Södertörnsnycklarna 2012

Södertörnsnycklarna 2012 Individ- och familjeomsorg ur ett brukar- och medborgarperspektiv Deltagande kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

Deltagare Södertörnsnycklarna 2012 Botkyrka Staffan Wallier Haninge Inger Karlberg Huddinge Pia Wrede Nacka Margaret Hackman Nystedt Nynäshamn Kerstin Perninge Nynäshamn Anna Rundberg Salem Merith Fröberg Södertälje Maria Johansson, sammankallande Södertälje Göran Rooth Södertälje Helena Forslund Tyresö Leena Andersson Beatrice Jacobsson FoU Södertörn Martin Börjesson 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 1 SAMMANFATTNING...4 1.1 INLEDNING...4 1.2 SAMMANFATTANDE RESULTAT...4 1.3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD...4 1.4 BARN OCH UNGDOM...5 1.5 MISSBRUK...5 2 INLEDNING...6 2.1 SYFTE MED SÖDERTÖRNSNYCKLARNA...6 2.2 ORGANISATION...6 2.3 GENOMFÖRANDE...7 3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD...8 3.1 UNGA HUSHÅLL MED FÖRSÖRJNINGSSTÖD...8 3.2 REFLEKTIONER KRING FÖRSÖRJNINGSSTÖD...10 3.3 HEMLÖSHET...10 3.4 REFLEKTIONER KRING HEMLÖSHET...12 4 BARN OCH UNGDOM...13 4.1 ÅTERAKTUALISERINGAR ETT ÅR EFTER AVSLUTAD INSATS...13 4.2 REFLEKTIONER KRING ÅTERAKTUALISERINGAR...13 4.3 FÖRLÄNGNINGSBESLUT OCH SKÄL TILL FÖRLÄNGNING...14 4.5 UTREDNINGSPLANER...16 4.6 REFLEKTIONER KRING UTREDNINGSPLANER...17 5 MISSBRUK...18 5.1 LVM...18 5.3 ÅTERAKTUALISERING INOM DEN KOMMUNALA MISSBRUKSVÅRDEN...19 5.4 REFLEKTIONER KRING ÅTERAKTUALISERINGAR INOM MISSBRUKSVÅRDEN...19 5.5 SAMMANSTÄLLNING AV ASI-INTERVJUER...20 6 BILAGOR...26 BILAGA 1: STYRGRUPPENS UPPDRAG TILL ARBETSGRUPPEN...26 BILAGA 2: DEFINITION AV HEMLÖSHET...28 BILAGA 3: ANDRA SKÄL TILL ATT UTREDNINGEN FÖRLÄNGS....30 BILAGA 4: REFERENSER...31 BILAGA 5: NYCKELTAL...32 3

1 Sammanfattning 1.1 Inledning Södertörns kommuner har under många år jämfört sig med varandra utifrån verksamhetsstatistik och kostnader. IFO (individ- och familjeomsorgen) har gjort sin del av Södertörnsnycklarna och har under de senaste åren också presenterat en rad mjukare värden i en särskild rapport. Det primära syftet med Södertörnsnycklarna är att ta fram jämförande statistik för att följa verksamheternas utveckling och ta fram mjukdata som är intressanta utifrån kvalitetsaspekter ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Individ- och familjeomsorgens arbete med Södertörnsnycklarna leds av en styrgrupp som består av IFO-cheferna i de deltagande kommunerna. Styrgruppens uppdrag för årets nyckeltal framgår av bilaga 1. Uppdraget har utförts av en arbetsgrupp bestående av deltagare från samtliga kommuner under ledning av en samordnare och i samverkan med FoU Södertörn. 1.2 Sammanfattande resultat I tabell 1 sammanfattas resultaten av de undersökningar som arbetsgruppen har gjort. Tabellen innehåller jämförelser av en del av kommunernas relativa resultat inom individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden. Tabell 1. Sammanfattande kommunjämförelse 2012 (%) Kommun Försörjningsstöd Barn och ungdom Missbruk Unga med försörjningss töd Hemlösa av hela befolkning Hemlösa med försörjningsstöd Åter aktualiserade Utan förlängningsbeslut Upprättad Utredningsplan Ansökan om LVM Återaktualiserade Botkyrka 1,5 0,64 49 45 61 19 22 4 Haninge 2,3 0,44 42 60 71 22 44 27 Huddinge 1,9 0,33 57 31 18 79 26 40 Nacka 1,3 0,19 57 56 52 35 6 39 Nynäsha mn 3,1 0,29 24 44 75 * 12 20 Salem 2,5 0,27 64 26 100 39 0 0 Södertälje 4,9 0,77 46 15 95 63 38 8 Tyresö 1,5 0,3 37 29 83 38 12 100 2 0,84 36 25 46 59 53 36 * Minst 15 utredningar krävs för bedömning 1.3 Försörjningsstöd I Södertälje har 4,9 procent av ungdomarna mellan 18 och 25 år försörjningsstöd, vilket är en väsentligt större del än i någon av de andra kommunerna. Nacka har den minsta andelen unga med försörjningsstöd; 1,3 procent. Det verkar som det finns ett samband mellan andelen ungdomar som inte har behörighet till gymnasiet i årskurs 9 och andelen arbetslösa samt andelen unga i åldrarna 18-25 med försörjningsstöd. En befogad fråga är därför om inte socialtjänsten och/eller skolan bör avsätta (mer) resurser på att samverka med varandra för att hjälpa utsatta barn och ungdomar i syfte att utjämna de socioekonomiska skillnader som vi kan se i samhället. 4

