequist, Bolagsjurist, JI/Buss och Färdtjänst (P5) Stefan Åberg, Kravställande specialist, TA/Buss och färdtjänst (P5) Anders Silver, konsult Citybanan. (P6) Agneta Öberg, Chef SU/IT utveckling, (P7) Eva Ness, Sektionsassistent, SU/ Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(7) Frånvarande: Tomas Hellström, HSO Hamaddah Mansour, SRFs kansli 1. Inledning och godkännande av dagordning Jens Plambeck öppnade mötet och hälsade välkommen. Många intressanta ämnen på årets första möte. Alla presenterade sig kort. Stefan Wallin gick igenom dagordningen. Organisationerna ville ha följande tillägg till dagordningen Högre biljettpriser nerdragningar i färdtjänsten. 2. Projekt och upphandling under 2015 Henrik Normark se bilaga Henrik Normark informerade både om närtid och vad som kommer i framtiden. Förstudieprocessen beskriver hur trafikförvaltningen jobbar innan upphandlingsskedet. Allt påverkas av politiska beslut. Som grund används bl.a. riktlinjer och trafikförsörjningsprogrammet. För att sätta igång en upphandling behövs analyser, strategier och politiska mål. Organisationerna frågade om förvaltningen stämmer av behovsanalysen med färdtjänstresenärerna i områden som handlas upp. Enligt förvaltningen vore det intressant, då man alltid tittar på hur kollektivtrafiken kan förbättras i områdena. Förvaltningen fokuserar på närtrafiklinjer och försöker få ihop avtal mellan närtrafiken och den vanliga kollektivtrafiken. Förvaltningen har också i uppdrag att titta på anropsstyrd trafik. I samband med förstudier och upphandlingar kontaktas Ditte Kahlström Jansson och Ylva Preutz Papantoni. Tidigare var närtrafiken ett eget område. Nu försöker man få ihop de vanliga kollektivtrafikavtalen med närtrafiken. Trafikavtalen är långa. Någon kontakt med kommunerna sker inte inom ramen för förstudierna, på fråga från organisationerna kring snöröjning av vägar och hållplatser. Genom Planeringssektionen har förvaltningen kontinuerlig kontakt med 26 kommuner i länet. Pendeltågstrafikupphandlingen E24 är ute. Förhoppning om nytt avtal från nästa år. Förvaltningen kollar om organisationerna varit med i arbetet. Organisationerna ska informeras och har också rätt att påverka upphandlingsarbetet. Förvaltningen vet om organisationernas önskemål. Det råder mycket sekretess kring upphandlingar. Organisationerna var med i arbetet när E22 handlades upp och det samarbetet var man mycket nöjd med och trodde att den typen av samarbeten skulle fortsätta. Organisationerna är med i upphandlingar inom sjukvården och skriver på sekretesshandlingar. Organisationerna anser sig ha rätt att se underlag innan det går till trafiknämnden. Det vore positivt om organisationerna fick vara med i sjötrafikupphandlingen under sekretess. Jens Plambeck stämmer av med förvaltningschef Anders Lindström. Påverkar eventuella trafikförändringar avtalen direkt, frågade HSO och hänvisade till Kristoffer Tamsons uttalande om nerdragning i trafiken. Enligt förvaltningen är förutsättningarna olika. Om det gäller befintliga avtal blir det dyrare.
