Vägledning till SJÖFS 2006:1. rev Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2007-10-09 1 Vägledning till SJÖFS 2006:1 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Inledning 2 Inledning Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:1) och allmänna råd om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord är en omfattande föreskrift som berör ett stort antal fartyg. I föreskriftens övergångsbestämmelser görs dessutom hänvisningar till ett antal äldre föreskrifter. För att underlätta att få fram vilka regler som ska tillämpas för ett enskilt fartyg har den här vägledningen tagits fram. Den ger i viss mån även vägledning hur regler bör tillämpas. Dessutom redovisas de skillnader som finns mellan föreskriften och internationella konventioner, direktiv och koder, samt kortfattad historisk bakgrund till reglerna. Vägledningen är bara rådgivande. Om innehållet i vägledningen inte är i överstämmelse med föreskriften är det föreskriften som är gällande. Varför har det kommit en ny föreskrift om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord? SJÖFS 2006:1 har främst tillkommit för att:! införliva de konventionsändringar som trätt ikraft,! göra konventionstexter tillgängliga på svenska,! minska de i nu gällande föreskrifter markanta stegen i kravnivån för vissa passagerarfartyg,! återinföra generella konstruktiva krav,! justera kravnivån med avseende på fribord för mindre fartyg och fartyg i begränsad fart,! justera kravnivån med avseende på intaktstabilitet för fartyg i begränsad fart,! minimera antalet särkrav i förhållande till internationella konventioner och direktiv,! underlätta och förbättra Sjöfartsinspektionens möjlighet att genomföra tillsyn samt redarens egenkontroll genom tillgång till förbättrad fartygsdokumentation,! förtydliga övergångsbestämmelser,! kvantifiera skadestabilitetskrav för existerande passagerarfartyg i fartområde C och D i linje med kraven i passagerarfartygsdirektivet,! införa skadestabilitetskrav för större passagerarfartyg i fartområde E, och! samla reglerna gällande skrovkonstruktion, stabilitet och fribord. Vad innehåller SJÖFS 2006:1? Föreskriften innehåller regel gällande skrovkonstruktion, stabilitet och fribord för alla fartyg för vilka Sjöfartsinspektionen ska utfärda certifikat. Det vill säga;! passagerarfartyg, oavsett brutto,! fritidsfartyg med brutto " 100, och! övriga fartyg med brutto " 20. I föreskriften ingår följande internationella regler:! SOLAS, kapitel II-1, del A, A-1 och B-1,! Internationella lastlinjekonventionen och 1988 års protokoll,! Fiskefartygsdirektivet, bilaga 1, kapitel II och II samt delar av kapitel I,! Passagerarfartygsdirektivet, kapitel II-1, del B samt regel i del A, och! delar av intaktstabilitetskoden (resolution A.749(18)) med ändringar.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Inledning 3 Föreskriften är indelad i en paragrafdel och 9 bilagor. Paragrafdelen innehåller tillämpningsbestämmelser, definitioner och övergångsbestämmelser. Bilagorna är följande: Bilaga 1: Konstruktion och stabilitet för fartyg på internationell resa samt passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A Bilaga 2: Fribord för fartyg på internationell resa Bilaga 3: Skrovkonstruktion Bilaga 4: Intaktstabilitet Bilaga 5: Fribord för fartyg som inte omfattas av bilaga 2 Bilaga 6: Indelning och skadestabilitet för passagerarfartyg på inrikes resa Bilaga 7: Skadestabilitet för last- och fiskefartyg Bilaga 8: Särskilda skadestabilitet för roropassagerarfartyg Bilaga 9: Dokumentation och verifiering Vilka retroaktiva krav innehåller föreskriften? Med anledning av en ökad säkerhetsnivå för passagerarfartyg på inrikes resa, vissa brister i tidigare föreskrifter, samt ett behov att förbättra fartygens dokumentation, medför den nya föreskriften vissa krav som är retroaktiva. Av dessa bör följande särskilt nämnas. Vad är det för krav och vilka fartyg omfattas? Skadestabilitet för passagerarfartyg i fartområde C om passagerarantalet uppgår till 30 eller mer, samt i fartområde D om passagerarantalet uppgår till 60 eller mer. Generell indelning, kollisionsskott samt maskinrumsskott för de flesta fartyg. Intaktstabilitetsredovisning för fartyg som inte har godkänd redovisning. Fribordsmärke för alla fartyg med brutto " 20, med undantag av fritidsfartyg, vilka tidigare inte varit försedda med fribordsmärke. Konstruktionsgodkännande av fartyg för vilka krav på certifiering inte tidigare funnits. Fribordsplan för fartyg med byggnadsdatum före 1 augusti 1974. (Fribordsplan ska också lämnas för fartyg som ska lämna in ny stabilitetsdokumentation.) När ska kraven vara uppfyllda? Vart återfinns kraven i föreskriften? Se övergångsbestämmelserna i Bilaga 6 -delen Senast vid den första besiktningen som inträffar efter 2008-03-01. Senast vid den första besiktningen som inträffar efter 2008-03-01. Senast 2008-07-21. Bilaga 5 Bilaga 3, regel 3.2 och 3.3 Bilaga 4 och bilaga 9 Innan certifikat utfärdas. Bilaga 3, regel 6. Senast vid den första besiktningen som inträffar efter 2008-03-01. Övergångsbestämmelserna till bilaga 5, samt i bilaga 9

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 För vilka fartyg ska bilagorna tillämpas? Inledning 4 Bilaga 1: Konstruktion och stabilitet för fartyg på internationell resa samt passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A Bilaga 2: Fribord för fartyg på internationell resa Bilaga 3: Skrovkonstruktion Bilaga 4: Intaktstabilitet Bilaga 5: Fribord för fartyg som inte omfattas av bilaga 2 Bilaga 6: Skadestabilitet för passagerarftg på nationell resa Bilaga 7: Skadestabilitet för last- och fiskefartyg Bilaga 8: Särskild skadestabilitet för roropassagerarftg Bilaga 9: Dokumentation och verifiering Tabellen ger endast övergripande vägledning över vilka regler som ska tillämpas. För att få mer detaljer, samt vad som gäller för äldre fartyg, måste man titta på den information som finns för varje enskild bilaga. Fartygstyp Storlek Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Passagerarftg i internationell trafik Passagerarftg i nationell trafik i fartområde A Passagerarftg i nationell trafik i fartområde B och mer inskränkt fart Lastfartyg i internationell trafik Lastfartyg i internationell trafik Lastfartyg i internationell trafik Lastfartyg i nationell trafik Oberoende storlek Oberoende storlek Oberoende storlek Brutto! 500 Längd! 24 m 20 " Brutto < 500 Längd! 24 m 20 " Brutto < 500 Längd < 24 m ja ja om L LL! 24 m ja ja ja om L LL < 24 m ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja för fartomr.!c ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja Brutto! 20 ja ja ja ja ja Fiskefartyg Brutto! 20 ja ja ja ja ja Fritidsfartyg Brutto! 100 ja ja ja ja ja ja

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 1 (SOLAS) 5 Bilaga 1 Konstruktion och stabilitet för fartyg på internationell resa samt passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A Allmänt För lastfartyg med 500 brutto eller mer, samt passagerarfartyg, som går på internationell resa finns gemensamma regler i form av den internationella sjösäkerhetskonventionen, som vanligen förkortas SOLAS. Det är idag 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss med ändringar som gäller. Den 31 oktober 2005 var det 156 stater som antagit konventionen. I SJÖFS 2006:1 är det bara följande delar i kapitel II-1 i SOLAS som ingår; del A (regel 1 och 2), del A-1, del B och del B-1. Bakgrund/historik Den första SOLAS tillkom 1914 på initiativ av den brittiska regeringen och som en direkt följd av Titanics förlisning. Konventionen skrevs på av ett antal länder med den kom aldrig att träda ikraft på grund av världskrigets utbrott. Genom den efterföljande säkerhetskonventionen 1929 ökade detaljnivån för konstruktion av passagerarfartyg, och det var fortfarande säkerheten på passagerarfartyg som var huvudsyftet för konventionen. Följande SOLAS är daterad 1948 och avsåg i princip att omfatta alla motordrivna handelsfartyg, men när det gäller konstruktionsreglerna så gäller flertalet endast passagerarfartyg. 1960 års SOLAS innebar endast smärre förändringar i förhållande till föregående konvention när det gäller de områden som SJÖFS 2006:1 omfattar. Detsamma gäller även SOLAS 1974. Först genom 1981 års ändringar kom konstruktiva regler för lastfartyg. SOLAS 1974 har genomgått ett stort antal förändringar och genom 2005 års ändringar omarbetas kapitel II-1 totalt. Dessa ändringar träder ikraft 2009. Vad innehåller den internationella säkerhetskonventionen med avseende på konstruktion och stabilitet(kapitel II-1)? Del A innehåller tillämpning och definitioner. Del A-1 innehåller regler kopplade till fartygsstrukturen. Del B innehåller främst indelningsregler och skadestabilitets regler för passagerarfartyg. Del B-1 innehåller skadestabilitetskrav för lastfartyg. Innehållets detaljnivå varierar. När det gäller skadestabilitet och indelning är kraven detaljerade, kraven för intaktstabilitet är av ramkravkaraktär och för den dimensionering och strukturutformning görs hänvisning till klassregler. Parallelluppställning Nedan följer en parallelluppställning mellan 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, med gällande ändringar, och svenska författningar. En parallelluppställning visar hur den internationella förlagan är införlivad i svenska författningar. Konventionen innehåller inte bara regler som ska tillämpas av tredje man utan även regler och anvisningar för Sjöfartsinspektionen. Detta är anledningen till att allt inte är införlivat i svenska författningar.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 1 (SOLAS) 6 Förklaring av tabellen De delar av kapitel II-1 i SOLAS som införlivas genom SJÖFS 2006:1 återfinns i bilaga 1, med ett undantag, regel 1 i del A, vilken återfinns i -delen. VadärskillnadenmellanSOLASkapitelII-1ochbilaga1iSJÖFS2006:1? Några SOLAS-regler ingår inte i föreskriften, då de riktar sig till Sjöfartsverket. I några fall har Sjöfartsverket gjort förtydligande i enlighet med SOLAS. Vilka framgår av tabellen nedan, som även innehåller några kommentarer om hur vi tillämpar vissa regler. De förtydligande som gjorts gäller endast svenska fartyg. SOLAS SJÖFS Kapitel II-1 2006:1 Bilaga 1 Kommentarer Tolkningar Del Regel Del Regel A 1 1 kap. 11-13 samt övergångsbestämmelser 2 Del A regel 2 3 Ingår inte. A-1 3-1 A-1 3-1 Hänvisning till bilaga 3, där motsvarande krav ställs. 3-2 3-2 Sjöfartsinspektionen godtar korrosionsskyddssystem som är godkänt av erkänd organisation. 3-3 3-3 3-4 3-4 Sjöfartsinspektionen godtar nödbogseringsarrangemang som är godkänt av erkänd organisation. 3-5 3-5 Sjöfartsinspektionen har särskilda regler, se SJÖFS 2005:23. 3-6 3-6 Punkt 4.1: Sjöfartsinspektionen godtar manual som är godkänd av erkänd organisation. B 4 B 4 5 5 6 6 Punkt 5 innehåller hänvisning till SJÖFS 2004:29, men anledning av att kapitel III av SOLAS är införlivat genom den föreskriften. 7 7 8 8 Punkt 6.2: Sjöfartsinspektionen godtar 12 krängning. Punkt 7.4: Om last/stabilitetsdator används, bör installationen vara godkänd av en erkänd organisation. Punkt 8.1 och 8.2 ingår inte i föreskriften då dessa punkter riktar sig till Sjöfartsinspektionen. 8-1 8-1 Stockholmsöverenskommelsen tillämpas, vilken återfinns i bilaga 8. 8-2 8-2 8-3 8-3 9 9 10 10 11 11 12 12 Punkt 2: Dubbelbottenhöjden skall uppfylla en erkänd organisations regler. 12 12 Punkt 5 ingår inte i föreskriften då den inte är tillämplig på svenska fartyg. 12-1 12-1 Punkt 2: Dubbelbottenhöjden skall uppfylla en erkänd organisations regler. 12-2 12-2 Gäller endast oljetankfartyg med byggnadsdatum mellan 1 oktober 1994 och 31 december 2004. För fartyg med senare byggnadsdatum gäller regel 3-6 i del A- 1. 13 13 Punkt 1: Sjöfartsinspektionen accepterar att fartyget förses med ytterligare en eller flera indelningsvattenlinjer. 14 14 Punkt 1: WT-skott skall uppfylla en erkänd organisations regler.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 1 (SOLAS) 7 15 15 Punkt 3.2: Sjöfartsinspektionen accepterar att ventil sätts på aktra sidan av kollisionsskottet om den är åtkomlig. Punkt 6.5: Punkten innebär att WT-dörrar som inte uppfyller punkt 6.1-6.4 endast får öppnas i hamn. Dörrar som för fartygets drift är nödvändiga att öppna till sjöss ska uppfylla punkt 6.1-6.4. Punkt 7.1.6: Sjöfartsinspektionen kräver ljuslarm som komplement till ljudlarm i passagerarutrymmen och i utrymmen med hög ljudnivå. Punkt 9.3: Denna punkt ger möjlighet för Sjöfartsinspektionen att acceptera att vissa WT-dörrar får stå öppna under gång. Sjöfartsinspektionens har utarbetat riktlinjer för sådan bedömning. 16 16 17 17 Punkt 7: Sjöfartsinspektionen accepterar inte automatiskt ventilerande fönsterventiler. Punkt 9.4: Rör skall vara i stål eller annat likvärdigt material som är godkänt av en erkänd organisation. 17-1 17-1 18 18 Punkt 1.1: Konstruktion, material och byggnation skall uppfylla en erkänd organisations regler. 19 19 Punkt 1: Utförandet skall uppfylla en erkänd organisations regler. 20 20 Punkt 4: Resolution A.793(19), som innehåller en hänvisning till IACS UR för bogportar, ska tillämpas på alla fartyg. 20-1 20-1 20-2 20-2 20-3 20-3 20-4 20-4 21 21 Punkt 2.9: Grenlänsledningar skall uppfylla en erkänd organisations regler. 22 22 Regel 22.1: Hänvisning görs till bilaga 4 och 9. Parallelluppställning mellan intaktstabilitetskoden och föreskriften görs under vägledningen till bilaga 4 och 9. Regel 22.4: Sjöfartsinspektionen kan i enskilda fall medge undantag från individuella krängningsprov, men först från det tredje fartyget i en byggnadsserie, om vägningen visar att fartygets egenvikt inte skiljer sig mer än 2 % eller att långskeppstyngdpunkten inte har flyttat sig mer än 1 % av fartygets längd från något av de tidigare systerfartygen. 23 23 Tillägg i form av ett allmänt råd. Se regel 15 i bilaga 9. 23-1 23-1 Tillägg i form av ett allmänt råd. Se regel 15 i bilaga 9. 23-2 23-2 24 24 25 25 25 25 B-1 25-1 B-1 25-1 Punkt 2 från SOLAS utgår. Informationen är obehövlig. Punkt 3 från SOLAS återfinns i föreskriftens punkt 2. 25-2 25-2 25-3 25-3 25-4 25-4 25-5 25-5 25-6 25-6 25-7 25-7 25-8 25-8 25-9 25-9 25-10 25-10

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 1 (SOLAS) 8 Vad gäller för äldre fartyg? Det vanligaste är att äldre fartyg ska uppfylla de regler som gällde då fartyget byggdes, plus några uppgraderingsregler som gäller alla fartyg. Avsikten med tabellen nedan är att vissa vad som gäller för fartyg med avseende på byggnadsdatum. För att ni ska förstå hur tabellen ska läsas följer två exempel. Exempel 1,ett fartyg med byggnadsdatum den 1 maj 1985: Gå in i kolumnen Fr.o.m. 1 september 1984. Kolumnen säger att reglerna som ska tillämpas för detta fartyg finns i 81 års ändringar av SOLAS. Dessutom ska regel 3-3, 3-4, 8 osv. i bilaga 1 tillämpas. Exempel 2,ett fartyg med byggnadsdatum den 1 september 1997: Gå in i kolumnen Fr.o.m. 1 juli 1997. För detta fartyg finns alla regler i bilaga 1, och regel 3-1, 3-3, 3-4, 3-5, 4, 5, osv. ska tillämpas.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 1 (SOLAS) 9 Fr.o.m. 19 februari 1952 Fr.o.m. 26 maj 1965 Fr.o.m. 25 maj 1980 Fr.o.m. 1 september 1984 Fr.o.m. 1 juli 1986 Fr.o.m. 29 april 1990 Fr.o.m. 1 februari 1992 Fr.o.m. 1 oktober 1994 Fr.o.m. 1 juli 1997 Fr.o.m. 1 juli 1998 Fr.o.m. 1 juli 2002 Fr.o.m. 1 juli 2004 Fr.o.m. 1 januari 2005 Fr.o.m. 1 januari 2007 SOLAS 48 A SOLAS 60 A SOLAS 74 A 81 års ändringar A Bilaga 1 Del Regel A-1 3-1 A A A A A A A A A A 3-2 OT, B OT, B OT, B OT, B OT, B 3-3 T T T T T T T T T T T T T T 3-4 T T T T T T T T T T T T T T 3-5 A A A A A A A A A A 3-6 OT, B OT, B 3-7 A 3-8 A B 4 P P P P P P P P P P 5 P P P P P P P P P P 6 P P P P P P P P P P 7 P P P P P P P P P P 8 P (1) P (1) P (1) P (1) P (2) P P P P P P P P P 8-1 RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP 8-2 RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP 8-3 P P P P 9 P P P P P P P P P P 10 P P P P P P P P P P 11 L (3) L (3) L L L L L L L L 12 P P P P P P P P P P 12-1 L L L L L L L L 12-2 OT, B OT, B OT, B OT, B OT, B 13 P P P P P P P P P P 14 P P P P P P P P P P 15 P (4) P (4) P (4) P (4) P (5) P (5) P P P P P P P P 16 P P P P P P P P P P P P P P 17 P P P P P P P P P P 17-1 A A A A A 18 A A A A A A A A A A 19 RP RP RP RP A A A A A A A A A A 20 RP (6) RP (6) RP (6) RP (6) P P P P P P P P P P 20-1 P P P P P P P P P P P P P P 20-2 RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP 20-3 RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP 20-4 RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP 21 A (7) A (7) A A A A A A A A 22 A A A A 23 P P P P P P P P P P 23-1 L L L L L L L L 23-2 RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP RP 24 P P P P P P P P P P P P P P 25 P P P P P P P P P P P P P P B-1 L L L L L L L L Teckenförklaring Fotnot A: Alla fartygstyper 1: Gäller endast punkt 7.2-7.4. B: Bulkfartyg 2: Regel 8 i 81 års ändringar ska tillämpas, plus punkt 7.2-7.4 i regel 8 i bilaga 1. L: Lastfartyg 3: Punkt 8 och 9 ska inte tillämpas. OT: Oljetankfartyg 4: Gäller endast punkt 6.5. P: Passagerarfartyg 5: Regel 15 i 81 års ändringar ska tillämpas, plus punkt 6.5 i regel 15 i bilaga 1. RP: Roropassagerarfartyg 6: IACS UR ska tillämpas gällande bogportar. T: Tankfartyg 7: Punkt 1.6 och 2.9 ska inte tillämpas.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 1 (SOLAS) 10 Vilka IACS UI bör tillämpas? International Association of Classification Societies (IACS) är en samarbetsorganisation bestående av de största klassificeringssällskapen. IACS gör bland annat gemensamma tolkningar, så kallade unified interpretations (UI), av internationella konventioner och koder. Nedan följer en förteckning över de UI som berör SOLAS kapitel II-1, del A-1, B och B-1, samt om Sjöfartsinspektionen anser att dessa bör tillämpas. IACS gemensamma tolkningar SC Nr. Ämne SOLAS Ska tolkningen tillämpas? 81 Dränering av slutna utrymmen på skottdäck Kap. II-1 Regel 21.2.6.1 Tolkningen är inte längre aktuell. Regeltexten är rättad. 93 Inneslutning av 11.9 Tolkningen tillämpas. propelleraxelhylsor i lastfartyg 113 Nödbogseringarrangemang MSC.35 Tolkningen tillämpas. för tankfartyg - prototyptest (63) 122 Korrosionsskydd i 3-2 Tolkningen tillämpas. vattenbarlasttankar 138 Säkert tillträde till 12 Hänvisning till IU LL50, vilken bör tillämpas. tankfartygs förskepp 147 Automatisk stängning av 15 Tolkningen tillämpas. vattentäta dörrar 155 Vägning istället för 22 Ska inte tillämpas. Se regel 22.4 i bilaga 1. krängningsförsök 156 Dörrar i vattentäta skott i last och passagerarfartyg 15 20.1 20-2 25-9 25-10 Tolkningen tillämpas. När det gäller öppethållande av vattentäta dörrar se även Sjöfartsinspektionens kommentarer. 190 Utgått Se SC191. 191 Tillämpning av regel 3-6 3-6 Tolkningen tillämpas.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 2 Fribord för fartyg på internationell resa Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 11 Allmänt För fartyg med en längd av 24 meter eller mer, som går på internationell resa finns gemensamma regler i form av den internationella lastlinjekonventionen, som vanligen förkortas ICLL. Det är idag 1966 års lastlinjekonvention, ändrad genom 1988 års protokoll och resolution MSC.143(77), som gäller. Den 31 oktober 2005 var det 156 stater som antagit 1966 års lastlinjekonvention, men bara 76 stater som antagit 1988 års protokoll. Detta innebär att det finns två olika nivåer på de fartyg som certifieras i enlighet med konventionen. Bakgrund/ historik Storbritannien var det första landet som införde krav på lastmärke, detta skedde 1890. Genom en lag 1906 införde britterna dessutom krav på att deras regler om lastmärke även skulle gälla utländska fartyg som anlöpt en hamn i Storbritannien. Detta påskyndade behovet av internationella fribordsregler och britterna tillsatte en lastlinjekommitté som utarbetade ett förslag till fribordsregler. Första världskriget satte dock stopp för den planerade konferensen. Först 1930 hölls en konferens som resulterade i 1930 års internationella lastlinjekonvention. Näringens utveckling innebar att förändringar av 1930 års konvention var nödvändig, vilket under ledning av IMO (då IMCO) resulterade i 1966 års lastlinjekonvention. Den nya konventionen innebar ingen radikal förändring utan kan mer ses som en uppdatering av den gamla. Det mest väsentliga var att fribordskravet reducerades för större fartyg, och att täthetskraven ökade. De ändringar av 1966 års lastlinjekonvention som idag är ikraft är 1988 års protokoll samt resolution MSC.143(77). 1988 års protokoll innebar inga stora förändringar, det var främst regel 27 som ändrades, men även vissa artiklar ändrades. Resolution MSC.143(77) innebar större förändringar, främst genom nya regler gällande luckors styrka, fönster och fönsterventiler samt boghöjd och reservdeplacement i förskeppet. Resolution MSC.143(77) är en ändring av 1988 års protokoll vilket innebär att dessa nya krav är tvingande endast för fartyg vars flaggstat har antagit 1988 års protokoll. Den svenska lagstiftningen har styrts av den internationella lastlinjekonventionen, och före konventionen av det arbete och den lagstiftning som genomfördes i Storbritannien. Genom en provisorisk förordning från 1910 kunde fartyg i Nordsjöfart eller vidsträcktare fart förses med fribordsmärke om redaren önskade, men genom 1914 års tillsynslag blev det obligatoriskt med lastmärke för dessa fartyg. I och med 1930 års lastlinjekonvention styrdes den svenska lagstiftningen av internationella regler, vilket fortfarande är fallet. Vad innehåller den internationella lastlinjekonventionen? Grunden i lastlinjekonventionen utgörs av ett antal så kallade artiklar som är regler av ramkaraktär. Ett flertal av dessa artiklar riktar sig till administrationerna i de länder som skrivit på konventionen, men i artiklarna förekommer även sådant som är av intresse för tredje man. Utöver dessa artiklar finns två bilagor. En bilaga som innehåller konstruktiva fribordsregler och en bilaga som innehåller uppgifter om de zoner och områden som världshaven är indelade i.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 12 Parallelluppställning Nedan följer en parallelluppställning mellan den internationella lastlinjekonventionen, med gällande ändringar, och svenska författningar. En parallelluppställning visar hur den internationella förlagan är införlivad i svenska författningar. Konventionen innehåller inte bara regler som ska tillämpas av tredje man utan även regler och anvisningar för Sjöfartsinspektionen. Detta är anledningen till att allt inte är införlivat i svenska författningar. Förklaring av tabellen Artiklarna är införlivade i olika föreskrifter vilket redovisas i tabellen nedan. Alla ICLL:s regler är införlivade i SJÖFS 2006:1, och nästan alla i bilaga 2. När det står Regel 2 under rubriken Var är regeln införlivad? innebär det att den är införlivad i bilaga 2. Några regler är införlivade i -delen och det kan då se ut så här under rubriken Var är regeln införlivad?, -del, 2 kap 1. Tolkningar gäller endast svenska fartyg och presenteras med kursiv text. För de regler som inte är upptagna i tabellen är den svenska regeln identisk med den internationella. VadärskillnadenmellanICLLochbilaga2iSJÖFS2006:1? Eftersom artiklarna främst riktar sig till Sjöfartsinspektionen och de föreskrifter som Sjöfartsinspektionen ger ut inte ska innehålla instruktioner till Sjöfartsinspektionen, innehåller bilaga 2 i stort sett bara reglerna från de två bilagorna i ICLL. För att få med de artiklar som berör tredje man har dessa lagts i ett avsnitt som heter Allmänt. Detta avsnitt, som lagts i början av bilaga 2, återfinns alltså inte i lastlinjekonventionen men innehåller inget som inte återfinns i ICLL. Efter det inledande avsnittet Allmänt innehåller föreskriftens bilaga 2 två delar, där den första delen utgör ICLL:s bilaga 1 och den andra delen ICLL:s bilaga 2. Vi har försökt följa konventionens numrering i största möjliga utsträckning, men några mindre avsteg finns. Det finns även några svenska tolkningar men inte några särregler. Se i tabellen nedan. ICLL + prot. 88 Var är artikeln införlivad? Författning Bilaga/Kapitel Paragraf/regel Kommentarer / Svenska tolkningar Artikel 1 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen Artikel 2 SJÖFS 2006:1 2 kap 1 Tillämpliga delar av artikel 2 återfinns i 2 kap. 1. Artikel 3(1) SFS 2003:364 3 kap. 5 och 7 Artikel 3(2) SJÖFS 2006:1 Bilaga 2 Regel 4 Artikel 4 SJÖFS 2006:1 1 kap. 1 och 3 Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 5 SJÖFS 2006:1 1 kap. 1 och 3 Artikel 6 t.o.m. 9 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 10 SJÖFS 2006:1 1 kap. 13 Artikel 11 SJÖFS 2006:1 Bilaga 2 Allmänt, regel 2 Artikel 12 SJÖFS 2006:1 Bilaga 2 Allmänt, regel 3 Artikel 13 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 14 1999:17 5 Artikel 15 1999:17 5 Artikel 16 och 17 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 19(1) 1999:17 5 Artikel 19(2) t.o.m. - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. 19(10) Artikel 19(11) 1999:17-5 Artikel 20 t.o.m. 34 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 ICLL + ändringar Var är regeln införlivad? - Bilaga 2 Detta avsnitt finns inte i ICLL. Läs mer Allmänt Regel 1 om detta under rubriken Vad är Regel 2 skillnaden mellan Regel 3 ICLL och bilaga 2 i SJÖFS 2006:1?. Regel 4 Annex 1 Del 1 Kapitel I Kapitel I Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 13 Kommentarer / Svenska tolkningar Innehåller den texten som finns under rubriken allmänna bestämmelser i inledningen av kapitel 1 i ICLL. Artikel 11 i ICLL. Artikel 12 i ICLL. Punkt 2 av artikel 3 i ICLL. Allmänna bestäm. Allmänna bestäm. Regel 1 Regel 1 Regel 1 i föreskriften innehåller hänvisning till bilaga 3, 4 och 9. Bilaga 3 innehåller motsvarande krav som återfinns i regel 1 av ICLL gällande konstruktion, byggnation och underhåll. Tolkning av regel 1(3): Sjöfartsinspektionen anser att den stabilitetsstandard som anges i bilaga 4 och 9 av föreskriften ger en godtagbar nivå. Bilaga 4 innehåller stabilitetskriterier motsvarande res A.749(18) med ändringar, och bilaga 9 innehåller krav på hur dokumentationen ska utformas. Regel 2 Regel 2 Regel 2(7), 2(8) och 2(9) i ICLL införlivas genom 1 kap. 3 och övergångsbestämmelserna. Regel 2-1 -del, 2 kap. 1. Regel 3 Regel 3 Regel 3 i föreskriften innehåller en hänvisning till -del, 2 kap. 1. Den paragrafen innehåller bland annat de definitioner som finns i regel 3 i ICLL. Kapitel II Kapitel II Regel 10 Regel 10 Regel 10 i föreskriften hänvisar till bilaga 4 och 9. Bilaga 4 innehåller stabilitetskriterier, vilka sammanfaller med kriterierna i res. A.749(18) med ändringar. Bilaga 9 innehåller regler för hur stabilitetsdokumentationen ska utföras. Regel 11 Regel 11 Hänvisning till regel 1 i föreskriftens allmänna bestämmelser, vilket innebär att dimensionering enligt klassregler anses ge en tillräcklig styrka. Regel 14 Regel 14 Tolkning av regel 14(2): Lucköppningar över överbyggnadsdäck skall förses med vädertäta tillslutningar. Sjöfartsinspektionen kan i enskilda fall godta andra arrangemang. Regel 20 Regel 20 Det allmänna rådet i föreskriften införlivar regel 20(4) i ICLL. Regel 21 Regel 21 21(5) Tolkning: Bogportar ska utföras i enlighet med en erkänd organisations regler då det inte finns några nationella regler. Regel 22 Regel 22 Regel 22(1)(a) i ICLL är uppdelad i regel 22.1(a) och ett allmänt råd. Det samma gäller regel 22(1)(f). Innehållet är det samma. Kapitel III Kapitel III Regel 27 Regel 27 27(11)b(v) Tolkning: Sjöfartsinspektionen accepterar att verklig fri vätskeyta används vid beräkning. Kapitel IV Kapitel IV - - Annex 2 Del 2 - -