är den kommun som har störst andel hemlösa. Där är 0,84 procent av befolkningen hemlös, medan Nacka har den minsta andelen; 0,19 procent. Den kommun som har störst andel hemlösa med försörjningsstöd är Salem; 64 procent, medan andelen hemlösa med försörjningsstöd i Nynäshamn är 24 procent. Socialtjänsten har idag ett större ansvar för att lösa boendefrågan för en större grupp hemlösa än för tio år sedan. En stor andel av klienterna skulle inte behöva ha med socialtjänsten att göra om det fanns tillräckligt med bostäder. Istället för att lägga över ansvaret på socialtjänsten borde regering och riksdag ge kommunerna förutsättningar att öka produktionen av bostäder med rimliga hyror. 1.4 Barn och ungdom Mätningen av återaktualiseringar visar om barnet blivit återaktualiserat genom ansökan eller anmälan inom ett år i barn- ungdoms- eller missbruksgrupp. Haninge har den största andelen återaktualiserade barn- och ungdomsärenden; 60 procent. Minst andel återaktualiserade ärenden har Södertälje med 15 procent. Enligt socialtjänstlagen ska alla utredningar slutföras inom högst fyra månader. Om de tar längre tid ska ett förlängningsbeslut fattas. I Salem saknar samtliga barn- och ungdomsutredningar förlängningsbeslut. I Huddinge är det 18 procent av de förlängda utredningarna som saknar förlängningsbeslut, vilket är väsentligt mindre än i de andra kommunerna. Det är alltså en påfallande stor del av utredningarna som överstiger den lagstadgade tidsgränsen som inte har ett förlängningsbeslut. Dessutom har flera kommuner försämrat sina resultat sedan förra året. Flertalet av de uppgivna skälen för att utredningarna är förlängda är dock av sådan art som Socialstyrelsen accepterar. För varje barn- och ungdomsutredning ska en utredningsplan upprättas. Huddinge har störst andel utredningar med utredningsplaner och Botkyrka har minst; 79 respektive 18 procent. En vanlig uppfattning är att det finns ett samband mellan att upprätta noggranna utredningsplaner och att slutföra utredningar i tid. Något sådant samband tycks emellertid inte finnas i det aktuella underlaget. Däremot har Huddinge både störst andel utredningsplaner och högst andel förlägningsbeslut. 1.5 Missbruk har den största andelen ansökningar om LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Där har 53 procent av utredningarna lett till ansökningar om tvångsvård. I Salem har däremot inga ansökningar om LVM gjorts. För att få en bättre bild av hur kommunerna använder LVM behöver vi veta mer om hur många LVM-anmälningar som inkommer och vem som anmäler? Vilken roll har till exempel beroendemottagningarna och i vilket läge anmäler de? Vilka bedömningar görs innan man öppnar en LVM-utredning? I Tyresö har alla ungdomar återaktualiseras efter att de deltagit i missbruksvård, medan inga återaktualiseringar har gjorts i Salem. För att kunna dra fler slutsatser av siffrorna krävs även här en bättre bild av andelen ungdomar i kommunerna, antalet aktuella unga vuxna inom missbruksvården och hur unga vuxnas drogvanor ser ut i de olika kommunerna. Utdata ur ASI (Addition Severity Index) har tagits fram för att göra jämförelser av levnadsförhållandena i Södertörnskommunerna. De variabler som har jämförts är boende, fysisk hälsa, utbildning, huvudsaklig försörjningskälla, dominerande preparat och tvångsvård. Redovisningen av dessa variabler finns på sidorna 20-25. 5

2 Inledning Södertörns kommuner har under många år jämfört sig med varandra utifrån verksamhetsstatistik och kostnader. Under de senaste åren har individ- och familjeomsorgen dessutom i en särskild rapport presenterat en rad mjukare värden. Inom IFO:s kärnverksamheter försörjningsstöd, barn och ungdom samt missbruk sammanställs nu för tredje året båda delarna i en denna rapport, Södertörnsnycklarna 2012, Individ- och familjeomsorg ur ett brukar- och medborgarperspektiv. De kommuner som deltar i nätverket är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och. Tillsammans hade dessa kommuner 565 517 invånare i december 2011. Tabell 2: Bakgrundsfaktorer. Siffrorna beskriver 2011, om inget annat anges. Botkyrkdinge Haninge Hud- Nacka Nynäs- Salem Söder- Tyresö hamn tälje Befolkning 31 december 84 677 78 326 99 049 91 616 26 248 15 694 87 685 43 328 38 894 Andel invånare 16-64 år som är arbetslösa eller i konjunkturberoende 7,7 5,1 5,2 3,4 4,6 3,7 9,7 3,4 3 program (%) Andel nvånare med högst grundskoleutbild 21,6 18,0 15,0 9,1 17,6 13,6 21,0 12,5 12,5 ning (%) Skattekraft kommun, 152 172 180 223 171 190 159 197 196 (tkr/invånare) Andel invånare 16-74 år med eftergymnasial utbildning 2008 25,0 22,9 31,7 44,1 22,7 31,8 25,4 30,1 31,0 (%) Ohälsotal 2009 48,3 27,2 32,9 21,7 37,6 19,3 38,6 17,7 12,9 Andel flerbostadshus av totalt bostadsbestånd 2009 (%) 63,6 57,8 55,6 60,5 50,4 42,0 68,8 48,3 28,8 2.1 Syfte med Södertörnsnycklarna Södertörnsnycklarnas primära syfte är att ta fram jämförande statistik för att följa verksamheternas utveckling och att ta fram mjukdata som är intressanta utifrån kvalitetsaspekter ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Resultatet av jämförelserna inom Södertörnsnycklarna kan dels användas för att följa den egna kommunens förändringar, dels för att ta del av goda exempel från andra kommuner som kan bli till ett lärande för fler. 2.2 Organisation Södertörnsnycklarna leds av en styrgrupp som består av IFO-cheferna i de deltagande kommunerna. Styrgruppen har beslutat vilka områden som ingår i årets jämförelser och styrgruppens uppdrag redovisas i bilaga 1. Det operativa arbetet utförs av en arbetsgrupp med representanter för samtliga Södertörnskommuner. Deltagarna arbetar inom respektive kommun som enhetschef, utvecklings-/kvalitetsansvariga eller systemförvaltare. Arbetsgruppen 6

leds av en samordnare och samverkar med FoU Södertörn, som alla kommunerna deltar i. Den är uppdelad i tre undergrupper som ansvarar för jämförelser inom försörjningsstöd, barn och ungdom samt missbruk. 2.3 Genomförande Arbetsgruppen har träffats fyra gånger under våren och undergrupperna har arbetat med att ta fram underlag via statistikuttag och enkäter. Undergrupperna har också bearbetat och analyserat det insamlade materialet. Inom försörjningsstödsområdet har statistik om ungdomar 18-24 år, som erhållit försörjningsstöd och antal som erhållit försörjningsstöd under minst 10 månader tagits fram via kommunernas verksamhetssystem. Vidare har officiell statistik om ungdomsarbetslöshet, statistik om antal ungdomar som uppbär försörjningsstöd och andel i årskurs nio som inte har behörighet till gymnasieskolan tagits fram från Arbetsförmedlingens hemsida, skolverkets hemsida och via öppna jämförelser för att se ifall dessa tre visar något samband. Till sist har Socialstyrelsens rapport om hemlöshet som kom ut i maj analyserats och jämförts mellan de olika kommunerna. Inom barn och ungdom har för andra året i rad antal och orsaker till förlängningsbeslut av utredningar undersökts. Vidare har arbetsgruppen undersökt hur stor andel av barnavårdsutredningar som har en skriven utredningsplan i enlighet med BBIC (Barns behov i centrum). I år har även statistik tagits fram på hur många barn som blir återaktualiserade inom ett år från datumet som insatsen avslutades. All statistik har tagits från kommunernas verksamhetssystem och besvarats via enkät. Även inom missbruksvården har antalet återaktualiseringar mätts för dem som är födda mellan år 1987-1994. Detta har tagits fram via respektive kommuns verksamhetssystem. Vidare har en analys av resultat från ASI-intervjuer (Addition Severity Index) som gjordes under 2011 i respektive kommun för åldersgruppen 19-25 år gjorts. Flertalet kommuner i nätverket gör ASI-intervjuer, men Haninge, Salem och Tyresö har inte kunnat få fram något resultat. I år har även de olika kommunerna mätt antalet LVM-utredningar som under 2011 har lett till ansökningar om vård och hur många LVM-ansökningar som har lett till verkställigheter av vård. Detta har tagits fram genom respektive kommuns verksamhetssystem. Som bilaga finns nyckeltal hämtade ur Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att dessa siffror kan skilja sig från andra källor beroende på att de är uträknade utifrån andra premisser. 7