3(7) Bussentreprenörerna köper bussarna för driften under avtalstiden. Förvaltningen kravställer miljö- och tillgänglighet bl.a. Det ställs inga detaljerade krav på hur t.ex. bussarna ska underhållas eller skötas, då upphandlingarna är s.k. funktionsupphandlingar. Det finns inte avtalsreglerat hur länge en buss får köra omkring utan yttre utrop, svarade förvaltningen på fråga från organisationerna. Organisationerna blev lovade bättre utbildning i nya upphandlingar. Finns det något i nya avtalen om utbildning kring hur en resenär med funktionsnedsättning kommer in eller ur fordonet? Den här typen av redovisning är nyttig och bör återkomma en gång om året. 3. Information om bytespunkter Sundbyberg Jan Apelgren Jan Apelgren driver projekt förstudie bytespunkt Sundbybergs Centrum. Det är en del av nordostlänken. En tunnel ska byggas och överdäckning göras. Trafikverket tar fram järnvägsplan och systemhandlingar. Sundbybergs stad ska bygga ovan på överdäckningen. Projektet försöker hitta ingång för input i processen med trafikverket och kommunen. Ett samarbete finns redan. Avtal har skrivits med trafikverket om vad som ska framgå i järnvägsplanen och systemhandlingarna. Tunneln blir ganska lång och gränsar mot Solna kommun vid Solna Businesspark samt en bra bit in under överdäckningen i Sundbyberg. Ett stort arbete som kräver mycket logistik. Bra koppling till tunnelbanan. Ny plattform för pendel- och fjärrtåg. Viktigt för SL att specificera både tekniska och funktionella krav. Projektet diskuterar med trafikverket för att hitta ingångar gällande tillgänglighet till plattform och pendeltåg. Trafikverket beräknas vara klart med arbetet 2023. Lång tid med stora byggnationer. Pendeltåg och tunnelbana ska fungera under tiden. Många temporära lösningar under byggtiden. Förändringar i fjärrtågtrafiken, som också ska kunna stanna vid stationen. Det blir inga förändringar av gatunivån. Många olika trafikslag kommer mötas här. Projektet kan återkomma när man vet mera. 4. Information om förstudie modernt pendelbåtstonnage samt strategiskt skärgårdstonnage Sonny Österman Det råder brist på miljö- och tillgänglighetstonnage. När det gäller skärgårdsupphandlingen ser man över det strategiska tonnaget = året runt tonnaget. Fartygen börjar bli gamla. Troligen kommer det till ytterligare tre pendelbåtlinjer. Det finns även en privat linje. Byggnormen tas fram för alla bryggor, både privata och samhällsägda, svarade förvaltningen på fråga från organisationerna, även om det kanske inte följs. Pendelbåtstrafiken är enklare då kommunerna är med. Bryggnormen går hand i hand med framtagna strategier och riktlinjer. Förvaltningen kommer inte att uppnå full tillgänglighet för kajerna för sommarlinjerna, om man kör enligt tidplanen, på fråga från organisationerna. Trafiknämnden har godkänt. För att kaj och fartyg ska vara på samma nivå, krävs pontonbryggor. När har organisationerna möjlighet att lämna synpunkter på sommarbryggorna? Nästa färjelinje blir först 2016, enligt förvaltningen. Förfrågningsunderlaget bearbetas just nu.