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 14 Vad gäller för äldre fartyg? Det vanligaste är att äldre fartyg ska uppfylla de regler som gällde då fartyget byggdes, plus några uppgraderingsregler som gäller alla fartyg. Avsikten med tabellen nedan är att vissa vad som gäller för fartyg med avseende på byggnadsdatum. Byggnadsdatum Gällande konvention Svenska regler Före 1 januari 1933 - Enskild bedömning tillämpas Mellan 1 januari ICLL, 1930 Sveriges överenskommelse 1933 och 30 juni (SÖ) med främmande makter, 1968 nr 26/1932. Mellan 1 juli 1968 och 2 februari 2000 Mellan 3 februari 2000 och 31 december 2004 1 januari 2005 eller senare ICLL 1966 ICLL 1966 + protokoll 1988 ICLL, 1966 + protokoll 1988 + res. MSC.143(77) SJÖFS 1974:A5 med följande tillägg:! Längd (L LL) definierad i SJÖFS 2006:1, 2. kap., 1 ;! Regel 27 i bilaga 2 av SJÖFS 2006:1 ska tillämpas. SJÖFS 1974:A5 med följande tillägg:! Längd (L LL) definierad i SJÖFS 2006:1, 2. kap., 1 ;! Regel 22.2 i bilaga 2 av SJÖFS 2006:1; och! Regel 27 i bilaga 2 av SJÖFS 2006:1 ska tillämpas. SJÖFS 2006:1 Kommentar SÖ 26/1932 återfinns även i boken Säkerhetsbestämmelser för fartyg av Hjalmar Sjöholm, den s.k. Sjöholms bibel. Det var genom SJÖFS 1974:A14 som ICLL 1966 sattes ikraft. SJÖFS 1974:A14 innehåller en hänvisning till 1974:A5 som är en översättning av ICLL 1966. Vilka IACS UI bör tillämpas? International Association of Classification Societies (IACS) är en samarbetsorganisation bestående av de största klassificeringssällskapen. IACS gör bland annat gemensamma tolkningar, så kallade unified interpretations (UI), av internationella konventioner och koder. Nedan följer en förteckning över vilka UI som berör ICLL och om Sjöfartsinspektionen anser att dessa bör tillämpas. LL Nr. IACS gemensamma tolkningar Ämne ICLL Reg. ICLL Ska tolkningen tillämpas? ICLL + prot. 88 ICLL + prot. 88 + MSC.143(77) Kommentar 1 Tillämpning Art. 4 - - - Ska tillämpas på fartyg som omfattas av ICLL 1930 2 Fribordsdjup 3.6 Ja Ja Inte tillämpligt 3 Överbyggnad 3.10(b) Ja Ja Ja* * Tolkningen ingår i MSC.143(77). 4 Märkning 8 Ja Ja Ja 5 Dörrar 12 Ja Ja Ja 6 Luckor 16 27.7(c) Ja Ja Ja

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 LL Nr. IACS gemensamma tolkningar Ämne ICLL Reg. 7 Maskinrumsöppning 17.1, 26.1 27.9 27.10 8 Övriga öppningar i fribords- och överbyggnadsdäck 18.2 18.3 ICLL Ska tolkningen tillämpas? ICLL + prot. 88 ICLL + prot. 88 + MSC.143(77) Kommentar Ja Ja Ja* * Genom MSC.143(77) är dubbla dörrar ett krav för maskinrumsnedgångar, för fartyg med fribord mindre än tabell 28. Även standarden SS 780021 rekommenderar detta. Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 9 Utgått 10 Luftrör 20 Ja Ja Ja* * Genom MSC.143(77) är automatiska tillslutningsanordningar krav. 11 Spygatt, intag och avlopp 22.1 Ja Ja (1) Ja (2) 1. Rekommendationen gällande avlopp från slutna däcksbyggnader är i vissa fall tvingande genom prot.88. 2. Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77), med undantag för avsnittet om plaströr. 12 Fönsterventiler 23 Se LL62. 13 Länsportar 24.1 24.5 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 14 Skydd för besättningen 25.2 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). Tolkningen är ett krav genom regel 10 i bilagan till SJÖFS 1974:A9. 15 Överbyggnadslängd 34.1 34.2 Ja Ja Ja* * Det mesta av tolkningen är inarbetat i MSC.143(77). 16 Språng 38 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 17 Boghöjd 39.1 39.2 Ja* Nej Nej *Ska bara tillämpas på fartyg med byggnadsdatum före 1 juli 1968. 18 Fribordstabeller 28 Ja Ja Ja 19 Certifikatformulär Art. 18 Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. 20 Luckor och tvärbalkar 15.4 15.5 15.6 15.7 16 Ja Ja Ja 21 Lastportar och liknande öppningar 21.2 Ja Ja Ja* Sjöfartsinspektionen gör enskild bedömning för sådana arrangemang. * Tolkningen är inarbetade i MSC.143(77). 22 Avlopp 22.1 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77), men även i LL11. 23 Länsportsarrangemang 26.5 27.7 36.1(e) Ja Ja Ja* * De tolkningar som berör regel 27 och 36 är inarbetad i MSC.143(77). 24 Korrektion för djup 31.1 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 25 Effektiv längd av överbyggnad Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 15 35.4 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77).

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 LL Nr. IACS gemensamma tolkningar Ämne ICLL Reg. ICLL Ska tolkningen tillämpas? ICLL + prot. 88 ICLL + prot. 88 + MSC.143(77) Kommentar 26 Kontinuerliga luckkarmar som trunkar 36 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 27 Trunkar 36.4 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 28 Avdrag för överbyggnader och trunkar 37 Ja Ja Inte tillämpligt. 29 Språngtillägg 38.5 38.7 38.12 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 30 Språng 38.7 Ja Ja Ja 38.12 31 Språng 38.15 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 32 Särskilda regler för - Ja Ja Ja färjor, rorofartyg och liknande 33 Timmerfribord för fartyg som har reducerat B- 45 Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. fribord 34 Fribord för läktare och pråmar 27.11 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 35 Stuvning av 44 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i timmerdäckslast 45 36 Mintjocklek på rör 19 20 22 37 Överbyggnader med lutande ändskott 34 35 38.12 MSC.143(77). Ja (1) Ja (1) Ja* 1. Se alternaitvt standarden VIS 119. * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 38 Boghöjd 39.2 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 39 Struktur av lägre däck betecknat som fribordsdäck 3.9 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 40 Säkring av luckor 15.13 Ja Ja Ja 41 Trunkar 29 31 35 36 37 38 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 42 Tillträdesöppningar i pråmar 27.11 Ja Ja* Ja* * Genom prot. 88 är numreringen ändrad. Tolkningen gäller istället regel 27(14) för fartyg som omfattas av ändringen. 43 Boghöjd 39 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 44 Länsportar 24.3 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 45 Stabilitetsinformation 10 Nej Nej Nej Vilken stabilitetsinformation som ska presenteras framgår av tolkningarna till bilaga 9. 46 Skydd av öppningar i höjda halvdäck 18.2 23 47 Räcken 25.2 25.3 Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 16 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). Se även

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 LL Nr. IACS gemensamma tolkningar Ämne 48 Mallat djup och fribordsberäkning 49 Tillslutningsanordningar på luftrör ICLL Reg. 3.5(c) 3.9 40.1 50 Skydd för besättning 25.4 26.2 27.7 ICLL Ska tolkningen tillämpas? ICLL + prot. 88 ICLL + prot. 88 + MSC.143(77) Kommentar SJÖFS 1974:A9. Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 20 Ja Ja Nej* * Genom MSC.143(77) är det krav på automatiska tillslutningsanordningar. Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 51 Fribord större än minfribord 2.5 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 52 Tillslutningsanordningar 19.4 Ja Ja Ja för ventilatorer 53 Moonpool? Ja Ja Ja 54 Effektiv längd av överbyggnader 35.3 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 55 Minsta malldjup 3.1 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 56 Blockkoefficient för 3.7 Ja Ja Ja däckad pråm 57 Blockkoefficient för flerskrovsfartyg 3.7 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 58 Karmhöjd för ventilatorer för 17.2 19.3 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). maskineriutrymmen 59 Rännstensjärn, länsportsarrangemang och intaktstabilitet 19.4 26 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 60 Länsportar vid öppna överbyggnader 24.1 24.4 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 61 Korrektion för fri vätskeyta 10.2 LL45 Ja Ja Ja Dessa är med i IS-kod och därmed införda i föreskrift. Dock med några ändringar som kommer i och med nya IS.kod. 62 Fönsterventiler, fönster och skylights 23 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 63 Steg och recesser i Res. i.t.. Ja Ja tvärskeppsskott A.320 64 Icke vädertäta luckor 2.5 Ja Ja Ja över överbyggnadsdäck 14.2 65 Däckslast på fartyg 27 Ja Ja Ja med reducerat fribord 66 Beräkning av spänning och nedböjning för lastluckor 16.5 Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. 67 Påteckning av certifikat - - - - Sjöfartsinspektionen tillämpar inte rekommendationen. 68 Fribordsdäck på float 3.9 Ja Ja Ja on/float off pråmar 69 Skadeantagande Ja Ja Ja 70 Korrosionsmarginal för lastluckor. 16.5(d) Inte tillämpligt. Inte tillämpligt. Ja 71 Motsvarande Art. Ja Ja Ja byggnadsstadium 72 Tillämpning av regel 27. 2(6) 27 Inte tillämpligt. Bilaga 2 (Fribord - ICLL) 17 Inte tillämpligt. Inte tillämpligt.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 3 (Skrovkonstruktion) 18 Bilaga 3 Skrovkonstruktion Allmänt Bilagan ska tillämpas på alla svenska fartyg. Bakgrund/ historik Egentliga skrovkonstruktionsregler infördes i svensk lagstiftning först genom 1915 års byggnadsförordning och byggnadsreglemente. Förordningen innehöll grundläggande konstruktionskrav och reglementet innehöll detaljregler. För fartyg i Nordsjöfart eller mer vidsträckt fart gjordes dock en direkt hänvisning till de erkända klassificeringssällskapens regler, för dessa fartyg var alltså reglerna i förordning och reglemente inget alternativ, utan tillämpades bara på fartyg i Östersjöfart eller mer inskränkt fart. Kraven i förordning och reglemente var i de flesta fall retroaktiva med om det inte var praktiskt genomförbart att uppgradera fartyget var det ändå möjligt att fortsätta segla med befintligt utförande. 1927 kom det en ny förordning och ett nytt reglemente, som inte innebar några större förändringar av kraven. Detta reglemente har sedan varit ikraft tills nu men har inte tillämpats vid nybyggnation, annat än för repliker, sedan en längre tid. I stället är det främst klassregler som har tillämpats. 1927 års förordning ersattes av 1965 års förordning vilken även den innehöll grundläggande konstruktionskrav, om än i mindre omfattning. Men genom 1988 års förordning försvann dessa grundläggande konstruktionskrav, och avsikten var att kraven i stället skulle framgå av Sjöfartsverkets föreskrifter. Tyvärr genomfördes inte detta i den utsträckning som var nödvändig, utan det har funnit brister som Sjöfartsverket nu åtgärdat genom SJÖFS 2006:1. Vad innebär reglerna för skrovkonstruktion som återfinns i bilaga 3? Här finns regler gällande bl.a.! den generella indelningen, d.v.s. vilka skott ett fartyg måste ha oberoende om de omfattas av skadestabilitetsregler eller inte,! länsning,! luft- och pejlrör,! vilka fartyg som ska klassas, samt! konstruktionsregler som kan accepteras. Hur ska klassens servicenotationer översättas till Sveriges fartområden? Sjöfartsinspektionen har avtal med följande fem erkända organisationer (klassällskap):! American Bureau of Shipping (ABS),! Bureau Veritas (BV),! Det Norske Veritas (DNV),! Germanischer Lloyds (GL), och! Lloyd s Register of Shipping (LR). I klassällskapens regler finns olika servicenotationer som innebär begränsningar av vilka områden fartyg får trafikera, jämförbart med den fartområdesindelning som gäller svenska fartyg. Hos de flesta klassällskapen innebär avsaknad av notation att fartyget är konstruerat för obegränsad fart.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 3 (Skrovkonstruktion) 19 Tyvärr överensstämmer inte klassens notationer med våra fartområden, men i vissa fall går det att göra en översättning. Hur en sådan översättning bör göras framgår av tabellen nedan. I de fall där det inte finns en given översättning måste den göras för varje enskilt fall. ABS ABS använder i sin klassnotering Geographical Limitations, som kan vara: Specificoperationalarea: Uttrycks explicit som Gulf of Mexico, Philippine Inter-Island Service, Coastal Service Less than 25 miles, etc. HarborService: Ges till HSC fartyg. GreatLakesService: Ges till bulkfartyg med särskild geometri som opererar på Great Lakes. IntendedforServiceinDomesticWaters: Ges till fartyg med längd mindre än 90 m som går i inrikes/nationell trafik. RiverService: Ges till fartyg som går på floder eller kustnära trafik. BV BV använder i sin klassnotering följande navigation notation : Unrestrictednavigation: Ges till fartyg som tillåts operera utan inkränkningar geografiskt eller tidsmässigt. Summerzone: Ges till fartyg som tillåts operera i Lastlinjekonventionens sommarzon. Tropicalzone: Ges till fartyg som tillåts operera i Lastlinjekonventionens tropikzon. Coastalarea: Ges till fartyg som tillåts operera 20 nautiska mil från land och med seglingstid om 6 timmar till skyddad plats. Shelteredarea: Ges till fartyg som tillåts operera i skyddade vatten som hamnar, flodmynningar, redder, vikar, laguner och generellt lugna vatten med vindar ej överstigande 6 B. BV kan också i speciella fall definiera ett specifikt geografiskt område som klassnotering. Man kan också utfärda temporary unrestricted navigation i tillägg till andra noteringar under speciella förhållanden. DNV DNV utgår från avstånd till närmaste hamn eller säker ankringsplats i sin service area notation. Avståndet varierar beroende på vilken zon/område, och under vilken period fartyget trafikerar denna zon/område. Zoner/områden och perioder överensstämmer med lastlinjekonventionens. Följande service area notation finns och avståndet som anges gäller vinter: R0: Högsta tillåtna avstånd till närmaste hamn eller säker ankringsplats är 250 nautiska mil. R1: Högsta tillåtna avstånd till närmaste hamn eller säker ankringsplats är 100 nautiska mil. R2: Högsta tillåtna avstånd till närmaste hamn eller säker ankringsplats är 50 nautiska mil. R3: Högsta tillåtna avstånd till närmaste hamn eller säker ankringsplats är 20 nautiska mil. R4: Högsta tillåtna avstånd till närmaste hamn eller säker ankringsplats är 5 nautiska mil. RE: Fjordar, floder, hamnar och mindre insjöar. GL GL använder i sin klassnotering restricted range of service och har ingen särskild notering för obegränsat fartområde.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 3 (Skrovkonstruktion) 20 M(RestrictedInternationalService): Ges till fartyg som tillåts operera utmed kust med max avstånd till land 200 nautiska mil. Inkluderar fart i Nordsjön, Medelhavet, Svarta havet och motsvarande. K(CoastalService): Ges till fartyg som tillåts operera utmed kust med max avstånd till land 50 nautiska mil. Inkluderar fart i Östersjön och bukter med motsvarande utsträckning. Om avståndet till land är mindre än 50 nautiska mil framgår det av noteringen ex. vis K(20). W(ShelteredWaterService): Ges till fartyg som tillåts operera i grunda vatten, vikar, bukter, hamnar, fjordar och liknande skyddade vatten. LR LR använder i sin klassnotering service restriction notation och har ingen särskild notering för obegränsat fartområde. Protectedwatersservice: Ges till fartyg som tillåts operera i skyddade vatten i närheten av sandbankar, rev, vågbrytare och i skyddade vatten mellan öar. Extendedprotectedwatersservice: Ges till fartyg som tillåts operera i skyddade vatten och för korta distanser (normalt mindre än 15 nautiska mil) utanför skyddat vatten i och när vädret så tillåter. Specifiedcoastalservice: Ges till fartyg som tillåts operera utmed en kust med ett avstånd på 21 nautiska mil från kust/land om inget annat avstånd anges. Specifiedrouteservice: Ges till fartyg som tillåts operera mellan två eller flera hamnar som namnges i Registerboken. Specifiedoperatingareaservice: Ges till fartyg som tillåts operera i specificerat geografiskt område som namnges i Registerboken. Tabellen visar hur klassens servicenotationer bör översättas till Sveriges fartområden. Fartområde ABS BV DNV LR GL A Ingen notation Unrestricted Ingen notation Ingen notation Ingen notation navigation A(250) - - R0 - M A(100) - - R1 - - A(50) - - R2 - K B - Coastal area R3 Specified - coastal service C - - R3 Extended - protected waters service D - - R4 - - E River service Sheltered area RE Protected waters service W