3 Försörjningsstöd 3.1 Unga hushåll med försörjningsstöd Kostnaderna för det ekonomiska biståndet har i Sverige totalt sett minskat med några procent vid en jämförelse mellan fjärde kvartalet 2010 och fjärde kvartalet 2011 (SKL, 2012). Kostnaderna för ekonomiskt bistånd gick dock upp mellan november och december 2011, unga hushåll (upp till 25 år) stod för den största uppgången. Som framgår av diagram 1 är andelen unga med försörjningsstöd olika stor i Södertörnskommunerna. Södertälje har störst andel unga försörjningsstödstagare med 4,9 procent och Nacka minst andel med 1,3 procent. Andelen unga med långvarigt försörjningsstöd, det vill säga ekonomiskt bistånd i minst 10 månader under det senaste året, är också störst i Södertälje; 2,3 procent. Diagram 1. Andel unga med försörjningsstöd i mars 2012 (%) 6 5 4 3 2 1 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Kommunernas egna siffror Andel personer med f-stöd jämfört med folkmängden födda 1987-1994 Andel personer som haft f-stöd minst 10 mån jämfört med folkmängden födda 1987-1994 Orsakerna till långvarigt försörjningsstöd är ofta komplexa och sammansatta. Arbetslöshet är dock det vanligaste försörjningshindret i Sverige och har angetts för 38 procent av de personer som fick ekonomiskt bistånd under 2010 (Socialstyrelsen, 2011). Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Södertörnskommunerna är i jämförelse med resten av riket förhållandevis låg, med undantag för Södertälje. I tabell 3 visas andelen ungdomar i åldern 18 24 år som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i oktober 2011. 8

Tabell 3. Ungdomsarbetslösheten i Södertörnskommunerna, länet och riket (%) Botkyrka 7,9 Haninge 6,5 Huddinge 5,0 Nacka 4,1 Nynäshamn 6,7 Salem 8,0 Södertälje 10,4 Tyresö 5,5 4,0 Stockholms län 5,3 Riket 10,2 Källa: Sweco (Arbetsförmedlingen) Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och barns betyg från grundskolan är starka. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Bland barn med svaga skolprestationer är en bra social uppväxtbakgrund inte heller någon betydande skyddsfaktor mot ogynnsam utveckling (Socialstyrelsen, 2010). Bra betyg i grundskolan minskar även risken betydligt för generationsöverföring av bidragsberoende bland barn i familjer som tar emot ekonomiskt bistånd (Stenberg, 2000). I de deltagande Södertörnskommunerna verkar det som att det finns ett samband mellan andel med ej behörighet till gymnasiet i årskurs 9 och andel arbetslösa samt andel unga i åldrarna 18-25 med försörjningsstöd. Sambandet mellan ej behörighet till gymnasiet och ungdomsarbetslöshet upplevs som särskilt tydlig, vilket framgår av nedanstående diagram. Nynäshamn, Salem och Södertälje har ett starkt samband mellan en stor andel ej behöriga till gymnasiestudier och hög ungdomsarbetslöshet och i Nacka, Tyresö och är sambandet starkt mellan en liten andel ej behöriga till gymnasiet och låg arbetslöshet. Diagram 2. Andel unga med försörjningsstöd, arbetslöshet och behörighet till gymnasiet (%) 30 25 20 15 10 5 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel i åk 9 som ej har behörighet till gymn skolan Andel i åldern 18 24 år som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd den 31 oktober 2011 Andel i åldern 18-24 år som någon gång under 2011 mottagit ekonomiskt bistånd Källa: Sweco (Arbetsförmedlingen), Skolverket och Öppna jämförelser. 9

3.2 Reflektioner kring försörjningsstöd I förra årets Södertörnsrapport (Södertörnsnycklarna, 2011) konstaterades det att arbetslöshet är den dominerande orsaken till unga hushålls behov av ekonomiskt bistånd. Utifrån årets undersökning verkar det av allt att döma finnas ett samband mellan arbetslöshet och ej behörighet till gymnasiet i de flesta kommunerna i Södertörn. Att skolan spelar en viktig roll för att motverka ungdomsarbetslösheten har bekräftas av en rapport från Länsstyrelsen (2011) som menar att den främsta orsaken till arbetslöshet bland unga framförallt är avsaknad av fullständiga gymnasiebetyg. Lägg därtill att allt fler unga personer vårdas inom den psykiatriska öppenvården (Socialstyrelsen, 2012) och att tidigare undersökningar kommit fram till att den främsta förklaringen till ökningen av den psykiska ohälsan hos ungdomar sannolikt är deras markant ökade svårigheter att få anställning (SOU 2006:77). Skolan verkar betyda mycket men såklart inte allt. Tidigare forskning har bland annat påvisat samband mellan familjebakgrund, hälsa och risken att vara socialt utsatt som ung vuxen (IFAU, 2011). I socialtjänstlagens portalparagraf står det bland annat att socialtjänsten skall främja jämlikhet i människors levnadsvillkor. En befogad följdfråga blir då om inte socialtjänsten och/eller skolan bör avsätta (mer) resurser på att samverka med varandra för att hjälpa utsatta barn och ungdomar i syfte att utjämna de socioekonomiska skillnader som vi kan se i samhället. I förlängningen bör detta i sin tur leda till att färre unga hushåll i social utsatthet kommer att motta ekonomiskt bistånd. Frågan är väldigt komplex men bör ändå tas på allvar av både skola och socialtjänst. Samverkan både externt och internt, inklusive landstinget, är av oerhörd betydelse för dessa barns utveckling och framtid. 3.3 Hemlöshet Socialstyrelsen har sedan den förra jämförelsen gett begreppet hemlös en vidare innebörd. Syftet är att fånga komplexiteten inom området och inte bara visa den synliga delen av hemlöshetsproblematiken. Hemlösa delas in i fem olika hemlöshetssituationer för personer från 18 år och över, definitionen av de olika situationerna finns att se i bilaga 2. Socialstyrelsens rapport visar att antalet hemlösa i hemlöshetssituation 1 (det vill säga en person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare) har minskat sedan förra jämförelsen som gjordes 2005, men i gruppen finns en allt större överrepresentation av utrikesfödda personer. Det var färre personer som sov utomhus eller i offentliga utrymmen medan fler bodde på härbärgen 2011 jämfört med 2005. Enligt rapporten bor 60 procent av Sveriges befolkning i en kommun med brist på bostäder, samtidigt som antalet lediga lägenheter i allmännyttan minskar. Detta stämmer väl överens med hur bostadsmarknaden ser ut i Södertörnskommunerna. Det är alltfler barnfamiljer som har socialtjänsten som hyresvärd och därmed tillhör den sekundära bostadsmarknaden. De främsta orsakerna till hemlösheten är att familjerna ofta befinner sig i ekonomiskt utsatta positioner. En stor del är ensamstående föräldrar och många har utländsk bakgrund. Många hyresvärdar godtar inte ekonomiskt bistånd som inkomstkälla, vilket leder till att många personer utestängs från den ordinarie bostadsmarknaden. 10

