Informationsinsatser vid upphävande av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7)



Relevanta dokument
konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid RP 2014/ (8)

2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå

2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå

Kemiska arbetsmiljörisker

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå

Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Förslag till upphävande av allmänna råd om kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) (3 bilagor)

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Checklista. Skolans kemiundervisning

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Förslag till föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (4 bilagor)

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Resultatet av inspektionen 16 december 2016

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

Tillsyn av skogsbranschen

Lösningsmedel är farliga

Grunden för säker utrymning

Upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Remissvar. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker

Projektrapport Arbete med berg

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Resultat av inspektionen

Resultatet av inspektionen

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige Rapport 2012:6

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Företagshälsovården behövs för jobbet

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Frätande ämnen kan förstöra din syn!

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

SAM vid uthyrning av

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

KONSEKVENSUTREDNING Vår beteckning / Marianne Walding,

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Yttrande över MSB:s förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosolbehållare

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Resultatet av inspektionen 15 november ,,~,,{,f~ /

Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIFS 1996:3 ställer i huvudsak följande krav:

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Xxxxx Berg- och gruvarbete

Datum KALMAR

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

Resultatet av inspektionen

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Rektorers arbetsmiljö

Resultat av inspektion 2017 hos Produktion

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Kemiska risker i arbetsmiljön

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

TILLSTÅND FÖR R-VERKSAMHET ENLIGT SFS 2000:271

Rapport: Analys av tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsarbete

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Förteckning. över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Kemiska risker i arbetsmiljön

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Intressentmöten och

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, Rapport 2014:9

Medicinska kontroller

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SSG-säkerhetskonferens september Nova Park Conference i Knivsta

Arbetsmiljöverket. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Konsekvensanalys till Konsumentverkets allmänna råd för konsumentkrediter KOVFS 2019:XX

Yttrande över Fråga patienten Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102)

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49)

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

1. Beskrivning av problemet och vad Swedac vill uppnå 1 (6)

Resultatet av inspektionen

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Transkript:

Gustaf Bäck Enheten för kemi och mikrobiologi Informationsinsatser vid upphävande av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7) Bakgrund När föreskrifterna om oorganisk ytbehandling upphävs finns det behov av speciella informationsinsatser. En preliminär kommunikationsplan finns framtagen. Informationsinsatser som planeras är annonsering i branschtidning, information på AV:s hemsida och en eventuell informationsbroschyr tillsammans med branschorganisationen Svensk Ytbehandlingsförening. Reglerna i föreskriften Oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7) berör främst ytbehandlingsverkstäder som arbetar med förkromning och förzinkning. Det kan också i vissa fall förekomma ytbehandling i större fabriker där ytbehandling är en del i produktionslinjen. Uppskattningsvis 5 000 personer i Sverige arbetar i ytbehandlingsverkstäder. Framförallt rör det sig om små arbetsplatser med runt tiotalet anställda. En hel del känner förmodligen till att sexvärt krom, krom(vi), och syror kan vara skadligt, vissa kanske också har en aning om vilka gränsvärden som gäller. Arbetsmiljöfrågor som uppmärksammas på den här typen av arbetsplats är troligtvis kemiska arbetsmiljörisker och tunga lyft/ergonomi. Arbetsgivaren har en viktig uppgift i att se till att ventilationen i verkstäder för oorganisk ytbehandling fungerar på ett tillfredsställande sätt för att förhindra skadliga halter av luftföroreningar. Arbetstagarna ska framförallt tänka på att använda skyddsutrustning som skyddsglasögon och handskar. Vid avfettning kan också skyddsmasker behövas. Branschorganisationen Svensk Ytbehandlingsförening (SYF) har gett ut en skyddshandbok om ytbehandling. De är intresserade av ett samarbete kring en eventuell informationsinsats. SYF ger också ut branschtidningen Ytforum. Mål och målgrupper Huvudmålgrupp är arbetstagare och arbetsgivare på ytbehandlingsverkstäder. Målgrupp, men också vidareinformatör, är branschföreningen Sveriges Ytbehandlingsförening (SYF). Målgrupperna ska veta att föreskrifterna om oorganisk ytbehandling läggs ned och denna verksamhet nu regleras av andra föreskrifter. Målgrupperna ska också veta var reglerna om oorganisk ytbehandling finns, dvs vilka föreskrifter som nu reglerar denna verksamhet. Målgrupperna ska även få ökad kännedom om riskerna med oorganisk ytbehandling. Informationsinsatsen ska bidra till att minska antalet olyckor och sjukdomar inom branschen.

