Genomlysning av Dans i Uppland

Genomlysning av Dans i Uppland Eva Olsson, Kultur i länet 2006

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 Syfte 3 1.2 Tillvägagångssätt 3 1.3 Upplägg 4 2 DANS I UPPLAND 5 2.1 Historik 5 2.2 Dans i Upplands verksamhet 7 2.3 Aktuellt 10 3 DANS I UPPLAND I LÄNET 14 3.1 Kommunerna i länet 14 3.2 Dansens förutsättningar i länet 16 3.3 Dans i Upplands roll och funktion gentemot kommunerna 16 3.4 Behov och önskemål kring dans och Dans i Uppland 17 3.5 Enstaka synpunkter kring Dans i Uppland 19 3.6 Återknytning till uppdraget 20 4 ANALYS 21 4.1 Dans i Uppland och landstingets nya kulturpolitiska strategier 21 4.2 Dans i Uppland och Film i Uppland 23 4.3 Andra regionala danskonsulentverksamheter 26 4.4 SWOT-analys 27 5 FORTSATT UTVECKLING AV DANS I UPPLAND 29 5.1 Sammanfattning och diskussion 29 5.2 Vision för Dans i Uppland år 2010 30 5.3 Förslag på mål och strategier för Dans i Uppland 31 6 BAKGRUNDSMATERIAL 34 7 BILAGA 35 2

1 INLEDNING Det är nu snart tio år sedan det inrättades ett permanent statligt stöd till regional danskonsulentverksamhet. Dans i Uppland inrättades 1999. Mycket har hänt på dansområdet sedan dess, och dansen som konstform är i ständig utveckling. Detta rör naturligtvis Dans i Uppland på olika sätt. Vidare har Landstinget i Uppsala län antagit nya kulturpolitiska mål och strategier, vilket gör att de olika kulturverksamheter som landstinget ansvarar för kan ses i ett nytt ljus. Det är därför dags för en genomlysning av Dans i Uppland, med blickar såväl inåt på verksamheten, som utåt på förutsättningarna i länet och olika dansaktörers behov, samt framåt på möjliga utvecklingsvägar. 1.1 Syfte Syftet med denna genomlysning är att ge en överblick över hur Dans i Uppland har utvecklats sedan inrättandet, att få en bild av hur verksamheten fungerar i länet idag och hur den ter sig utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier, samt att teckna en vision för hur Dans i Uppland kan utvecklas i framtiden. 1.2 Tillvägagångssätt Genomlysningen har genomförts parallellt med en genomlysning av Film i Uppland, Uppsala läns regionala resurscentrum för film och video, under sammanlagt närmare fyra månader mellan slutet av mars och början av december 2006. Beskrivningen av Dans i Upplands historik, utveckling och verksamhet är baserad på verksamhetsberättelser och samtal med danskonsulenten, samt på rapporter och annat material relaterat till danskonsulentverksamhet eller till dansområdet i stort. Likaså är beskrivningen av aktuella omvärldshändelser på dansområdet samt av andra danskonsulentverksamheter baserade på rapporter, verksamhetsberättelser och dylikt material. För att få en bild av hur Dans i Uppland fungerar i länet idag har en stor del tid avsatts till att inhämta information, synpunkter och önskemål ifrån olika nyttjare av verksamheten samt av andra aktörer på dansområdet i länet. Strävan har varit att uppnå en bredd i källorna, både geografiskt i länet och vad gäller spridning över olika grupper av intressenter. Metoderna för informationsinsamling har varit möten med olika personer i grupp eller enskilt, telefonintervjuer samt enkäter via e-post. Sammanlagt har jag haft kontakt med drygt trettio personer angående Dans i Uppland. - Jag har mött centrala personer på kulturförvaltningar i kommunerna. Detta då man dels kan anta att de har kunskaper om och inblick i kulturlivet i stort i sin kommun, och dels utgör flera av dem samarbetspartners till Dans i Uppland såsom en länk vidare till skolor och andra aktörer i kommunerna. - Jag har även haft kontakt med personal inom skolan; grundskolan samt den kommunala musikskolan. Detta har främst skett via telefonintervjuer, men e-postenkäter har även skickats ut till kulturombud i skolorna i tre kommuner, dock med liten respons. - Vidare har jag haft kontakt med professionellt dansverksamma i länet; danskonstnärer samt pedagoger. Detta har skett via såväl möten som telefonsamtal och e-postenkäter. Detta för att få ett inifrånperspektiv över länets förutsättningar för det professionella konstnärliga och pedagogiska arbetet med dans. - Jag har även haft kontakt med scener och arrangörsorganisationer, både via telefon och möten. 3

Kring urvalet av källor för informationsinsamlingen har ett antal tankar eller faktorer spelat in. Främst har naturligtvis tidsramarna inneburit att insamlingen fått begränsas; vidare har olika personers tillgänglighet både rumsligt och tidsligt varit en faktor, samt möjligheter eller svårigheter för samordning av möten. Till sist har såklart även intresset för medverkan hos de tillfrågade personerna styrt vilka perspektiv och synpunkter som kommer fram i denna genomlysning. Kort sagt har informationsinsamlingen tvunget anpassats till den varierande och komplexa verkligheten. Det ska därför påpekas att denna genomlysning inte kan ge en helt fullständig bild av perspektiven hos alla som kommer eller har kommit i kontakt med Dans i Uppland, men dock en värdefull fingervisning. I kontakter med nyttjare av Dans i Upplands verksamhet samt andra aktörer på dansområdet har anonymitet utlovats för att möjliggöra en trygg och öppen samtalsmiljö. Därför nämns inga namn i genomlysningen. De personer som har delat med sig av information, synpunkter och önskemål har fått chans att läsa och korrigera minnesanteckningar från möten och telefonsamtal, för att eventuellt förtydliga eller undvika missförstånd. Underlaget som använts vid möten och telefonsamtal samt e-postenkäten, med frågor och kort information om Dans i Uppland, står att finna i en bilaga. Det insamlade materialet har sedan bearbetats för att få fram huvudlinjer i synpunkterna, önskemålen och behoven. Nedan görs en presentation av genomlysningens alla delar. 1.3 Upplägg I del två, Dans i Uppland, presenteras till att börja med historiken för danskonsulentverksamhet och mer specifikt för Dans i Uppland. Sedan beskrivs Dans i Upplands uppdrag och verksamhet, utveckling och ekonomi. Det görs även en beskrivning av aktuella omvärldshändelser på dansområdet, direkt eller indirekt relaterade till Dans i Uppland. I del tre, Dans i Uppland i länet, görs en inledande översikt över kommunernas organisation och förutsättningar på kulturområdet, med fokus på kultur för barn och unga i skolan. Sedan beskrivs huvudlinjerna i synpunkterna, behoven och önskemålen som samlats in vid kontakter med nyttjare av Dans i Upplands verksamhet samt andra aktörer på dansområdet i länet. Det görs även en återknytning till Dans i Upplands uppdrag. I del fyra, Analys, görs så en analys av Dans i Upplands verksamhet utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier. Det görs även jämförelser dels med länets regionala resurscentrum för film och video, Film i Uppland, dels med andra danskonsulentverksamheter. En SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot för Dans i Uppland och på dansområdet i länet beskrivs, avslutar analysdelen. Slutligen i del fem, Fortsatt utveckling av Dans i Uppland, sammanfattas och diskuteras kring vad som kommit fram. Allra sist tecknas en framtida vision för Dans i Uppland och länets dansliv, samt formuleras förslag på mål och strategier för att nå dit. 4