Rapporten visar att det är färre personer än tidigare från missbruksgruppen som får bistånd till boende via socialtjänsten. Gruppen utan missbruksproblem som fått bistånd till boende har däremot ökat med cirka 5 procent. Tabell 4 visar att har störst andel hemlösa. Det är en kommun med många sommarhus, vilket eventuellt kan vara en förklaring. Men även Nynäshamn har många sommarhus men liten andel hemlösa. Huddinge och Nacka sticker ut något genom att andelen hemlösa som befinner sig i hemlöshetssituation 1 är stor. Botkyrka och Södertälje är båda kommuner som inom socialförvaltningen har stora boendeenheter som tillhandahåller kommunkontrakt för personer som inte kan få bostad genom den öppna bostadsmarknaden. I kommunerna finns det också många personer som bor hos släkt och vänner. Siffrorna över antalet hemlösa kan framstå som höga, men ser man till andelen hemlösa i situation 1 är siffrorna betydligt lägre. Tabell 4. Antal och andel hemlösa och hemlösa i situation 1 Kommun Befolkning Hemlösa Andel hemlösa (%) Situation 1 Andel situation 1 av hemlösa (%) Botkyrka 84 677 543 0,64 129 24 Haninge 78 326 343 0,44 56 16 Huddinge 99 049 322 0,33 100 31 Nacka 91 616 177 0,19 55 31 Nynäshamn 26 248 75 0,29 <3 2 Salem 15 694 42 0,27 8 19 Södertälje 87 685 678 0,77 66 10 Tyresö 43 328 132 0,30 13 10 38 894 325 0,84 24 7 Uppgifterna är från SCB och Socialstyrelsens Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 Av tabell 5 kan utläsas att Salem har störst andel hemlösa som är under 26 år av det totala antalet hemlösa tätt följt av Nacka. Även Huddinge och Haninge har en relativt stor andel hemlösa i åldersgruppen. På grund av bostadsbristen bor troligtvis många av de bostadslösa i åldern 18-25 år kvar i föräldrahemmet. När det gäller föräldrar till barn i åldern 0-18 år visar tabellen att Botkyrka, och Tyresö har högst andel hemlösa. Av de hemlösa i Haninge, Nacka, och Salem finns också där många som är föräldrar till minderåriga barn. En intressant fråga är hur många av de hemlösa barnfamiljerna som har socialtjänsten som hyresvärd, det vill säga tillhör den sekundära bostadsmarknaden. Tabell 5. Antal och andel hemlösa under 26 år och föräldrar med barn upp till 18 år Kommun Hemlösa Hemlösa under 26 år Andel hemlösa under 26 år av antalet hemlösa Hemlösa föräldrar med barn Andel hemlösa föräldrar av antalet hemlösa (%) (%) under 18 år Botkyrka 543 97 18 236 43 Haninge 343 80 23 123 36 Huddinge 322 88 27 89 28 Nacka 177 57 32 64 36 Nynäshamn 75 11 15 17 23 Salem 42 14 33 14 33 Södertälje 678 114 17 185 27 Tyresö 132 24 18 56 42 325 60 18 141 43 Uppgifterna är från SCB och Socialstyrelsens Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 11

Enligt Socialstyrelsens rapport är den vanligaste inkomstkällan för hemlösa ekonomiskt bistånd och det stämmer också väl överens med hur det ser ut i Södertörnskommunerna. Idag är det fler hemlösa personer som har minderåriga barn och som inte har andra hinder än att de är i behov av ekonomiskt bistånd. För tio år sedan godkändes dessa personer av hyresvärdarna inom allmännyttan men det gör de inte idag. Tabell 6. Antal hemlösa fördelade efter inkomstkällor Kommun Ekonomiskt bistånd Sjukersättning Lön Saknar inkomster Andel med ekonomiskt bistånd (%) Botkyrka 264 71 47 27 49 Haninge 145 74 29 18 42 Huddinge 183 35 17 21 57 Nacka 101 16 13 23 57 Nynäshamn 18 47 uppg sakn uppg sakn 24 Salem 27 uppg sakn uppg sakn uppg sakn 64 Södertälje 313 117 36 22 46 Tyresö 49 31 25 4 37 116 28 53 4 36 3.4 Reflektioner kring hemlöshet En slutsats som går att dra är att socialtjänsten idag har ett större ansvar än för tio år sedan att lösa boendefrågan för en större grupp hemlösa. Speciellt påtagligt är detta i Salem, Huddinge och Nacka men även Botkyrka, Haninge och Södertälje har denna problematik. Hemlöshetsfrågan verkar ha övergått från att vara en nationell bostadspolitisk fråga till att helt bli ett ansvar för den kommunala socialtjänsten. En stor andel av klienterna skulle inte behöva ha med socialtjänsten att göra över huvud taget om det bara fanns tillräckligt med bostäder. Regering och riksdag borde ge kommunerna förutsättningar att kraftigt öka produktionen av bostäder med rimliga hyror istället för att lägga över ansvaret på socialtjänsten. 12

4 Barn och ungdom 4.1 Återaktualiseringar ett år efter avslutad insats Arbetsgruppen har mätt antalet återaktualiseringar inom Barn och ungdom ett år efter avslutad insats uppdelat på öppenvård och heldygnsvård. Mätningen avser när samtliga insatser är avslutade och inte direkt följs av en ny utredning eller insats. Om ett barn har haft flera insatser som avslutats samtidigt räknas det som en insats per barn och om det varit både öppen- och heldygnsvård räknas det som avslutad heldygnsvård. Mätningen visar huruvida barnet blivit återaktualiserat genom ansökan eller anmälan inom ett år i barn-, ungdoms- eller missbruksgrupp. Återaktualisering i försörjningsstöd räknas inte. Sammanfattningsvis kan sägas att andelen återaktualiserade barn och ungdomar inom öppenvården ligger mellan 11-59 procent med ett genomsnitt på 36 procent. Andel återaktualiserade för heldygnsvården har en spridning mellan 25 och 67 procent och ett genomsnitt på 49 procent. Tabell 7. Antal och andel avslutade och återaktualiserade insatser inom Barn och ungdom 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal avslutade insatser sammanlagt Antal/andel återaktualiserade sammanlagt Avslutad öppenvård Återaktualiserad öppenvård 170 35 52 36 18 19 59 34 20 77 45 % 21 60 % 16 31 % 20 56 % 8 44 % 5 26 % 9 15 % 10 29 % 116 29 52 28 14 9 52 32 20 49 42 % 17 59 % 16 31 % 15 54 % 7 50 % 1 11 % 7 13 % 9 28 % Avslutad 54 6-8 4 10 7 2 - heldygnsvård Återaktualiserad 28 4-5 1 4 2 1 - Heldygnsvård 52 % 67 % 63 % 25 % 40 % 29 % 50 % Uppgifterna avser avslutade insatser barn och unga, födda mellan 31.3.1994 31.3.2012, där insatsen avslutats under mätperioden 1 januari- 31 mars 2011 respektive 1 oktober 2010-31 mars 2011. Den kortare mätperioden har Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje och den längre perioden har Nynäshamn, Tyresö, Salem och. 4.2 Reflektioner kring återaktualiseringar Av de fyra största Södertörnskommunerna, det vill säga Huddinge, Nacka, Södertälje och Botkyrka, har de tre förstnämnda betydligt färre avslutade insatser i jämförelse med Botkyrka. Beror det på att Botkyrka har fler beslutade insatser sammantaget? För att förstå proportionerna på antalet avslutade insatser i kommunerna kan det vara av intresse att ta reda på hur många insatser som varje kommun har totalt under mätperioden, vilket nätverket inte har gjort i år. 5 25 % 5 25 % 13