Budskap Budskapet i informationsinsatsen är att: Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling upphävs och denna verksamhet regleras nu av andra föreskrifter, samt vilka dessa föreskrifter är (huvudbudskap). Krom(VI) och syror är skadligt Bra ventilation förhindrar farlig halt av syradimma Skyddsutrustning behövs för hud och ögon Planerade aktiviteter Kontakta branschtidningen Ytforum med pressunderlag. Kontakta de inspektörer som gör inspektioner av företag i ytbehandlingsbranschen. Kontakta SYF och förse dem eventuellt med regelunderlag till deras handbok. Lägga ut information på AV:s hemsida. Eventuellt ytterligare insatser. Aktivitet Kommunikationsinsats Målgrupp Informera inspektörer Intern information Inspektörer inom oorganisk ytbehandling Information på AV:s hemsida Kontakta SYF Branschtidningen Ytforum Extern information om oorganisk ytbehandling på AV:s hemsida Vidareinformatör Eventuellt förse dem med underlag till deras handbok Pressunderlag/faktarutor Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud SYF medlemmar Arbetsgivare som prenumererar Uppföljning Efter genomförd insats kontaktas ett antal personer i målgrupperna och intervjuas om informationsinsatsen för att se om de tagit till sig informationen.

Gustaf Bäck Enheten för kemi och mikrobiologi Konsekvensutredning för upphävande av oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7) 1. Sammanfattning En omprövning har tidigare gjorts av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7), för att se vilka åtgärder som ska vidtas eftersom föreskrifterna behöver ses över. Omprövningen visade att Oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7) kan upphävas eftersom reglerna i föreskrifterna i stort sett täcks av andra relaterade föreskrifter och eftersom AFS 1992:7 används relativt lite. En konsekvensutredning har gjorts för att se vilka konsekvenser ett upphävande av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling skulle få. Konsekvensutredningen visar att ett upphävande av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling inte får några negativa konsekvenser för berörda parter. Rekommendationen om att upphäva föreskrifterna om oorganisk ytbehandling kvarstår. 2. Problemanalys Denna konsekvensutredning hänvisar ofta till den omprövning som tidigare har gjorts och som redovisats i rapporten Omprövning av Oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7). 2.1 Statistik Se rapporten Omprövning av Oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7). 2.2 Översiktlig beskrivning av områdets utveckling En omfattande förbättring av miljöproblemen i samband med oorganisk ytbehandling har skett under senare år genom ökad medvetenhet och teknisk utveckling. 2.3 Beröringspunkter med annan lagstiftning och andra myndigheter Ett flertal dokument och listan med beröringspunkter inom miljöområdet på Tillsyns- och föreskriftsrådets webbplats har gåtts igenom. Inga andra myndigheters ansvarsområden eller regler berörs om föreskrifterna om oorganisk ytbehandling upphävs. 2.4 Beröringspunkter med andra föreskrifter Se rapporten Omprövning av Oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7). 3. Beskrivning av förslaget område för område 3.1 Beskrivning av förslaget Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling upphävs och mindre delar av föreskrifternas innehåll inarbetas i den nya versionen av Kemiska arbetsmiljörisker. 1(4)