2 DANS I UPPLAND 2.1 Historik Statligt stöd till danskonsulentverksamhet Sedan 1992 har staten genom Kulturrådet gett stöd till regional danskonsulentverksamhet. Detta var ett led i försöksverksamheten med länskonstnärer som startades 1990/1991, med syftet att öka kvaliteten på amatörkulturen i regionerna inom eftersatta konstområden, främst bild- och formkonst samt dans. Inriktningen för danskonsulentverksamheten utvecklades i dialog med ett fåtal regioner som var först ut att starta upp, såsom Skåne och Norrbotten, och blev delvis en annan än det ursprungliga syftet med länskonstnärsverksamheten. Målet med danskonsulentverksamheten är i stort att bredda intresset för dans i regionen och att tillgängliggöra dansen som konstform för allmänheten, att utveckla en struktur för dansen och främja samarbete mellan olika intressenter på området. Sedan 1997 disponerar Statens Kulturråd ett permanent stöd till regional danskonsulentverksamhet, som i huvudsak landsting och regionförbund söker och även står som huvudmän för verksamheten. Villkoret är att huvudmännen själva bidrar med minst samma summa som det statliga stödet. Dans i Upplands inrättande För att utreda möjligheterna till regional danskonsulentverksamhet i Uppsala län, genomfördes 1998 en kartläggning av förutsättningarna i länet för dansen som konstform. Kartläggningen gjordes av Malin Elgán på uppdrag av Kultur i länet/landstinget i Uppsala län och utmynnade i rapporten Dans i Uppsala län. Utredning och inventering. Rapporten fokuserar på den konstnärliga dansens behov av en struktur, och belyser bland annat en övergripande bild av länets dansverksamhet vid den tidpunkten. Den konstnärliga dansen var koncentrerad till Uppsala kommun och Enköpings kommun, samt även i någon mån Östhammars kommun, medan sällskapsdans och folkdans var mer jämnt utbrett i länet. Möjligheterna att uppleva konstnärlig dans i form av föreställningar var väldigt små i hela länet. Det förekom sällan gästspel, och även danskonstnärerna i länet som främst var verksamma i Uppsala kommun hade svårigheter att nå ut till andra kommuner. Tillgången till scener och andra spelplatser var bristande i länet. Den konstnärliga dansen var främst representerad som pedagogisk verksamhet, i Uppsala kommun och Enköpings kommun inom såväl skolan som studieförbund och privata dansskolor, medan i Östhammars kommun främst inom skolan. I de övriga kommunerna fanns ett fåtal studiecirklar i dans. Dessa förutsättningar för den konstnärliga dansen i Uppsala län pekade på behovet av en regional danskonsulent. Rapporten lade fram ett förslag på målsättning och verksamhetsplan för danskonsulentverksamheten, med följande huvuduppgifter: Stärka dansens ställning i länet genom - att knyta kontakter med och mellan arrangörer och dansverksamma i länet inom skola, privata dansskolor, studieförbund, föreningsliv samt utövande danskonstnärer - att bilda ett dansråd liknande Uppsala läns musikråd 1 1 Ett samarbetsorgan för länets musikliv mellan kommuner, landsting och Musik i Uppland, med uppgifterna att förmedla arrangörsstöd och projektstöd samt utgöra ett debattforum. Uppsala läns Musikråd upplöstes 2001. 5

- att stödja, utveckla och samarbeta med Uppsala Nätverk för dans 2 - att arbeta för att fler dansfestivaler och dansmanifestationer likt Rum för dans 3 arrangeras Öka medvetenheten och kunskapen om konstnärlig dans genom - att anordna utbildningsdagar, konferenser och/eller seminarier om dans främst för arrangörer, kulturtjänstemän, och beslutsfattare - att sprida regelbunden information om dansföreställningar i länet i form av Danskalendarium - att verka för ett större utbyte mellan länets dansverksamma och Uppsala universitet Ge länets innevånare möjlighet att se och uppleva dansföreställningar genom - att verka för att en inventering av befintliga och möjliga spelplatser genomförs i varje kommun - att verka för att arrangörsnät för dans utvecklas i varje kommun - att verka för att särskilda medel avsätts för dans inom kommunernas och landstingets kulturbudget - att verka för att dans som konstform sprids till barn i förskola och skola Ge dansverksamma, såväl amatörer som professionella i länet, möjligheter till utveckling genom - att verka för att workshops, fortbildning, seminarier kommer till stånd för dansare och danspedagoger - att förmedla kontakter mellan dansverksamma i och utanför länet Danskonsulentverksamheten, som utgjordes av en heltidstjänst, startades upp 1999 och fick namnet Dans i Uppland (med Uppsala län som arbetsfält även om namnet antyder ett större område) samt är placerad vid Kulturenheten inom Landstinget i Uppsala län. Den nuvarande danskonsulenten har arbetat inom Dans i Uppland sedan 2000. Finansieringen av Dans i Uppland vid starten bestod av statens stöd på 250 tkr medan Landstinget i Uppsala län gick in med lika mycket, vilket gav en total budget på 500 tkr. Statlig utvärdering av konsulentverksamheter 2002 fick Statens Kulturråd i uppdrag av regeringen att utvärdera konsulentverksamheterna inom dans och konst som initierats av det statliga stödet. Utvärderingen som genomfördes av Philip Johnsson och Cecilia Dahlbäck resulterade i rapporten Utvärdering av regionala konsulenter inom dans- och konstområdet som presenterades sommaren 2003. I rapporten konstateras bland annat att det som lyckats över förväntan är konsulentbegreppet, som står för ett arbetssätt som är processinitierande och syftar till att öka kontaktytorna mellan 2 En sammanslutning av professionellt dansverksamma samt andra dansintressenter i länet, som aktivt förespråkade att en regional danskonsulenttjänst i Uppsala län skulle inrättas. 3 En länsomfattande dansfestival anordnad 1995 av dåvarande Uppsala Länsteaterförening, Uppsala läns musikråd samt Danscentrum. 6