4(7) Programstudie för inköp av nytt fartyg startas troligen hösten 2015. Lång process. Ett traditionellt WÅAB-fartyg tar ca 1 år att färdigställa. 5. Status E26 och framtida inriktning. Färdtjänstens framtida inriktning medverkan i fokusgrupper I mars ska trafiknämnden fatta beslut om vad som ska utredas vidare kring den framtida inriktningen. I den referensgrupp som ska bildas kommer organisationerna att ha 2+2+5 deltagare. Förvaltningen vill ha namnen så snart som möjligt och från olika grupper för att få en heltäckande bild. Gärna föräldrar med barn för att få in deras perspektiv också. Skicka namnen till Eva Ness som v b till Mikael Eriksson. Helen Ljungstedt konsult kommer att ha dialog med organisationerna kring alla utredningar. Organisationernas representanter stöttas av HSOs och SRFs kanslister. För upphandlingen kommer organisationerna att utse en mindre referensgrupp 1+1+3 samt kanslisterna. Organisationerna lämnar namn till Eva Ness. Referensgruppernas arbete ska vara klart vid olika tidpunkter: Upphandlingen har sin tidplan och utredningen sin. 6. Diskussion om Här är jag knapp på Citybanan Anders Silver, konsult, arbetar i Program Citybanan i projektet mottagning. Anläggning, som projekterats och byggts av trafikverket, går i drift 2017. Projektet är en bro mellan byggare och de som ska köra och driva anläggningen. Organisationerna har inte varit med i arbetet. Det är krav på att det ska finnas en Här-är-jag-knapp har trafikverket själva bestämt. På station City är det två plattformar och två spår per plattform och på Odenplan är det en mitten plattform och två spår. Endast hissar och rulltrappor för att ta sig till och från stationerna. Trafikverket har redan projekterat en 1 m hög stolpe med knapp som står innanför skjutdörrarna till det brandsäkra utrymmet där rulltrapporna finns (utrymmet beräknas kunna stå emot brand i 60 minuter). Det finns även högtalar och mikrofon inmonterat i stolpen. När stationen stängs fungerar alltid hissarna, om det inte brinner, då stängs hissarna av. Därför måste man ha knappen. Den fungerar litet som en porttelefon och går direkt till ledningscentralen. Brandsäkra hissar är mycket dyra, svarade projektet på fråga från organisationerna. Trots att trafikverket redan har projekterat stolpen med knapp vill projektet ha input från organisationerna hur den bör se ut. Organisationerna tycker att stolpen och knappen bör vara både visuell och ge ljud ifrån sig när den är aktiv. Knappen bör vara stor som en dörröppnare är, så att alla orkar trycka på den. Knappen kommer även att vara aktiv i andra sammanhang. Ta med till trafikverket att stolpen och knappen ska vara väl synlig på lagom höjd och så stor att alla kan använda den, enligt organisationerna. Någon framförde oro för att det kan tränga in rökgaser i det brandskyddade området om det börjar brinna. Citybanan är försedd med brandgasventilation, som kraftfullt suger ut ev. rökutveckling. Hur sker utrymning av någon som t.ex. sitter i rullstol när inte hissarna går? En person med vanlig rullstol kan få hjälp av medresenärer. Om rullstolen är för stor och tung får man hjälpa personen på annat sätt och lämna rullstolen kvar.
5(7) 7. Inriktning köp och validering biljett Agneta Öberg se bilaga Hur ska det bli längre fram och vad behöver göras idag för att det ska bli bättre sedan. Vad ska vi ha efter SL Access, som kravställdes i början på 2000. Organisationerna framförde att det är viktigt att man tänker på att systemet är enkelt att använda. Att det ska vara oberoende av ev. prisjusteringar och zoner. Förvaltningen ska ta fram ett trafiknämndsärende för mars för hur man vill att upplägget ska vara. Frågan finns med i den parlamentariska utredningen. Man kommer att titta på lösningar med priser och tekniska system. Organisationerna tycker att det är mycket teknik. Alla har inte smarta mobiler och kommer aldrig att ha. Finns det utvecklingsmöjligheter även för dessa människor? Förvaltningen svarade att politikerna i trafiknämnden är medvetna om att det finns behov av flera system inte bara för mobiler. På medellång sikt är vi