I de kommuner som haft både avslutade öppenvårdsinsatser och avslutade heldygnsinsatser så är det en större andel av heldygnsinsatserna som blir återaktualiserade. Detta är intressant då heldygnsinsatser ofta betraktas som en mer genomgripande insats än öppenvårdsinsatser. Av de sammanlagda avslutade insatserna är det Södertälje som med 15 procent har lägst andel återaktualiseringar. Det kan jämföras med Haninge som har 60 procent återaktualiseringar. Beror det på att Södertälje har mer pricksäkra insatser eller är de mer generösa med insatser än de andra kommunerna? En felkälla i mätningen är att en del av kommunerna har kontrollerat att barnet/familjerna bor kvar i kommunerna medan andra kommuner inte har gjort den kontrollen. Något att tänka på när det gäller instruktionerna för kommande mätningar. 4.3 Förlängningsbeslut och skäl till förlängning Utifrån formuleringen i socialtjänstlagen 11 kap 2 andra stycket ska en utredning slutföras senast inom fyra månader. Finns särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. I förklaringen till lagtexten står: En förlängning av tiden kan bli aktuell i sådana fall då till exempel en barnpsykiatrisk utredning eller en polisutredning i ett fall av övergrepp mot barn inte kan slutföras inom den föreslagna tiden. I socialstyrelsens handbok för handläggning, Barn och unga i socialtjänsten 2006 står: Andra skäl kan t ex vara att nya anmälningar inkommit, att familjen flyttat till annan ort och trots ansträngningar inte kunnat nås eller att familjen håller sig undan. Nätverket har tagit fram antalet utredningar som har pågått längre än de lagstadgade fyra månaderna och andelen av dessa som har ett förlängningsbeslut. I de utredningar där beslut om förlängning fattats, har nätverket undersökt hur stor andel av utredningarna som förlängs på grund av: 1. Inväntande av utlåtande utifrån formuleringen i lagtexten. 2. Förlängda utredningar med andra beslutsskäl. Dessa skäl framgår av bilaga 3. I tabell åtta redovisas resultaten av förra årets mätning inom parantes. Vi har även frågat kommunerna var beslut om förlängning fattas. Sammanfattningsvis har alla kommuner, utom Salem, ett ökat antal utredningar som avslutats under mätperioden. Alla kommuner, utom Botkyrka, har också ett ökat antal utredningar som överstiger 125 dagar. Andelen utredningar som överstiger 125 dagar och inte har ett förlängningsbeslut ligger mellan 18 och 100 procent för nätverket i jämförelse med 2011 då siffrorna låg mellan 25 och 75 procent. Botkyrka, Huddinge och har förbättrat andelen ärenden med förlängningsbeslut medan Haninge, Nacka, Salem, Södertälje och Tyresö har ökat andelen ärenden som inte har förlängningsbeslut i jämförelse med 2011 års mätning. 14

Tabell 8. Antal och andel utredningar inom Barn och ungdom 2011 och 2012 Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Antal 444 350 377 217 31 27 348 avslutade (322) (348) (281) (195) ( - ) (31) (306) utredningar Antal 98 160 85 29 4 3 145 utredningar som pågått (144) (133) (61) (12) ( - ) (3) (94) mer än 125 dagar Antal 38 46 70 14 1 0 7 utredningar som har (34) (52) (18) (9) ( - ) (2) (25) förlängningsbeslut 1. Antal 14 14 65 1 0 0 7 utredningar med beslutsskälet invänta (6) (8) (7) (4) ( - ) (1) (6) utlåtande /utredning 2. Antal 24 32 5 13 1 0 0 utredningar med andra (28) (44) (11) (5) ( - ) (1) (19) beslutsskäl Andel 61 % 71 % 18 % 52 % 75 % 100 % 95 % utredningar som inte har förlängnings- (76 %) (61 % ) (70 %) (25 %) ( -) (33 % ) (73 %) Verksamhe s-chef Enhetschef beslut Delegation på beslut om förlängning Sektionschef Gruppchef (köpta utredn socialdir) Enhetschef Socialchef Utskottet Uppgifterna avser barn och unga, födda mellan 31.3.1994 31.3.2012, där utredningen avslutats under mätperioden 1 oktober 2011och 31 mars, 2012. Siffrorna inom parantes anger 2011 års mätresultat. Tyresö 163 (154) 66 (44) 11 (11) 5 (3) 6 (9) 83 % (71 % ) En månad enhetschef, därefter utskott 110 (78) 24 (21) 13 (8) 3 (3) 10 (5) 46 % (62 % ) Gruppchef 4.4. Reflektioner kring förlängningsbeslut Det är en påfallande stor andel av de utredningar som överstiger den lagstadgade tidsgränsen som inte har ett förlängningsbeslut och dessutom har flera kommuner försämrat sina resultat sedan förra året. Nästan alla kommuner har ett ökat antal avslutade utredningar jämfört med förra året. Att arbetsbelastningen har ökat kan alltså vara ett skäl till de försämrade resultaten. Om man tittar på de tre kommuner som har störst andel utredningar som pågått mer än 125 dagar, Haninge, Södertälje och Tyresö så har de, inte så överraskande, några av de högsta andelarna utredningar som inte har förlängningsbeslut. Den kommun som visar bäst resultat i årets mätning är Huddinge där 82 procent av utredningarna har ett förlängningsbeslut och där beslutsskälet i de flesta fall är i avvaktan på utlåtande/utredning från BUP (Barn och ungdomspsykiatri), polis etc. Om vi tittar på nästa område, Utredningsplaner så har Huddinge även där goda resultat i jämförelse med de andra kommunerna. Sammantaget verkar flertalet av de uppgivna skälen till förlängning vara av Socialstyrelsen accepterad art, exempelvis nya inkomna anmälningar eller att familjen av olika orsaker inte medverkat i utredningen. Det är en klar förbättring 15