medborgare, institutioner, organisationer och professionella utövare samt främja samverkan dem emellan. Vidare lyfts det fram att danskonsulenterna allmänt har utvecklat ett tillvägagångssätt som utgår ifrån ett medborgarperspektiv med koncentration på barn och ungdom och som inriktar sig på tillgängliggörande av dans som konstform. Målet i stort har varit att skapa möjligheter för prioriterade målgrupper att både få uppleva dans som scenkonst och som eget konstnärligt uttryck. Arbetet har lett till att vad rapporten kallar för medverkandekultur har stärkts betydligt. Med medverkandekultur menas medborgarnas aktiva skapande, genom kulturyttringar som exempelvis amatörföreställningar men även eget skapande utan publik. I rapporten betonas att främjandet av medverkandekulturen inte står i motsättning till starka institutioner, utan utgör ett viktigt komplement till utbudskulturen, vilken i sin tur inte främst består av publikens delaktighet utan av skapandet av upplevelser för betraktare. Samtidigt belyser rapporten att utvecklingen av de olika danskonsulentverksamheterna beror mycket på de skiftande regionala förutsättningarna och på huvudmännens stöd. Olika förväntningar på konsulentverksamheten har lett till målkonflikter och konsulenterna har tvingats göra prioriteringar kring verksamhet och målgrupper. Det har i viss mån rått oklarhet kring på vems uppdrag konsulenterna arbetar och det regionala ansvaret på beslutande nivå har varit något otydligt. I rapporten pekas det på att konsulenternas arbete bör utgöra en förnyelse som huvudmännen vill ha, och att det i ett långsiktigt perspektiv är viktigt med beredskap för de nya kostnadskrav som danskonsulenternas processinitieringar kan leda till. Slutligen konstateras i rapporten att danskonsulenterna allmänt har gjort stora insatser trots små resurser, och lyckats utveckla en struktur för dansen, vilket tidigare i stort har saknats. I några fall har danskonsulenternas verksamhet även utvecklats till regionala resurscentra för dans, där främjandet av delaktighet och medverkan förenas med arbete för ett ökat konstnärligt utbud. 2.2 Dans i Upplands verksamhet Uppdrag Statens Kulturråds riktlinjer för stödet till danskonsulentverksamhet fungerar som det övergripande uppdraget för Dans i Uppland. I riktlinjerna fastslås att syftet med regional konsulentverksamhet överlag är att stärka ett konstområdes ställning i länet/regionen. Mer preciserat är syftet med stödet till danskonsulentverksamhet att: Bredda intresset för och öka kunskapen om dans Skapa nätverk för dansen i länet/regionen Ge möjlighet till upplevelse av ett professionellt dansutbud Ge såväl amatörer som professionella dansutövare i länet/regionen möjlighet till utveckling Utöver riktlinjerna för stödet finns från statligt håll även en uttalad betoning på att barn och unga ska vara en prioriterad målgrupp för insatser. Uppdraget för Dans i Uppland från landstingets håll kan dels ses som det förslag på målsättning och verksamhetsplan som lades fram i den ovan nämnda rapporten som gjordes inför danskonsulenttjänstens inrättande. De uppgifterna kan i stort inordnas under de mer 7

allmänt hållna riktlinjerna för det statliga stödet till danskonsulentverksamhet. Dels är även landstingets kulturstrategier en övergripande ledstjärna för Dans i Uppland och övriga kulturverksamheter inom landstinget. Längre fram i denna genomlysning analyseras Dans i Upplands verksamhet utifrån de nya kulturstrategierna för landstinget som antogs i slutet av 2005. De tidigare kulturstrategierna från 1998 baserades på de nationella kulturpolitiska målen och lyfte bland annat fram att barn och ungdomar ska vara en prioriterad målgrupp samt att satsningar på dittills eftersatta konstområden, såsom dans, ska prioriteras. Även detta stämmer väl överens med riktlinjerna för det statliga stödet, vilka alltså i praktiken fungerar som Dans i Upplands uppdrag. Verksamhet Tyngdpunkten i Dans i Upplands verksamhet ligger på att öka möjligheterna för länets medborgare, med fokus på barn och unga, att få ta del av dans som eget uttryck och som scenkonst. Även andra insatser görs för att stärka dansens ställning i länet, utifrån det breda uppdraget. Dans i Upplands verksamhet i egen regi eller i samarbete med andra beskrivs nedan, utifrån verksamhetsberättelserna de senaste fyra åren, men främst med fokus på år 2005: Verksamhet riktad till barn och unga - Diverse workshops och kurser, under t.ex. kulturveckor och lov - Drömsommarjobbet i samarbete med Uppsala kommuns feriearbete, där ett antal ungdomar får pröva på arbetet som professionell dansare under några veckor - Länskoreografitävlingen i samarbete med Uppsala Dansakademi och Gottsunda Dans & Teater, en årlig tävling med syftet att uppmuntra barn och unga till eget skapande - Samarbete kring unga kulturombud med Riksteatern Uppsala län och Skådebanan - Diverse projekt och satsningar, t.ex. Det stora språnget i samarbete med Gottsunda Dans & Teater samt Institutet för dans- och rörelseterapi (projektet ligger vilande) Verksamhet riktad till förskolan och skolan - Fortbildning och studiedagar för lärare, t.ex. kursen Dansa genom alfabetet - Dans på väg, ett projekt där skolor får möjlighet till regelbundna besök av en danspedagog - Information om dans, rådgivning, förmedling och i viss mån subventionering av dansföreställningar och dansprojekt - Dansa in i förskolan, ett projekt där förskolor får möjlighet till ett antal besök av en danspedagog - Utbudsdagar riktade mot skolan och förskolan Stöd, konsultativt/ekonomiskt - Arrangörsstöd, ekonomiskt stöd administrerat av Riksteatern Uppsala län - Insatser för att utbilda och stödja dansarrangörer, främst i samarbete med Riksteatern Uppsala län - Förmedling av kunskap, information och kontakter till olika aktörer - Stöd till olika dansprojekt, konsultativt och i viss mån ekonomiskt 8

Verksamhet riktad till det professionella danslivet - Workshops och kurser för professionellt dansverksamma - Arrangörsstöd, ekonomiskt stöd administrerat av Riksteatern Uppsala län, underlättar för den professionella dansen att nå ut - Agera bollplank för idéer, förmedla information och kontakter - Stöd till olika dansprojekt, konsultativt och i viss mån ekonomiskt Strategiskt arbete, medverkan i nätverk - Information och fortbildning kring dans, möten med och lobbyarbete gentemot olika aktörer - Initierande av samt samordning och samarbete kring olika dansprojekt - Samarbete kring och stöd till forskning om exempelvis dansterapi - Medverkan tillsammans med Riksteatern Uppsala län i nätverket Dansspridning i Mellansverige, där flera dans- och teaterkonsulenter i landet samarbetar för att utveckla formerna för att nå ut med dansen samt subventionera ett dansutbud - Kulturkraft, nätverket med de barn- och ungdomsansvariga regionala konsulenterna inom olika konstområden - Medverkan i programrådet på Reginateatern - Medverkan i SRD, samarbetsrådet för de regionala danskonsulenterna Utveckling Tyngdpunkten i Dans i Upplands arbete är och har varit insatser för att stärka dansens bas, att främja dansverksamhet för barn och unga. Vid en blick på de senaste fyra årens verksamhetsberättelser, fram till 2005, kan vidare skönjas en utveckling. Bidragsgivningen, förutom arrangörsstödet, till professionella dansprojekt och föreställningar har minskat. Bidragsgivning är ingen egentlig uppgift för Dans i Uppland, men under en tid i början då danskonsulenten arbetade deltid och verksamheten därför var mindre i omfattning, fanns det utrymme över i budgeten för detta. Även fortbildningsinsatser riktade mot det professionella danslivet har minskat något, på grund av bristande uppslutning till kurser och workshops. Istället har insatserna på andra områden vidgats. Främst har verksamhet riktad till barn och unga och till skolan utökats, såsom danspedagogiska insatser och fortbildning för lärare, och nya projekt har tagit form. Även insatser för den sceniska dansen har utvecklats, genom exempelvis deltagandet i nätverket Dansspridning i Mellansverige, med fokus på förmedling och subventionering av dansföreställningar. Generellt har insatser inom olika områden varierat en del beroende på vilka projekt och omvärldshändelser som varit aktuella och påverkat verksamheten, men Dans i Upplands verksamhet har i stort expanderat. Ekonomi Dans i Upplands sammanlagda anslag från stat och landsting det första året verksamheten bedrevs på heltid var som tidigare nämnts 500 tkr. Nedan följer en uppställning över hur det statliga stödet och landstingsanslaget förändrats över de senaste fyra åren. 9

