Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek och att särskild uppmärksamhet ska ägnas barn och ungdomar, funktionshindrade och invandrare. Att arbeta utåtriktat mot de prioriterade målgrupperna - barn, ungdom och ovana låntagare - är speciellt viktigt då dessa är våra framtida användare. Kommunala och statliga utbildningssatsningar, en snabb utveckling av informations- och kommunikationsteknologin samt en ökad efterfrågan på bibliotekens tjänster, ställer krav på att bättre använda och förtydliga ansvar för de kommunala biblioteksresurserna. En biblioteksplan anger mål och utvecklingsområden för biblioteksverksamheten inom Höganäs kommun. En biblioteksplan blir aldrig färdig; den är ett levande dokument som ska hållas aktivt, ständigt diskuteras, följas upp och revideras. Genom en tydlig och väl utarbetad biblioteksplan kan biblioteken i Höganäs ses som en självklar resurs för det livslånga lärandet samtidigt som de kan bli en mötesplats för alla generationer. Höganäs biblioteksplan beskriver Vår verksamhet och organisation idag Verksamhetsidé och värdegrund Biblioteksplanens mål 2010-2012 Utvecklingsområden Uppföljning Ansvar och finansiering 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken I en tid av förändrade informationsvanor och en snabb teknikutveckling är det en utmaning att stå för både kontinuitet och förändring. Biblioteken är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner och huvudbiblioteket är idag en naturlig mötesplats, både för barn och vuxna - ett stadens vardagsrum för upplevelse, information och kunskap. Filialer finns i Viken, Jonstorp, Nyhamnsläge och Lerberget. Boken - kommer, talböcker/daisy, lån från huvudbibliotek och fjärrlån körs varje vecka i en s k filialrunda. Biblioteken arbetar mycket utåtriktat genom kulturarrangemang, bokpresentationer och studiebesök. Biblioteken i Lerberget och Nyhamnsläge är integrerade folk- och skolbibliotek. Från 2013 ska även folkbiblioteket och skolbiblioteket i Jonstorp integreras. De integrerade biblioteken präglas av samarbete, planering, gemensamt ansvarstagande och målsättning för verksamheterna. Stor vikt läggs vid bibliotekens pedagogiska roll, både avseende bokbestånd och personell resurs. De olika låntagargruppernas biblioteksbesök berikas av samarbetet, med tyngdpunkt riktad mot barn och ungdom. Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kullagymnasiet Skolbibliotek finns på alla kommunala grundskolor och gymnasiebiblioteket på Kullagymnasiet. Genom samarbete med utbildningsnämnden har samtliga skolbibliotek (utom Tornlyckeenheten) sedan 2008 ett gemensamt bibliotekssystem, FreeLib. Införandet av detta intensifierade samarbetet mellan biblioteken.
Utbildningsnämnden ansvarar för skolbiblioteksverksamheten för Höganäs kommuns grundskolor. Folkbiblioteket ger stöd i utvecklingsarbetet av biblioteken, support av och utbildning i grundskole-bibliotekens databassystem (FreeLib), inköp av media samt omvärldsbevakning. 2. Verksamhetsidé och värdegrund Höganäs bibliotek har i sin verksamhetsidé en tydlig tradition för biblioteksverksamheten: Att ge tillgång till läsupplevelse, kultur, information och mötesplats för alla kommunens invånare Höganäs bibliotek ska erbjuda ett brett sortiment av litteratur och media för att kunna tillgodose besökare som söker information, kunskap och läsupplevelse. Värdegrund Höganäs bibliotek ska Sätta användaren i centrum Bemöta användarna med kompetens, servicekänsla och respekt Värna demokratiska värden Vara öppen för nya tankar, idéer och arbetssätt samt utnyttja modern teknik Samverka med andra aktörer 3. Biblioteksplanens vision och mål för 2012 Visionen Genom att stödja människors lärande och individuella behov av information och kultur, bidrar biblioteken i kommunen aktivt till lokal utveckling och tillväxt. med målet att 2012 vara ett av landets bästa där hög utlåningsstatistik och hög besöksfrekvens skapar goda förutsättningar för barn och ungdomars läs- och studievana. nås genom att Biblioteken skapar mervärden kring informationstjänster, litteratur och ny teknik Biblioteken är en pedagogisk resurs för elever och skolpersonal som utvecklar läsförmåga och studieresultat Biblioteket är en självklar plats för möten, information och kulturella upplevelser Biblioteken har engagerad och kunnig personal som tillsammans utvecklar verksamheten och är en attraktiv arbetsplats