Detta kompletteras med informationsinsatser riktade till oorganisk ytbehandlingsindustri. 3.2 Fördelar med förslaget Minskat antal föreskrifter, vilket ger en minskning av företagens administrativa insats. Minskad risk för dubbelreglering. 3.3 Kostnader för förslaget eller andra följder av förslaget Några mindre kostnader för AV för informationsinsatser i branschtidning och på AV:s hemsida. 4. Resonemang kring en effektkedja Omprövningen visar att Oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, kan upphävas eftersom reglerna i föreskrifterna täcks av andra relaterade föreskrifter och eftersom AFS 1992:7 används relativt lite. Ett undantag gäller regeln om märkning av rörledningar, se nedan. Märkning med strömningsriktning (4 i Oorganisk ytbehandling) Regeln om att rörledningar ska vara märkta med strömningsriktning står inte i några andra föreskrifter. I 24 i Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4, nämns endast att rörledningar ska vara märkta med innehåll, men i kommentarerna till 40 i samma föreskrifter nämns att det är lämpligt att rörledningar innehållande farlig kemikalie även märks med strömningsriktning. I föreskrifterna om användning av trycksatta anordningar, AFS 2002:1, står dock att rörledningar med ett tryck över 0,5 bar ska vara märkta med flödesriktning, som är detsamma som strömningsriktning. 0,5 bar motsvarar en 5 meter hög vattenpelare. När regeln om märkning av rörledningar med strömningsriktning tas bort fås ett tryckområde från 0 till 0,5 bar där ingen regel kommer att finnas om märkning av strömningsriktning. Däremot kommer regler fortfarande att finnas för tryckområden över 0,5 bar. Eftersom riskerna ökar med ökat tryck så kommer det högre tryckområdet fortfarande att vara reglerat. Dessutom så finns det en svensk standard, (SS 741) om märkning av gas-, vätske-, och ventilationsinstallationer, som anger att rörledningar ska vara märkta med strömningsriktningar. Detta görs också oftast inom kemisk industri. Det borde därför gå bra att ta bort denna regel. 5. Utredning enligt SimpLexförordningen, Konsekvensutredning enligt förordning (SFS 1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker? Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling används mycket lite vid inspektion. Antalet sålda pappersexemplar och nedladdade elektroniska exemplar av föreskrifterna är mycket lågt. Andra föreskrifter används istället. I AV:s regelverk ska inte dubbelreglering förekomma. Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling behöver revideras och om föreskrifterna inte revideras eller upphävs finns det risk för dubbelreglering. 2. Finns det några alternativa lösningar? Revidera föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. 2(4)

3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen? Föreskrifterna föreslås bli upphävda, vilket innebär en minskad administrativ börda för berörda småföretagare. Berörda småföretagare behöver informera sig om vilka föreskrifter som täcker föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. Detta bör inte innebära något större arbete eftersom de föreskrifter som täcker föreskrifterna om oorganisk ytbehandling är tillämpbara inom oorganiska ytbehandlingsindustrier och ska finnas ute på dessa. 4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen? En kortare tid behöver läggas på att informera sig om vilka föreskrifter som täcker föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. Denna information kommer att ges från AV i lättillgänglig form. 5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till? En kortare tid behöver läggas på att informera sig om vilka föreskrifter som täcker föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. 6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar? Nej, upphävandet gäller all oorganisk ytbehandlingsindustri. 7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen? Nej 8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas? Föreskrifterna föreslås bli upphävda, vilket innebär att kontroll av arbetsmiljön sker mot andra föreskrifter som täcker föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. 9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen? Nej, föreskrifterna föreslås bli upphävda. 10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande? Nej, föreskrifterna föreslås bli upphävda. 11. Finns det behov av speciella informationsinsatser? Ja, en preliminär kommunikationsplan finns framtagen. Informationsinsatser som planeras är annonsering i branschtidning, information på AV:s hemsida och en eventuell informationsbroschyr tillsammans med branschorganisationen Svensk Ytbehandlingsförening. För mera detaljer, se det bifogade dokumentet om informationsinsatser. 3(4)

12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram Samråd har skett med arbetsmarknadens parter, vilka anser att föreskrifterna om oorganisk ytbehandling kan tas bort om en informationsinsats görs mot berörda arbetsgivare och arbetstagare. 6. Redovisning av hur mäns och kvinnors skilda förhållanden i arbetslivet beaktats Olika risknivå för män och kvinnor Särskild försiktighet bör iakttas för gravida och ammande arbetstagare med avseende på fysikaliska och kemiska faktorer när det gäller oorganisk ytbehandling. Detta täcks av föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32). 7. Redovisning av konsekvenser för den yttre miljön Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7) gäller den inre arbetsmiljön på en ytbehandlingsindustri. Reglerna för den inre arbetsmiljön inom oorganisk ytbehandlingsindustri kommer i istället att täckas av andra relaterade föreskrifter. Regler för den yttre miljön påverkas inte när föreskrifterna tas bort. Ett upphävande av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling leder inte till några negativa konsekvenser för den yttre miljön. 8. Kontaktperson på AV. Gustaf Bäck 4(4)