År Landstingsanslag Statligt stöd Sammanlagt 2002 350 tkr 250 tkr 600 tkr 2003 350 tkr 250 tkr 600 tkr 2004 362 tkr 250 tkr 612 tkr 2005 370 tkr 246 tkr 616 tkr (2006) (380 tkr) (225 tkr) (605 tkr) Landstingsanslaget har ökat försiktigt, medan det statliga stödet har minskats. För år 2007 väntas en ytterligare minskning i det statliga stödet, för att frigöra resurser för fler danskonsulentverksamheter att startas upp och få stöd. Till Dans i Upplands intäkter hör också bidrag som sökts, samt inkomna avgifter för kurser och workshops, bland annat. Den totala omsättningen för Dans i Uppland har legat på mellan 700-800 tkr men utfallet har varierat något över de senaste fyra åren. År 2004 var exempelvis ett år med väldigt omfattande verksamhet och därmed höga kostnader, varför verksamheten år 2005 fick begränsas något på grund av budgetunderskottet från föregående år. Efter danskonsulentens lön samt arvoden till danspedagoger och föreläsare, kostnader för resor, egen fortbildning, information och marknadsföring med mera, kvarstår vanligtvis verksamhetsmedel på omkring 100-120 tkr. Detta går bland annat till anordnandet av workshops och fortbildning, evenemang och projekt som Länskoreografitävlingen och Drömsommarjobbet. En betydande del i Dans i Upplands totala budget är även arrangörsstödet på 50 tkr som administreras av Riksteatern Uppsala län. 2.3 Aktuellt Handlingsprogram för den professionella dansen I slutet av 2003 fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag till ett handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige. Mål för danspolitiska insatser både i ett kortare och i ett längre perspektiv skulle föreslås. I mars 2005 lades förslaget till handlingsprogram fram, med namnet Får jag lov? Ett dansförslag. Sedan uppmanades berörda organisationer, institutioner och enskilda dansverksamma att lämna synpunkter på förslaget, något som tillsammans med en djupare analys fick ligga till grund för en revidering. I början av 2006 presenterades så den reviderade versionen Handlingsprogram för den professionella dansen. I handlingsprogrammet tas det sikte på den offentligt finansierade delen av det professionella danslivet, och tyngdpunkten ligger på förutsättningarna och behoven hos de professionella dansutövarna samt på ambitionen att nå ut med professionell dans i olika former till så många människor som möjligt. Dansfrämjande arbete av annat slag, såsom danskonsulenternas verksamhet, dans i skolan samt dans och hälsa, är inte i fokus i handlingsprogrammet. I det första förlaget till handlingsprogram urskiljdes några huvudområden där insatser för att främja den professionella dansen är nödvändiga. Det gäller dels danskonstens utveckling bland annat att villkoren för danskonstnärerna att utveckla sin konstart måste bli mer gynnsamma. Vidare krävs insatser för danskonstens infrastruktur bland annat måste utbudet av spelplatser bli större och scenkonstinstitutionerna sporras till att ta ett större ansvar för arrangerandet av dansföreställningar. Ett sista huvudområde är en ökad efterfrågan på dans som scenkonst bland annat är tillgången till konstformen i hela landet samt spridning av 10

kunskapen om dans en förutsättning, likaså är insatser viktiga för att förbättra barns och ungas möjligheter att ta del av dans som scenkonst och att själva utöva dans. I det reviderade handlingsprogrammet för den professionella dansen presenteras så de prioriterade insatserna för att förstärka dansområdet. Det betonas att det rör sig om ett långsiktigt program, samt att en struktur för dansen behöver byggas upp i en utökad samverkan mellan stat, landsting/regioner och kommuner och att det därför behövs ekonomiska tillskott från alla nivåer. De prioriterade insatserna i korthet gäller dels utövarna bidragen till fria dansgrupper och koreografer måste fortsätta utvecklas; en Dansallians ska inrättas enligt samma mönster som Teateralliansen där frilansande utövare kan få en grundanställning; en utredning av yrkesutbildningarna på dansområdet bör genomföras. Vidare gäller det strukturerna produktions- och distributionsresurser bör samordnas såväl nationellt som regionalt och lokalt för en utveckling av dansen; Dansnät Sverige 4 permanentas och bör utvidgas med fler huvudmän så att den professionella dansen kan bli mer tillgänglig; även andra befintliga nätverk och turnéslingor bör förstärkas ekonomiskt och utvidgas med fler arrangörer och spelplatser. Även scenerna tas upp som ett prioriterat område från och med 2005 kan de regionala scenkonstinstitutionerna söka bidrag från Kulturrådet för dansverksamhet; ett mål är att det ska finnas minst en dansscen i varje län år 2008, varför en inventering av befintliga och planerade scener samt av den tekniska kompetensen behöver göras; formerna för publikarbete bör utvecklas, barns och ungas tillgång till professionell dans måste ökas, och kunskapen om och intresset för dans byggas upp; utbildning och fortbildning av arrangörer av dansföreställningar är angeläget och insatser på det området kan ske i samverkan mellan en rad olika aktörer, däribland de regionala danskonsulenterna. Insatser för att förbättra det internationella kultursamarbetet är också prioriterade ett informationskontor för svensk dans i ett internationellt men även nationellt sammanhang startar på Dansens Hus under 2006; ett Dans-IASPIS för internationellt utbyte ska inrättas av Konstnärsnämnden; större festivaler på dansområdet måste ges förutsättningar att utvecklas ytterligare för att främja internationellt utbyte. Slutligen är även det nationella samspelet ett prioriterat område det är viktigt att fortsätta diskussionen med landsting och regioner kring förslag och inriktningar för dansen som utarbetats i regionala handlingsprogram för dans, samt att hålla en återkommande och övergripande dialog kring hela Kulturrådets ansvarsområde. Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Dans i skolan är ett nationellt utvecklingsprogram med syftet att introducera dansen i skolan. Samarbetande parter är Statens Kulturråd, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF) samt Elevorganisationen i Sverige. Målet med utvecklingsprogrammet är att ge alla barn tillgång till dans som kunskapsområde för att därigenom främja såväl fysisk aktivitet som lärande. 4 Med Dansens Hus i Stockholm som nav samarbetar ett antal regionala parter kring gemensamma turnéer, residens, intern kompetensutveckling samt offentliga föreläsningar för att höja kunskaperna kring dans. 11