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 3 (Skrovkonstruktion) 21 Vad gäller för äldre fartyg? Tillämpningen av vissa av bilagans regler för äldre fartyg framgår av tabellen nedan. Regel Innehåll Byggnadsdatum 3 Allmänna krav Oberoende byggnadsdatum 3.1 Däck Oberoende byggnadsdatum 3.2 Vattentäta skott Före 1 januari 1920 3.3.1 Öppningar i WTskott 3.3.2 Öppningar i WTskott 3.3.3 Öppningar i kollisionsskott 3.3.4 Öppethållande av WT-dörrar 3.3.5 WT-dörrar för t.o.m. fiskefartg 3.3.8 1 januari 1920 t.o.m. 19 maj 1927 20 maj 1927 t.o.m. 31 december 1965 1 januari 1966 eller senare Oberoende byggnadsdatum Oberoende byggnadsdatum 1 mars 2006 eller senare Oberoende byggnadsdatum 1 januari 1999 eller senare 3.4 Dubbelbotten Oberoende byggnadsdatum 3.5 Rodergenomföring Oberoende m.m. byggnadsdatum 3.6 Länsanordningar Oberoende byggnadsdatum Vilka regler ska tillämpas? Bilaga 3 Bilaga 3 1915 års byggnadsförordning och reglemente 1915 års byggnadsförordning och reglemente 1927 års byggnadsförordning och reglemente Bilaga 3 Kommentar Fartyg i mer vidsträckt fart än fartområde E ska vara däckade. För fartyg som omfattas av bilaga 1 eller 6 finns även regler i dessa bilagor. Bilaga 3 För fartyg som omfattas av bilaga 1 eller 6 finns även regler i dessa bilagor. Bilaga 3 För fartyg med byggnadsdatum före 1 mars 2006 behöver inte andra stycket uppfyllas. För fartyg som omfattas av bilaga 1 eller 6 finns även regler i dessa bilagor. Bilaga 3 För fartyg som omfattas av bilaga 1 eller 6 finns även regler i dessa bilagor. Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3 Se bilaga 1 och 6. Bilaga 3 Bilaga 3 3.7 Luft- och peljrör Oberoende Bilaga 3 byggnadsdatum 3.8 Åmningar Oberoende Bilaga 3 byggnadsdatum 3.9 Övrigt Oberoende Bilaga 3 byggnadsdatum 4.1 Klassning Före 1 mars 2006 Fartyg som 1 mars 2006 innehar giltigt klasscertifikat skall fortsatt bibehålla giltigt klasscertifikat. 3.6.3 behöver inte uppfyllas av fartyg med byggnadsdatum före 1 jan 2006. För fartyg som omfattas av bilaga 1 återfinns regler även där. För passagerarfartyg på inrikes resa finns även regler i SJÖFS 2002:17 fartyg som omfattas av bilaga 3. 1 mars 2006 eller senare Bilaga 3

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 3 (Skrovkonstruktion) 22 Regel Innehåll Byggnadsdatum Vilka regler ska tillämpas? 4.2 Klassning Före 1 mars 2006 Fartyg som 1 mars 2006 innehar giltigt klasscertifikat skall fortsatt bibehålla giltigt klasscertifikat. Kommentar 1 mars 2006 eller senare 5. Konstruktionsregler 1 mars 2006 eller senare 6. Godkännande av Oberoende existerande fartyg byggnadsdatum 7. Underhåll och Oberoende reparationer byggnadsdatum 8. Kvalitetssäkring Oberoende byggnadsdatum Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 4 (Intaktstabilitet) 23 Bilaga 4 Intaktstabilitet Allmänt Bilagan innehåller regler för intaktstabilitet och ska tillämpas på alla svenska fartyg, dock inte höghastighetsfartyg. För fartyg med en längd av 24 meter eller mer, som går på internationell resa, finns rekommendationer angående intaktstabilitet i den internationella intaktstabilitetskoden. Intaktstabilitetskoden är inte i sin helhet satt i kraft genom svenska föreskrifter, men större delen av rekommendationerna i koden är införda i denna bilaga samt bilaga 9. Bakgrund/ historik Sedan 1916 har det i svensk lagstiftning funnits krav på att antalet passagerare ska bestämmas med hänsyn till ett fartygs stabilitet. 1933 kom krav på att både last- och passagerarfartyg skulle ha tillräcklig stabilitet under alla förhållanden. För passagerarfartyg skulle uppgifter om ett fartygs stabilitetsförhållande då utredas genom krängningsförsök och information inges till myndigheten. Specificerade stabilitetskriterier kom först 1983 vilka grundades på internationella krav och rekommendationer. 1983års stabilitetskrav slogs ihop med fribordskraven i en gemensam föreskrift 1993, utan större förändring av stabilitetskriterierna. Internationellt har krav på krängningsprov för att fastställa intaktstabiliteten funnits för fartyg med en längd över 24 m sedan SOLAS 1948, vilken trädde i kraft 1952. Det var dock först 1968 som de första rekommenderade intaktkriterierna kom. Dessa gällde för fartyg med en längd under 100 m och omfattade GZ, GM samt krängning p.g.a. passagerare och gir. Kriterierna baserades i stort på professor J. Raholas forskning. Dagens kriterier liknar i stort de första intaktkriterierna med vissa tillägg. Ett sådant tillägg är väderkriteriet som kom 1985 vilket tar hänsyn till vind och rullning. 1993 kom den nu gällande Intaktstabilitetskoden, IS-koden, vars omfattning täcker tidigare utgivna resolutioner angående intaktstabilitet. Passagerarfartygsdirektivet trädde i kraft 1998 och bygger på kapitel II-1 i SOLAS. Direktivet innebär att för passagerarfartyg kölsträckta efter juli 1998, med L"24m i fartområde D eller mer vidsträckt fart sätts Intaktstabilitetskoden i kraft. För existerande fartyg med L"24m i fartområde A och B gäller i stort kriterier enligt regel 3.1 och 3.2 i Intaktstabilitetskoden. Sjöfartsverket har tidigare införlivat hela direktivet i en samlad föreskrift, SJÖFS 2000:3, vilken uppdaterades genom SJÖFS 2002:17. Enligt ett internt beslut kommer reglerna successivt att uppdelas på respektive fackområde och reglerna för intaktstabilitet återfinns därför nu i denna bilaga. Fiskefartygsdirektivet gäller fiskefartyg med L"24m som är byggda 1999 eller senare. Detta direktiv innehåller de intaktstabilitetskriterier som återfinns i Intaktstabilitetskoden samt ytterligare kriterier för vatteninträngning i lastrum för fisk, särskilda fiskemetoder och vatten på däck. Sjöfartsverket har tidigare införlivat hela direktivet i en samlad föreskrift, SJÖFS 1999:27, vilken uppdaterades genom SJÖFS 2002:16. På samma sätt som för passagerarfartygsdirektivet kommer reglerna att delas upp i fackområden och intaktstabilitetskriterier för fiskefartyg återfinns nu i denna bilaga.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 4 (Intaktstabilitet) 24 Genom MARPOL infördes krav på viss intaktstabilitet i hamn för oljetankfartyg med en dödvikt över 5000 ton. Dessa krav är satta i kraft genom SJÖFS 2005:8 och gäller oljetankfartyg som levererats den 1 februari 2002 eller senare. Parallelluppställning Nedan följer parallelluppställningar mellan den internationella Intaktstabilitetskoden och svenska författningar samt mellan fiskefartygsdirektivet och svenska författningar. Tabell för passagerarfartygsdirektivet har inte redovisats eftersom det sätter regler i IS-koden i kraft vilket återfinns i tabell för IS-kod. Tabellerna visar hur de internationella förlagorna är införlivade i svenska föreskrifter. I vissa fall innehåller dessa inte bara regler som ska tillämpas av tredje man utan även regler och anvisningar för Sjöfartsinspektionen. Det är en av anledningarna till att allt inte är införlivat i föreskrifter. Förklaring av tabeller Tabellerna utgår från de internationella förlagorna. Till varje aktuell regel finns angivet var den är införlivad i föreskriften tillsammans med kommentarer som närmare beskriver skillnader i kod/direktiv och föreskriften. Observera att tabellerna inte strävar efter att vara heltäckande, utan snarare ska ses som korta sammanfattningar för att lättare kunna jämföra de internationella förlagorna mot föreskriften. Intaktstabilitetskoden Vad innehåller den internationella intaktstabilitetskoden? Den internationella intaktstabilitetskoden, IMO resolution A.749(18), innehåller rekommendationer angående följande:! Stabilitetsuppgifter och dokumentation! Generella designkriterier för alla fartyg! Speciella designkriterier för vissa fartygstyper! Påverkan på stabilitet p.g.a. nedisning! Fartygets vattentäthet! Bestämning av lättvikt och tyngdpunkt Vad är skillnaden mellan Intaktstabilitetskoden och bilaga 4 i SJÖFS 2006:1? Utöver intaktstabilitetskriterier innehåller IS-koden vissa operationella rekommendationer till befälhavare. Dessa operationella rekommendationer är inte införda i föreskriften. För övrigt innehåller koden en del anvisningar till Sjöfartsinspektionen vilka heller inte är med i föreskriften. Vad gäller dokumentation av stabiliteten är IS-koden mer allmänt skriven än föreskriften, mer om detta i bilaga 9 som handlar om dokumentation.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 4 (Intaktstabilitet) 25 IS-koden Res.A.749(18) Kapitel 1 Var är regeln införlivad? Kommentarer / Svenska tolkningar Regel 1.1-1.3 -del 1 & 2 kap. Tillämpning och definitioner återfinns i -del. Kapitel 2 Regel 2.1-2.6 Bilaga 9 Se bilaga 9 Kapitel 3 Regel 3.1 Regel 3 och 4 Generella kriterierna tillämpas och återfinns i regel 3. Tilläggskriterierna för passagerarfartyg finns i regel 4. Maximal passagerarkrängningsvinkel på 10 grader tillämpas i alla fartområden förutom E där 12 grader accepteras. Fullskaleprov av krängning vid gir accepteras som alternativ till beräkningar. Möjlighet finns till alternativa stabilitetskriterier och förenklad stabilitetsundersökning för vissa fartyg i begränsad fart, se regel 3.2 och 3.3 Lastfall, nedisning etc. återfinns i bilaga 9. Fartyg sysselsatta med lyft ska ha tillräcklig stabilitet vid lyft, krängningsvinkeln bör inte överstiga 12 grader eller vinkeln för halva GZmax. Rullningsdämpande system kan antas vara i drift för att uppfylla girvinkelkrav Regel 3.2 Regel 3.4 Fartyg som omfattas är passagerar-, fiske-, och fritidsfartyg, samt lastfartyg med undantag av tankfartyg. Fartyg i fartområde E samt fartyg med L<24m omfattas inte. Fartyg i begränsad fart kan reducera vindtryck. Regel 3.3 Bilaga 9, regel 11 Se bilaga 9 Regel 3.4 Regel 1 Hänvisning till bilaga 9 Regel 3.5 Bilaga 9, regel 7 Se bilaga 9 Regel 3.6 Bilaga 9, regel 8 Se bilaga 9 Kapitel 4 Regel 4.1 Regel 4.6 Stabilitetskriterier tillämpas som alternativ till de generella kriterierna för fartyg som lastar enligt timmerdäckslastkoden och regel 44 i bilaga 2. Beräkningsgrunder, lastfall och information angående stabilitetsbok återfinns i bilaga 9. Operationella rekommendationer inte införda. Regel 4.2 Regel 4.2 Reduktion av GM 0 för fiskefartyg L>70m tillämpas inte. Krav på 60 graders stabilitetsvidd, med tillägg för L<24 m i fartområde C eller mer vidsträckt fart som har GZ-krav vid 60 graders krängning. Reducering av vindtryck enligt 4.2.4 tillämpas i fartområde A och B. Förenklade stabilitetskriterier för fiskefartyg L<30m tillämpas inte. Operationella rekommendationer inte införda. Kriterier vid bomtrålning finns samt allmänna råd angående sneddragning av fiskeredskap. Speciella krav finns i enlighet med fiskefartygsdirektivet (regel 4.2.6-9) vid bl.a. vatteninträngning i lastrum och särskilda fiskemetoder. Dock ska metacenterhöjden vara minst 0.35m. Väderkriteriet tillämpas även då L>45m. Regel 4.3 Regel 4.9 Kriterier tillämpas via hänvisning till SJÖFS 2001:3 som i sin tur hänvisar till IS-koden. Operationella rekommendationer inte införda. Regel 4.4 Regel 4.8 Intaktkriterierna i Spannmålskoden tillämpas som tillägg till de generella kriterna för fartyg i fartområde C eller mer vidsträckt fart. Öppning finns för fartyg i fartområde B och C att inte tillämpa Spannmålskodens kriterier under vissa förhållanden. Regel 4.5 Regel 4.9 Kriterier tillämpas via hänvisning till SJÖFS 2001:3 som i sin tur hänvisar till IS-koden. Operationella rekommendationer inte införda. Vi har inte definierat Near-costal voyage och har inga alternativa krav för detta för OSV. Regel 4.6 Regel 4.12 Kriterierna tillämpas genom hänvisning til MODU-koden

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 IS-koden Res.A.749(18) Var är regeln införlivad? Kommentarer / Svenska tolkningar Regel 4.7 Regel 4.4 Kriterierna tillämpas som alternativ till de generella kriterierna. Dokumentationskrav återfinns i bilaga 9. Beräkningsgrunder tillämpas. Regel 4.8 - Föreskriften omfattar inte DSC Regel 4.9 - Rekommenderade kriterier för containerfartyg L>100m tillämpas inte. Vi tillämpar de generella kriterierna enligt regel 3.1.2. Regel 4.10 - Föreskriften omfattar inte HSC Övriga fartygsspecifika kriterier. Kapitel 5 Regel 4.3 Regel 4.5 Regel 4.7 Regle 4.10 Regel 4.11 Regel 4.13 Regel 4.14 Bogserfartygskriterier. Kriterier för vägfärjor. Kriterier för fartyg som transporterar fasta bulklaster. Kriterier för isbrytare. Segelfartygskriterier. Kriterier för oljetankfartyg i enlighet med MARPOL. Fritidsfartyg >100 bt ska uppfylla de generella kriterierna. Regel 5.1 Regel 3.16 Krav att uppfylla kriterier med nedisning där nedisning sannolikt kan inträffa för fiske- och försörjningsfartyg i fartområde C eller vidsträcktare fart. Övriga fartyg i samma fartområde ska ha tillräcklig stabilitet i nedisad kondition. Regel 5.2 Regel 3.16 - Regel 5.3 Regel 3.16 Fiskefartyg i fartområde C eller mer vidsträckt fart som går i områden där nedisning sannolikt kan inträffa ska uppfylla stabilitetskriterier med nedisning. Enskild bedömning av när nedisning ska beaktas, vilket kan innebära större område än gränser enligt 5.3.2. Utrustning för borttagning av is inte infört. Allmän information angående nedisning inte infört. Regel 5.4 Regel 3.16 OSV-fartyg: se fiskefartyg regel 5.3 ovan. Regel 5.5 - Föreskriften omfattar inte DSC Kapitel 6 Regel 6.1-6.9 - Se bilaga 2 eller 5. Kapitel 7 Regel 7.1 Bilaga 9, Regel 3 Se bilaga 9 Regel 7.2 -del Tillämpliga defintioner återfinns i -del. Regel 7.3 Bilaga 9, Regel 10 Se bilaga 9 Regel 7.4 - Inte infört, men tillämpas i praktiken. Regel 7.5 Bilaga 9, Regel 3 Se bilaga 9 och 10 Regel 7.6 - Se bilaga 9. Information angående krängningsprov för MODUs inte infört. Regel 7.7 Bilaga 9, Regel 10 Se bilaga 9. Annex Annex 1 Bilaga 9, regel 10 Se bilaga 9 Bilaga 4 (Intaktstabilitet) 26 Annex 2 - Inte infört, operationella rekommendationer. Annex 3 - Inte infört. Kommer sannolikt att tas bort i uppdaterad IS-kod.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 4 (Intaktstabilitet) 27 Fiskefartygsdirektivet Vad är skillnaden mellan fiskefartygsdirektivet och bilaga 4 i SJÖFS 2006:1? Kraven i fiskefartygsdirektivet återfinns i föreskriften. Dock går föreskriften mer i detalj och anger t.ex. kriterier för särskilda fiskemetoder. Föreskriften har även krav på stabilitetsvidd och för fartyg L<24m krav på GZ vid stor krängningsvinkel. Fiskedirektiv Kapitel III Var är regeln införlivad? Regel 1 Regel 1 - Kommentarer / Svenska tolkningar Regel 2 Regel 4.2.1-2 Krav på 60 graders stabilitetsvidd, med tillägg för L<24 m i fartområde C eller mer vidsträckt fart som har GZ-krav vid 60 graders krängning. Regel 3 Regel 4.2.8 Regel 4 Regel 4.2.9 Kriterier finns för bomtrålning. Allmänna råd finns för sneddragning av trål. Regel 5 Regel 4.2.5 Väderkriteriet tillämpas enligt Intaktstabilitetskoden. Regel 6 Regel 4.2.10 - Regel 7-10 Se bilaga 9 - Regel 11 Regel 4.2.7 - Regel 12 Se bilaga 3 - Regel 13 Regel 1 & bilaga 3 - Regel 14 Se bilaga 7 - Vad gäller för äldre fartyg? Det vanligaste är att äldre fartyg ska uppfylla de regler som gällde då fartyget byggdes. Avsikten med tabellen nedan är att visa vad som gäller för fartyg med avseende på byggnadsdatum. Fartygstyp Byggnadsdatum Svenska regler Kommentar Passagerarfartyg, Före 1 september SJÖFS 1983:21, Se övriga fartyg. inrikes resa, fartomr. A-D 1983 SJÖFS 1993:3 eller fartygsspecifik bedömning. Mellan 1 september SJÖFS 1983:21 1983 och 30 juni 1993 Mellan 1 juli 1993 SJÖFS 1993:3 och 30 juni 1998 Mellan 1 juli 1998 SJÖFS 2000:3 och 31 december 2002 1 januari 2003 eller senare SJÖFS 2002:17 Fiskefartyg L>24m Före 1 september 1983 Mellan 1 september 1983 och 30 juni 1993 SJÖFS 1983:21, SJÖFS 1993:3 eller fartygsspecifik bedömning. SJÖFS 1983:21 Se övriga fartyg.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 4 (Intaktstabilitet) 28 Fiskefartyg L>24m Mellan 1 juli 1993 och 31 december 1998 Mellan 1 januari 1999 och 31 december 2002 1 januari 2003 eller senare SJÖFS 1993:3 SJÖFS 1999:27 SJÖFS 1999:27 och SJÖFS 2002:16 Övriga fartyg Före 1 september 1983 Mellan 1 september 1983 och 30 juni 1993 1 juli 1993 eller senare SJÖFS 1983:21, SJÖFS 1993:3 eller fartygsspecifik bedömning. SJÖFS 1983:21 SJÖFS 1993:3 Fartyg med stabilitetsdokumentation godkänd enligt 1983:21 eller 1993:3 får behålla sitt godkännande, för övriga med dokumentation kan denna godtas om tillräcklig säkerhetsnivå uppnås. För fartyg utan dokumentation gäller bilaga 4 och 9 vid besiktning som inträffar 1 år efter denna föreskrifts ikraftträdande. Krav för i föreskriften angivna fribordsområden gäller följande fartområden: Passagerarfartyg I hamn, flod, kanal & mindre insjöar II E III D & C IV B & A Övriga fartyg I hamn, flod, kanal & mindre insjöar II E (+D om slutet fartyg) III C & B IV A Oljetankfartyg levererade 1 feb 2002 eller senare ska uppfylla krav på stabilitet i hamn. Vilka IACS UI bör tillämpas? International Association of Classification Societies (IACS) är en samarbetsorganisation bestående av de största klassificeringssällskapen. IACS gör bland annat gemensamma tolkningar, så kallade unified interpretations (UI), av internationella konventioner och koder. Nedan följer en förteckning över vilka UI som berör intaktstabilitet och om Sjöfartsinspektionen anser att dessa bör tillämpas. IACS UI LL Nr. Ämne ICLL Reg. Tillämpar Sjöfartsinspektionen tolkningen? ICLL + ICLL + ICLL prot. 88 + prot. 88 MSC.143(77) Kommentar 45 Stabilitetsinformation 10 Nej Nej Nej Vilken stabilitetsinformation som ska presenteras framgår av tolkningarna till bilaga 9. 59 Rännstensjärn, länsportsarrangemang och intaktstabilitet 61 Korrektion för fri vätskeyta 26 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 10.2 LL45 Ja Ja Ja Dessa är med i IS-koden och därmed införda i föreskrift. Dock med några ändringar som kommer i och med nya IS-koden.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 5 (Fribord - nationellt) 29 Bilaga 5 Fribord för fartyg som inte omfattas av ICLL Allmänt Bilagan ska tillämpas på alla svenska fartyg. Ursprungligen infördes fribordsregler för att se till att fartyg hade reservdeplacement och därmed stabilitet. Med tiden har fribordsbegreppet utvidgats till att även inbegripa fartyget yttre täthet, d.v.s. vilka öppningar som kan accepteras och hur dessa ska vara utförda. Idag när det finns särskilda stabilitetsregler är det oftast, för de fartyg som omfattas av denna bilaga, stabilitetskriterierna som bestämmer vilket fribord som behövs. Bakgrund/ historik Egentliga konstruktionsregler infördes i svensk lagstiftning först genom 1915 års byggnadsförordning och byggnadsreglemente. Här förekom endast fribordsregler i begränsad omfattning. 1927 års byggnadsförordning och byggnadsreglemente innebar ingen större förändring. Först genom Sjöfartsverkets fribordskungörelse (1974:A14), vilken utgick från lastlinjekonventionen men innehöll reduktioner för fartyg i begränsad fart, fick vi ett mer heltäckande regelverk i fribordsområdet. 1974:A14 ersattes av Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1993:3) med föreskrifter om fartygs stabilitet och fribord vilken var uppbyggd enligt samma princip som föregångaren. Vad innebär fribordsreglerna i bilaga 5? Här finns bl.a. regler gällande:! Minimifribord,! boghöjd,! öppningar i skrov och däck, samt! märkning. Vad gäller för äldre fartyg? Vilka regler som ska tillämpas gällande vissa av de regler som bilagan regleras för äldre fartyg framgår av tabellen nedan. Alternativt kan om så redaren önskar bilaga 5 tillämpas även för äldre fartyg. Byggnadsdatum Vilka regler gäller? Kommentar Före 1 augusti 1974 Enskild bedömning tillämpas Redaren skall inkomma med fribordsplan inkluderande uppgifter om fartygets fribord och boghöjd. Eventuella avvikelser från bilaga 5 skall sammanställas och bifogas. Denna dokumentation skall inges senast vid den första besiktningen som inträffar 1 mars 2008 eller senare. Med stöd av denna dokumentation beslutar Sjöfartsinspektionen vilka krav som skall uppfyllas för varje enskilt fartyg. För fartyg som uppfyller och har ett godkännande i enligt med SJÖFS 1974:A14 eller SJÖFS 1993:3 behöver ingen uppgradering göras. Från 1 augusti 1974 SJÖFS 1974:A14 t.o.m. 30 juni 1993 Från 1 juli 1993 SJÖFS 1993:3 t.o.m. 28 februari 2006 Från 1 mars 2006 SJÖFS 2006:1

Vägledning till SJÖFS 2006:1Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 30 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 Skadestabilitet för passagerarfartyg på inrikes resa Allmänt Bilagan innehåller regler för indelning och skadestabilitet för fartyg på inrikes resa, som trafikerar fartområde B t.o.m. E. För fartyg i fartområde A ska bilaga 1 tillämpas istället. Bakgrund/ historik Passagerarfartyg var den första fartygstyp för vilka mer detaljerade säkerhetsregler infördes i svensk lagstiftning. Dessa gällde passagerarångfartyg och kom ut 1849. Av dessa regler framgick att fartygen skulle vara däckade och försedda med vattentäta skott som avdelade fartyg i tre avdelningar om det var möjligt. Reglerna utvecklades genom en förordning 1864 där passagerarångfartyg indelades i fyra klasser, jämförbart med dagen fartområdesindelning. Reglerna gav att fartyg som trafikerade ett fartområde som med dagens begrepp skulle motsvara fartområde D eller mer vidsträckt fart, skulle vara däckade och vara försedda med två vattentäta tvärskeppsskott som avdelade maskinutrymmet från övriga utrymmen. Genom 1915 års förordning infördes krav på kollisionsskott i för och akter. Denna nivå på indelningsstandard bibehölls i stort genom 1927 års och 1965 års förordning. I och med 1988 års förordning togs kraven på generell indelning bort, och avsikten var att istället reglera detta i Sjöfartsverkets föreskrifter, vilket tyvärr inte skedde, men vilket nu sker genom SJÖFS 2006:1. Skadestabilitetsregler för passagerarfartyg på inrikes resa infördes genom föreskriften SJÖFS 1993:3. Kraven gällde passagerarfartyg med fler än 1000 passagerare i vad som idag motsvaras av fartområde C och D, samt alla passagerarfartyg i vad som idag motsvaras av fartområde A och B. Genom passagerarfartygsdirektivet, som trädde ikraft 1998, skedde en större förändring. Reglerna innebär att alla nya fartyg i fartområde D eller mer vidsträckt fart ska uppfylla enavdelningsstandard oberoende storlek, samt om det var mer än 400 personer ombord, även tvåavdelningsskada. Direktivet innehåller också retroaktiva krav och en infasningsperiod av reglerna för existerande fartyg med en längd av 24 m eller mer. Sjöfartsverket har med anledning av riskfaktorer och konkurrensneutralitet inte infört 24 meters gränsen utan tillämpar istället skadestabilitetsregler för existerande fartyg i fartområde D med 60 passagerare eller mer, och för existerande fartyg i fartområde C med 30 passagerare eller mer. Motsvarande skadestabilitetsregler gäller också för nya passagerarfartyg i fartområde E som tar 120 passagerare eller mer. För fartyg som tar färre passagerare i respektive fartområde behöver inte bilagan tillämpas. Vad innehåller bilagan skadestabilitet för passagerarfartyg på inrikes resa? Bilagan innehåller regler främst om indelning, skadestabilitet, samt öppningar i skott och bordläggning. Innehållet bygger på passagerarfartygsdirektivet som i sin tur bygger på SOLAS. Bilagan är uppdelad i två delar, vilka omfattar följande fartyg: del 1! alla passagerarfartyg som trafikerar fartområde B och! passagerarfartyg med byggnadsdatum 1 juli 1998 eller senare som trafikerar fartområde C eller D.