Gustaf Bäck 2006-12-12 Enheten för kemi och mikrobiologi Rapport Omprövning av Oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7 Sammanfattning En omprövning har gjorts av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, för att se vilka åtgärder som ska vidtas. Föreskrifterna är äldre än fem år och enligt Arbetsmiljöverkets rutiner ska föreskrifter ses över efter fem år. Omprövningen visar att Oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, kan upphävas eftersom reglerna i föreskrifterna i stort sett täcks av andra relaterade föreskrifter och eftersom AFS 1992:7 används relativt lite. Förslag till beslut: Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling upphävs och mindre delar av föreskrifternas innehåll inarbetas i den nya versionen av Kemiska arbetsmiljörisker. Detta kompletteras med informationsinsatser riktade till oorganisk ytbehandlingsindustri.

1. Bakgrund Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, är äldre än fem år. Enligt Arbetsmiljöverkets rutiner ska föreskrifter ses över efter 5 år. Det finns därför ett behov av att utvärdera dessa föreskrifter med avseende på innehåll och relevans. En omprövning har därför gjorts av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling för att se vilka åtgärder som ska vidtas. 2. Statistik Statistik har tagits fram från ISA över antal arbetsolyckor, arbetssjukdomar, arbetsställen och anställda för näringsgren 28510, Beläggning och överdragning av metall (huvudsakligen oorganisk ytbehandling) och näringsgren 24, Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (kemisk industri), se tabeller i Bilaga 1. Statistik har också tagits fram när det gäller spridning och försäljning av Oorganisk ytbehandling, jämför med andra relaterade föreskrifter, bl a föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4, se tabeller i Bilaga 1. Siffrorna i tabell 1 och 2 visar att det totala antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor är betydligt högre (ca fem ggr högre) inom den vidare näringsgrenen kemisk industri jämfört med oorganisk ytbehandling. Antalet oorganiska ytbehandlingsföretag är relativt många, se tabell 3, men det är oftast ganska få anställda på varje arbetsställe. Det gör att det totala antalet anställda inom oorganisk ytbehandling är relativt lågt. Antalet sysselsatta inom kemisk industri är betydligt fler (ca åtta ggr fler) jämfört med den oorganiska ytbehandlingsindustrin, se tabell 4. Det relativa antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor per anställd är alltså något större inom oorganisk ytbehandling. Statistiken för spridning och försäljning av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, visar att dessa föreskrifter efterfrågas mycket lite jämfört med föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4, arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42, och hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2005:17 (som ersatte 2000:3). De sistnämnda tre relaterade föreskrifter laddas ner från AV:s hemsida ca 9-10 ggr oftare än Oorganisk ytbehandling, se tabell 5. Endast ett fåtal pappersexemplar av Oorganisk ytbehandling säljs varje år jämfört med ett par tusen för de andra föreskrifterna, se tabell 6. Oorganisk ytbehandling finns inte med i något regelpaket och sprids därför inte på detta sätt. De övriga föreskrifterna ingår i paket och sprids via paket i de antal som anges i tabell 7. 3. Erfarenhet från AI Inspektionsmeddelanden 6 st inspektionsmeddelanden (IM) som hänvisade till oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, hittades genom sökningar i SARA och med Hitta det i SARA:s arkiv. I SARA med sökordet oorganisk ytbehandling hittades 4 dokument med hänvisningar till föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. I Hitta det med sökordet oorganisk ytbehandling hittades 15 dokument som hänvisade till föreskrifterna om oorganisk ytbehandling, varav 6 inspektionsmeddelanden. Med sökordet 1992:7 hittades 13 dokument som samtliga ingick i de föregående 15 för sökordet oorganisk ytbehandling. Samtliga dokument från sökningen i SARA ingick i resultatet från Hitta det sökningen. 1