Utifrån skolans läroplaner, de nationella kulturpolitiska målen, FN:s barnkonvention, de nationella folkhälsomålen och Kulturdepartementets dagordning för kultur argumenterar man för dansens betydelse för skolbarns kroppsmedvetenhet, glädje, självkänsla, delaktighet och lärande. En verksamhetsplan för programmet har tagits fram. Den fokuserar dels på kartläggning och inventering av exempelvis hur landets grundskolor arbetar med dans, dels på opinionsbildning för att främja och introducera dans i skolan, samt på kunskapsutveckling genom att exempelvis verka för att dans introduceras i flera lärarutbildningar och för att kompetensutveckling i dans sker för lärare. Programmet Dans i skolan anordnar seminarier, konferenser, kurser med mera, för att främja kunskapsutveckling och utbyte av erfarenheter samt inspirera till initiativ. Nya kulturpolitiska mål och strategier för landstinget I november 2005 antog landstingsfullmäktige dokumentet Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering. Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser. Dokumentet började gälla den 1 januari 2006, och är en vidareutveckling och förnyelse av de tidigare kulturstrategierna från 1998. I Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering har de övergripande målen och strategierna formulerats utifrån ett analysverktyg (fritt skapat efter Göteborgs stads kulturpolitiska strategi, version 1.0, 1998) där den samlade kulturpolitiken ses som en cirkel, indelad i tre delar, vilka står för olika perspektiv och utgångspunkter. I det konstpolitiska perspektivet är den professionella konsten i centrum och utgångspunkt för politiska beslut. I det kulturpolitiska perspektivet, här i en mer avgränsad betydelse, är människan och hennes delaktighet i kulturlivet i centrum. På kulturplaneringens område är regionen, både centrum och periferi samt bland annat förbindelserna där emellan, utgångspunkten. Målen och strategierna är i korthet dessa: Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet (Konstpolitik) För att nå målet ska landstinget - Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet. 12

- Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. - Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. - Främja gränsöverskridande möten. Länets invånare är kulturellt delaktiga (Kulturpolitik) För att nå målet ska landstinget - Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. - Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. - Underlätta för människors möten. - Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Regionen erbjuder en attraktiv livsmiljö (Kulturplanering) För att nå målet ska landstinget - Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. - Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. - Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. - Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. Isärhållandet av de olika perspektiven underlättar för analys och ger förutsättningar för en mer nyanserad debatt, samt synliggör andra politiska områdens beröringspunkter med den samlade kulturpolitikens. Samtidigt är de olika perspektiven delar av en helhet och samverkar och påverkar varandra. Insatser inom konstpolitiken ger återverkningar inom kulturpolitiken och vice versa, insatser för kulturplanering kan bidra till positiva effekter inom både konstpolitiken och kulturpolitiken, och så vidare. Delarna och helheten måste ses och förstås i ljuset av varandra. I Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering beskrivs även landstingets roll på kulturområdet. Det framhålls att landstingets insatser ska vara till nytta för hela länet. Vidare ska den regionala nivån av kulturpolitiken kommunicera med, samarbeta med och förmedla mellan de lokala, nationella och internationella nivåerna. Landstinget har en stödjande, samordnande och kompletterande funktion gentemot det lokala kulturarbetet, men ska inte ersätta det kommunala ansvaret. Den egna regionala kulturverksamheten och de konsultativa, kompetensutvecklande och nätverksbyggande insatserna är viktiga verktyg i arbetet för att uppnå de övergripande målen ett län med en attraktiv livsmiljö, präglat av ett rikt konstliv och av kulturellt delaktiga invånare. Uppsala län utökas med Heby kommun Från och med årsskiftet blir Heby kommun en del av Uppsala län. Heby kommun har drygt 13 600 invånare och en areal på omkring 1172 kvadratkilometer, samt består av flera mindre kärnorter förutom Heby. I och med Heby kommuns länsbyte blir Dans i Upplands arbetsfält utökat. Förberedelser för detta görs under hösten 2006. 13

3 DANS I UPPLAND I LÄNET I detta avsnitt beskrivs och resoneras kring huvudlinjerna i informationen, behoven och önskemålen kring dans generellt och Dans i Upplands verksamhet specifikt som framkommit vid kontakter med olika aktörer i länet. Allra först följer dock en kort beskrivning av kommunerna och deras förutsättningar och organisation på kulturområdet i nuläget, med fokus på kultur för barn och unga i skolan eftersom det är en prioriterad målgrupp för Dans i Uppland. Beskrivningen ska inte ses som en fullständig kartläggning av kommunernas verksamhet på kulturområdet. Informationen är hämtad från samtal med representanter från kommunerna samt med andra aktörer på dansområdet i länet. Uppgifter kring länets och kommunernas landareal och befolkning gäller för år 2005 och är hämtade från SCB:s webbplats. 3.1 Kommunerna i länet Uppsala län består av sju kommuner i dagsläget Enköpings kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun. Kommunerna varierar relativt mycket i storlek och befolkningsmängd, och även något vad gäller kommunal organisation på kulturområdet. Trots att Uppsala län inte är ett av Sveriges större län till ytan är avstånden mellan orter och städer ofta långa, och det är vanligt att kommunerna har flera kärnorter, vilket ibland gör kommunikationerna tidsödande. Uppsala län har en landareal på drygt 7000 kvadratkilometer och en sammanlagd befolkning på drygt 304 000 invånare. Befolkningsmässigt är Uppsala län det sjätte största av rikets 21 län. Ungefär två tredjedelar av länets befolkning bor i Uppsala kommun. Enköpings kommun Enköpings kommun ligger i den sydvästra delen av Uppsala län, har en landareal på omkring 1180 kvadratkilometer och en befolkningsmängd på drygt 38 000 invånare. Kommunens organisation på kulturområdet består av en kulturförvaltning som styrs av kulturnämnden. Inom kulturförvaltningen ryms verksamheter såsom bibliotek, museum, Musik- och dansskola och allmänkultur. Till allmänkulturen hör bland annat kultur riktad mot barn och ungdom i skolan, vilket en kultursekreterare har speciellt ansvar för. Skolorna lägger en viss summa per elev eller avdelning till budgeten för kulturverksamheten. Det finns ett system med kulturombud i skolorna för förmedling av information och önskemål om kulturutbudet. Evenemang ordnas med jämna mellanrum i Medborgarhuset Joar Blå, men även på bibliotek eller i skolornas gymnastiksalar. Håbo kommun Håbo kommun ligger bredvid Enköpings kommun i den södra delen av Uppsala län och har en landareal på drygt 140 kvadratkilometer samt en befolkning på drygt 18 500 invånare. Kommunen har ingen särskild kulturförvaltning längre, utan all kulturverksamhet ryms under bildningsförvaltningen som styrs av bildningsutskottet, ett utskott ifrån kommunstyrelsen. Bildningsförvaltningen sköter även för-, grund- och gymnasieskola, kommunala musikskolan, biblioteks- och fritidsverksamhet, med mera. Centralt inom förvaltningen är skolverksamheten med Håboskolan som ett eget koncept. Det finns ingen kultursekreterare, men en grupp av styrande inom olika verksamheter inom bildningsförvaltningen samarbetar kring kultur för barn och unga, samt håller i en pott kulturpengar som delas ut till skolor för föreställningar, kulturprojekt och liknande. På skolorna finns kulturråd, grupper med 14