Vägledning till SJÖFS 2006:1Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 31 rev. 2006-02-09 del 2! passagerarfartyg med byggnadsdatum 1 juli 2006 eller senare som trafikerar fartområde E, och! passagerarfartyg med byggnadsdatum före 1 juli 1998 som trafikerar fartområde C eller D. Reglerna i del 2 härstammar i stor utsträckning från del 1, men kravnivån är reducerad. För passagerarfartyg som trafikerar fartområde A gäller föreskriftens bilaga 1. Sjöfartsverket har tidigare införlivat hela passagerarfartygsdirektivet samlat i en föreskrift, SJÖFS 2000:3, vilken uppdaterades med SJÖFS 2002:17. Enligt ett internt beslut ändras detta, istället kommer reglerna uppdelas på respektive fackområde, vilket denna föreskift är en del i. Detta innebär att regler för konstruktion, fribord och stabilitet tas bort i 2002:17 och återfinns istället i denna föreskrift. Parallelluppställning Nedan följer en parallelluppställning mellan passagerarfartygsdirektivet och svenska författningar. Parallelluppställningen visar hur den internationella förlagan är införlivad i svenska författningar. Direktivet består av ett antal artiklar till vilka en bilaga är kopplad, och det är främst bilagan som innehåller konstruktiva krav. Direktiv innehåller inte bara regler som ska tillämpas av tredje man utan även regler och anvisningar för Sjöfartsinspektionen. Detta är anledningen till att allt inte är införlivat i föreskrifter. Eftersom passagerarfartygsdirektivet bygger på kapitel II-1 i SOLAS ingår även SOLASreglerna i parallelluppställningen. Vad är skillnaden mellan passagerarfartygsdirektivet och bilaga 6 i SJÖFS 2006:1? Det finns några skillnader i sak mellan passagerarfartygsdirektivet och föreskriften, men just dessa krav regleras i andra bilagor i denna föreskrift, men för tydlighetens skull tas de även upp här. Det är dels direktivets regel 16.5 som handlar om stormluckor i första nivån av överbyggnader. Föreskriftens krav återfinns i regel 18 i bilaga 5, och ger möjlighet till att undvara stormluckor för vissa fartyg i vissa fartområden, vilket inte direktivet gör. Den andra punkten gäller intaktstabilitet för vägfärjor. För dessa accepteras i föreskriften alternativa kriterier, med anledning av skrovens proportioner, vilket inte direktivets regel 1 gör. Även här är det en annan bilaga i föreskriften som reglerar detta, bilaga 4.

Vägledning till SJÖFS 2006:1Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 32 rev. 2006-02-09 Förklaring av tabellerna Direktivets artiklar är införlivade i olika föreskrifter vilket redovisas i den första tabellen nedan. Hur direktivets bilaga, vilken innehåller de tekniska kraven, är införlivad framgår av den andra tabellen. Av tabellen framgår också vilken regel i SOLAS som innehåller motsvarande text. Den vänstra delen av tabellen visar för vilka fartyg respektive regel i föreskriften ska tillämpas. Om x anges innebär det att regeln i kolumnen Var i föreskriften är direktivregeln införlivad? ska tillämpas. Står det istället siffror, t.ex. 1.4, är det regel 1.4 i del 2 som ska tillämpas. Passdirektivet Var är artikeln införlivad? Författning Bilaga/Kapitel Paragraf/regel Kommentarer / Svenska tolkningar Artikel 1 - - - Information till Sjöfartsinspektionen Artikel 2 SJÖFS 2006:1 Bilaga 6 2 Tillämpliga delar av artikel 2 återfinns i 2 kap. 1. Artikel 3 SJÖFS 2006:1 1 kap. 7 Bilaga 6 Regel 1 Artikel 4 SFS 2003:438 1 kap. 3 Sverige tillämpar inte begreppet klasser utan använder begreppet fartområden. Artikel 5 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 5.4 berör inte denna föreskrifts fackområde. Artikel 6.1 a) SJÖFS 2006:1 Bilaga 3 Artikel 6.2 a) SJÖFS 2006:1 1 kap. 2 och 7 Artikel 6.2 b) SJÖFS 2006:1 1 kap. 6 Artikel 6.3 a) SJÖFS 2006:1 1 kap. 2 Artikel 6.3 b) och c) SJÖFS 2006:1 1 kap. 7 Bilaga 6 Regel 1 Artikel 6.3 e) SJÖFS 2006:1 1 kap. 13 Artikel 6.3 f) SJÖFS 2006:1 Övergångsbestämmelser Övriga delar av artikeln är inte relevanta för denna föreskrift eller innehåller instruktioner till Sjöfartsinspektionen. Artikel 7 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 8 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 9 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 10 1999:17-5 Artikel 11 1999:17-3 Artikel 12 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 13 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 14 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 15 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 16 - - - Instruktion till Sjöfartsinspektionen.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 33 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? x x x x x 1. Intaktstabilitet Bilaga 4 Ingår inte. x x x x x Ingår inte. 1. Allmänt Ingår inte. x x x x x Ingår inte. 2. Definitioner Ingår inte. 2. Vattentät indelning 3. Vattentät indelning x x x 2. 3.1 och 3.2 Se fotnot till inledning av del B i kap. II-1. 3. Fyllnadslängd 4. Fyllnadslängd 4. Fyllnadslängd x x x 3.1 4.1 Direktivet har en annan skrivning än 4.1 SOLAS. x x x Ingår inte. Ingår inte. 4.2 x x x 3.2 4.2 4.3.1 x x x 3.3 4.3 4.3.2 4. Tillåten avdelningslängd 5. Tillåten avdelningslängd 6. Tillåten avdelningslängd x x x 4 5 6.2.1 Övriga punkter av regel 6 Ingår inte i Passdirektivet. 5. Permeabilitet 6. Permeabilitet 5. Permeabilitet x x x 5. 6. Direktivet har en annan skrivning än 5. SOLAS. 6. Indelningsfaktor 7. Indelningsfaktor 6. Indelningsfaktor x x x 6. 7.1 och 7.2 Direktivet har en annan skrivning än 6.2 t.o.m. 6.5 SOLAS.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 34 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? 7. Särskilda krav rörande indelning av fartyg 8. Indelning Direktivets regel för indelning är uppdelad på två regler i föreskriften. 7. Särskilda krav rörande indelning av fartyg 9. Särskilda indelningskrav x x x 7.1 8.1 7.1 x x x 7.1.1 8.1.1 7.1.1 x x x 7.1.2 8.1.2 7.1.2 x x x 7.2 8.2 7.2.1 Ingår inte. Ingår inte. 7.2.2 Ingår inte. Ingår inte. 7.2.3 x x x 7.3 8.3 7.4 x x x 7.4 8.4 7.6 x x x 7.5 8.5 Sista meningen i Passdirektivet 7.8 innehåller möjlighet till eftergift. Detta ingår inte i SOLAS. Saknas också i föreskriften då det är en instruktion till Sjöfartsinspektionen. 10 % av fartygslängden är ett tillägg i Passdirektivet i förhållande till SOLAS. x x 7.6 9.1 7.5 x x 7.7 9.2 7.3 x x 7.8 9.3 10 % av fartygslängden är ett tillägg i 7.7 Passdirektivet i förhållande till SOLAS. x x 7.9 9.4 7.9

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 35 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? 8. Skadestabilitet 10. Skadestabilitet 8. Skadestabilitet x 1.1 1.1 x x 8.1.1 10.1 8.1.1 x x x 8.1.2 10.2 8.1.2 x x x 8.1.3 10.3 8.1.3 Ingår inte. Ingår inte. 8.1.4 x 1.2 1.2 x x 8.2.1 10.4 8.2.1 x 1.3 1.3 x x 8.2.2 10.5 8.2.2 x 1 x x 8.2.3 10.6 8.2.3 x 1 x x 8.2.3.1 10.6.1 8.2.3.1 x 1 x x 8.2.3.2 10.6.2 8.2.3.2 x 1 x x 8.2.3.3 10.6.3 8.2.3.3 x 1 x x 8.2.3.4 10.6.4 I Passdirektivet är vindtrycket 8.2.3.4 reducerat för C och D område. x 1 x x 8.2.4 10.7 Ingår inte. x 1 x x 8.2.5 10.8 Ingår inte. x 1 1.4 1.4 x x 8.2.6 10.9 Regel 1.4 i del 2 innehåller även 8.2.4 stabilitetskriterier för det slutliga flytläget. x 1.5 1.5 x x 8.3 10.10 8.3 x 1.6 1.6 x x 8.4 10.11 8.4 x 1.7 1.7 x x 8.5 10.12 Direktivet innehåller ett tillägg i 8.5 förhållande till SOLAS. Regel 1.7 för existerande C och D fartyg innehåller bara delar av regel 8.5 i Passdirektivet. x x x 8.6 10.13 Regel 8.6.2 skiljer sig mellan 8.6 direktivet och SOLAS. x x x 8.7 10.14 8.7.1 x x x 8.8 10.15 8.7.2 x x x 8.9 10.16 8.7.3 x x x 8.10 10.17 8.7.4 1 Gäller alla roropassagerarfartyg; samt passagerarfartyg med byggnadsdatum 29 april 1990 eller senare.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 36 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer x x x 8.11 Ingår inte. Instruktion till Sjöfartsinspektionen 8.8.1 x x x 8.12 Ingår inte. Instruktion till Sjöfartsinspektionen 8.8.2 Finns motsvarande regel i SOLAS? Roropass. 8-1. Skadestabilitetskrav för 11. Skadestabilitetskrav för 8-1. Skadestabilitetskrav för roropassagerarfartyg roropassagerarfartyg roropassagerarfartyg 8-1 11.1 8-1 8-1 11.2 Se fotnot till regel 8-1. Roropass. Roropass. Roropass. 8-2. Särskilda krav för roropassagerarfartyg med minst 400 personer ombord 12. Skadestabilitetskrav för roropassagerarfartyg med minst 400 personer ombord 8-2 12. 8-2 8-2. Särskilda krav för roropassagerarfartyg med minst 400 personer ombord x, dock inte ro/ro x, dock inte ro/ro 8-3. Särskilda krav för passagerarfartyg med minst 400 personer ombord, med undantag av roropassagerarfartyg 13. Skadestabilitet för passagerarfartyg andra än roropassagerarfartyg 8-3 13. 8-3 8-3. Särskilda krav för passagerarfartyg med minst 400 personer ombord, med undantag av roropassagerarfartyg Ingår inte. Ingår inte. 9 Barlastning av passagerarfartyg

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 37 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? 9. Skott i pik- och maskinutrymmen 14. Skott i pik- och maskinutrymmen x 2.1 2.1 x x 9.1 14.1 10.1 x 2.2 2.2 x x 9.2 14.2 10.2 x 2.3 2.3 x x 9.3 14.3 10.3 x 2.4 2.4 x x 9.4 14.4 10.4 x 2.5 2.5 x x 9.5 14.5 10.5 x x x 9.6 14.6 Skillnad i datum för tillämpning mellan direktivet och SOLAS 10.6 x 2.6 2.6 x x 9.7 14.7 Regel 2.6 för existerande C och D 10.7 fartyg innehåller ett tillägg i förhållande till regel 8.5 i passdirektivet. x x x 9.8 14.8 10.8 10. Skott i pik- och maskinutrymmen, axeltunnlar etc. i passagerarfartyg Ingår inte. Ingår inte. 11. Skott i pik- och maskinutrymmen, axeltunnlar etc. i lastfartyg x, om L LL!24m x, om L LL!24m x, om L LL!24m x, om L LL!24m 3.1 x, om L LL!24m 3.2 x, om L LL!24m 3.3 x, om L LL!24m 3.4 x, om L LL!24m x, om L LL!24m x, om L LL!24m x, om L LL!24m x, om L LL!24m 10. Dubbelbottnar 15. Dubbelbottnar 12. Dubbelbottnar i passagerarfartyg 10.1 15.1 Annan skrivning i passdirektivet i 12.1 förhållande till SOLAS. 10.2 15.2 12.2 10.3 15.3 12.3 10.4 15.4 10.4 10.5 Ingår inte. Annan skrivning i passdirektivet i förhållande till SOLAS. Ingår inte i föreskriften då det är en instruktion till Sjöfartsinspektionen. 10.5

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 38 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? Ingår inte. Ingår inte. 12-1. Dubbelbottnar i lastfartyg utom tankfartyg Ingår inte. Ingår inte. 12-2. Tillträde till utrymmen inom lastlådan i oljetankfartyg 11. Bestämning, märkning, registrering av indelningsvattenlinjer 16. Bestämning, märkning, registrering av indelningsvattenlinjer x 4.1 4.1 x x 11.1 16.1 Annan skrivning i regel 4.1 i del 2. 13.1 x 4.2 4.2 x x 11.2 16.2 Annan skrivning i regel 4.2 i del 2. 13.2 x 4.3 4.3 x x 11.3 16.3 13.3 x x x 11.4 16.4 13.4 x 4.4 4.4 x x 11.5 16.5 13.5 x 4.5 4.5 x x 11.6 16.6 13.6 x x x 11.7 16.7 Annan skrivning i passdirektivet i förhållande till SOLAS. 13.7 12. Konstruktion och första provning av vattentät skott m.m. 17. Konstruktion och första provning av vattentät skott m.m. x 5.1 5.1 x x 12.1 17.1 14.1 x 5.2 5.2 x x 12.2.1 17.2 14.2.1 x 5.3 5.3 x x 12.2.2 17.3 14.2.2 x 5.4 5.4 x x 12.3 17.4 Annan skrivning i passdirektivet i 14.3 förhållande till SOLAS. x 5.5 5.5 x x 12.4 17.5 14.4 x 5.6 5.6 x x 12.5 17.6 Annan skrivning i passdirektivet i 14.5 förhållande till SOLAS. x 5.7 5.7 x x 12.6 17.7 14.6 13. Bestämning, märkning, registrering av indelningsvattenlinjer för passagerarfartyg 14. Konstruktion och första provning av vattentät skott mm. i passagerarfartyg och lastfartyg

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 39 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? 13. Öppningar i vattentäta skott 18. Öppningar i vattentäta skott allmänna krav Direktivets regel för öppningar i vattentäta skott är uppdelad på tre regler i föreskriften 19. Öppningar i vattentäta skott särskilda krav 20. Öppningar i vattentäta skott särskilda krav x 6.1 6.1 x x 13.1 18.1 Regel 6.1 för existerande C och D 15.1 fartyg innehåller ett tillägg i förhållande till regel 13.1 i passdirektivet. x 6.2 6.2 x x 13.2 18.2 15.2.1 x 6.3 6.3 x x 13.2 18.3 15.2.2 x 6.4 6.4 x x 13.2 18.4 15.2.3 x 6.5 6.5 x x 13.3 18.5 Annan skrivning i regel 6.5 i del 2. 15.3.1 x x x 13.3 18.6 15.3.2 x x x 13.3 18.7 15.3.3 Ingår inte. Ingår inte. 15.4.1 Ingår inte. Ingår inte. 15.4.2 x x x 13.4 18.8 Annan skrivning i passdirektivet i 15.5 förhållande till SOLAS. x x 13.5.1, stycke 1 20.1 Ingår inte. x 13.5.1, stycke 2 19.1 15.6.1 x 19.2 20.2 13.5.2 19.2 och 20.2 Ingår inte. x 19.3 20.3 13.5.3 19.3 och 20.3 15.6.2 x 13.5.4 19.4 15.6.3 x 13.5.5 19.5 15.6.4 x x 13.5.6 20.4 15.6.5 x x 13.6.1 20.5 Ingår inte. x 13.6.2 20.6 Ingår inte. x 13.7.1 19.6 15.7.1 x 13.7.2 19.7 15.7.2 x 13.7.3 19.8 15.7.3 15. Öppningar i vattentäta skott i passagerarfartyg

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 40 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? x 13.7.4 19.9 Annan skrivning i passdirektivet i 15.7.4 förhållande till SOLAS. x 6.7 6.7 x Onumrerad, stycke efter 13.7.4 18.9 Handlar om skyltning. Ingår inte. x 13.7.5 19.10 15.7.5 x 13.7.6 19.11 Föreskriften innehåller en tolkning av 15.7.6 direktivets lämpligt skydd mot vatteninträngning. x 13.7.7 19.12 15.7.7 x 13.7.8 19.13 15.7.8 x 13.8.1 19.14 15.8.1 x 13.8.2 19.15 15.8.2 x 13.8.3 19.16 15.8.3 x x x 13.9.1 18.10 15.9.1 x 6.6 6.6 x x 13.9.2 18.11 Annan skrivning i regel 6.6 i del 2. 15.9.2 x x x 13.9.3 18.12 Delar av regeln ingår inte i 15.9.3 föreskriften då det är en instruktion till Sjöfartsinspektionen. Ingår inte. Ingår inte. 15.9.4 x x 13.10 18.13 och 18.14 Delar av regeln ingår inte i 15.10.1 och 18.10.2 föreskriften då det är en instruktion till Sjöfartsinspektionen. x x 13.11 18.15 15.11 Ingår inte. Ingår inte. 15.12 14. Fartyg som transporterar gods, fordon och medföljande personal 21. Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med medföljande personal x 7.1 7.1 x x 14.1 21.1 16.1 x 7.2 7.2 x x 14.2 21.2 16.2 x 7.3 7.3 x x 14.3 21.3 16.3 Ingår inte. Ingår inte. 16.4 16. Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med medföljande personal

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 41 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? 15. Öppningar i bordläggningen under marginallinjen 22. Öppningar i bordläggningen under marginallinjen allmänna krav Direktivets regel för öppningar i vattentäta skott är uppdelad på två regler i föreskriften. 23. Öppningar i bordläggningen under marginallinjen särskilda krav x x x 15.1 22.1 17.1 x x x 15.2.1 22.2 17.2 x x x 15.2.2 22.3 17.3.1 x x x 15.2.3 22.4 17.3.2 x x x 15.2.4 22.5 17.3.3.1 Ingår inte. Ingår inte. 17.3.3.2 Ingår inte. Ingår inte. 17.3.3.3 Ingår inte. Ingår inte. 17.4 x x x 15.2.5 22.6 17.5 Ingår inte. Ingår inte. 17.6 Ingår inte. Ingår inte. 17.7 x x x 15.3 22.7 17.8 x x x 15.4 22.8 17.9.1 x x x 15.4.1 22.9 17.9.2.1 x x x 15.4.2 22.10 17.9.2.2 x x x 15.5 22.11 17.9.3 x x 15.5.1 23.1 Ingår inte. x x 15.5.2 23.2 Ingår inte. x x 15.5.3 23.3 Ingår inte. 15.5.4 16.3 i bilaga 5 Ingår inte. 15.5.5 16.3.5 i bilaga 5 Ingår inte. 15.5.6 16.3.7 i bilaga 5 Ingår inte. x x 15.6 16.3.5 och 16.3.6 i bilaga 5 17.9.4 x x 15.7 23.4 17.10.1 x x 15.8 23.5 17.10.2 Ingår inte. Ingår inte. 17.11 17. Öppningar i passagerarfartygs bordläggning under marginallinjen

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 42 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? Ingår inte. Ingår inte. 17-1. Öppningar i bordläggningen under skottdäck på passagerarfartyg och under fribordsdäck på lastfartyg Ingår inte. Ingår inte. 18. Konstruktion och provning av vattentäta dörrar, fönsterventiler, etc. i passagerarfartyg och lastfartyg Ingår inte. Ingår inte. 19. Konstruktion och provning av vattentäta däck, trunkar, etc. i passagerarfartyg och lastfartyg 16. Vattentäthet i passagerarfartyg ovanför marginallinjen 24. Vattentäthet ovanför marginallinjen x 8 8 x x 16.1 24.1 20.1 x x x 16.2 24.2 20.2 x 16.3 24.3 20.3 x x x 16.4 24.4 20.4 x x x 16.5 Regel 18 i bilaga 5 20.5 20. Vattentäthet ovanför marginallinjen i passagerarfartyg 17. Tillslutning av lastportar 25. Tillslutning av lastportar 20-1. Tillslutning av lastportar Ingår inte. Ingår inte. 20-1.1 x 9.1 9.1 x x 17.1 25.1 20-1.2 x 9.2 9.2 x x 17.2 25.2 20-1.3 x 9.3 9.3 x x 17.3 25.3 20-1.4 x 9.4 9.4 x x 17.4 25.4 20-1.5