Samtal med inspektörer Vid samtal med tre inspektörer verksamma inom kemisk industri framkom följande synpunkter. Inspektörerna tycker att föreskrifterna om oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, ska upphävas p g a att den används mycket lite och det mesta finns i andra föreskrifter. 4. Jämförande analys med andra aktuella föreskrifter En jämförelse har gjorts med andra tillämpbara föreskrifter, se jämförelsetabellen i Bilaga 2. Jämförelsen visar att alla paragrafer i Oorganisk ytbehandling i stort sett täcks av andra föreskrifter med betydligt större spridning. Ett undantag finns i 4 i Oorganisk ytbehandling där det anges att rörledningar ska vara märkta med innehåll och strömningsriktning. I 24 i Kemiska arbetsmiljörisker nämns endast att rörledningar ska vara märkta med innehåll, men i kommentarerna till 40 nämns att det är lämpligt att rörledningar innehållande farlig kemikalie även märks med strömningsriktning. Märkning med strömningsriktning är även planerad att införas i de nya föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 5. Diskussion Det totala antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor är betydligt högre (ca fem ggr högre) inom den närstående och vidare näringsgrenen kemisk industri jämfört med oorganisk ytbehandling. Antalet sysselsatta inom kemisk industri är dock betydligt fler (ca åtta ggr fler) jämfört med den oorganiska ytbehandlingsindustrin. Det relativa antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor per anställd är alltså något större inom oorganisk ytbehandling. Eftersom det är så få anställda inom oorganisk ytbehandling är det ändå tveksamt om det något större antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor per anställd inom denna industrigren motiverar en egen föreskrift. Statistiken för spridning och försäljning av Oorganisk ytbehandling visar dessutom att dessa föreskrifter efterfrågas mycket lite jämfört med andra relaterade föreskrifter, t ex Kemiska arbetsmiljörisker. Jämförelsen med andra relaterade föreskrifter visar också att alla paragrafer i Oorganisk ytbehandling, med något undantag, i stort sett täcks av andra föreskrifter med betydligt större spridning. När det gäller erfarenheter från AI så hittades endast 6 inspektionsmeddelanden (IM) i SARA:s arkiv som hänvisade till föreskrifterna om oorganisk ytbehandling. De inspektörer som kontaktats tycker i allmänhet att Oorganisk ytbehandling borde upphävas p g a att den används mycket lite. Det mesta tyder på att föreskrifterna om oorganisk ytbehandling borde upphävas och att arbetet istället ska inriktas emot att informera anställda inom oorganisk ytbehandling om de risker som finns inom denna industrigren och vilka andra föreskrifter som är tillämpbara. Eftersom arbete pågår med uppdatering av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, skulle de få detaljer i Oorganisk ytbehandling som idag inte täcks av Kemiska arbetsmiljörisker kunna inarbetas i den uppdaterade versionen av denna föreskrift. Det skulle också göra att föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker blev mer anpassad till kemisk processindustri. 6. Slutsatser - Det relativa antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor per anställd är något större inom industrigrenen oorganisk ytbehandling jämfört med övrig kemisk industri - Antalet anställda inom oorganisk ytbehandling är bara en liten del av antalet anställda inom kemisk industri - Det totala antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor är många gånger högre inom övrig kemisk industri - Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7, används i liten utsträckning 2

- Alla paragrafer i Oorganisk ytbehandling täcks i stort sett av andra föreskrifter - Mycket få inspektionsmeddelanden (IM) hänvisar till Oorganisk ytbehandling - Kontaktade inspektörer tycker inte att föreskrifterna om organisk ytbehandling behövs 7. Förslag till beslut Föreskrifterna om oorganisk ytbehandling upphävs och mindre delar av föreskrifternas innehåll inarbetas i den nya versionen av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Detta kompletteras med informationsinsatser riktade till oorganisk ytbehandlingsindustri. 3

Bilaga 1 Antal anmälda arbetssjukdomar (Tabell 1) och arbetsolyckor (Tabell 2) orsakade av kemiska eller biologiska ämnen eller produkter i oorganisk ytbehandling (näringsgren 28510) och kemisk industri (gren 24). Antalen i tabellerna avser arbetstagare och egenföretagare. Tabell 3 visar antal arbetsställen och Tabell 4 antal sysselsatta i de båda näringsgrenarna. Näringsgren 28510 = Beläggning och överdragning av metall (Oorganisk ytbehandling) Näringsgren 24 = Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (Kemisk industri) Tabell 1: Arbetssjukdomar År 28510 24 1997 8 64 1998 10 78 1999 13 51 2000 13 41 2001 19 48 2002 11 61 2003 10 54 2004 10 32 2005 8 36 Totalt 102 465 Tabell 2: Arbetsolyckor År 28510 24 1997 1 42 1998 4 34 1999 8 28 2000 11 26 2001 5 31 2002 5 14 2003 3 - * 2004 2 13 2005 4 5 ** Totalt 43 194 *) Yttre faktorer kodades inte 2003 **) 2005 års arbetsolyckor är långtifrån färdigregistrerade Tabell 3: Antal arbetsställen År 28510 24 1997 472 663 1998 497 674 1999 528 681 2000 549 710 2001 576 699 2002 567 702 2003 568 685 Tabell 4: Antal sysselsatta År 28510 24 1997 4220 38802 1998 4597 40645 1999 4589 36043 2000 5416 40917 2001 5488 41326 2002 5283 42159 2003 5395 41452