skolledning, lärare och elever representerade, som ska syfta till att hitta kulturprojekt med pedagogiska tankar bakom. Knivsta kommun Knivsta kommun ligger i den södra delen av Uppsala län och var till och med 2002 en del av Uppsala kommun. Kommunen har en landareal på 283 kvadratkilometer och en befolkning på drygt 13 000 invånare. Kommunen har en gemensam förvaltningsorganisation för alla verksamheter, med sakkunniga tjänstemän inom olika områden som ger stöd till nämnderna. Kultur- och fritidsverksamheten styrs av Skol-, kultur- och socialnämnden som även ansvarar för skola, vård och omsorg. Biblioteket utgör en stor del av kulturverksamheten. I övrigt finns ingen kultursekreterare på heltid, men en blygsam budget för bidrag till kulturarrangemang inom skolan eller föreningslivet som fördelas av handläggare på kulturområdet. Inom ungdomsverksamheten som bedrivs på fritidsgården Kupolen hålls ibland olika kulturarrangemang eller kulturprojekt. Tierps kommun Tierps kommun ligger i den nordvästra delen av Uppsala län, har en landareal på 1550 kvadratkilometer och en befolkning på omkring 20 000 invånare. Kommunen har en kulturoch fritidsenhet som styrs av Kultur- och fritidsnämnden och som sköter bibliotek, bidrag till föreningar och organisationer, barnkulturverksamhet, idrotts- och fritidsverksamhet, med mera. En kultursekreterare för barn och ungdom har bland annat hand om kultur i skolan, olika kulturarrangemang anordnas varje år för elever i grundskolan. Skolorna lägger en viss summa per elev till budgeten för kulturverksamheten. I skolorna finns ett system med kulturombud som tar emot och förmedlar information och önskemål om utbud samt ansvarar för samordning av kulturfrågor i skolorna. Även offentliga kulturarrangemang för barn anordnas av kultursekreteraren. Uppsala kommun Uppsala kommun är den största kommunen i Uppsala län, både till yta och till befolkning. Kommunen har en landareal på omkring 2190 kvadratkilometer och befolkningsmängden är drygt 183 000 invånare. Organisationen på kulturområdet är uppdelad mellan uppdragsnämnd och uppdragskontor å ena sidan samt produktionsnämnd och produktionsförvaltning å andra sidan. Exempelvis ger Kulturkontoret som styrs av Kulturnämnden uppdrag åt förvaltningen Uppsala produktion vård och bildning (UVB) som styrs av Produktionsnämnden för vård och bildning. Kultur för barn och unga i skolan är Barn- och ungdomsnämndens (BUN) ansvar som även de ger uppdrag åt UVB. Vidare ansvarar BUN för skolverksamhet, fritidsverksamhet, musikskola, föreningsstöd, socialtjänst, med flera områden som gäller åldersgruppen 0-20 år. Det finns ingen särskild kultursekreterare inom UVB, men det finns en barnkulturkonsulent med uppgift att samordna, förmedla information och kontakter samt sporra och inspirera till kultursatsningar i förskola och skola. Det finns ett system med kulturombud på skolorna för mottagande och förmedling av information gällande kultur. Barnkulturkonsulenten arrangerar dock inga kulturprogram för barn i skolan. På flera av biblioteken anordnas offentlig programverksamhet med olika kulturarrangemang för barn. Älvkarleby kommun Älvkarleby kommun ligger längst norrut i Uppsala län och har en landareal på drygt 210 kvadratkilometer samt en befolkning på ungefär 9000 invånare. Kommunen har en kultur- och fritidsförvaltning som lyder under kultur- och fritidsnämnden. Till förvaltningen hör bibliotek, kulturmiljövård, fritidsverksamhet, allmänkultur, med mera. Det finns inte längre någon egentlig kultursekreterare och heller inte någon regelbunden programverksamhet för barn och 15

ungdom i skolan, men i samarbete med Älvkarleby Riksteaterförening anordnas ibland teater för skolelever. En kulturassistent på förvaltningen förmedlar information kring kultur till skolorna via skolassistenter och egna kontakter. På biblioteket i Skutskär anordnas offentliga kulturarrangemang för barn. Östhammars kommun Östhammars kommun ligger i den nordöstra delen av Uppsala län, har en landareal på omkring 1470 kvadratkilometer och en folkmängd på drygt 21 500 invånare. Kommunen har en kulturförvaltning som styrs av kulturnämnden och som ansvarar för bibliotek, kulturmiljövård, Östhammars Musikvecka, allmänkultur och kultur för barn och ungdom, med mera. Kultursekreteraren med särskilt ansvar för barn- och ungdomskultur håller bland annat i ett arrangörsstöd som kan sökas för kultur i skolorna samt har en rådgivande och sporrande roll gentemot skolorna i deras kultursatsningar. På skolorna finns ett system med kulturombud vilka fungerar som informationskanaler gällande kulturfrågor. Det anordnas också offentlig programverksamhet för barn och ungdom på biblioteken i kommunen. 3.2 Dansens förutsättningar i länet Vid kontakt med representanter för kommunerna förmedlas det att det finns en allmän ovana vid modern konstnärlig dans i de flesta av kommunerna. Ofta är sällskapsdans och folkdans mer rotat i kommunerna, medan dans som konstnärligt uttryck både som scenkonst och som eget utövande inte är lika vanligt eller hör till traditionen. Detta gäller så gott som alla kommuner, utom Uppsala kommun där utbudet av dans är större och bredare och där ett flertal professionellt verksamma danskonstnärer/pedagoger/koreografer finns. Man säger sig dock på flera håll märka ett uppsving för dansintresset på senare år. Men överlag nämns olika former av idrott som mer utbrett och präglande för flera av kommunerna än sådant som kan kallas för kulturaktiviteter. Det finns varierande möjligheter till dans på fritiden i de olika kommunerna, genom föreningar eller studieförbunds utbud. Dansformer som bugg, swing, linedance, jazzdans, break- och streetdance nämns. I Uppsala kommun är som nämnts utbudet rikare. I Enköpings kommun, Östhammars kommun och Älvkarleby kommun finns även en danspedagog vid den kommunala musik- eller kulturskolan. Det tas dock upp att problem med transporter över långa avstånd kan försvåra för dansutövande på fritiden i glesbygdskommuner. Vid kontakt med olika aktörer inom den professionella danskonsten i länet tas det upp att det saknas en etablerad öppen dansscen i länet att samlas kring och det råder brist på lokaler för dansverksamhet i stort. Man pekar också på att det finns få lämpliga scener för dans och en ovana vid att arrangera dans ute i länet, samt att det är svårt att få plats för dansen på de scener som finns. Även om olika aktörer på dansområdet i länet har skilda perspektiv och utgångspunkter, står det klart att det finns behov som inte alla är enkla att tillgodose. 3.3 Dans i Upplands roll och funktion gentemot kommunerna I de kommuner som har en organisation med kultursekreterare nämns Dans i Uppland som ett viktigt stöd vad gäller spetskompetens på dansområdet, som en referens och konsult i 16