4. Utvecklingsområden Folkbiblioteket ska vara ett nav för verksamheten och en mötesplats i centrum och filialbiblioteken i bygden därför föreslås följande utvecklingsområden Biblioteket som läsfrämjande stöd för barn och ungdomar Biblioteket som stöd för utbildning och studier Biblioteket som läsfrämjande stöd för vuxna Biblioteket som en tillgänglighetsresurs Biblioteket som samarbetspartner för utveckling Biblioteket som resurs för att tillgängliggöra och förmedla lokalhistoria Biblioteket som ligger i framkant och optimalt utnyttjar den tekniska utvecklingen MOBIL-buss som en innovativ, tillgänglig och flexibel resurs Biblioteket läsfrämjande för barn och ungdomar Att arbeta läsfrämjande bland barn och ungdomar är en huvuduppgift för bibliotekets barn- och ungdomsverksamhet. Enligt Kulturrådets statistik har barns läsande minskat. Lusten att läsa grundläggs tidigt. Bibliotekens läsfrämjande arbete är viktigt för att väcka och behålla läslusten hos barn och ungdomar och ge dem chansen till lustfyllda läsupplevelser, för att de sedan som vuxna ska fortsätta att läsa. Läslusten stimuleras även genom programverksamhet, så som teater, sagoprogram, bokprat samt författarbesök. Biblioteket ska också bedriva ett utåtriktat arbetssätt genom att utnyttja kommunikationsverktyg unga själva använder, t ex sociala medier, samt sträva efter att aktivt söka upp barn och ungdomar i de miljöer de vistas. Samarbete med förskola och skola, MVC, BVC, fritidsgårdar, föräldrar, pedagogerna på Eric Ruuths Kulturhus är en självklarhet. Samarbetet mellan grundskolornas bibliotek ska utvecklas för att det totala gemensamma beståndet ska kunna samordnas effektivare och användas bättre. Även ett samarbete gällande kreativa tips och idéer angående bra läsfrämjande aktiviteter ska utvecklas. Biblioteket som stöd för utbildning och studier Biblioteket ska stödja såväl det formella som det informella lärande. Många besökare är vuxenstuderande, många på högskolenivå eller studerande som läser svenska för att komma in i det svenska samhället. Biblioteken har genom stöd till studier stor betydelse för integration och för höjd utbildningsnivå i kommunen. Genom nationellt samarbete kring fjärrlån, ska biblioteken även fortsättningsvis förmedla kurs- och studielitteratur till studerande. Fritt trådlöst nätverk och tillgång till internet ska öka tillgängligheten till alla typer av information. Biblioteket ska i samverkan med MVC, BVC, förskola, skola, och föräldrar lägga grunden för barns livslånga lärande. Biblioteket ska också sträva efter att ge barn och ungdomar vana att använda bibliotekets resurser så att de kan hantera och kritiskt granska information. Därför måste det finnas ett varierat utbud av olika medier på biblioteket. Skolbiblioteken, både på grundskolan och på Kullagymnasiet, ska vara väl utrustade med vad som krävs - olika media, datorer, personal, ändamålsenliga lokaler för att biblioteken ska kunna vara en väl integrerad del i skolornas verksamhet. Arbetet med utvecklingen av grundskolebibliotekens standard och status måste prioriteras välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat i läskunnighetsprov mellan 10 och 18