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 43 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? Roropass Roropass Roropass Roropass 17-1. Vattentäthet från rorodäcket till utrymmen nedanför 26. Vattentäthet från rorodäcket till underliggande utrymmen 27. Vattentäthet från rorodäcket till underliggande utrymmen för existerande fartyg Direktivets regel är uppdelad i två regler i föreskriften. Roropaspass Roro- 17-1.1.1 26.1 20-2.1.1 Roropaspass Roro- 17-1.1.2 26.2 20-2.1.2 Roropaspass Roro- 17-1.1.3 26.3 20-2.1.3 Roropaspass Roro- 17-1.1.4 26.4 20-2.1.4 Roropaspass Roro- 17-1.1.5 26.5 20-2.1.5 Roropaspass Roro- 17-1.1.6 26.6 20-2.1.6 Roropass Roropass 17-1.1.7 26.7 Ingår inte. 10.1 10.1 17-1.2.1 27.1 20-2.2.1 10.2 10.2 17-1.2.2 27.2 Annan skrivning i regel 10.2 i del 2. 20-2.2.2 10.3 10.3 17-1.2.3 27.3 20-2.2.3 17-1.2.4 Ingår inte. Utagerat. 20-2.2.4 20-2. Vattentäthet från rorodäcket till underliggande utrymmen Roropass 11 11 Roropass Roropass 17-2. Tillträde till rorodäck 28. Tillträde till rorodäck 20-3. Tillträde till rorodäck 17-2 28. 20-3

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 44 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? Roropass Roropass Roropass Roropass Roropass Roropass 17-3. Stängning av skott på rorodäck 29. Stängning av skott på rorodäck 20-4. Stängning av skott på rorodäck 17-3.1 29.1 20-4.1 17-3.2 29.2 20-4.2 12 Finns i passdirektivets del C, maskineri. 30. Arrangemang för länsning 21. Arrangemang för länsning Innehåller en hänvisning till SJÖFS 2002:17 18. Stabilitetsuppgifter Se bilaga 9 22. Stabilitetsuppgifter för passagerarfartyg och lastfartyg x x x x x 18.1 3.1 och 3.5 i bilaga 9 Annan skrivning i passdirektivet i 22.1 förhållande till SOLAS. x x x x x 18.2 3.1 och 3.5 i bilaga 9 22.2 x x x x x 18.3 3.14 i bilaga 9 22.3 x x x x x 18.4 10.1 i bilaga 9 22.4 19. Skadekontrollplaner Ingår inte 23. Skadekontrollplaner i passagerarfartyg x x x 19 Se regel 15 i bilaga 9 23 Ingår inte. Ingår inte. 23-1. Skadekontrollplaner i lastfartyg

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 45 Tillämpning av föreskriftens regler Regeljämförelse B-ftg byggda före 1 juli 1998 C och D-ftg byggda före 1 juli 1998 E-ftg byggda 1 juli 2006 eller senare B, C, D-ftg!24m byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-ftg <24m med byggda 1 juli 1998 eller senare B, C, D-fartyg!24m med byggda 1 jan 2003 eller senare B, C, D-fartyg <24m med byggda 1 jan 2003 eller senare Passagerarfartygsdirektivet Var i föreskriften är direktivets regel införlivad? (Om inte annat anges är det del 1 i bilaga 6 som avses.) Kommentarer Finns motsvarande regel i SOLAS? Roropass Roropass Roropass Roropass 13.1 13.1 Roropass Roropass Roropass 13.2 13.2 Roropass Roropass Roropass Roropass Roropass 20. Integritet hos skrov och överbyggnad, skadeförebyggande åtgärder och kontroll 31. Integritet hos skrov och överbyggnad, skadeförebyggande åtgärder och kontroll 20.1 31.1 Skillnad i datum för tillämpning. 23-2.1 20.2 31.2 23-2.2 20.3 31.3 23-2.3 20.4 31.4 23-2.4 23-2. Integritet hos skrov och överbyggnad, skadeförebyggande åtgärder och kontroll 21. Märkning, periodiska övningar med och inspektioner av vattentäta portar, mm. 32. Märkning, periodiska övningar och inspektioner av vattentäta dörrar, mm. Ingår inte. Ingår inte. 24.1 x 14.1 14.1 x x 21.1 32.1 Annan skrivning i passdirektivet i 24.2.1 förhållande till SOLAS. x x x 21.2 32.2 24.2.2 x 14.2 14.2 x x 21.3 32.3 24.3.1 x 14.3 14.3 x x 21.4 32.4 24.3.2 22. Anteckningar i loggbok 33. Registrering i skeppsdagbok Ingår inte. Ingår inte. 25.1 x 15.1 15.1 x x 22.1 33.1 Annan skrivning i regel 15.1 i del 2. 25.2 x 15.2 15.2 x x 22.2 33.2 25.3 24. Märkning, periodiska övningar och inspektioner av vattentäta dörrar, mm. i passagerarfartyg 25. Registrering i skeppsdagbok för passagerarfartyg x x x 23. Lyftbara bildäck och ramper Se bilaga. Ingår inte. x x 24. Räcken Se SJÖFS 2005:25. Ingår inte.

Vägledning till SJÖFS 2006:1Bilaga 6 (Skadestabilitet - passagerarfartyg nationellt) 46 rev. 2006-02-09 Vad gäller för äldre fartyg? Denna bilaga gäller även retroaktivt i viss utsträckning. I tabellen finns en kolumn med antalet passagerare. Om inget passagerarantal anges gäller tillämpningen oberoende av antalet passagerare. Byggnadsdatum Fartområde Antal Vilken del av bilaga passagerare 6 ska tillämpas? Kommentar A - Bilaga 6 gäller inte, se bilaga 1. Före 1 juli 1998 B - Del 1 Se infasningstabell. Inga nya krav då motsvarande krav ställdes genom SJÖFS 1993:3. C! 30 Del 2 Se infasningstabell. Är passagerarantalet under 30 behöver inte bilaga 6 tillämpas. D! 60 Del 2 Se infasningstabell. Är passagerarantalet under 60 behöver inte bilaga 6 tillämpas. E - Bilaga 6 behöver inte tillämpas. Den generella indelningen regleras av bilaga 3. Det finns inget krav på skadestabilitet. A Bilaga 6 gäller inte, Mellan 1 juli 1998 och 1 juli 2006 1 juli 2006 eller senare se bilaga 1. B Del 1 C Del 1 D Del 1 E Bilaga 6 behöver inte tillämpas. A Bilaga 6 gäller inte, se bilaga 1. B Del 1 Den generella indelningen regleras av bilaga 3. Det finns inget krav på skadestabilitet. C Del 1 D Del 1 E! 120 Del 2 Är passagerarantalet under 120 behöver inte bilaga 6 tillämpas. När ska de retroaktiva kraven vara uppfyllda? De nya skadestabilitetsreglerna för existerande passagerarfartyg införs stegvis mellan 2006 och 2010. Här är det flera faktorer som inverkar på när de nya reglerna ska vara uppfyllda. Följande fartyg ska uppfylla reglerna senast 1 juli 2010: " fartyg med en längd (L LL ) mindre än 24 m, " fartyg byggda i andra material än stål eller aluminium, samt " ursprungliga historiska passagerarfartyg konstruerade före 1965. För övriga fartyg införs kraven stegvis mellan 2006 och 2010 och för dessa styrs infasningen av byggnadsdatum enligt nedan: Byggnadsdatum Tillämpas fr.o.m. Före 1 januari 1940 1 juli 2006 Fr.o.m. 1 januari 1940 t.o.m. 31 december 1962 1 juli 2007 Fr.o.m. 1 januari 1963 t.o.m. 31 december 1974 1 juli 2008 Fr.o.m. 1 januari 1975 t.o.m. 31 december 1984 1 juli 2009 Fr.o.m. 1 januari 1985 t.o.m. 1 juli 1998 1 juli 2010

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 7 (Skadestabilitet last- och fiskefartyg) 47 Bilaga 7 Skadestabilitet för lastfartyg och fiskefartyg Allmänt Vissa lastfartyg ska uppfylla skadestabilitetsregler, detta gäller även stora fiskefartyg. Bakgrund/ historik Skadestabilitetsregler för lastfartyg har funnits under en relativt kort tidsperiod, till en början var det bara passagerarfartyg som berördes av skadestabilitetsregler. Krav på en generell indelning har dock för svenska fartyg funnits under en längre tid. De första internationella kraven kom 1968 genom ICLL och gällde ursprungligen bara vissa tankfartyg samt andra fartyg med reducerade fribord. Genom MARPOL kom krav för tankfartyg, som gäller för fartyg levererade 1 januari 1980 eller senare. För övriga lastfartyg kom skadestabilitetskrav först 1992 genom kap. II-1/B-1 i SOLAS. Dessa regler är probabilistiska, övriga är deterministiska. Skadestabilitetsregler för fiskefartyg infördes genom fiskefartygsdirektivet (1997/70/EG) och gäller fartyg byggda 1999 eller senare. För isbrytare finns inga regler genom internationella överenskommelser, utan de tilläggskrav som finns i SJÖFS 2006:1 gäller endast svenska fartyg. Vad innebär skadestabilitet för lastfartyg och fiskefartyg? För lastfartyg på internationell resa är det SOLAS som kan sägas utgöra grundkonventionen när det gäller skadestabilitet. Idag måste alla lastfartyg med en längd av 80 m eller mer uppfylla kap. II-1/B-1 i SOLAS. Denna regel säger dock att om fartyg uppfyller annex I i MARPOL, IBC-koden, IGC-koden, OSV-koden, SPS-koden eller regel 27 i 1988:års protokoll till ICLL, kan dessa ses som ekvivalenta till reglerna i II-1/B-1. Genom bilaga 7 säger Sjöfartsinspektionen att så är fallet för svenska fartyg. I övrigt innehåller bilagan hänvisningar till de konventioner och koder som är relevanta. Reglerna som gäller för internationell resa ska också uppfyllas för nationell resa. Vad gäller för äldre fartyg? För att underlätta görs i tabellen direkta hänvisningar till internationella konventioner och koder, istället för till svenska föreskrifter. Detta med anledning av att äldre föreskrifter i stor utsträckning endast innehöll hänvisningar till de internationella förlagorna.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 7 (Skadestabilitet last- och fiskefartyg) 48 Fartygstyp Byggnadsdatum Fartygets storlek Lastfartyg Före 1 februari 1992 Mellan 1 februari 1992 och 30 juni 1998 1 juli 1998 eller senare Oljetankfartyg Levererat 31 december 1979 eller senare Lastfartyg med reducerat B-fribord och tankfartyg Mellan 1 juli 1968 och 2 februari 2000 Mellan 3 februari 2000 och 31 december 2004 L s > 100 m L s > 100 m Brutto! 150 L LL! 24 m Vilka regler ska uppfyllas? Inte II-1/B-1 i SOLAS, men andra konventioner eller koder kan vara aktuella II-1/B-1 i SOLAS II-1/B-1 i SOLAS Annex I i MARPOL Regel 27 i ICLL. L LL! 24 m Regel 27 enligt 1988 års protokoll. Efter 31 december 2004 L LL! 24 m Regel 27 enligt 1988 års protokoll, reviderad genom res. MSC.143(77) Gastankfartyg Före 1 juli 1986 Gasbulkkoden 1 juli 1986 eller IGC-koden senare Kemikalietankfartyg Före 1 juli 1986 BCH-koden 1 juli 1986 eller IBC-koden senare Fartyg inrättade för särskild verksamhet (SPS) 1 juli 1993 eller senare SPS-koden Kommentar Försörjningsfartyg 1 juli 1993 eller OSV-koden senare Isbrytare 1 mars 2006 Bilaga 7 Isbrytare ska också uppfylla reglerna i II-1/B- 1 i SOLAS i den utsträckning som anges ovan. Fiskefartyg Mellan 1 januari 1999 och 31 december 2002 1 januari 2003 eller senare L LL! 100 m och totala antalet personer ombord är 100 eller mer. L LL! 100 m och totala antalet personer ombord är 100 eller mer. EU-direktiv 1997/70/EG EU-direktiv 1997/70/EG, reviderat genom 200/35/EG

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 8 (Stockholmsöverenskommelsen) 49 Bilaga 8 Särskild skadestabilitet för roropassagerarfartyg Allmänt Alla roropassagerarfartyg som går i internationell resa samt vissa roropassagerarfartyg som går i nationell resa ska uppfylla de särskilda skadestabilitetsregler som återfinns i bilaga 8. Reglerna behöver inte uppfyllas av höghastighetsfartyg. Bakgrund/ historik De skadestabilitetsregler som återfinns i bilaga 8 tillkom för att förbättra skadestabilitet för roropassagerarfartyg och är en direkt följd av Estoniakatastrofen 1994. Reglerna kallas Stockholmsöverenskommelsen och trädde ikraft 1 april 1997, i Sverige genom föreskriften SJÖFS 1997:3. Denna överenskommelse är inte obligatorisk genom någon internationell konvention. Istället är det så att resolution 14 från 1995-års SOLAS-konferens ger möjlighet till regionala överenskommelser om skadestabilitet för roropassagerarfartyg, vilket framgår av en fotnot till regel 8-1 i kapitel II-1 i SOLAS. Till resolutionen finns en bilaga som innehåller regler och kriterier. Eventuella regionala överenskommelser får inte ställa högre krav än vad som framgår av resolutionens bilaga. Stockholmsöverenskommelsen är en sådan regional överenskommelse vilken ursprungligen åtta stater anslöt sig till, vilket 2005 utökats till tio stater. Kraven i Stockholmsöverenskommelsen är inte identiska med de regler som återfinns i bilagan till resolution 14, men skillnaderna är små. Stockholmsöverenskommelsen har reviderats med avseende på modellförsök genom resolution MSC.141(76). Överenskommelsen i sig är publicerad internationellt genom Circular letter No. 1891 från IMO. Sedan 2003 är det flera länder som berörs av Stockholmsöverenskommelsen eftersom ett EUdirektiv (2003/25/EG) införde att överenskommelsen ska tillämpas av unionens alla medlemmar. Genom EU-direktivet (2003/24/EG) utökas också tillämpningsområdet för medlemsländerna då reglerna även ska tillämpas på vissa roropassagerarfartyg certifierade för inrikes resa. Det har även kommit ett EU-direktiv (2005/12/EG) som införlivar den nya modellförsöksmetodiken som finns i resolution MSC.141(76). Vad innebär de särskilda stabilitetskraven för roropassagerarfartyg? Avsikten med reglerna är att säkerställa att fartygen har godtagbar skadestabilitet även då en mängd vatten har samlats på rorodäcket. Stabilitetskriterierna som ska uppfyllas är de så kallade SOLAS90-kriterierna. Att fartyget uppfyller dessa krav kan visas antingen genom beräkningar, eller genom modellförsök. Det finns ett dokument (SLF40/inf.14) som innehåller tolkningar till Stockholmsöverenskommelsen. Detta dokument ingår också som en bilaga till EU-direktiv 2003/25/EG. Parallelluppställning Nedan följer en parallelluppställning mellan Stockholmsöverenskommelsen, EU-direktivet med ändringar, samt bilaga 8 i den svenska föreskriften. En parallelluppställning visar hur den internationella förlagan är införlivad i svenska författningar. Överenskommelser och direktiv innehåller inte bara regler som ska tillämpas av tredje man utan även regler och anvisningar för Sjöfartsinspektionen. Detta är anledningen till att allt inte är införlivat i Sjöfartsverkets föreskrifter.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 8 (Stockholmsöverenskommelsen) 50 Förklaring av tabellen Tabellen utgår från Stockholmsöverenskommelsen, och visar vilka artiklar/regler i EUdirektivet, och den svenska föreskriftens bilaga 8, som motsvarar överenskommelsens artiklar/regler. EU-direktivet innehåller lite mer information än överenskommelsen, vilket behandlas i del 2 av tabellen. Vad är skillnaden mellan Stockholmsöverenskommelsen, EU-direktivet och den svenska föreskriften? EU-direktivet innehåller lite mer information än Stockholmsöverenskommelsen. De flesta skillnaderna härrör sig från att regelverk utformas olika i olika organisationer. Stockholmsöver Kommentarer / Svenska EU-direktiv Bilaga 8 nskommelsen tolkningar Del 1 Artikel 1 Artikel 2 Regel 2 Direktivet innehåller fler definitioner än överenskommelsen. Bilaga 8 hänvisar främst till 2 kap. 1 när det gäller definitioner, och alla definitioner från direktivet har inte ansetts nödvändiga. Artikel 2 Artikel 3.1 Saknas Artikel 3.2 i direktivet är instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 3 Artikel 7 1 kap.9 och Direktivet har andra ikraftträdandedatum övergångsbestämmel serna Artikel 4 Saknas 1 kap. 17 Främst en instruktion till Sjöfartsinspektionen. Möjlighet till undantag bes i 1 kap. 17. Artikel 5 Artikel 3.1 och 3.2 1 kap.9 Artikel 5.2 och 5.3 är instruktioner till Sjöfartsinspektionen. Artikel 6 Artikel 8 Regel 1.2 Artikel 6.2 och 6.3 är instruktioner till Sjöfartsinspektionen. Artikel 7 Saknas Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 8 Saknas Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 9 Saknas Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 10 Saknas Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Artikel 11 Saknas Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Annex 1 Regel 1 Artikel 4 och 5, samt Regel 3.1 regel 3 i bilaga 1 Regel 2 Artikel 9.1 och 9.3, Regel 3.2.1 och 3.2.3 samt regel 3.1 i bilaga 1 Annex 2 Bilaga 1 Tillämpning Saknas Saknas Infasningen av äldre fartyg är redan avslutad. Regel 1 Regel 1 Regel 4.1 Regel 2 Regel 2 Regel 4.2 Del 2 Saknas Artikel 1 Saknas Redovisar reglernas syfte. Regel 1 i annex 2 Artikel 6.1 Regel 4.1 Saknas Artikel 6.2 Regel 1.1 Fotnot i annex 2 Artikel 6.3 Allmänt råd efter regel 1.1. Saknas Artikel 10 Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Saknas Artikel 11 Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Saknas Artikel 12 Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Saknas Artikel 13 Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen. Saknas Artikel 13 Saknas Instruktion till Sjöfartsinspektionen.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 8 (Stockholmsöverenskommelsen) 51 Vad gäller för äldre fartyg? Här är det en skillnad mellan Stockholmsöverenskommelsen och direktivet, men eftersom vi är anslutna till överenskommelsen är den styrande för oss. Enligt överenskommelsen skulle alla existerande roropassagerarfartyg i internationell trafik vara uppgraderade senast 1 oktober 2002, och alla nya fartyg ska uppfylla reglerna. EU-direktiv 2003/24/EG ger att även vissa roropassagerarfartyg på inrikes resa ska uppfylla Stockholmsöverenskommelsen. Vilka framgår av tabellen nedan, vilken alltså endast gäller svenska fartyg på inrikes resa. Fartyg certifierade för nationell resa Byggnadsdatum Fartområde Behöver bilaga 8 uppfyllas? Före 1 oktober 2004 A och B Ja Före 1 oktober 2004 C eller mer Nej inskränkt fart 1 oktober 2004 eller A, B och C Ja senare 1 oktober 2004 eller senare D eller mer inskränkt fart Nej Vilka tolkningar är gjorda? " Reglerna behöver inte tillämpas på höghastighetsfartyg som uppfyller HSC-koden 1994 eller HSC-koden 2000. " I dokumentet SLF40/inf.14 finns tolkningar som Sjöfartsinspektionen tillämpar.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 9 (Dokumentation och verifiering) 52 Bilaga 9 Dokumentation och verifiering Allmänt Bilagan innehåller regler för dokumentation av fartygs stabilitet och fribord och ska tillämpas på alla svenska fartyg. För lastfartyg!500 bruttoton och passagerarfartyg, som går på internationell resa finns dokumentationskrav i SOLAS. För övriga fartyg på internationell resa med en längd! 24m finns bl.a. rekommendationer i Intaktstabilitetskoden. Bakgrund/ historik Sedan 1933 har det i svensk lagstiftning funnits krav på att uppgifter om ett passagerarfartygs stabilitetsförhållande ska utredas och information om detta inges till myndigheten. Detta omfattade alltså endast stabilitet i oskadat skick. Mer specificerade krav på dokumentation av stabiliteten på last- och passagerarfartyg kom först 1983 och då omfattade de både intakt- och skadestabilitet. Internationellt har det sedan SOLAS 1929 funnits krav på att passagerarfartyg i internationell trafik ska krängas och stabiliteten fastställas. Denna information behövde inte godkännas av Administrationen utan skulle enbart fungera som vägledning för besättningen. SOLAS 1948 innebar att denna information skulle delges Administrationen och detta gällde då både lastoch passagerarfartyg. 1960 tillkom krav på skadekontrollplaner. I dagens version av SOLAS finns ett fåtal specificerade dokumentationskrav samt kravet att dokumentationen ska vara godkänd av Administrationen. Hänvisning finns även till rekommendationerna i Intaktstabilitetskoden. Passagerarfartygsdirektivet trädde i kraft 1998 och bygger på kapitel II-1 i SOLAS. Angående dokumentation innehöll det inga nya krav som inte redan fanns i svenska författningar. Sjöfartsverket har tidigare införlivat hela direktivet i en samlad föreskrift, SJÖFS 2000:3, vilken uppdaterades genom SJÖFS 2002:17. Enligt ett internt beslut ändras detta, istället kommer reglerna uppdelas på respektive fackområde och reglerna för dokumentation återfinns istället i denna bilaga. Genom fiskefartygsdirektivet, som gäller fiskefartyg med L!24m och som är byggda 1999 eller senare, infördes krav på ytterligare ett lastfall som skulle redovisas samt förutsättningar för aktuella lastfall. Vidare krävdes att fiskefartyg ska vägas och krängas vart tionde år. Sjöfartsverket har tidigare införlivat hela direktivet i en samlad föreskrift, SJÖFS 1999:27, vilken uppdaterades genom SJÖFS 2002:16. På samma sätt som för passagerarfartygsdirektivet återfinns reglerna angående dokumentation för fiskefartyg i denna bilaga. Genom att MARPOL införde krav på intaktstabilitet för fartyg kölsträckta 1999 eller senare innebar det också i vissa fall krav på dokumentation av operationella procedurer för att säkerställa att intaktstabilitetskriterierna är uppfyllda för alla konditioner.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Parallelluppställning Nedan följer parallelluppställningar mellan svenska författningar och de internationella regelverken SOLAS, Intaktstabilitetskoden och fiskefartygsdirektivet. Tabellerna visar hur de internationella förlagorna är införlivade i svenska författningar. Förklaring av tabeller Tabellerna utgår från de internationella förlagorna. Till varje aktuell regel finns angivet var den är införlivad i föreskriften tillsammans med kommentarer som närmare beskriver skillnader i kod/direktiv och föreskriften. Observera att tabellerna inte strävar efter att vara heltäckande, utan snarare som korta sammanfattningar för att lättare kunna jämföra de internationella förlagorna med föreskriften. SOLAS Vad är skillnaden mellan SOLAS kap II-1 och bilaga 9 i SJÖFS 2006:1? SOLAS kapitel II-1 innehåller ett fåtal specificerade dokumentationskrav angående skadestabilitet samt generella krav på att dokumentationen ska vara godkänd av Administrationen och tillräcklig för att befälhavaren enkelt ska kunna få vägledning om fartygets stabilitet. Hänvisning görs till rekommendationerna i Intaktstabilitetskoden. Bilaga 9 innehåller de krav som finns i SOLAS II-1 angående dokumentation men är mer detaljerad för att ange vilken nivå som krävs för att dokumentationen ska anses tillräcklig. Se även parallelluppställning för IS-koden. SOLAS kap.ii-1 Reg 22 1 Regel 3 Var är regeln införlivad? 2 Regel 3.11 och 3.13 Kommentarer/svenska tolkningar 3 Regel 3.14 För fartyg med L<24m finns viss lättnad. 4 Regel 10.1 Tredje fartyget i en serie kan medges undantag från krav på krängningsprov. 5 Regel 10.3 Reg 23 Regel 4.4.4.8 och 15 Omfattar passagerarfartyg i fartområde D eller vidsträcktare fart. Reg 23-1 Regel 4.4.4.8 och 15 Omfattar torrlastfartyg i fartområde A och B. Hänvisning till MSC/Circ.434 och 919. Reg 25-8 1 Regel 3 och 4.4 2 Regel 4.4.4.8 och 15 3 Regel 4.4 Bilaga 9 (Dokumentation och verifiering) 53