urvalsfrågor kring dansutbudet, samt som en kontakt- och informationsförmedlande resurs. Kultursekreterarna själva fungerar också som informationskanaler gentemot skolor och andra för Dans i Uppland. I de kommuner där det inte finns någon egentlig kultursekreterartjänst och i några fall inte heller någon särskild kulturförvaltning tas det bland annat upp att det är generellt svårt att driva kulturfrågor, att det saknas någon som kan fånga upp dansintresset och mer allmänt fungera som en länk eller ett mellanled mellan konsulenter inom olika konstområden och skolan, samt att det finns problem med samordningen vad gäller kultur för barn och unga i skolan. Vidare betonas i flera kommuner det positiva i att Dans i Upplands verksamhet riktar sig utåt i länet och har möjlighet att komma till kommunerna istället för att enbart koncentreras till Uppsala som ju är kulturcentrat i länet. Konsulentverksamheten överlag pekas på som viktig för att föra ut kulturen i länet och in i skolorna. Beroende på hur de skilda kommunernas organisation, förutsättningar och möjligheter ser ut är det rimligt att tänka sig att förväntningarna och behoven vad gäller Dans i Upplands roll och funktion blir olika. Rollen som konsult, förmedlare och informationsspridare blir troligtvis lättare och klarare om det finns en naturlig och tydlig samarbetspartner och mottagare i varje kommun. Saknas en sådan kan det bli svårare att nå ut med information och erbjudanden, samt samordna och arrangera verksamhet. Samtidigt hänger samarbete till en betydande del på gemensamt intresse, och det finns alla chanser att det kan fungera även utan en formell kultursekreterarfunktion i kommunen som samarbetspart för Dans i Uppland. Men möjligheterna att nå ut på bred front försämras troligen, eftersom det blir mer godtyckligt vem som blir kontaktperson i kommunen och vilken position och överblick den personen har. Det kan i sammanhanget nämnas att Dans i Upplands verksamhet i stort nått ut och nyttjats mest i Uppsala kommun, men även i Enköpings kommun, Tierps kommun och Östhammars kommun, medan det fungerat sämre i Älvkarleby kommun, Håbo kommun samt Knivsta kommun. Även möjligheterna att på olika sätt fånga upp dansintresset som Dans i Upplands nedslag i kommunen kan ge upphov till beror nödvändigtvis på vilka resurser det finns, både ekonomiskt och i form av personer med intresse och mandat att försöka få till stånd danssatsningar. Det blir nödvändigtvis en balansgång för Dans i Uppland att genom olika former av dansverksamhet stimulera och ge försmak av vad dansen ger och betyder, men att ändå inte överta ansvaret från kommunerna för att bedriva verksamhet utan istället sporra till att de gör egna satsningar. 3.4 Behov och önskemål kring dans och Dans i Uppland Mer fortbildning och danspedagogiska insatser Från olika håll inom kommunerna förmedlas det att Dans i Upplands insatser vad gäller danspedagogiska projekt och fortbildning riktad mot barn och unga samt personal inom skolan, är uppskattat och efterfrågat. Verksamheten med Dans på väg, där skolorna erbjuds möjligheten att få regelbundna besök av en danspedagog under en hel termin, nämns som ett bra koncept i och med dess kontinuitet. Det finns önskemål om att den sortens verksamhet utökas, då en stor efterfrågan inte helt kunnat mötas upp. Även fortbildning för lärare nämns som viktigt. Det lyfts fram att det behövs kompetensutveckling överlag kring hur kultur kan 17

användas i pedagogiska syften, samt att fortbildning ger lärare argument gentemot skolledning och kollegor för dansens betydelse. Dock efterfrågas i viss mån mer ingående och tydligare information kring vilken sorts dans det rör sig om i projekt som Dans på väg. Det finns en viss ovana vid konstnärlig dans och speciella föreställningar om vad dans är och ska vara, vilket skapar förvirring. Det tas upp att det kan vara en poäng att beskriva dansen även med andra ord, såsom rörelselek t.ex., för att anpassa informationen till rätt nivå. En annan tanke som förmedlas är att pedagogiken kanske i någon mån kan ta in även de dansformer som visas på tv och som är populära just nu. Överlag förmedlas dock att det är positivt med, och behövs mer av, danspedagogiska insatser och fortbildning riktad till skolan. Ökade resurser för Dans i Uppland att subventionera erbjudanden med efterfrågas också. Ökade insatser för den professionella danskonstens förutsättningar i länet Från flera olika håll men främst ifrån aktörer inom det professionella danslivet i länet efterfrågas ökade insatser för den professionella danskonsten. Det lyfts fram att det behövs någon form av plattform för den konstnärliga dansen, en producerande och samordnande resurs, samt att mer insatser behövs för att uppmuntra och stödja arrangörer av dans och skapa fler tillfällen till offentliga dansföreställningar. Det påpekas att arrangörsstödet som Dans i Uppland står för är efterfrågat och skulle behöva höjas. Det betonas vidare att verksamhet inom danspedagogik och annat arbete riktat till barn och unga är viktigt, men att även insatser på en annan nivå är nödvändiga för att stärka danskonsten som helhet, eftersom de olika delarna stimulerar och stärker varandra. Önskemål finns om att danskonsulenttjänsten tydligare utformas kring att arbeta för att stärka den professionella danskonstens förutsättningar i länet, eller på något sätt kompletteras med en resurs för sådant främjande och lobbyinriktat arbete. Ökade resurser hos Dans i Uppland för att kunna stödja eller själv driva olika dansprojekt efterfrågas också. Ökade insatser på en strategisk nivå Från kommunhåll förmedlas önskemål om speciella och långsiktiga satsningar från Dans i Uppland anpassat till kommunernas skiftande behov och förutsättningar på dansområdet. Strategierna för att nå ut i de skilda kommunerna måste nödvändigtvis bli olika beroende på vilka samarbetspartners som är uppenbara eller som fångas upp. Det önskas även stöd i argumenterandet för danssatsningar gentemot styrande i de egna kommunerna, kanske särskilda kurser på en tjänstemannanivå kring dansfrågor och dansläget i länet, Sverige och internationellt för att ha mer kunskap att utgå ifrån. Men det finns också en medvetenhet om att Dans i Uppland finns till hands som stöd och att det även hänger på egna initiativ till kontakt. Från olika håll lyfts det även fram att formulerandet av långsiktiga mål, planer och tydliga strategier, samt information kring dem utåt, skulle ge en klarare bild av Dans i Uppland som aktör. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering underlättas även av sådana ansatser. Mer påtryckningar och lobbyarbete för danssatsningar riktat mot beslutsfattare inom olika områden efterfrågas också. Ökad tydlighet och synlighet Det förmedlas från olika håll önskemål om en större tydlighet och mer information utåt kring Dans i Upplands verksamhet, prioriteringar och arbetssätt. Det breda uppdraget för danskonsulentverksamheten kan skapa höga förväntningar som inte kan infrias då resurserna är begränsade. Likaså pekar flera av de andra behoven mot just detta, att mer och tydligare 18