sedan förra året. Däremot är det mer tveksamt att förlänga på grund av skälet att avvakta socialnämndens beslut om ansökan om LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) eller att inte ha något dokumenterat beslutsskäl alls. Se vidare bilaga 3. Vi jämförde även på vilken nivå i organisationen delegation att fatta förlängningsbeslut ligger. I de flesta kommuner ligger delegationen på en tjänsteman förutom i Södertälje och i Tyresö (efter tjänstemannabeslut i en månad). Södertälje och Tyresö har bland de högsta andelarna utredningar som pågått mer än 125 dagar där det saknas ett förlängningsbeslut; 95 respektive 83 procent. Kan det finnas ett samband eller är det andra faktorer som har betydelse? 4.5 Utredningsplaner BBIC (Barns behov i centrum) är ett system för utredning och uppföljning av barn- och ungdomsärenden som används av samtliga kommuner som ingår i nätverket för Södertörns nyckeltal. För att få använda BBIC krävs en licens som utfärdas av Socialstyrelsen. För att få så kallad ordinarie licens krävs bland annat att kommunen använder de formulär som ingår i BBIC. Av de kommuner som ingår i nätverket är det endast Salem som saknar ordinarie licens. Ett av de formulär som ingår i BBIC är Utredningsplan. En utredningsplan ska enligt Socialstyrelsen upprättas för samtliga utredningar och ska bland annat innehålla information om vilka frågeställningar som är aktuella för utredningen, vilka kontakter som ska tas samt en tidsplan för utredningen. Nätverket har undersökt hur stor andel av öppnade utredningar som har en skriven utredningsplan. För att en utredningsplan ska anses vara upprättad ska den i denna mätning innefatta minst följande uppgifter: 1. Utredningens frågeställningar 2. Barnets/den unges behov 3. Vilka kontakter som kan tas under utredningen 4. Tidsplan Vilka kontakter som ska tas, kan antingen vara skrivet under respektive behovsområde och/eller under "sakkunnigutlåtande. Tidsplan kan antingen vara skrivet under respektive behovsområde och/eller under "preliminär tidsplan". Som framgår av tabell 9 har Södertörnskommunerna skrivna utredningsplaner i mellan 19 och 79 procent av utredningarna. 16

Tabell 9. Antal och andel utredningar med upprättad utredningsplan, Kommun Totalt antal öppnade utredningar Antal utredningar med upprättad utredningsplan Andel utredningar med upprättad utredningsplan Botkyrka 77 15 19 % Haninge 58 13 22 % Huddinge 43 34 79 % Nacka 52 18 35 % Nynäshamn 8 8 * Salem 23 9 39 % Södertälje 55 35 63 % Tyresö 26 10 38 % ** 17 10 59 % Uppgifterna avser utredningar som öppnats under januari månad 2012 för barn och unga födda mellan 31.3.1994 31.3.2012. I de kommuner där antalet öppnade utredningar under januari månad inte uppgick till femton har även öppnade utredningar under december månad 2011, samt eventuell november månad 2011, tagits med. Mätningen gjordes i april månad, vilket betyder att handläggarna haft minst två månader på sig att göra utredningsplaner. * Minst 15 utredningar krävs för bedömning ** Exklusive utredningar med samtycke. 4.6 Reflektioner kring utredningsplaner Mot bakgrund av att Utredningsplan är ett av de så kallade tvingande formulären och att användningen av de tvingande formulären är ett krav för att få/behålla BBIC- licensen är kommunernas förhållandevis låga andel utredningar med upprättade utredningsplaner anmärkningsvärd. Kommunerna konstaterar att utredningsplaner ofta påbörjas, men inte blir fullständigt ifyllda och därför inte kan anses godkända. Den vanligaste bristen i påbörjade men inte fullständigt ifyllda utredningsplaner är att en tidsplan för utredningen saknas. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Den kommun som har störst andel utredningar med upprättade utredningsplaner är Huddinge 1, där utredningsplaner upprättats i 79 procent av de öppnade utredningarna. Huddinge är också den kommun som visar bäst resultat när det gäller andelen förlängningsbeslut, vilket gör att det är intressant att veta hur Huddinge arbetar med utredningsplaner och andra rutiner. En tydlig utredningsplan är tänkt att fungera som ett stöd i socialsekreterarens arbete med att strukturera utredningen. En vanlig uppfattning är att det finns ett samband mellan att upprätta noggranna utredningsplaner och att slutföra utredningar i tid, något som skulle innebära att en kommun som är bra på att upprätta utredningsplaner har en lägre andel utredningar som överskrider fyra månader. Något sådant samband tycks emellertid inte finnas i det aktuella underlaget. Kanske finns även andra faktorer utöver att utredningsplan upprättas som har betydelse för utredningstiden, till exempel när och hur utredningsplanen upprättas? För att se om ett sådant samband föreligger behöver andelen utredningsplaner jämföras såväl med utredningstider som med rutiner för upprättande av utredningsplaner. En felkälla i denna jämförelse kan vara att de som granskat utredningsplanerna ställt högre krav i vissa kommuner än i andra. 1. Även Nynäshamn sticker ut, men då det underlag som inkommit inte varit tillräckligt omfattande, minst 15 utredningar, har inget jämförelsetal räknats ut för kommunen. 17

5 Missbruk 5.1 LVM Nätverket har i år för första gången jämfört antalet LVM-utredningar (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) som gjorts i de olika kommunerna, hur många av dessa som lett till ansökan om vård och slutligen hur många ansökningar som lett till verkställigheter av vård. Jämförelseperiod är år 2011. Jämförelsen mellan kommunerna på Södertörn visar att antalet inledda LVMutredningar varierar stort. Två av de större kommunerna, Huddinge och Botkyrka, har öppnat 47 respektive 37 utredningar. Nynäshamn, som är en betydligt mindre kommun, har öppnat 33 LVM-utredningar. Södertälje och Haninge, som också tillhör de större kommunerna, har inlett 13 respektive 18 LVM-utredningar under året. Övriga kommuner, med undantag av Salem, har inlett mellan 15 och 17 utredningar. När det gäller ansökan om LVM-vård, liksom verkställighet av LVM-vården, så är skillnaderna mellan kommunerna mindre. Huddinge ligger högst med 12 ansökningar och verkställigheter, men endast 26 procent av de inledda utredningarna har slutat med verkställighet av vård. Botkyrka och Haninge kommer därnäst med åtta ansökningar och åtta respektive sju verkställigheter. Skillnaden mellan de två sistnämnda kommunerna är att 44 procent av Haninges utredningar har slutat med verkställighet jämfört med 22 procent i Botkyrka. är den kommun som har högst andel verkställighet, 53 procent, i förhållande till antalet utredningar. Salem, som är den minsta kommunen, har mycket få utredningar och verkställigheter. Tabell 10. Utredningar, ansökningar och verkställighet 2011 Inledda utredningar Ansökningar Verkställighet Ansökt % Botkyrka 37 8 8 22 Haninge 18 8 7 44 Huddinge 47 12 12 26 Nacka 15 1 2 6* Nynäshamn 33 4 4 12 Salem 2 0 1 0* Södertälje 13 5 5 38 Tyresö 17 2 2 12 15 8 6 53 Uppgifterna i tabellen ovan avser år 2011. * Under 2011 verkställdes ett beslut som fattades 2010. 5.2 Reflektioner kring LVM Arbetsgruppen har inte haft möjlighet att göra några jämförelser över flera år och de siffror som redovisas i tabellen för 2011 ger därför upphov till ett antal frågor. Dessa frågor kan vara utgångspunkt för en fördjupad studie under nästa år. De frågor vi ställt oss är: Vad är det som gör att vissa kommuner öppnar så många utredningar och andra så få? Vad är anledningen till att det i vissa kommuner är så låg andel utredningar enligt LVM som leder till ansökan. Är det så att en LVM utredning i sig är motiverande för frivillig vård och vad händer med de personer där man inte ansöker om tvångsvård? 18