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 9 (Dokumentation och verifiering) 54 Intaktstabilitetskoden Vad är skillnaden mellan Intaktstabilitetskoden och bilaga 9 i SJÖFS 2006:1? Rekommendationerna angående dokumentation av fartygs stabilitet i IS-koden är generella och inte lika omfattande och detaljerade som kraven i bilaga 9. IS-koden innehåller vissa operationella rekommendationer till befälhavare vilka inte är införda i föreskriften. IS-koden Res.A.749(18) Kapitel 1 Var är regeln införlivad? Kommentarer / Svenska tolkningar Regel 1.1-1.3 -del 1 & 2 kap. Tillämpning och definitioner återfinns i -del. Kapitel 2 Regel 2.1 Regel 3 Bilagan innehåller mer detaljerad information om antal, tidpunkter för inlämning, innehåll, etc. än vad IS-koden gör. Dokumentation ska vara på antingen svenska eller engelska. Förenklad dokumentation enligt regel 4, punkt 9. Regel 2.2 Regel 4 Rekommendationerna tillämpas och lastdatorer får bara användas som komplement till stabilitetsboken. Dock behöver inte hård- och mjukvara vara godkänd av Sjöfartsinspektionen, men det rekommenderas att de är typgodkända samt certifierade av en erkänd organisation. Standardlastfall ska överrensstämma med lastfall i stabbok. Utskrifter från tidigare kontroller ska finnas ombord. Lastdatorer bör dessutom uppfylla och kontrolleras enligt MSC/Circ.836 och 891. Regel 2.3 Regel 4.1, 4.8.14 Sammanfattning av fartygs begränsningar gäller alla fartyg. och 4.8.7 Regel 2.4 Regel 4.2 Hänvisning till bilaga 3, regel 3.14. Regel 2.5 Regel 4.7 Inkluderar även hänvisning till regel 14. Regel 2.6 - Inte infört. Kapitel 3 Regel 3.1 Bilaga 4 Regel 3.2 Bilaga 4 Regel 3.3 Regel 11 3.3.7.2.3 tillämpas inte. Regel 3.4 Regel 7 Regel 3.5 Regel 7 Personvikt alltid minst 75 kg. Regel 3.6 Regel 8 För att slutna överbyggnader ska få räknas som deplacerande krävs utrymningsväg till ovanliggande däck, med vissa alternativ. Icke vädertäta överbyggnader får delvis räknas som deplacerande under vissa förutsättningar. Små öppningar behöver inte beaktas, om flödning av dessa inte resulterar i progressiv fyllning. Vi har inte detta direkt kopplat till flödesvinkeln. Kapitel 4 Regel 4.1 Regel 4.8, 7.2 och 8.5 Regel 4.2 Regel 7.7.4 4.1.4 och 4.1.6-8 införda. Operationella rekommendationer är inte införda. Regel 4.3 - SPS-koden innehåller inte specificerade dokumentationskrav. Regel 4.4 Regel 4.8.11-13 Hänvisning till Spannmålskoden för vissa fartområden. Regel 4.5 Regel 7.2 och 7.5 Regel 4.6 - Dokumentationskrav för MODU inte specificerade. Dock ska de visa att de uppfyller intaktkrav enligt bilaga 4 som hänvisar till MODU-koden.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 IS-koden Res.A.749(18) Var är regeln införlivad? Kommentarer / Svenska tolkningar Regel 4.7 Regel 4 och 7 Bilagan innehåller mer omfattande krav än IS-koden. Regel 4.8 - Varken IS-koden eller bilaga 9 innehåller specificerade dokumentationskrav för DSC. Regel 4.9 - Innehåller inte specificerade dokumentationskrav för containerfartyg L<100m. Regel 4.10 - Bilagan innehåller inte specificerade dokumentationskrav för HSC. Se SJÖFS 2000:2. Kapitel 5 Regel 5.1 Regel 12 Regel 5.2 Regel 12 Regel 5.3 Regel 12 Enskild bedömning av när nedisning ska beaktas, vilket kan innebära större område än gränser enligt 5.3.2. Utrustning för borttagning av is inte infört. Allmän information angående nedisning inte infört. Regel 5.4 Regel 12 OSV-fartyg: se fiskefartyg regel 5.3 ovan. Regel 5.5 - Inga specifika dokumentationskrav för DSC införda. Kapitel 6 Regel 6.1-6.9 - Se bilaga 2 eller 5. Kapitel 7 Regel 7.1 Regel 3 Tredje systerfartyget kan medges undantag från krängningsprov. Fiskefartyg ska vägas och krängas vart tionde år. Regel 7.2 -del Tillämpliga definitioner återfinns i -del. Regel 7.3 Regel 10 Notifiering inte infört i föreskrift, men tillämpas i praktiken för större fartyg. Krängning mellan 1 och 3 grader tillämpas. Minst två vinkelmätningsinstrument krävs då L>50m. Regel 7.4 - Inte infört i föreskrift, men tillämpas i praktiken för större fartyg. Regel 7.5 Regel 3 och 10 Riktlinjer för krängningsprocedur inte införda, men tillämpas i praktiken. Regel 7.6 - Information angående krängningsprov för MODUs inte infört. Regel 7.7 Regel 10 För pråmfartyg och vägfärjor kan medges att detaljerade beräkningar av tyngdpunkt ersätter krängningsprov. Annex Annex 1 Regel 10 Hänvisning till Annex 1 infört. Bilaga 9 (Dokumentation och verifiering) 55 Annex 2 - Inte infört, operationella rekommendationer. Annex 3 - Inte infört. Kommer sannolikt att tas bort i uppdaterad IS-kod.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 9 (Dokumentation och verifiering) 56 Fiskefartygsdirektivet Vad är skillnaden mellan fiskefartygsdirektivet och bilaga 4 i SJÖFS 2006:1? Kraven i fiskefartygsdirektivet återfinns i föreskriften. Dock går föreskriften in mer i detalj och specificerar t.ex. kriterier för särskilda fiskemetoder. Föreskriften har även krav på stabilitetsvidd och för fartyg L<24m krav på GZ vid stor krängningsvinkel. Fiskedirektiv Kapitel III Var är regeln införlivad? Regel 1 Regel 1 - Kommentarer / Svenska tolkningar Regel 2 Regel 4.2.1-2 Krav på 60 graders stabilitetsvidd, med tillägg för L<24 m i fartområde C eller mer vidsträckt fart som har GZ-krav vid 60 graders krängning. Regel 3 Regel 4.2.8 Regel 4 Regel 4.2.9 Kriterier finns för bomtrålning. Allmänna råd finns för sneddragning av trål. Regel 5 Regel 4.2.5 Väderkriteriet tillämpas enligt Intaktstabilitetskoden. Regel 6 Regel 4.2.10 - Regel 7-10 Se bilaga 9 - Regel 11 Regel 4.2.7 - Regel 12 Se bilaga 3 - Regel 13 Regel 1 & bilaga 3 - Regel 14 Se bilaga 7 - Vad gäller för äldre fartyg? Det vanligaste är att äldre fartyg ska uppfylla de regler som gällde då fartyget byggdes. Avsikten med tabellen nedan är att visa vad som gäller för fartyg med avseende på byggnadsdatum. Fartygstyp Byggnadsdatum Svenska regler Kommentar Passagerarfartyg, inrikes resa, fartomr. A-D Före 1 september 1983 Mellan 1 september 1983 och 30 juni 1993 Mellan 1 juli 1993 och 30 juni 1998 SJÖFS 1983:21, SJÖFS 1993:3 eller fartygsspecifik bedömning. För fartyg som inte har stabilitetsdokumentation utförd enligt 1983:21 eller 1993:3 kan denna godtas om den anses tillräcklig. Enligt övergångsregler för bilaga 4 ska fartyg utan dokumentation uppfylla bilaga 4 och 9 vid första besiktning som inträffar efter 29 februari 2008. För passagerarfartyg i fartområde C med 30 passagerare eller mer, och i fartområde D med 60 passagerare eller mer, skall annan dokumentation än intaktstabilitet vara utförd i enlighet med bilaga 9. SJÖFS 1983:21 För passagerarfartyg i fartområde C med 30 passagerare eller mer, och i fartområde D med 60 passagerare eller mer, skall annan dokumentation än intaktstabilitet vara utförd i enlighet med bilaga 9. SJÖFS 1993:3 För passagerarfartyg i fartområde C med 30 passagerare eller mer, och i fartområde D med 60 passagerare eller mer, skall annan dokumentation än intaktstabilitet vara utförd i enlighet med bilaga 9.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Bilaga 9 (Dokumentation och verifiering) 57 Passagerarfartyg, inrikes resa, fartomr. A-D Mellan 1 juli 1998 och 31 december 2002 SJÖFS 2000:3 Fiskefartyg L!24m 1 januari 2003 eller senare Före 1 september 1983 Mellan 1 september 1983 och 30 juni 1993 Mellan 1 juli 1993 och 31 december 1998 Mellan 1 januari 1999 och 31 december 2002 1 januari 2003 eller senare SJÖFS 2002:17 SJÖFS 1983:21, SJÖFS 1993:3 eller fartygsspecifik bedömning. SJÖFS 1983:21 SJÖFS 1993:3 SJÖFS 1999:27 SJÖFS 1999:27 och SJÖFS 2002:16 Se övriga fartyg. Övriga fartyg Före 1 september 1983 Mellan 1 september 1983 och 30 juni 1993 1 juli 1993 eller senare SJÖFS 1983:21, SJÖFS 1993:3 eller fartygsspecifik bedömning. SJÖFS 1983:21 SJÖFS 1993:3 För fartyg som har stabilitetsdokumentation som inte är utförd enligt 1983:21 eller 1993:3 kan denna godtas om den anses tillräcklig. Enligt övergångsregler för bilaga 4 ska fartyg utan dokumentation uppfylla bilaga 4 och 9 vid första besiktning som inträffar efter 29 februari 2008. Vilka IACS UI bör tillämpas? International Association of Classification Societies (IACS) är en samarbetsorganisation bestående av de största klassificeringssällskapen. IACS gör bland annat gemensamma tolkningar, så kallade unified interpretations (UI), av internationella konventioner och koder. Nedan följer en förteckning över de UI som berör intaktstabilitet, samt om Sjöfartsinspektionen anser att dessa bör tillämpas. IACS gemensamma tolkningar LL Nr. Ämne ICLL Reg. Ska tolkningen tillämpas? ICLL ICLL + prot. 88 ICLL + prot. 88 + MSC.143(77) Kommentar 45 Stabilitetsinformation 10 Nej Nej Nej Vilken stabilitetsinformation som ska presenteras framgår av tolkningarna till bilaga 9. 59 Rännstensjärn, länsportsarrangemang och intaktstabilitet 61 Korrektion för fri vätskeyta 26 Ja Ja Ja* * Tolkningen är inarbetad i MSC.143(77). 10.2 LL45 Ja Ja Ja Dessa är med i IS-koden och därmed införda i föreskrift. Dock med några ändringar som kommer i och med nya IS.koden.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Fiskefartygsdirektivet 58 Fiskefartygsdirektivet Hur har reglerna i fiskefartygsdirektivet tagits omhand? Allmänt Fiskefartygsdirektivet har införlivats i svenska föreskrifter genom SJÖFS 1999:27, och dess ändringar genom SJÖFS 2002:16. Men med anledning av att Sjöfartsinspektionen arbetar för att föreskrifterna främst ska indelas efter fackområde flyttas de delar av direktivet som behandlar skrovkonstruktion, stabilitet och fribord till SJÖFS 2006:1. Parallelluppställning Nedan följer en parallelluppställning mellan fiskefartygsdirektivet, med gällande ändringar, och svenska författningar. En parallelluppställning visar hur den internationella förlagan är införlivad i svenska författningar. Direktiv innehåller inte bara regler som ska tillämpas av tredje man utan även regler och anvisningar för Sjöfartsinspektionen. Detta är anledningen till att allt inte är införlivat i svenska författningar. Fiskefartygsdirektivet hänvisar till Torremolinosprotokollet när det gäller de tekniska reglerna, varför kapitelindelning och regelnummer härstammar därifrån. Även SJÖFS 1999:27 har samma kapitelindelning och numrering. Vad är skillnaden mellan fiskefartygsdirektivet och SJÖFS 2006:1? Den svenska föreskriften innehåller två särkrav i förhållande till fiskefartygsdirektivet. Dels krävs automatiska tillslutningsanordningar till luftrören, dels krävs 60 graders stabilitetsvidd. Fiskefartygsdirektivet SJÖFS 2006:1 Kap. Reg. Ämne Bil. Kap/ Del Reg. I 1 Tillämpning - 1 1-9 del kap. 2* Definitioner - 2 1 del kap. 3 Undantag - 1 17 del kap. 4 Likvärdig utrustning - 1 17 del kap. 5 Reparation, ändring - 1 13 och ombyggnad del kap. 6* Besiktning Omfattas inte av denna föreskrift 7 Utfärdande av Omfattas inte av cerifikat denna föreskrift 8 Annan stats Omfattas inte av utfärdande av denna föreskrift certifikat 9 Certifikatets Omfattas inte av giltighetstid 10 Certifikatets varaktighet och gilitighet denna föreskrift Omfattas inte av denna föreskrift II 1* Konstruktion 3-3, 5 2* Vattentäta dörrar 3-3 3 Skrovuppbyggnad 3-3 5-10.2 Kommentarer Punkt 2 handlar om arbetsmiljö och ingår därför inte i SJÖFS 2006:1.

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 4 Vädertäta dörrar 3-9, 11, 12 Sista meningen i punkt 1 handlar om arbetsmiljö och ingår därför inte i SJÖFS 2006:1. 5* Lastrumsöppningar 5-10.2 försedda med träluckor 6 Lastrumsöppningar 5-10 försedda med andra luckor än träluckor 7 Öppningar till 5-11 maskinrum 8 Övriga öppningar i 5-12 däck 9* Ventilatorer 5-13 10 Luftrör 5-14 Särkrav: Tillslutningsanordningarna ska vara automatiska. 11 Pejlanordningar 3-3.7 12* Ljusventiler i 5-18 bordläggning och fönster 13 Intag och överbordanslutningar 5-16 14 Länsportar 5-19 15* Ankrings- och förtöjningsutrustning Omfattas inte av denna föreskrift 5-16.3.10 16 Arbetsdäck inom en sluten överbyggnad 4-4.2.7 Punkt 4, 5 och 6 handlar om arbetsmiljö och ingår därför inte i SJÖFS 2006:1. 17 Åmning 3-3.8 18 Tankar för fisk i kallt (RSW) eller kylt (CSW) havsvatten 3-3.6 Punkt 1 handlar om arbetsmiljö och ingår därför inte i SJÖFS 2006:1. III 1* Allmänt 4 & 9 Allmän hänvisning till bilaga 4 och 9. 2* Stabilitetskriterier 4-3 & Särkrav: Krav på 60 graders stabilitetsvidd. 4.2 3-3.9.1 9-4.2.5 3 Vatteninträngning i 4-4.2.8 lastrum för fisk 4* Särskilda 4-4.2.9 fiskemetoder 5 Hård vind och svår 4-3.4 rullning 6 Vatten på däck 4-4.2.10 7 Lastfall 9-7.4 8* Nedisning 4-3.1.6 9-12 9* Krängningsprov 9-3 & 10 10 Stabilitetshandlingar 9 - Allmän hänvisning till bilaga 9. 11 Flyttbara skott för fångsten 4-4.2.7 Andra meningen täcks in av de allmänna konstruktionskraven i bilaga 3. 12* Boghöjd 5-8 13 Maximalt tillåtet 5-7 djupgående 14* Indelning och stabilitet i skadat skick 7-11 * Regeln är ändrad genom SJÖFS 2002:16 Fiskefartygsdirektivet 59

Vägledning till SJÖFS 2006:1 rev. 2006-02-09 Fiskefartygsdirektivet 60 Vad gäller för äldre fartyg? Avsikten med tabellen nedan är att vissa vad som gäller för fartyg med avseende på byggnadsdatum. Byggnadsdatum Direktiv Svenska regler Kommentar Före 1 januari 1999 1997/70/EG SJÖFS 1999:27 Direktivet innehåller retroaktiva krav men inte inom området skrovkonstruktion, stabilitet eller fribord. Mellan 1 januari 1999 och 31 1997/70/EG SJÖFS 1999:27 december 2002 Mellan 1 januari 2003 och 28 februari 2006 1 mars 2006 eller senare 1997/70/EG + 200/35/EG 1997/70/EG + 200/35/EG SJÖFS 1999:27 + SJÖFS 2002:16 SJÖFS 2006:1

Vägledning till SJÖFS 2006:1 APPENDIX 61 rev. 2007-10-09 Lista över kompletterande stöddokument APPENDIX Lista över kompletterande stöddokument Nedanstående lista hänvisar till kompletterande dokument som kan användas som stöd vid tillämpningen av SJÖFS 2006:1 1 Figurer med nationella fribordskrav för olika fartområden (för fartyg som inte omfattas av ICLL). 2006-02-08 2 Tillämpning av alternativa stabilitetskriterier. 2006-02-08 3 Riktlinjer för stabilitetsdokumentation. 2006-02-08 4 Redovisning av pejl och ullage. 2006-02-08 5 Redovisning av skadestabilitetsberäkningar. 2006-02-08 6 Mall för rapport från vägning och krängning. 2006-02-08 7 Luftrör i samband med fribord och stabilitet, 2006-03-29 8 Permeabilitet och stålavdrag. 2006-03-24 9 Fribordsplan. 2006-03-24 Bilaga 1: Exempel på enkel fribordsplan Bilaga 2: Example for a SOLAS class vessel, newbuildings over 24 m in length or similar 10 Blockkoefficient C B. 2006-03-24 11 Flödningsvinkel (& krängningsvinkel). 2006-03-24 12 Dödvikt. 2006-03-24 13 MARPOL Reg. 27 (former 25A) 14 Skadelängd och kollisionsskott 15 Fribordsdokumentation

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Exempelfigurer - Fribord (nationellt) rev. 2006-02-08

Tillämpning av alternativa stabilitetskriterier rev. 2006-02-06 sid 1 (2) Tillämpning av alternativa stabilitetskriterier (SJÖFS 2006:1 bilaga 4) Fartyg som omfattas Nedanstående fartyg har möjlighet att tillämpa alternativa stabilitetskriterier som återfinns i bilaga 4 punkt 2. Detta gäller oavsett skrovform och arrangemang. Passagerarfartyg i fartområde E oavsett längd Passagerarfartyg i fartområde D med L LL < 24 m samt vägfärjor oavsett längd Övriga fartyg i fartområde E och D oavsett längd Definitioner Stabilitetsvidd - intervallet i krängningsvinkeln för ett fartyg från jämviktsläget till den krängningsvinkel då den rätande hävarmen (GZ) blir noll eller till flödningsvinkeln, om den är mindre. Flödningsvinkel - den minsta krängningsvinkeln vid vilken en flödningsöppning når vattenytan. Små öppningar behöver inte beaktas, om flödning av dessa inte resulterar i tilltagande fyllning. Flödningsöppning - en öppning ovanför vattenlinjen, som inte kan tillslutas vädertätt och genom vilken fartyget vid krängning kan flödas. Kriterier Som alternativ till de generella intaktstabilitetskriterierna kan följande kriterier tillämpas: 2.1 GZ max får inträffa vid en krängningsvinkel som är mindre än 25, dock inte mindre än 15, om den dynamiska stabiliteten (e) är minst [0,055+0,001(30 -!)] mrad räknat till!, där! är den minsta av vinklarna för GZ max och vinkeln för halva stabilitetsvidden. Om GZ max inträffar vid en krängningsvinkel som är större än 30 skall den dynamiska stabiliteten (e) vara minst 0,055 mrad räknat till!, där! är den minsta av vinklarna för GZ max och vinkeln för halva stabilitetsvidden. 2.2 Begynnelsemetacenterhöjden (GM 0 ) skall vara minst 0,15 meter. 2.3 För öppna fartyg skall stabilitetsvidden vara minst 40. 2.4 Som alternativ till punkt 1 och 2 kan följande kriterier tillämpas: 1 Den dynamiska stabiliteten skall vara minst 0,08 mrad räknad till vinkeln för GZ max eller flödningsvinkeln! f om denna är mindre. 2 För slutna fartyg skall stabilitetsvidden vara: L LL! 100 m 20 L LL " 150 m 15 100 < L LL < 150 m 20-0,1(L LL -100)

Tillämpning av alternativa stabilitetskriterier rev. 2006-02-06 sid 2 (2) Exempel Här följer ett exempel för ett passagerarfartyg med flödesöppning som flödar vid ca 26 och GZ max som inträffar vid ca 29. Fartyget är slutet och ska trafikera fartområde E. Längden är 40 m. Eftersom flödningsvinkeln är mindre än krängningsvinkeln då den rätande hävarmen blir noll styrs stabilitetsvidden av flödningsvinkeln och är enligt definitionen 25.9. 0.5 GZmax= 29.2 0.4 GZ (m) 0.3 0.2 0.1!f/2 = 13.0!f = 25.9 0.0 0 10 20 30 40 50 60 70 stabvidd = 69.6 krängningsvinkel Beräkning enligt 2.1 och 2.2 Den dynamiska stabiliteten (e) ska räknas till den mindre av vinklarna för GZ max (29.2 ) och vinkeln för halva stabilitetsvidden (25.9/2!13 ). Detta innebär att den dynamiska stabiliteten ska räknas till 13 och uppfylla följande krav: e " 0.055 + 0.001(30-13) = 0.072 mrad. I detta fall är arean under GZ-kurvan (e) ca 0.034 mrad upp till krängningsvinkeln 13 varför fartyget inte klarar detta kriterium. Beräkning enligt 2.4 Den dynamiska stabiliteten (e) ska räknas till den mindre vinklarna för GZ max (29.2 ) och flödningsvinkeln (25.9 ). Detta innebär att den dynamiska stabiliteten ska räknas till ca 26 och vara minst 0.08 mrad. I detta fall är arean under GZ-kurvan (e) ca 0.11 mrad upp till 26, dvs. detta kriterium är uppfyllt. Kravet på stabilitetsvidd är att den ska vara minst 20 för fartyg med L LL # 100 m. Som beskrivits ovan är stabilitetsvidden 25.9 och fartyget uppfyller således även detta krav. Slutsats Slutsatsen är att fartygets stabilitets kan godkännas enligt dessa kriterier. Notera dock att eftersom det är ett passagerarfartyg ska det även uppfylla krav på maximal krängning pga. passagerare och gir.