bundna att ha SL Access kvar. Utrustningen kan förbättras och nya prövningar kan göras om ett par år för att se vilken teknik som finns då. Enligt organisationerna är det viktigt att hänsyn tas till tillgängligheten och att projektet tittar på hur man kan förenkla de maskinella lösningarna. Alla kan inte använda automaterna. Projektet kommer att ta fram ett koncept baserat på riktlinjerna. Förvaltningen har inte fått något uppdrag att utreda öppen spärrlinje på fråga från organisationerna. Finns troligen inte i den parlamentariska utredningen heller. Öppna spärrlinjer finns i flera städer. Men frågan om fuskåkning i öppna spärrlinjer verkar vara en känslig fråga i de länder där de finns. Kontrollverksamhetens del av de totala biljettintäkterna är inte så stor. Om vi skulle ha öppen spärrlinje blir det troligen flera kontroller. Ett projekt jobbar med att kunna validera SMS-biljetterna även på bussarna. Det finns 2500 bussar, vilket måste beaktas i förstudien för kostnadseffektiv hantering av viseringen. 8. Presentation av färdtjänst- och tillgänglighetsberedningens nye ordförande Fredrik Wallén är ny som landstingspolitiker och håller på att läsa in sig. Har tidigare arbetat som politiker i Stockholm stad. Nästan hela färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen är ny. Hur ska de olika mötena läggas upp? Ska alla politiker komma på dessa möten eller någon från varje parti? Vid nästa möte kommer hela färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen. SRF har bokat träff med alla nya landstingsråd. De har även träffat Kristoffer Tamson. Då togs upp att organisationerna inte är nöjda med det sätt på vilket Christer G Wennerholm hanterat samverkansråden, då han aldrig kom på något. Fredrik Wallén tar med sig frågan till Kristoffer Tamson. Organisationerna tycker inte att man har fått tillräckligt höjd på frågorna i trafiknämnden. Samarbetet med färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen har varit bra, men man vill höja den politiska nivån. Viktigt att organisationerna får träffa trafiknämnden också. Tidigare var det endast ordföranden i gamla färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen som var med i trafiknämnden. Var gäller idag? Organisationerna vill att färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen ska vara med på hela mötet med samverkansrådet: Det är OK för Fredrik Wallén. Förvaltningen har inga invändningar.
6(7) Fredrik Wallén kollar benämningen på färdtjänstberedningen eller färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen. För den parlamentariska utredningen är det viktigt att komma överens om att biljettpriset inte ändras vid varje byte av politisk ledning. Fredrik Wallén höll med om att det är viktigt att få långsiktighet gällande biljettsystemet och politisk samsyn och enighet kring detta, oberoende av politiskt styre i landstinget. Organisationerna vill ha ett enkelt biljettsystem som alla kan resa med. Idag finns det ingen som kan förklara hur systemet fungerar. Organisationerna tror att man har använt fel siffror vid beräkningen av enhetstaxa, att en sådan taxa inte slår hårt ekonomiskt. Enligt förvaltningen kommer ett ärende till trafiknämnden i mars. Förslag om åtgärder i slutet på 2015. Under 2016 kommer mera långsiktiga åtgärder. Ett flertal utredningar är redan gjorda, som trafiknämnden tagit del av. Bland annat en skrivelse från oppositionen om enhetstaxa. Systemet måste vara intäktsneutralt. 9. Frågor från organisationerna till ordförande för kännedom a. Cykel i kollektivtrafiken Organisationerna tycker inte om att cyklar och rollatorer ska slåss om utrymmet på plattformar och perronger. I april får trafiknämnden ett underlag om cyklar i kollektivtrafiken, bl.a. med förslag på cykelparkeringar vid hållplatser, som även färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen får titta på. Enligt Fredrik Wallén är cyklar i kollektivtrafiken en tung fråga för politikerna. Organisationerna tycker att det är en säkerhetsfråga om att ha cyklar på plattformarna på T-Centralen utan plattformsväggar. b. Värdighetsgarantin Enligt