För att få en bättre bild av hur kommunerna använder LVM behöver vi veta mer om hur många LVM-anmälningar som inkommer och vem som anmäler? Vilken roll har till exempel beroendemottagningarna och i vilket läge anmäler de? Vilka bedömningar görs innan man öppnar en LVM-utredning? Jämförelser skulle också behöva göras över flera år där man också tar fram ålderskategorier för anmälan, utredning och ansökningar om vård. Slutligen behöver en jämförelse göras med hur många SoL-utredningar som inleds under samma period. 5.3 Återaktualisering inom den kommunala missbruksvården Arbetsgruppen har i år för första gången också jämfört antalet återaktualiseringar av unga vuxna inom missbruksvården. Den kommunala missbruksvården är oftast organiserad så att den nedre åldersgränsen är 20 år. Ungdomar upp till 19 år kan få insatser inom kommunernas barn- och ungdomsenheter och/eller lokala MiniMariaenheter, där kommun och landsting samarbetar. De siffror som presenteras nedan gäller huvudsakligen personer som är aktuella inom Missbruksvård för vuxna, det vill säga de flesta är 20 år eller äldre. Orsaken är att det är svårt att skilja ut de ungdomar som är aktuella inom socialtjänstens ungdomsenheter på grund av sitt missbruk. Studien gäller alla ungdomar som var aktuella 2010 och som återaktualiserades för utredning under 2011. Tabell 11 visar att antalet avslutade unga vuxna varierar stort i kommunerna även om man tar hänsyn till befolkningsstorlek. Huddinge och Nacka som är de största kommunerna befolkningsmässigt, med en likartad åldersstruktur, skiljer sig åt när det gäller antalet avslutade personer. Däremot är andelen återaktualiserade ungefär lika stor, cirka 40 procent. Botkyrka och Södertälje är två större kommuner som har låg andel återaktualiserade, fyra procent respektive åtta procent. Södertälje tillhör också de kommuner som har förhållandevis få avslutade ärenden. Tyresö har endast två avslutade och 100 procent återaktualiserade, medan Salem, den minsta kommunen har sju avslutade, men inte någon återaktualiserad person. Tabell 11. Avslutade och återaktualiserade i åldern 20-25 år Avslutat antal personer Återaktualiserade Andel (%) Botkyrka 25 1 4 Haninge 42 11 27 Huddinge 50 20 40 Nacka 18 7 39 Nynäshamn 5 1 20 Salem 7 0 0 Södertälje 13 1 8 Tyresö 2 2 100 14 5 36 5.4 Reflektioner kring återaktualiseringar inom missbruksvården För att kunna dra litet mer slutsatser av siffrorna krävs även här en bättre bild av andelen ungdomar i kommunerna, antalet aktuella unga vuxna inom missbruksvården och hur unga vuxnas drogvanor ser ut i de olika kommunerna. 19

5.5 Sammanställning av ASI-intervjuer Arbetsgruppen har sammanställt resultatet av de ASI-intervjuer (Addition Severity Index) som gjordes 2011 med unga vuxna, 19-25 år, inom missbruksvården. Antalet intervjuer i varje kommun är inte så stort, men de ger ändå en bild av hur de ser ut i de olika kommunerna. Sammanställningen visar också att ASI kan användas för att göra jämförelser och för analyser av behov hos olika grupper. Flertalet kommuner i nätverket gör ASI-intervjuer, men bara sex av de nio Södertörnskommunerna har kunnat ta fram resultat av ASI-intervjuer. De sex kommuner vars resultat redovisas är Botkyrka, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje och. Totalt bygger materialet på 68 intervjuer under 2011. Huddinge har flest intervjuer, 22 stycken, vilket innebär att 82 procent av alla aktuella i åldersgruppen är intervjuade. I Södertälje och har 100 procent av alla aktuella klienter i åldersgruppen intervjuats medan Botkyrka intervjuat 85 procent och Nynäshamn 67 procent av alla aktuella unga vuxna 2011. Diagram 3. Antal intervjuade personer 18-25 år fördelade på kön 25 20 15 10 Män Kvinnor Antal totalt 5 0 Botkyrka Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje 20

Boende Ungdomarnas boendesituation varierar i kommunerna. Södertälje är den kommun där andelen unga vuxna med egen lägenhet eller andrahandskontrakt är högst, drygt 50 procent. I Botkyrka, Huddinge och Nacka dominerar andelen inneboende, vilket bland annat. kan innebära att man bor kvar hos föräldrar eller släktingar. Andelen bostadslösa är högst i Botkyrka och Nacka, ca 30 procent. Nynäshamn och har ca 25 procent bostadslösa medan Södertälje har cirka sju procent och Huddinge helt saknar bostadslösa bland de intervjuade. Diagram 4. Ungdomarnas boendesituation (%) Botkyrka Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Bostadslös Institution Försökslgh Inneboende Egen/andrahand Bostadslös Institution Försökslgh Inneboende Egen/andrahand Annat Bostadslös Institution Försökslgh Inneboende Egen/andrahand Annat Bostadslös Institution Försökslgh Inneboende Egen/andrahand Annat Bostadslös Institution Försökslgh Inneboende Egen/andrahand Bostadslös Institution Försökslgh Inneboende Egen/andrahand 0 10 20 30 40 50 60 21

Fysisk hälsa Andelen personer med långvarig fysisk sjukdom är högst i Södertälje där 80 procent av de intervjuade kvinnorna och 40 procent av männen uppger att de lider av långvarig fysisk sjukdom eller skada. I Botkyrka uppger 60 procent av kvinnorna att de har långvarig fysisk ohälsa. I Huddinge är siffrorna knappt 40 procent av kvinnorna och drygt 20 procent av männen. I Nacka och Nynäshamn har nästan inga svarat att de har långvarig ohälsa. Diagram 5. Långvariga fysiska sjukdomar (%) 120 100 80 60 Ja Nej 40 20 0 M % Kv % M % Kv % M % Kv % M % Kv % M % Kv % M % Kv % Botkyrka Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Utbildning Utbildningsnivån är högst i Nacka, där 50 procent av de intervjuade har avslutad grundskola och 50 procent har gått i gymnasieskola. I Huddinge och har fler av de aktuella unga vuxna gått ut grundskolan än i Nacka medan färre avslutat gymnasiet. Däremot har en mindre andel, 5-10 procent högskola/universitetsutbildning. Lägst är utbildningsnivån i Södertälje och Nynäshamn, där 50 procent endast har oavslutad grundskoleutbildning. Diagram 6. Utbildningsnivå högsta avslutade utbildning (%) Högsk/Universitet Botkyrka Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Gymnasium Grundskola Oavsl grundskola Högsk/Universitet Gymnasium Grundskola Oavsl grundskola Högsk/Universitet Gymnasium Grundskola Oavsl grundskola Högsk/Universitet Gymnasium Grundskola Oavsl grundskola Högsk/Universitet Gymnasium Grundskola Oavsl grundskola Högsk/Universitet Gymnasium Grundskola Oavsl grundskola 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 22