Riktlinjer för stabilitetsdokumentation rev. 2006-02-06 sid 1 (3) Riktlinjer för stabilitetsdokumentation (SJÖFS 2006:1 bilaga 9) Syftet med tabellen nedan är att ge en bild av vilket innehåll som krävs för stabilitetsböcker för olika fartyg. Observera att detta är riktlinjer och mer eller mindre dokumentation kan krävas i det enskilda fallet. Allmänt X - redovisas (X) - redovisas om tillämpbart, se kommentar R - rekommenderad redovisning E<12pass D ~100pass SOLAS Kommentar Generellt angående dokumentationen Dokumentationen ska vara användarvänlig. X X X Vedertagna definitioner ska användas. Förkortningar som inte är vedertagna ska vara förklarade. Innehållsförteckning X X X Datum / version / revision X X X Det ska vara möjligt att särskilja olika versioner. Ansvarig / kontaktperson Kontaktuppgifter ska finnas till person/företag som gjort X X X boken. Den ska vara undertecknad av den som ansvarar för att rapporten är korrekt. Skrovmodellfil R R R Komplement till stabilitetsbok, t.ex. NAPA.-fil Sammanfattning Summering av fartygets stabilitets- & fribordsbegränsningar. Grunddata Allmänna fartygsdata Generalarrangemang Tankplan Utrymmens användning & läge Permanent barlast Åmningsritning Kapacitetstabeller Pejltabeller X X X X X X X X X X X X X X X (X) (X) (X) X X X X X (X) (X) X Syftet med sammanfattningen är att tydligt & kortfattat visa fartygets begränsningar m.a.p. stabilitet. Begränsningar som maxlast, lastfördelning, djupgående, max kranlyft, motfyll, krav tankfyllnad, trim, permanent barlast, etc. ska redovisas i klartext. Tabellsammanställning av lastfall ska inkluderas. Ska även inkludera vilka stabilitetsregler fartyget uppfyller samt KGmax-kurva eller hänvisning till var den finns i boken. Namn, varv, byggnr, byggår, ombyggnadsår, ftg-typ, klassbeteckning (t.ex. SE-E), registerbeteckning, brutto, huvuddim, max djupgående, dödvikt. Skalenligt och aktuellt. Åtminstone sidovy och samtliga däck. Bra även med förlig/akterlig vy. Spantindelning. Läge på tankar ska framgå (x, y, z). Inga tankar ska utelämnas. Måste vara skalenlig. Om fartyget endast har ett fåtal tankar kan de visas på GA. Utrymmen såsom maskinrum, lastrum, förråd, besättning, pass, fast inredning, etc. Detta kan vara markerat på GA. Om perm.barlast finns ska vikt, typ och placering redovisas. Ritning alternativt beskrivning. Foto bra alternativ om svårt att få in på ritning eller beskrivning. Åmningarnas läge i förhållande till BL och perpendiklar. Ska visa "as built". När åmning ersätts av referenspunkter ska dessa finnas väl dokumenterade. Finns åmningar på E<12pass ska även åmningsritning finnas. Volym & tp för last, DO, FW, barlast, förråd, etc. Tankar avsedda för vätska redovisas som funktion av fyllnadsgrad i lämpligt intervall. Ska inkludera yttröghetsmoment för tankar av väsentlig storlek. För mycket små tankar räcker redovisning av volym och tp för full tank. Ska finnas för alla tankar av väsentlig storlek där fyllnadsgraden bestäms genom pejling. Egenviktsfördelning (X) (X) Lastftg >100m elller om viktigt för fartygets konstruktion. Hydrostatiska data Depl, KM, LCB för aktuellt trimintervall. LCF, MCT, TPcm för nolltrim. Redovisas upp till väderdäck i lämpligt intervall. X X X Ska redovisas för den densitet som fartyget avses operera i, bör dock redovisas för både fw och sw eftersom fartyg ofta flyttas. BL till uk köl ska vara tydligt. KN- eller MS-data (Pantokarener) X X X 0, 5, 10, 15, 20, 30, 40, 60 grader. (+12 för spannmål), Ska åtminstone täcka det trimintervall som lastfallen ligger inom. Flödningsvinklar ska redovisas. Fartyget ska antas trimma fritt vid krängning.

Riktlinjer för stabilitetsdokumentation rev. 2006-02-06 sid 2 (3) Definition av koordinatsystem Linjeritning X X X X X X Syftet är att definiera relationen mellan koordinatsystem, skrovgeometri och referenspunkter. Baslinje, uk köl, AP, FP, midskepps och referens för långskepps- & tvärskeppskoordinater ska framgå. Relation mellan långskeppskoordinatsystemet och byggspant. Marginallinje om krav på skadestabilitet. Ska inkludera spantruta. Bör ange skrovgeometrins ursprung ex. avmätning efter ombyggnad eller ursprunglig linjeritning. Datorplottad spantruta Ritning/beskrivning av vad som är deplacerande i stabilitetsberäkningar (skrovmodell). X X X Intaktstabilitet (X) (X) Ska finnas om beräkningarna är datorberäknade. Skrovgeometrins ursprung bör anges, ex. avmätning efter ombyggnad eller ursprunglig linjeritning. Beskrivning eller ritning av deplacerande delar som används som grund för beräkningarna.. Datorplot av skrovmodell om hydrostater och pantokarener är datorberäknade. Programvara och version ska framgå om datorberäknat. Sammanställning över lastfall R X X Djupg, trim, GM, KG, KGmax och begränsande kriterium. (+boghöjd för fiskeftg) Lastkonditioner innehållande: Allmänt om lastfall: Lastfall ska återspegla fartygets användningssätt. Lastfall ska räknas för den vattendensitet som är aktuell, denna densitet ska framgå. b) Skiss över lastfall R R X Visa last, barlast, bunkers, fw, flödesöppningar. c) Viktsuppställning X X X Vikter och tyngdpunkter för dödviktens komponenter. Yttröghetsmoment för fria vätskeytor d) Böjmoment och tvärkrafter (X) (X) Lastfartyg >100m eller om viktigt för fartygs konstruktion. e) Medeldjupg & djupg vid pp, trim, depl, depl.tp i Det ska framgå om djupgåenden är mallade eller till ukköl. X X X långskeppsled Maximalt djupgående bör även framgå. f) GMo Redovisas med hänsyn till fria vätskeytor. X X X Korrigeringen för fria vätskeytor ska framgå. g) GZ i) Jämförelse mot kriterier j) Nedisning KG- eller GM-gränskurva X X X X X X (X) (X) (X) Utrustning som påverkar stabiliteten. (X) (X) (X) Skadestabilitet Sammanfattning Sammanställning över skadefall Ritning på öppningar Ritning på rörsystem X X Ritning på vattentät indelning Uppgifter om utrymmen som vattenfylls vid skada X X X X X X X X X X X X Redovisas som både diagram & tabell, som funktion av krängningsvinkeln. Area under kurva bör redovisas. Flödesvinklar ska redovisas. Instruktion om GZ-kurva (vad flödesvinkel innebär) ska ingå. Beräknas med hänsyn till fria vätskeytor. Ska visa jämförelse mellan de kriterier som gäller och fartygets värden. Underlag för beräkning av kriterier för specifika fartygstyper, såsom passmoment, girmoment, vindmoment, sneddrag av fiskeredskap, ska redovisas. Moment och resulterande krängning bör ritas in i GZkurvan. Redovisas om fartyget trafikerar områden med risk för nedisning. Underlag för beräkning ska redovisas. Det ska tydligt framgå vad som är tillåtet/otillåtet område. Redovisas för det trimintervall som fartyget används i. Vid däckslast kan alternativt lastens maximala tp över däck anges. Kriterier som ligger till grund för kurvan ska anges. Aktuella lastfall bör vara markerade. Lyftanordningar, bogsering, ramper, fiskeredskap, antirullningstankar, etc. För separat skadestablitetsbok ska sammanfattningen av fartygets begränsningar också finnas först i denna bok. 1-comp, 2-comp, WOD, etc. Kriterier ska framgå, tillsammans med denna sammanställning eller på annat lämpligt ställe. Luftrör, vt-dörrar, ventilation & luckor samt öppningar genom vilka progressiv flödning kan ske, både utvändigt och invändigt. För varje öppning skall typ av tillslutningsanordning anges. Visa de rörsystem, vilka vid skada kan leda till att oskadade utrymmen vattenfylls. Placering (med måttangivelse) av vattentäta skott, dörrar och däck samt typ av dörrar och manövreringsanordningar. (WT integrity plan) Koordinatbeskrivning/tankbegränsningar samt uppgifter om antagna permeabiliteter. Skadefall innehållande: a) Skiss på skadade utrymmen & placering X X Flytläge bör framgå. b) GZ-kurvor efter skada X X Värden i GZ-kurva kan tabelleras. c) Krängning p.g.a. pass, livbåt & vind Indata för yttre moment ska redovisas. (X) (X) Gäller passagerarfartyg. d) Djupgående & trim före & efter skada. X X e) Uppgift om öppningars läge i förhållande till flytvattenlinjen. X X För passagerarfartyg även marginallinjens läge i förhållande till flytvattenlinjen.

Riktlinjer för stabilitetsdokumentation rev. 2006-02-06 sid 3 (3) KG- eller GM-gränskurva X X Ska även redovisa kombinerad skade- & intaktkurva. Redovisas för det trimintervall som fartyget används i. Ska visa vilka kriterier som är begränsande. Aktuella skadefall bör vara markerade. Det ska tydligt framgå vad som är tillåtet/otillåtet område. Skadekontrollplan & manual Skadekontrollritning Information om motfyllnadsarrangemang Vägnings- och krängningsrapport (X) (X) X (X) (X) X Gäller pass > D, torrlast > B. Redovisas enligt beskrivning i föreskrift samt MSC/Circ.919. Gas- & kemikalietankfartyg. Ska visa läge för stängningsanordningar & anordningar för korrigering av eventuell slagsida samt info om hur de används. När det måste användas samt hur dessa används. Tid för att motfylla ska anges, beräkning av detta ska visas. Plats och datum Allmänt vid krängningsförsök: X X X Foton av vikter, förflyttningar, åmningsavläsning, pendel etc. är bra komplement. Väder- och vågförhållanden X X X Närvarande / underskrift X X X Uppmätta djupgåenden och vattnets densitet X X X Vattnets temperatur ska anges. Beräkning av deplacement X X X Djupgåendeavläsningar ska redovisas. Krängningsförsök med krängande moment och uppmätta krängningar X X X Typ av vikt för krängning ska anges. Rapport från kontrollvägning av vikter ska ingå. Felanalys bör ingå. Beräkning av egenvikt X X X Tillkommande och avgående vikter ska framgå. Detaljerad definition av egenvikten X X X Vad som ingår i egenvikten ska framgå. Beräkning av fartygets stabilitet Exempel på beräkning av lastkondition X X Instruktion och formulär för beräkning av: Deplacement och viktstyngdpunkt X X Trim och djupgående X X Korrektion för fria vätskeytor X X Korrigerat KG, alternativt GM X X Allmänna upplysningar till befälhavaren Allmänna åtgärder för att förhindra kapsejsning X X X Standardtext enligt föreskrift, eller motsvarande. Stabilitet vid operationer som väsentligen kan När tillämpbart, t ex vid lastning/lossning, kranlyft eller (X) (X) (X) tråldrag. påverka fartygets stabilitet Instruktion om hur fria vätskeytor påverkar stabiliteten (X) (X) Instruktion om hur nedisning påverkar stabiliteten (X) (X) Information om hur sjögång påverkar stabiliteten (X) Om tankar med väsentliga fria vätskeytor. Information om hur minska påverkan av fria vätskeytor. Om risk för nedisning finns. Om fartygets stabilitet förändras väsentligt i sjögång. Se MSC/Circ.707 Övriga upplysningar Övrigt Fribord Fribordsplan (X) (X) (X) X X X Information om t ex: Rullnings- & krängningsdämpande system. Restriktioner om placering av last. Stabilitet vid lastförskjutning. Timmerdäckslast. Eventuella öppna vt-dörrar. Vikten av att alla öppningar är tillslutna (roropass) Inverkan av kranlyft. Dränering av utrymmen. Spannmålsstabilitet. Ska visa fribordsförhållanden. Inkludera dimensioner kopplade till fribordsreglerna, uppgifter om ljusöppningar, dörrar, nedgångskappar, luckor, maskinrumsventilation, ventilatorer, luftrör, länsportar & skrovgenomföringar. I sin enklaste form kan detta kan vara en tabell med hänvisning till numrerade öppningar på GA. Foton är bra komplement till dokumentationen.

Redovisning av pejl och ullage rev. 2006-02-06 sid 1 (1) Redovisning av pejl och ullage (SJÖFS 2006:1 bilaga 9) För att kunna fastställa och bedöma ett fartygs stabilitet måste alla tankar (inkl. torrtankar/voids) och slutna utrymmen ombord kunna pejlas. Detta görs för att bestämma hur mycket vätska en tank eller ett utrymme innehåller. Vanligtvis görs pejling genom manuell pejling, avläsning av nivårör eller genom fjärrpejling. Begrepp Pejlmått(sounding) vätskeytans höjd över en referensnivå i botten av tanken, inte nödvändigtvis vertikal eller rak. Ullagemått(ullage) vätskeytans nivå i en tank i förhållande till en referenspunkt över tanktopp. Volym- och tyngdpunktstabell Grunden för all bestämning av tankinnehåll är en volymtabell. Denna tabell är normalt beräknad för fartyget utan trim och slagsida och bör innehålla uppgifter om tyngdpunkter i x-, y- och z-led samt tröghetsmoment runt x- och y-axeln. Den kan utformas enligt följande: Name of Ship Compartment No. Name of Compartment Location: Frame x - y LEVEL VOLUME CENTRE OF GRAVITY MOMENT OF INERTI above above from Lpp/2 from CL above BL Long. Transv. BL bottom (m) (m) (m*3) (m) (m) (m) (m*4) (m*4) Z.ZZZ z.zzz VVV.V XX.XX YY.YY ZZ.ZZ Ixxx Iyyy Z.ZZZ z.zzz VVV.V XX.XX YY.YY ZZ.ZZ Ixxx Iyyy Z.ZZZ z.zzz VVV.V XX.XX YY.YY ZZ.ZZ Ixxx Iyyy Z.ZZZ z.zzz VVV.V XX.XX YY.YY ZZ.ZZ Ixxx Iyyy Z.ZZZ z.zzz VVV.V XX.XX YY.YY ZZ.ZZ Ixxx Iyyy Z.ZZZ z.zzz VVV.V XX.XX YY.YY ZZ.ZZ Ixxx Iyyy Pejl- och ullagetabeller Tabellerna innehåller vanligen endast uppgifter om volym och bör vara beräknade för olika trim. Om pejlröret är beläget i ena ändan av tanken kan trimmet har stor betydelse för den verkliga volymen. Pejltabeller för olika krängningar är ovanliga, men kan förekomma om det bedöms nödvändigt. För att tabellerna skall visa korrekta volymer skall pejlrörets koordinater vara uppmätta på plats och denna information skall utgöra indata för beräkningarna. I pejltabell bör även rörets längd anges, alternativt kan längden anges på den skylt som skall finnas på varje pejlrör. Fjärrpejling Fjärrpejlingar får inte utgöra underlag för volymbestämning vid vägningar och krängningsprov. Fjärrpejlingarna kan dock jämföras med de manuella pejlingarna varvid man får en uppfattning om deras tillförlitlighet. Dubbla sensorer anses vanligen inte ersätta kravet på pejlrör. Om sådant ändå har godkänts krävs dokumentation på sensorernas kalibreringar.

Redovisning av skadestabilitetsberäkningar rev. 2006-02-06 sid 1 (2) Redovisning av skadestabilitetsberäkningar (SJÖFS 2006:1 bilaga 6 och 9) Skadestabilitet skall redovisas enligt bilaga 9, regel 4.4 och gränskurva för KG eller GM enligt regel 4.4.7. Gränskurvor för intakt- o. skadestabilitet skall redovisas tillsammans. Om trimmet har en väsentlig inverkan på stabiliteten skall detta redovisas enligt regel 9.1. Enligt bilaga 6, regel 1.2 skall fartyget vid beräkning av skadestabilitet befinna sig under sämsta tänkbara driftförhållanden (notera pluralis). Tillämpning Om fartyget har KG max -kurvor för olika trim, skall även gränskurva för skadestabilitet presenteras för dessa trim. Sämsta tänkbara driftförhållanden kan för mindre fartyg där djupgåendet varierar relativt lite, säg maximalt 0,5 m, vara enbart en intaktkondition på maximalt djupgående med korrigerat KG. Fartyget skall i skadefallen normalt räknas med tomma tankar, dvs intaktkonditionen skall definieras med djupgående, trim och korrigerat KG. Skulle en 95% tankfyllning ge en ogynnsammare kondition skall detta beaktas. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att beräkna fartyget på ett något större djupgående och med ett högre KG för att ha marginaler i förhållande till framtida föreskrivna kontrollvägningar och/eller krängningsprov. En KG max -kurva kan då ha utseende som i figur 1. 4.5 intervalld 4.0 KG max 3.5 intakt tillåtet KG marginald läck Figur 1 3.0 3.0 3.2 3.4 3.6 3.8 djupgående

Redovisning av skadestabilitetsberäkningar rev. 2006-02-06 sid 2 (2) Kommentarertillfigur1: Fartyget har ett djupgående intervall mellan 3,0 och 3,5 m och man har valt att beräkna läckstabiliteten med 0,1 m marginal och med KG max 3,6 m. På djupgående över 3,4 m är intaktstabiliteten utslagsgivande. Enbart 0-trim redovisas i exemplet. Fartygets 4 lastkonditioner bör visas i diagrammet. Om det i exemplet skulle finnas lastkonditioner med mindre djupgående än 3,5 m, men med högre KG än 3,6 m, kan skadestabiliteten beräknas i fler punkter som valts konservativt utan att passningsräkna. Se figur 2. 4.5 intervalld 4.0 KG max 3.5 intakt tillåtet KG läck marginald 3.0 3.0 3.2 3.4 3.6 3.8 djupgående Figur 2 Om marginalerna är så små att passningsräkning krävs i ett större antal punkter kan detta naturligtvis göras.

Rapport vägning & krängning / mall sida 1 Rapport VÄGNING & KRÄNGNING FARTYGET stämpel Varvskonsulten Adress Ritn.nr.: Rev.nr.: Datum: ÅÅÅÅ-MM-DD Signatur: A.N.Other

Rapport vägning & krängning / mall sida 2 FARTYGET VÄGNING OCH KRÄNGNING YYYY-MM-DD Plats: Väder: Närvarande: Bestämning av deplacement: Uppmätta djupgåenden vid åmningar eller referenspunkter (m) *) Djupgående för BB = 0.000 m "- SB = 0.000 m medel = 0.000 m Djupgående midsk. BB = 0.000 m "- SB = 0.000 m medel = 0.000 m Djupgående akter BB = 0.000 m "- SB = 0.000 m medel = 0.000 m Trim = 0.000 m på aktern Placering av åmningar eller referenspunkter *) Annan information med anknytning till djupgåenden: För = 0.000 m akter om FP Lpp = 0.000 m Midskepps = 0.000 m för om AP Styrlast = 0.000 m baserad på Lpp Akter = 0.000 m för om AP Kölplåt = 0.000 m Korrektioner: Korrektion för = 0.000 m Korrektion akter = 0.000 m Korrigerat djupgående FP = 0.000 m Korrigerat djupgående AP = 0.000 m Trim = 0.000 m på aktern Djupgående midskepps = 0.000 m Medeldjupgående = 0.000 m Utböjning = 0.000 m Korrektion för sagging / hogging = 0.000 m Korrigerat medeldjupgående = 0.000 m Övrig information: *) Referenspunkter skall vara angivna i samma referenssystem som Trim- & Stabilitets Bok

Rapport vägning & krängning / mall sida 3 Beräkning av deplacement Hydrostaterna är datakörda och redovisade i tabellform för olika trim, daterade ÅÅÅÅ-MM-DD SW = 1.025 ton/m*3 Vattentemperatur = x.x C Spec. vikt vid 20.0 C = 0.000 ton/m*3 Spec. vikt vid x.x C = 1.0xx ton/m*3 Deplacement = 0.00 ton LCB från L/2 = 0.00 ton KMT = 0.00 ton Krängningsförsök Nr. Vikt Kräng. Krängning tg(fi) Depl.* GM moment Pendel 1, längd (m) 0.000 Pendel 2, längd (m) 0.000 medel tg(fi) Utslag fi tg(fi) Utslag fi tg(fi) (t) (tm) (m) (grad) (m) (grad) (m) 0 1 0.00 0.00 0.000 0.00 0.00000 0.000 0.00 0.00000 0.00000 0.00 0.00 2 3 4 5 6 7 8 GMmedel= 0.00 Beräknad metacenterhöjd G M = 00.00 m Korrektion för fri vätskeyta GG = 00.00 m Metacenterhöjd GM = 00.00 m Tvärskeppsmetacentrum KMT = 00.00 m Höjdtyngdpunkt VCG = 00.00 m Beräkning av egenvikt Vikt LCG Moment VCG Moment (t) (m) (tm) (m) (tm) Deplacement 0.00 0.00 0 0.00 0 Avgående vätskor 0.00 0.00 0 0.00 0 Avgående vikter 0.00 0.00 0 0.00 0 Tillkommande vikter 0.00 0.00 0 0.00 0 EGENVIKT 0.00 0.00 0 0.00 0

Rapport vägning & krängning / mall sida 4 DEFINITION av EGENVIKT EXEMPEL Egenvikten är fartygets vikt fullt utrustat och klart att avsegla. Vikten inkluderar ankare, kätting, trossar och wire enligt klassens fordringar, all specificerad utrustning som möbler, servis, köksinventarier, porslin och linne, fasta och lösa instrument för navigation, fullt utrustade verkstäder, huvud- och hjälpmaskineri i servicekondition, dvs med vatten och olja i rörsystemen, reservdelar enligt klassens fordringar. Följande ingår icke i egenvikten: Brännolja i förrådstankar, settling- och dagtankar, smörjolja i förråds eller dagliga förbrukningstankar, dricksvatten eller matarvatten i tankar, reservdelar utöver klassens fordringar, all proviant, besättning och dess tillhörigheter. Fartyget har en permanent barlast i form av 1.53 ton stålvikter placerade på TT mellan #25-37. Vikterna är fastsvetsade. DETALJERAD BERÄKNING av DEPLACEMENTET vid VÄGNING Bifoga datakörning eller redovisning av beräkning utgående från trimmade hydrostatiska data.