Fredrik Wallén ska en värdighetsgaranti komma in som ett kriterie i en större upphandling. Det ska alltid vara värdigt bemötande både inom färdtjänsten och den allmänna kollektivtrafiken. Förvaltningen vill ha dialog med organisationerna om hur värdighetsgarantin ska se ut. I detta sammanhang framförde organisationerna att de har rätt att delta i upphandlingar men att det är svårt att komma överens med trafikförvaltningen. Organisationernas representanter kan skriva på sekretess. Enligt Fredrik Wallén finns det många saker som av formella skäl måste hållas hemliga, då det annars kan bli överklaganden. Fredrik Wallén tar med sig frågan. Enligt Fredrik Wallén måste förarna ha ett bra bemötande för att färdtjänsten ska kunna betraktas som trygg. Det finns många utmaningar men resenärerna ska alltid bli väl bemötta. Vad står garantin för? Kommer den att ge någon form av ersättning? Fredrik Wallén tar med sig frågan. Ska värdighetsgarantin även gälla kollektivtrafiken, där rullstolsanvändare råkar illa ut när bussförarna varken niger bussarna eller fäller ut rampen. Var går gränsen för att man ska ingripa kraftfullt gällande busstrafiken? Tillgänglighetsansvaret ska vara tydligt avtalsreglerat. Om det finns bevis för att entreprenörerna inte sköter sina åtaganden bör leverantören informeras om det. Om inte föraren fäller ut rampen anser förvaltningen att det är ett ärende för diskrimineringsombudsmannen. Ett fall i just busstrafiken är uppe för bedömning hos diskrimineringsombudsmannen. Fredrik Wallén poängterade att det är viktigt att klagomålen kommer fram till kundtjänsten, så
7(7) att åtgärder kan vidtas. Enligt DHR har många av deras medlemmar anmält till SL kundtjänst med aldrig fått någon återkoppling. Förvaltningen föreslår att man till nästa samverkansråd bjuder in någon från SL Kundtjänst samt en avtalsförvaltare, som organisationerna får ställa frågor till. c. Nya lösningar för att kontakta trygghetscentraler berördes inte d. Resecoachning och ledsagning berördes inte e. Parlamentarisk utredning om biljettsystem berördes rent allmänt f. Färdtjänsten bör bättre anpassas till resenärers behov Organisationerna vill att resenärerna ska kunna resa utifrån sina behov. Under en lång period har biljettilldelningen inte ökat. Enligt Fredrik Wallén är samhället tillgängligt i övrigt. Organisationerna ser inget resultat. Människor förstår inte och särskilt inte grupper med kognitiva problem. Om organisationernas grupper drabbas av dåligt bemötande och brist på hänsyn, vågar de inte resa alls. Organisationerna är också oroliga för att en ökad kontrollverksamhet, ska drabba deras grupper, som kanske inte förstår zonsystemet. g. Åstadkomma ett friare resande för att kunna resa utifrån sina behov Se ovan och nedan h. Samverkan med funktionshindersorganisationerna bör förbättras vad gäller färdtjänst - Berördes inte? i. Ansökningsprocessen skall vara snabb och enkel med den enskilde i fokus Utreda fördelar och konsekvenser om trafiknämnden övertar hela ansvaret för ansökningsprocessen. Berördes inte j. Vad innebär trafiknämndens ordförandes uttalande i medierna om hårdare krav vid biljettkontroller får våra grupper? Berördes inte. k. Höjning av biljettpriset nerdragning i färdtjänsten? Organisationerna är inte nöjda med färdtjänsten. Det finns orättvisor i systemet. Om resenärer utan funktionsnedsättning drabbas av höjda priser lär väl även priserna i färdtjänsten öka. Enligt Fredrik Wallén är det primära skälet att priserna ses över beror inte på färdtjänsten utan på landstingets ekonomi. Organisationerna tror inte att landstinget går i konkurs om färdtjänstresenärerna kan resa fritt. Frågan har inte utretts seriöst. Organisationerna tycker att förvaltningen kan titta på det. Många inom organisationerna har olika uppdrag och behöver fler resor en de stipulerade 198. Fredrik Wallén avslutade m ed att säga att det är lärorikt och trevligt att träffa organisationerna och kommer gärna i olika sammanhang om han blir inbjudan. Organisationerna avslutade med att be Fredrik Wallén ringa till dem när han behöver dem. Antecknat av Eva Ness