Bilaga 1 Tabell 5: Spridning av föreskrifter, antal nedladdningar på hemsidan AFS AFS-nr 2002 2003 2004 2005 Oorganisk ytbehandling 1992:07 874 1591 2470 1547 Kemiska hälsorisker 2000:04 12294 13412 14621 13547 Arbetsplatsens utformning 2000:42 32940 35312 39822 41188 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 2005:17 0 0 0 7252 2000:03 13617 14854 17355 11143 Tabell 6: Försäljning av föreskrifter, lösnr av papper AFS AFS-nr 2001 2002 2003 2004 2005 Oorganisk ytbehandling 1992:07 17 12 4 4 6 Kemiska hälsorisker 2000:04 3 419 1 511 1 167 1 010 728 Arbetsplatsens utformning 2000:42 19 808 7 011 3 444 2 052 2 158 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 2005:17 0 0 0 0 1 497 2000:03 1 995 896 461 539 209 Tabell 7: Försäljning av föreskrifter ingående i regelpaket AFS AFS-nr 2001 2002 2003 2004 2005 Oorganisk ytbehandling 1992:07 Ingår idag inte i något paket Kemiska hälsorisker 2000:04 38 45 68 89 45 Arbetsplatsens utformning 2000:42 1 597 816 1 850 1 060 849 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 2005:17 0 0 0 0 625 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 2000:03 1 158 807 1 885 1 222 625

Jämförelsetabell för Oorganisk ytbehandling, AFS 1992:7 Bilaga 2 AFS Oorganisk ytbehandling 1 Dessa föreskrifter gäller oorganisk ytbehandling och omfattar samtliga till sådan verksamhet hörande arbetsmoment samt sådana förberedande arbeten som behövs för att möjliggöra ytbehandlingen. Vid emaljering gäller föreskrifterna dock enbart de arbetsmoment som föregår emaljeringen (förbehandling). 2 Arbetsgivare skall ha god kännedom om riskerna med förekommande utrustning, arbetsmetoder och kemikalier. Med arbetsgivare jämställs därvid den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. 3 De skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter som behövs för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 4 Rörledning och teknisk utrustning för kemikalier som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall skall vara märkt med uppgift om innehåll. På rörledning skall även strömningsriktning vara markerad. 5 I byggnad med flera olika verksamheter skall ytbehandlingsverksamhet vara avskild från övrig verksamhet. Ingång till lokal för ytbehandling skall ha skylt med uppgift om att ytbehandling förekommer där samt att obehöriga äger ej tillträde. Allmänna bestämmelser om bl a processventilation finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11). Motsvarande paragraf i annan AFS 1 i Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 och 4 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 2 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 11 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 24 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Anm. Sista meningen om märkning av strömningsriktning på rörledning nämns inte i 24, men nämns i kommentarerna till 40, och planeras att föras in i de nya föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker 10 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, Särskild lokal, avskild från övriga lokaler, skall i regel ordnas för arbetsprocess som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall. 76 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet om varselmärkning och markering av riskområden. 25 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Skyltar med varselmärkning skall sättas upp i den utsträckning som behövs för att förebygga att kemiska ämnen föranleder ohälsa eller olycksfall. 18-30 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet om luftkvalitet och ventilation 20 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 och Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar AFS 2005:17