Huvudsaklig försörjningskälla I är arbete den huvudsakliga försörjningskällan (50 procent) tillsammans med hjälp från partner, familj eller vänner (privat) samt i mindre omfattning kriminalitet (12 procent). I Nacka dominerar den privata ekonomiska hjälpen (40 procent) tillsammans med kriminalitet, cirka 25 procent. Nynäshamn har högsta andelen personer med försörjningsstöd, cirka 75 procent. Därnäst kommer Huddinge, Södertälje och Botkyrka. I Botkyrka har drygt 20 procent arbete medan cirka 25 procent i Huddinge får hjälp privat av familj, släkt eller vänner. Diagram 7. Huvudsaklig försörjningskälla (%) Botky rk a Huddinge Nac ka N y näshamn Södertälje Värm dö Annat Spel Prostitution Kriminaliet Privat nätverk Studielån Ers FK Försörjnstöd A-kassa Arbete Annat Spel Prostitution Kriminaliet Privat nätverk Studielån Ers FK Försörjnstöd A-kassa Arbete Annat Spel Prostitution Kriminaliet Privat nätverk Studielån Ers FK Försörjnstöd A-kassa Arbete Annat Spel Prostitution Kriminaliet Pprivat nätverk Studielån Ers FK Försörjnstöd A-kassa Arbete Annat Spel Prostitution Kriminaliet Privat nätverk Studielån Ers FK Ers FK Försörjnstöd A-kassa Arbete Annat Spel Prostitution Kriminaliet Privat nätverk Studielån Ers FK Försörjnstöd A-kassa Arbete 0 10 20 30 40 50 60 70 80 23

Dominerande preparat Alkohol är det dominerande preparatet bland de intervjuade i Nacka, Södertälje och. I Botkyrka är alkohol och blandmissbruk lika vanliga. I Huddinge och Nynäshamn är cannabis vanligast förekommande, men cannabis är också förhållandevis vanligt i Botkyrka, Nacka och. När de intervjuade fått frågan om vilka droger de använt under de senaste 30 dagarna utmärker sig Botkyrka och Södertälje genom att många olika preparat förekommer, medan andelen som använt de olika preparaten (förutom alkohol) är förhållandevis liten (10-20 procent). I Huddinge och Nacka har de intervjuade också använt många olika preparat men andelen som använt varje preparat ligger betydligt högre än i Botkyrka och Södertälje. I har något färre preparat använts av en relativt stor andel av de intervjuade. I Nynäshamn, som endast redovisar fyra intervjuer, har få preparat använts. Den tunga drogen heroin förkommer enbart i Botkyrka. Diagram 8. Dominerande preparat (%) Flera droger/dag Botkyrka Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Cannabis Opiater/smärtstillande Alkohol Flera droger/dag Alk+annat Cannabis Amfetamin Alkohol Alk+annat Cannabis Subutex Cannabis Kokain Alkohol Inget Flera droger/dag Cannabis Amfetamin Alkohol Inget Flera droger/dag Alk+annat Cannabis Alkohol 0 10 20 30 40 50 60 24

Tvångsvård I Nacka har ingen av de intervjuade tvångsvårdats för sitt missbruk/beroende och även i de övriga kommunerna är det få personer som har tvångsvårdats. Ser man till andelen intervjuade som tvångsvårdats så ligger Nynäshamn högst följt av Botkyrka och Södertälje. och Huddinge har en något mindre andel, under 15 procent. Diagram 9. Andel tvångsvårdade för alkohol respektive narkotika 30 25 20 15 10 Alkohol Narkotika Totalt 5 0 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Botkyrka Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje 25

6 Bilagor Bilaga 1: Styrgruppens uppdrag till arbetsgruppen Försörjningsstöd (Nacka, Botkyrka och Nynäshamn ansvariga kommuner) 1. Unga hushåll Ta fram uppgifter om antalet ungdomar som har försörjningsstöd vid en viss tidpunkt. Följande uppgifter ska tas fram: 1. Hur många ungdomar födda 1987-01-01-1994-12-31 som fått utbetalt försörjningsstöd mellan den 1-31 mars 2012. 2. Hur många av dessa ungdomar har haft utbetalt försörjningsstöd under minst tio månader det senast året. Statistik om ungdomsarbetslöshet och andel i årskurs nio som inte har behörighet till gymnasieskolan. 2. Tillfälligt boende Analysera och jämföra Socialstyrelsens rapport om hemlöshet som kom ut i maj 2012. Barn och unga (Salem, och Tyresö ansvariga kommuner) 1. Andel återaktualiseringar efter avslutade insatser inom ett år både för öppenvårds- och institutionsinsatser. Ta fram uppgifter om alla insatser som blir återaktualiserade inom ett år från datumet som insatsen avslutades, öppenvård respektive heldygnsvård. Avser barn och ungdomar födda 1994-03-31-2012-03-31. Mätperiod där insatsen har avslutats för större kommuner (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka och Södertälje) 1 januari 31 mars, 2011 Mätperiod där insatsen har avslutats för mindre kommuner (Nynäshamn, Tyresö, Salem och ) 1 oktober 2010-31 mars 2011 2. Förlängningsbeslut Ta fram uppgifter om hur många barnavårdsutredningar som pågått över 125 dagar (126 dagar eller mer) som har beslut om förläning av utredning. Barn och ungdomar födda mellan 1994-03-31-2012-03-31. Mätperiod 2011-10-01-2012-03-31. Orsak till förlängning kollas genom enkät. 26

3. Utredningsplaner Ta fram uppgifter om andelen barnavårdsutredningar som har en skriven utredningsplan i enlighet med BBIC. Samtliga utredningar som öppnats under januari 2012 för barn/unga födda mellan 1994-01-31-2012-01-31. Kriterier för att en utredningsplan ska anses skriven är att den minst ska innehålla följande uppgifter: o Utredningens frågeställningar o Barnets/den unges behov o Vilka kontakter ska tas (antingen vara skrivet under respektive behovsområde och/eller under sakkunnigutlåtande ). o Tidsplan (kan antingen vara skrivet under respektive behovsområde och/eller under preliminär tidsplan ). Missbruk (Haninge, Södertälje och Huddinge ansvariga kommuner) 1. Antalet LVM utredningar under ett år som leder till ansökningar om vård. Ta fram uppgifter om följande: o Hur många LVM utredningar som öppnades under 2011. o Hur många beslut om att ansöka om LVM fattades under 2011. o Hur många verkställigheter enligt LVM inleddes. 2. Använda utdata från ASI för att göra jämförelse (ej Tyresö, Salem o Haninge) Ta fram en rapport för åldersgruppen 19-25 år 3. Återaktualiseringar på åldersgruppen 20-25 år Ta fram hur många personer som är födda mellan 1987-1994 som avslutades på missbruk/vuxenenhet i er kommun under 2010 och som därefter åter igen blev en utredning under 2011. 27