information utåt kring långsiktiga planer och strategier, prioriteringar, roll och möjligheter för Dans i Uppland skulle gynna samverkan och kommunikation med olika parter. Det är även viktigt att utåt visa på den verksamhet som utförs och vad den ger för resultat, för att inspirera och visa på goda exempel. Kunskapen om Dans i Upplands breda verksamhet och de insatser som faktiskt görs tycks ibland bristfällig ute i länet, vilket dock naturligtvis inte enbart kan förändras med mer information utan även har att göra med intresse och tillgängliga informationskanaler. Men strategiska satsningar på informationsområdet kan löna sig. Samarbete mellan konsulenterna Det tas upp från flera kommuner att projekt i samarbete mellan konsulenter för olika konstområden uppskattas. Särskilt ett projekt i samarbete mellan Film i Uppland och Dans i Uppland nämns som ett lyckat koncept, där filmen Billy Elliott om en pojkes väg till dansen visades för skolbarn och -ungdomar som efteråt erbjöds att prova på att dansa. Man tänker sig att det finns intressanta möjligheter till nyskapande projekt i samverkan mellan olika konstområden. Vidare förmedlas även önskemål om att konsulenterna inom olika konstområden hade en gemensam organisation för kommunerna att kommunicera med, för att få chans till bättre överblick och samordning. Detta gäller främst för kommuner utan någon egen kultursekreterarfunktion. Möjligtvis kunde nätverket Kulturkraft, med Uppsala läns barn- och ungdomsansvariga regionala konsulenter inom olika konstområden, få en ökad betydelse utifrån den aspekten. 3.5 Enstaka synpunkter kring Dans i Uppland Här följer ett axplock av synpunkter från olika aktörer, vad gäller Dans i Upplands verksamhet. - Dans på väg var jättebra och väldigt uppskattat. Mycket fart och glädje, många elever som vågade mer än förväntat. Danstillfällena har haft betydelse för barnen, och en viktig aspekt är att pojkar och flickor dansade tillsammans och att alla vågade prova nya uttryck inför varandra, vilket är bra för självkänslan. - Dans i Uppland fungerar också som en viktig infokanal i Uppland, både genom att ge information och att förmedla och sprida information. Detta ger chans till att finnas och synas i ett större danssammanhang. Dessutom nätverkar danskonsulenten med kollegor i omgivande län, vilket kan hjälpa till för att nå ut även utanför länet. - Dans i Uppland innebar ett lyft för dansen i kommunen vid verksamhetens start. Mer kontakt har funnits med verksamheten förut, innan nedskärningarna då kultursekreterartjänsten försvann. - Det behövs en större tydlighet med prioriteringarna för Dans i Upplands verksamhet, för att inte skapa förväntningar som inte kan infrias. - Ett önskemål för Dans i Uppland i framtiden är mer resurser för att kunna starta projekt och inspirera, skapa goda exempel att visa på, vilket ger mer tyngd än bara information. I övrigt är danskonsulentens roll som central rådgivande instans väldigt bra och behövlig. 19

- Överlag är de regionala konsulenterna viktiga för att konstformerna ska nå ut i länet och in i skolorna. Konsulenterna har den djupa kunskapen inom respektive område och kan stötta kultursekreterarna, som har bred kunskap men inte samma kompetens på alla områden. - Dans i Uppland borde arbeta mer för att få ungdomar i olika delar av länet att bidra till exempelvis den årliga koreografitävlingen eller söka till Drömsommarjobbet. Drömsommarjobbet kanske till och med kunde läggas ut i andra kommuner än Uppsala, för att få lite omväxling och undvika koncentrationen till Uppsala. 3.6 Återknytning till uppdraget Här är det på sin plats med en återknytning till Dans i Upplands uppdrag att stärka dansens ställning i länet genom att bredda intresset för och öka kunskapen om dans, skapa nätverk för dansen i länet, ge möjlighet till upplevelse av ett professionellt dansutbud, samt ge såväl amatörer som professionella dansutövare i länet möjlighet till utveckling. Genom en blick på översikten över Dans i Upplands verksamhet så kan det konstateras att det har gjorts och görs värdefulla insatser på alla dessa områden, samt att den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar, helt enligt riktlinjerna. Det kan konstateras att Dans i Uppland som informerande och kunskapshöjande, samordnande, förmedlande och subventionerande resurs har bidragit till att stärka dansens ställning i länet. Utan danskonsulentverksamheten hade många danshändelser och dansupplevelser förmodligen inte kommit till stånd, och verksamheten omnämns av flera aktörer som viktig och välbehövlig. Samtidigt är det statliga uppdraget brett och utan tydliga målsättningar eller indikatorer att följa upp för att se om de nåtts eller fortfarande strävas efter. Men arbetet för att stödja ett konstområde som i sig är levande och utvecklas, måste av nödvändighet vara en hela tiden pågående uppgift. Vid kontakter med ett urval av nyttjare av Dans i Upplands verksamhet samt aktörer på dansområdet förmedlas i stort att danskonsulentverksamheten är uppskattad och betydelsefull, men även att det finns stora och skiftande behov. Det blir tydligt att mer insatser av olika slag skulle behövas. Exempelvis pekar den samlade bilden mot att större insatser på informationsområdet behövs, för att ytterligare synliggöra Dans i Uppland, insatserna som görs och verksamheten som tillhandahålls. Behoven pekar även mot ökade insatser för att stärka den professionella danskonstens förutsättningar i länet samt för att ge fler tillgång till den, men utan att nedprioritera det viktiga arbetet riktat mot barn och unga. Detta pekar också mot att Dans i Upplands verksamhet skulle behöva expandera för att möta upp dessa behov, eller att insatser för danskonsten skulle behövas göras i andra former och genom andra aktörer. 20