procent, enligt Kulturrådets statistik. Skolbibliotekens inneboende potential gällande både informationssökning och läsfrämjande arbete ska tydliggöras. Skolbibliotekens ansvar och roller gällande elevers informationssökningskompetens och del i kedjan grundskola gymnasium högskola behöver lyftas fram och arbetas med. Biblioteket läsfrämjande för vuxna Kraven på förmågan att förstå och använda tryckt och skriven information har ökat. Enligt OECD har Sverige världens mest kunskapsintensiva arbetsmarknad. Vi förväntas vara beredda och rustade att lära om och lära nytt under hela vårt aktiva arbetsliv. Enligt OECD finns det ett samband mellan en befolknings läsförmåga och landets ekonomiska och sociala utveckling. Läsning är också en demokratifråga eftersom läsningen utvecklar språket, och ett väl utvecklat språk ökar möjligheterna att påverka och delta i samhällsutvecklingen. Läsande ger även upplevelser, nöje och underhållning och bidrar till personlig utveckling. Våra läsmönster har förändrats. Vi läser mindre för våra barn, läsandet av böcker har minskat, speciellt bland yngre män, och vi läser dagstidningar mer sporadiskt. Utgivningen och försäljningen av böcker har ökat, men läsandet har inte ökat i form av att grupper som läst mindre än andra ökat sitt läsande. Istället är det de som redan läser mycket som läser mer. Biblioteket behöver arbeta mer med olika typer av läsfrämjande verksamhet riktat till vuxna för att nå nya läsare och för att på detta sätt motverka den negativa trenden med minskat läsande. Detta kan ske på olika sätt genom utåtriktad verksamhet, marknadsföring av litteratur på webben, kulturverksamhet och författarbesök. Biblioteket som en tillgänglighetsresurs Biblioteken ska vara en resurs för alla och ge tillgång till fri och jämlik information och upplevelser. Faktorer som boende, ålder, arbetstider, funktionshinder, språk och ekonomi ska inte utgöra något hinder. Personer, som av olika skäl har svårt att ta del av bibliotekets utbud, ska erbjudas speciella tjänster i form av t ex Boken kommer-verksamhet, bokdepositioner och utskick av talböcker. Bibliotekets hemsida ska också göras mer tillgänglig för människor med funktionshinder eller med annat modersmål än svenska. Biblioteket som samarbetspartner för utveckling Det är viktigt att det finns utrymme för samarbetsprojekt och utvecklingsinitiativ i biblioteksverksamheten. Lyckade projekt kan inlemmas i den ordinarie verksamheten. Det kan handla om olika projekt som tillför ny kunskap, skapar ett kreativt klimat för utvecklingsarbete och bidrar till att göra Höganäs till en intressant och nyskapande bibliotekskommun. Biblioteket som resurs för att tillgängliggöra och förmedla lokalhistoria Biblioteket har en viktig roll i framtiden att fortsätta tillgängliggöra lokalhistoriskt material och utgöra en resurs för att kunna förmedla samlingarna till olika grupper i vårt samhälle. Detta ska vi göra bland annat genom att utnyttja den nya tekniken med digitalisering av tryckt material för att göra det mer tillgängligt men även genom att förmedla vidare till andra aktörer som arkiv och museum. Biblioteket som ligger i framkant och optimalt utnyttjar den tekniska utvecklingen Biblioteket ska hela tiden sträva efter att på ett optimalt sätt utnyttja den tekniska utvecklingen för att kontinuerligt kunna förbättra vår service till besökare och användare, t.ex. nya mobiltjänster, nedladdning av digital media, interaktion med användarna och RFID. Samarbetsprojektet inom Skåne Nordväst om en gemensam katalog och webbsamarbete ska fortsätta.
MOBIL-buss som en innovativ, tillgänglig och flexibel resurs MOBIL-bussen ska ses som en innovativ, spännande och flexibel resurs som marknadsför biblioteksverksamheten och gör det möjligt att möta och nå invånare och tillfälliga besökare som av olika skäl inte hittar till de ordinarie biblioteken. Utrustad med traditionell media men även med ny teknik som möjliggör nedladdning av digital media, ska den t ex kunna köras till såväl förskolor, äldreboenden, badstranden eller andra platser där många människor befinner sig. 5. Uppföljning Biblioteksplanen ska utvärderas och revideras vid behov. Den ska vara ett dynamiskt dokument och följa omvärldsutvecklingen samt Höganäs kommuns målprogram Från kol till diamant och kommunens handlingsprogram, antaget 2011. 6. Ansvar och fördelning Kultur- och fritidsutskottet ansvarar för folkbiblioteksverksamheten med huvudbibliotek i Höganäs och filialer i Jonstorp, Lerberget, Nyhamnsläge och Viken och MOBIL-buss för hela kommunen. Utbildningsnämnden ansvarar för skolbiblioteken på grundskolorna samt gymnasiebiblioteket på Kullagymnasiet.