6 Nödbelysning skall finnas i rum och andra utrymmen där strömavbrott innebär risk för olycksfall. Regler om belysning i övrigt finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om belysning (AFS 1991:8). Armaturen skall så långt möjligt placeras så att rengöring och lamp- eller lysrörsbyte underlättas. 7 Ytbehandlingskar skall vara placerat eller utformat så eller ha sådana skyddsanordningar, att ingen riskerar falla ned i karet. 8 Manuell hantering av kemikalier eller gods skall undvikas så långt möjligt. 9 Transport, förvaring och annan hantering skall planeras och utföras så att emballage och tankar för kemikalier inte riskerar att skadas så att farlig spridning av kemikalie uppstår. 10 Arbets- och skyddskläder skall förvaras i utrymme avskilt från utrymme för andra kläder. Lokal och utrymme för förtäring av mat och dryck skall vara avskilt från ytbehandlingsverksamheten. 11 Tvättplats för handtvätt skall finnas nära den plats där arbete utförs. 12 Vid arbete som innebär risk för farlig hudkontakt med kemikalie eller inandning som kan medföra ohälsa, skall den skyddsutrustning som behövs till skydd mot dessa risker användas. Ögonskydd skall användas vid arbete med för ögonen skadliga ämnen. Där det behövs skall det finnas ögonspolningsmöjlighet och nöddusch. 72 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet om nödbelysning 12-17 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet om belysning 12 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, rengöring och lampbyten nämns specifikt i kommentaren till 12 70-71 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet om skydd mot fall 8 och 10, punkt 2-3, i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4, anger att exponeringen av ett farligt kemiskt ämne ska minimeras och risker vid hanteringen reduceras 21 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 handlar om förpackningar och behållare för ett farligt kemiskt ämne och eventuell säkerhetsutrustning Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor AFS 2005:19 97 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet klädutrymme 17 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 107 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42, i avsnittet om matutrymme 18 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 101 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 15 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 10 i Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4, användning av personlig skyddsutrustning nämns i punkt 5 5 i Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3, i kommentarerna till 5 nämns skyddsglasögon som en del av personlig skyddsutrustning 75 i Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 och 9-10 i Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7

UPPHÄVANDE AV ARBE- TARSKYDDSSTYREL- SENS FÖRESKRIFTER OM OORGANISK YTBEHAND- LING Arbetsmiljöverkets föreskrifter om upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:7) med föreskrifter om oorganisk ytbehandling

AFS 2007:X Arbetsmiljöverkets föreskrifter om upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:7) med föreskrifter om oorganisk ytbehandling Beslutade den X 2006 Utkom från trycket den X. 2006 Arbetsmiljöverket beslutar att Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:7) med föreskrifter om oorganisk ytbehandling samt styrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ska upphöra att gälla från och med den 1 januari år 2007. KENTH PETTERSSON Anna Billgren Anna Middelman

AFS 2007:X Kommentarer till föreskrifterna om upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:7) med föreskrifter om oorganisk ytbehandling Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:7) med föreskrifter om oorganisk ytbehandling gäller alla typer av oorganisk ytbehandling och samtliga tillhörande arbetsmoment. Arbetsmiljöverkets och Arbetarskyddsstyrelsens övergripande föreskrifter täcker även oorganisk ytbehandling. Föreskrifterna är : AFS 2000:4 AFS 2000:42 AFS 2005:17 AFS 2001:3 AFS 1999:7 AFS 2005:19 Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsplatsens utformning Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar Användning av personlig skyddsutrustning Första hjälpen och krisstöd Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor Ett upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:7) med föreskrifter om oorganisk ytbehandling får inte några negativa konsekvenser sett ur säkerhetssynpunkt.

REMISS Datum Vår beteckning 2006-12-01 CTK 2006/4829 Avdelningen för central tillsyn Gustaf Bäck, 08-730 96 48 Enligt sändlista Förslag till upphävande av föreskrifterna om oorganisk ytbehandling samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (3 bilagor) Bifogade förslag till föreskrifter och allmänna råd och tillhörande förslag till konsekvensbeskrivning översänds för kännedom. Ev. synpunkter skall ha kommit in till Arbetsmiljöverket senast den 2007-03-05. Synpunkter kan sändas med E-post under adress: arbetsmiljoverket@av.se. Detta underlättar vår fortsatta hantering av ärendet. E-post skall inte sändas till enskilda handläggares E-postadress.... Barbro Köhler Krantz... Gustaf Bäck Bilagor: 1. Sändlista 2. Omprövningsrapport 3. Förslag till konsekvensbeskrivning Postadress: 171 84 Solna Besöksadress: Ekelundsvägen 16, Solna Telefon: 08-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148