Rapport vägning & krängning / mall sida 5 REDOVISNING av TANKAR (Referenspunkter skall anges i samma referenssystem som Trim- & Stabilitets Bok) FARTYGET VÄGNING OCH KRÄNGNING ÅÅÅÅ-MM-DD Avgående vätskor LCG från #0 eller annan referenspunkt Tank Pejl Volym Dens. I Vikt LCG Lmom VCG Vmom Fri yta Anm. (m) (m*3) (t/m*3) (m*4) (t) (m) (tm) (m) (tm) (tm) Tank #1 00.00 00.0 0.00 0.0 0.00 0.00 0 0.00 0 0.00 Om enbart fyllda tankar redovisas skall kommentar nedan finnas Alternativt kan samtliga tankar listas och fyllning skall redovisas för varje tank eller markeras tom Totalt avgående vätskor 0.00 0.00 0 0.00 0 0.00 Kommentarer: Alla övriga tankar är pejlade och konstaterade tomma

Rapport vägning & krängning / mall sida 6 REDOVISNING av VIKTER (Referenspunkter skall anges i samma referenssystem som Trim- & Stabilitets Bok) FARTYGET VÄGNING OCH KRÄNGNING ÅÅÅÅ-MM-DD Avgående vikter LCG från #0 eller annan referenspunkt Beskrivning Vikt LCG Lmom VCG Vmom (t) (m) (tm) (m) (tm) 0.00 0.00 0 0.00 0 0.00 0.00 0 0.00 0 Totalt avgående vikter 0.00 0.00 0 0.00 0 FARTYGET VÄGNING OCH KRÄNGNING ÅÅÅÅ-MM-DD Tillkommande vikter LCG från #0 eller annan referenspunkt Beskrivning Vikt LCG Lmom VCG Vmom (t) (m) (tm) (m) (tm) 0.00 0.00 0 0.00 0 0.00 0.00 0 0.00 0 Totalt tillkommande vikter 0.00 0.00 0 0.00 0

Rapport vägning & krängning / mall sida 7 REDOVISNING av KRÄNGNING FARTYGET VÄGNING OCH KRÄNGNING ÅÅÅÅ-MM-DD KRÄNGNINGSVIKTER Vikt Nr. Vikt [ton] 1 2 Kommentar: 3 Vikterna är kontrollvägda, se bifogat protokoll ÅÅÅÅ-MM-DD 4 5 6 FÖRFLYTTNINGAR Nr. Riktning Vikt Nr. (markera med pil) BB SB 1!! 2 " " 3 4 5 6 7 8 minimum 8 förflyttningar SKISS över VIKTERNAS PLACERING

Rapport vägning & krängning / mall sida 8 FARTYGET VÄGNING OCH KRÄNGNING ÅÅÅÅ-MM-DD FÖRFLYTTNINGAR - VIKT & MOMENT Nr. Vikt Nr. Vikt Arm Moment (+/- d) [ton] [m] [tonm] [tonm] 1 0.00 0.00 0.00 Förflyttning mot SB är positiv (+) Förflyttning mot BB är negativ (-) GRAFISK PRESENTATION av KRÄNGNING för alla pendlar 0.08 Pendel 1 0.06 0.04 0.02 tan (fi) 0.00-0.02-0.04-0.06-0.08-30 -20-10 0 10 20 30 Krängande moment

# 7 LUFTRÖR STABILITET / FRIBORD Datum: 2006-03-29 Sida : 1 Tillslutningsanordningar ICLL kräver följande avseende regel 20 inkl. IACS tolkningar: Efter 2005-01-01 Luftrör skall ha automatiska tillslutningsanordningar. Efter 1980-01-01 - IACS tolkning LL49 Det skall finnas permanent monterade anordningar med vilka luftrören kan stängas vädertätt. Det skall finnas automatiska stängningsanordningar på luftrör om de doppas vid en krängning under 40 (eller mindre vinkel om stabilitetskrav medger detta). Träpluggar och strumpor godkänns inte som tillslutningsanordningar i läge 1 och 2. Dessa tolkningar gäller inte existerande fartyg / före 1980. Efter 1966 Det skall finnas permanent monterade anordningar med vilka luftrören kan stängas. SJÖFS 2006:1 kräver följande: Bilaga 2, regel 20 Luftrör skall ha automatiska tillslutningsanordningar. Bilaga 5, regel 14 Luftrör skall ha automatiska tillslutningsanordningar. Luftrör på fartyg i E- område behöver inte ha automatiska tillslutningsanordningar om de inte flödas innan krängning som styrs av stabilitetskrav. Luftrör till bränsletankar skall dock ha automatiska tillslutningsanordningar. Övergångsbestämmelser i SJÖFS 2006:1 Bilaga 2 SOLAS-fartyg Fartyg byggda mellan 1968-07-21 2004-12-31 får tillämpa SJÖFS 1974:A14 - Tillfredsställande, varaktigt fästade anordningar skall finnas för tillslutning av luftrörens öppningar. Bilaga 5 nationellt fribord Se föreskrift för detaljer vilka i princip refererar till SJÖFS 1974:A och SJÖFS 1993:3 sammanfattning för tillslutningsanordningar. Luftrör skall ha permanent fästade tillslutningsanordningar. I fribordsområde I krävs inga tillslutningsanordningar. (Fribordsområde I motsvarar fart i hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar).

LUFTRÖR STABILITET / FRIBORD Datum: 2006-03-29 Sida : 2 Sammanfattning av kravbild fartområde datum / regler tillslutningsanord. automatiska A 1933- krav - 1966- ICLL krav - 1974-06- 1974:A14 krav - 1980- IACS LL49 krav krav under 40 2005- MSC.143(77) krav krav 2006-03-01 SJÖFS 2006:1 krav krav B,C,D samma som för fartområde A E 2006-03-01 SJÖFS 2006:1 inget krav över 40 endast krav för bränsletankar- Kanal 1993-07-01 SJÖFS 1993:3 inget krav - Teknisk standard Det finns 2 olika typer av tillslutningsanordningar: automatiska Backventil av flottörtyp Strumpa av lämpligt material PV-ventiler på tankfartyg manuella Lock, vipplock Skruvanordning Huv Träplugg Kapell(huv) Strumpor Sjöfartsinspektionen kan godkänna strumpor av lämpligt material och längd för fartyg och fartområden enligt nedan. Som lämpligt anses mjuka följsamma och täta material vara. Kyla skall även beaktas vid denna bedömning. Lämplig längd kan vara rörets diameter * 4.5. Stumpor kan godkännas som automatiska tillslutningsanordningar på alla fartyg byggda innan 1980. Strumpor kan godkännas som automatiska tillslutningsanordningar på alla fartyg byggda 1980-01-01 2006-02-28 i fartområde C, D och E. Strumpor kan godkännas som automatiska tillslutningsanordningar på alla fartyg byggda efter 2006-03-01 i fartområde D och E.

LUFTRÖR STABILITET / FRIBORD Datum: 2006-03-29 Sida : 3 Träpluggar Träpluggar kan godkännas som tillslutningsanordningar på fartyg byggda innan 1980. De skall vara permanent fästade i kedja till luftröret. Sammanfattning av godkänd standard för strumpa och träplugg fartområde datum strumpa träplugg A,B,C,D,E Innan 1980 ok ok C,D,E 1980 - -2006-02-28 ok ej godkänd D,E 2006-03-01 - ok ej godkänd Intakt stabilitet Ovanstående bedömningsgrunder tillämpas vid beräkning av intakt stabilitet. Ett luftrör med automatisk tillslutning utgör inte en flödningsöppning. Skadestabilitet Vid skadestabilitet är en vädertät, automatisk tillslutning inte tillräcklig om ett luftrör i slutligt jämviktsläge hamnar under vatten. Detta luftrör skall därför betraktas som en flödningsöppning och utrymmet skall räknas som skadat även om det ligger utanför skadezonen. Ett luftrör med automatisk tillslutningsanordning kan för beräkning av skadestabilitetens GZ-kurva hanteras på samma sätt som vid intakt stabilitet, dvs luftröret ger inte progressive flooding. Vid beräkning av mellanliggande läge (intermediate stage) behandlas luftröret som vattentätt, dvs man räknar inte med progressive flooding i det temporära mellanläget. NAPA räknar på detta sätt och programmet medger inte en ändring av denna inställning.

# 8 PERMEABILITET och STÅLAVDRAG Datum: 2006-03-24 Sida: 1 Stålavdrag När man beräknar en volym använder man oftast begränsningar som motsvarar mallinjer. För botten på en tank bör man dock lägga den horisontella begränsningen över bottenplåt för att få en korrekt höjd i förhållande till baslinjen. Volymen skall vara noll vid tankbotten. Anledningen till detta är att normalt ligger mallinjen i underkant plåt om det inte är fråga om köl / plan botten. Den volym som man då får fram kan betecknas som mallad volym och beaktar sålunda icke internt stål. För att få en korrekt (verklig volym) behöver man dra ifrån det interna stålet. Volymen av detta stål kallas stålavdrag. För ett större fartyg (över 80 m) kan man generellt godta följande stålavdrag: o piktankar 3 % o lasttankar 1.5 2 % o bränsletankar 1.5 2 % o voids 1.5 2 % o maskinutrymmen 2 3 % Detta får anses vara en generell standard. Stålavdrag utöver dessa värden skall redovisas i detalj för att kunna accepteras. I sammanhanget är det viktigt att tankbegränsningarna (mallinjer) följer ovan skisserad modell. Vid beräkning av pejltabeller skall stålavdrag beaktas och volymerna skall vara de samma som i tanksammanställning, vilken ligger till grund för lastfallen. Permeabilitet och skadestabilitet Reglerna föreskriver att schablonmässiga permeabiliteter används vid beräkning av skadestabilitet: o tankar 0 eller 0.95 o inredning, voids 0.95 o maskinrum 0.85 o lastrum, förråd 0.60 o roro utrymme 0.90 (enl. MSC Circ.574) Permeabiliteten motsvarar i detta läge hur många procent av utrymmet som fylls vid en skada. Vid beräkning av skadestabilitet använder flertalet programvaror (NAPA, AutoShip, HYSS, Pilot) den schablonmässiga permeabiliteten på den mallade volymen, dvs stålavdrag beaktas ej. Detta behöver inte alltid betyda att permeabiliten är förprogrammerad. Det finns program som räknar med produkten av stålavdrag och läckpermeabilitet. Sjöfartsinspektionens tillämpning skall vara den förstnämnda, dvs schablonmässig permeabilitet enligt SOLAS. Givetvis är det alltid i sin ordning att räkna fram en verklig permeabilitet och använda den i skadestabilitetsberäkningarna och den skall redovisas i detalj för att kunna accepteras. Att då även inkludera någon schablonmässig luftficka är inte tillåtet.

# 9 FRIBORDSPLAN Datum: 2006-03-24 Sida : 1 Vägledning och exempel på fribordsplaner För att dokumentera fribordsförhållandena krävs enligt SJÖFS 2006:1, bilaga 9, regel 5 en fribordsplan. Dokumentationen skall ge en sammanfattning av all teknisk information som är kopplad till fribordskraven, bilaga 2 för SOLAS-fartyg och bilaga 5 för övriga fartyg. Regel 5 regeltext En fribordsplan skall visa fartygets tekniska fribordsförhållanden och innehålla nedanstående dokumentation kopplad till en däcksplan. 1 Uppgifter om dimensioner kopplade till fribordsreglerna, såsom längd (L LL ), fribordsperpendiklar, fribordsdjup (D LL ), boghöjd och fribord. Även minsta tillåtna boghöjd, och om tillämpligt även minsta tillåtna fribord, skall ingå. 2 Ljusöppningars placering, storlek, typ av glas, öppningsbarhet, infästning/ram, stormluckor/lagningsluckor, och eventuella typgodkännanden eller enskilda godkännanden samt enligt vilka regler de är dimensionerade. 3 Dörrar och nedgångskappars placering, täthet (vädertät, spoltät etc.), storlek, material, gångjärn (utförande och antal), vred/lås, tätning, tröskelhöjder och eventuella typgodkännanden eller enskilda godkännanden samt enligt vilka regler de är dimensionerade. 4 Luckors placering, täthet (vädertät, spoltät etc.), storlek, material, låsanordning, skalkning, tätning och karmhöjd. 5 Ventilatorers och luftrörs placering, dimension, tillslutningsanordningar och vilket utrymme de går till. 6 Länsportars placering långskepps, area och utförande. 7 Typ av skrovgenomföringar, anslutande rörledningars diameter, tjocklek och material, vertikala avstånd från köl till skrovöppning och översta ventil, vertikalt avstånd mellan rörlednings inre ände och djupaste lastvattenlinjen, vertikalt avstånd mellan utlopp och djupaste lastvattenlinjen, antal, typ av och material i avloppsventiler samt dessas manöverplats. Allmänna råd Bilder utgör ett lämpligt komplement till beskrivningar. Tillämpning För fartyg med klass där klassen även utfärdar lastlinjecertifikatet, finns denna information hos klassen. Sjöfartsinspektionen skall ha tillgång till denna information och det ankommer på redaren att se till att så blir fallet. På nybyggen görs denna information normalt i ordning av varvet och detta skall vi kräva i listan över ritningar som skall tillställas oss. För existerande fartyg vilka faller utanför klass, kan dokumentationen göras förhållandevis enkel. Bifogade 2 exempel är tänkta att vara en vägledning. Det viktiga är att den föreskrivna informationen finns presenterad och är komplett.

FRIBORDSPLAN Datum: 2006-03-24 Sida : 2 Exempel på fribordsplan är närmast avsedd för det mindre tonnaget med begränsat antal fribordsdetaljer och bygger främst på fotodokumentation, enkel ritning och tabell över placeringar. Exemplet för något större fartyg bygger mer på kompletta tabeller och stödinformation i form av foto, varvsritningar och tillverkarspecifikationer. Det kan för vissa fartyg kanske vara lämpligt att kombinera exemplen för att visa fribordsförhållandena på ett tydligt och bra sätt.

Exempel på fribordsplan FARTYGET Sammanställd av: NN Datum: ÅÅÅÅ-MM-DD exempel 1

Data för fartyget Signalbokstäver : Fribordslängd (L LL ) : Beskrivning av perpendiklar : Fribordsdjup (D LL ) : Minsta tillåtna boghöjd : Minsta tillåtna fribord : Kommentar: Redovisade exempel på öppningar etc. behöver inte visa godkänd standard eller utförande exempel 2

Förteckning öppningar etc. 4 11 3 16 9 2 12 8 10 14 5 1. Dörr styrhytt BB 2. Dörr styrhytt SB 3. Dörr salong akter 4. Dörr maskin 5. Lucka förpik 6. Nödutgång salong för 7. Lucka i tak salong akter 8. Fönster styrhytt 9. Fönster salong akter 10. Fönsterventil salong för 11. Ventilation maskin 12. Ventilation salong för 13. Ventilation styrhytt 14. Luftrör förpik 15. Ventilation styrpulpet 16. Luftrör BRO 17. Luftrör FW 18. Avgasrör 19. Påfyllning BRO 20. Skrovgenomföring 21. Skrov. exempel 3

Förteckning öppningar och placering etc. # Beskrivning Placering *) Kommentar långskepps tvärskepps höjd (m) (m) (m) 1 Dörr styrhytt BB xx.xx yy.yy zz.zz 2 Dörr styrhytt SB xx.xx yy.yy zz.zz 3 Dörr salong akter xx.xx yy.yy zz.zz 4 Dörr maskin xx.xx yy.yy zz.zz 5 Lucka förpik xx.xx yy.yy zz.zz 6 Lucka / nödutgång salong för xx.xx yy.yy zz.zz 7 Lucka i tak salong akter xx.xx yy.yy zz.zz 11 Ventilation maskin xx.xx yy.yy zz.zz 12 Ventilation salong akter xx.xx yy.yy zz.zz 13 Ventilation styrhytt xx.xx yy.yy zz.zz 14 Luftrör pik xx.xx yy.yy zz.zz 15 Ventilation styrpulpet xx.xx yy.yy zz.zz 16 Luftrör BRO xx.xx yy.yy zz.zz 17 Luftrör FW xx.xx yy.yy zz.zz 18 Avgasrör xx.xx yy.yy zz.zz 20 Skrovgenomföring xx.xx yy.yy zz.zz 21 Skrovgenomföring xx.xx yy.yy zz.zz 22 Skrovgenomföring *) angivna i fartygets ko-ordinatsystem (se trim- o. stabilitetsbok) exempel 4

1&2 Dörrar styrhytt Dörr SB Storlek: 1650 * 650 mm Tröskel: 240 mm Glas: SI Glass Securit 10 Dörr BB: No. 501076 exempel 5

5 Lucka förpik Storlek: 700 * 700 mm Karm: 40 mm Placering: CL Inget låsvred, endast beslag för hänglås Gummipackning Ej godkänt utförande exempel 6

9 Fönster salong akter Infästning metallram exempel 7

11 Ventilation maskin BB Storlek: 800 * 270 mm exempel 8

14 Ventilation fördäck / luftrör förpik Höjd: 300 mm SB motsvarande Ej godkänt utförande exempel 9

16 Luftrör BRO Svanhals Höjd: 1150 mm över däck Placering: 1900 mm från aktern Skyddshuv i däckshus exempel 10

19 Påfyllning BRO om BB Höjd: 300 mm Placering: xxx mm från CL till SB Dimension: diam. 25 mm exempel 11

20-22 Skrovgenomföringar Bilder Höjd: xxx mm från däckshörn Placering: xxx mm för # 15 i bordsida om SB Dimension: diam. xx mm exempel 12

FREEBOARD PLAN Fribordsplan Name of ship : IMO No. : Call Sign : Length (L LL ) : FARTYGET 9xxxxxx 0,000 m Description of perpendiculars : Minimum bow height : 0,000 m Assigned freeboard : m at summer load line Deck line : m below Comment: Openings etc. shown in this example are not necessarily of approved type or configuration Information compiled by : Varvskonsulten Ltd. Document No. : XXXX-01-xx000 Address Revision : 0x Date : YYYY-MM-DD Signature : A.N.Other

Ship: NAME Date / Datum: YYYY-MM-DD Fartyg: DOORWAYS / DÖRRAR Port / BB (+) Ref. Abb. Location Type Size of Height of Dwg. No. Remarks Position No. opening sill Frame # x y z Beteckning Placering Typ Öppningens Tröskel- Ritn. nr. Kommentarer storlek höjd 201 D Shelterdäck GRP, 8 lås 1400*800 600 WTD-11 fabrikat LIBRA #X -0.0 0,00 0,00 202 D Shelterdäck GRP, 8 lås 1400*700 600 WTD-10 fabrikat LIBRA #X -00.0 0,00 0,00 206 D Shelterdäck GRP, 8 lås 1400*800 500 WTD-11 fabrikat LIBRA, enligt ritn. skall 100 mm tröskel svetsas p #X 0,0 0,00 0,00 211 D Shelterdäck GRP, 8 lås 1400*800 500 WTD-11 fabrikat LIBRA, enligt ritn. skall 100 mm tröskel svetsas p #X 0,0 0,00 0,00 301 D Styrhytt GRP 1900*700 100 ISD-6 fabrikat LIBRA #X 0,0 0,00 0,00 DÖRRAR I WT SKOTT 101 D Huvuddäck Stål 1659*659 380 NS 6090 #X -00.0 0,00 0,00 110 D Huvuddäck Stål 1659*659 380 NS 6090 #X -0.0 0,00 0,00 121 D Huvuddäck Stål 1659*659 380 NS 6090 #X 0,0 0,00 0,00

Ship: NAME Date / Datum: YYYY-MM-DD Fartyg: HATCHWAYS / LUCKOR Port / BB (+) Ref. Abb. Location Position Dimensions Height of Dwg. No. Remarks Position No. 1 or 2 coaming, Frame # x y z thickness Beteckning Placering Dimensioner Karmhöjd Ritn. nr. Kommentarer Spant # tjocklek tjocklek 1 H Shelterdäck 840*645* (alu) 900*8 4 låsklips, lös lucka skall förses med gångjärn #X 0,00 0,00 0,00 2 H Shelterdäck 1900*1160 flush 10 låsskruvar (se foto) #X 0,00 0,00 0,00 3 H Shelterdäck 1450*960 flush 10 låsskruvar #X 0,00 0,00 0,00 4 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 5 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 6 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 7 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 8 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 9 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 10 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 11 H Shelterdäck 1600*1300* 630 RSW tankar 10 lås + 2 gångjärn + liten inspektionlucka + luftrör #X 0,00 0,00 0,00 Flushlucka #2 RSW lucka

Ship: NAME Date / Datum: YYYY-MM-DD Fartyg: VENTILATORS / VENTILATORER och ÖPPNINGAR Port / BB (+) Ref. Abb. Nos. Coaming Closing Appliances Dwg. No. Remarks Position No. off Dimensions Plate Height above Plate Gasket Securing or Standard Frame # x y z Thickness Deck Thickness Device Beteckning Antal Karm Stängningsanordning Ritn. nr. Kommentarer Spant # Dimensioner Plåt- Höjd över Plåt- Tätning Stängning standard tjocklek däck tjocklek 1 V 1 400*400 6 1380 4 gummi 2 låsskruvar #X 0,00 0,00 0,00 2 V 1 340*400 6 1620 4 gummi 2 låsskruvar #X 0,00 0,00 0,00 3 V 1 400*400 6 1600 4 gummi 2 låsskruvar #X 0,00 0,00 0,00 4 V 1 400*300 6 1600 4 gummi 2 låsskruvar #X 0,00 0,00 0,00 5 V 1 750*450 6 1430 4 gummi 4 låsskruvar hamndiesel #X 0,00 0,00 0,00 6 V 1 300*400 6 1600 4 gummi 2 låsskruvar #X 0,00 0,00 0,00 7 V 1 diam 110 1850 gummi 1 skruv #X 0,00 0,00 0,00 8 V 1 diam 55 gummi 1 skruv #X 0,00 0,00 0,00 9 V 1 400*700 6 930 4 gummi 2 låsskruvar mast för #X 0,00 0,00 0,00 10 V 1 400*400 6 1870 4 gummi 2 låsskruvar mast för #X 0,00 0,00 0,00 11 V 1 diam 40 4000 öppen mast #X 0,00 0,00 0,00 12 V 1 rör 4000 öppen mast / avgasrör till hamndiesel #X 0,00 0,00 0,00 13 V 1 1970*960 6 750 4 gummi 6 låsskruvar skorsten #X 0,00 0,00 0,00 14 V 1 1970*860 6 560 4 gummi 6 låsskruvar skorsten #X 0,00 0,00 0,00 15 V 1 830*1000 6 700 4 gummi 4 låsskruvar skorsten #X 0,00 0,00 0,00 16 V 1 400*400 6 580 4 gummi 2 låsskruvar brygga #X 0,00 0,00 0,00 17 V 1 820*1000 6 180 4 gummi 2 låsskruvar brygga #X 0,00 0,00 0,00 18 V 1 500*400 6 340 4 gummi 2 låsskruvar brygga #X 0,00 0,00 0,00 19 V 1 300*200 6 800 4 gummi 2 låsskruvar brygga #X 0,00 0,00 0,00 20 V 1 400*400 6 600 4 gummi 2 låsskruvar brygga #X 0,00 0,00 0,00

Ship: NAME Date / Datum: YYYY-MM-DD Fartyg: AIR PIPES / LUFTRÖR Port / BB (+) Ref. Abb. Compartment Type Outer Diameter Height above Dwg. No. Remarks Position No. / Thickness Deck or Standard Frame # x y z Beteckning Tank / utrymme Typ Ytterdiameter Höjd över Ritn. nr. Kommentarer Spant # / tjocklek däck standard 40 AP Hydr. Sceptre Aero A.1.1 60*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 34 AP Steering Gear Trunk Aero A.1.1 60*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 27 AP No.8 Hydr.Oil Tank Aero A.1.1 60*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 28 AP No.12 LO Tank Aero A.1.1 60*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 29 AP No.11 LO Tank Aero A.1.1 60*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 25 AP No.14 Dry Tank Aero A.1.1 76*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 26 AP No.10 FO Drain Tank Aero A.1.1 60*4.5 760 Shelterdäck #X 0,00 0,00 0,00 luftrör Nos. 14 & 15 Svanhals #48 dubbelkrök' - till vakumsystem för RSW

Ship: NAME Date / Datum: YYYY-MM-DD Fartyg: SIDE SCUTTLES / VENTILER, FÖNSTER Ref. Abb. Location No. Type Fixed or Dimensions Type of Material Dwg. No. Remarks Position No. fitted opening Clear glass glass / Frame Deadlight / z size thickness thickness Beteckning Placering Antal Typ Stängd / Storlek Typ av glas Ram Stormlucka Ritn. nr. Kommentarer öppnings- öppning glas / tjocklek / tjocklek bar Norsk standard 101 SS Shelterdäck 4 Lagningslucka fix 400*560 12 stål NS6149-E3-NOW 1240 mm ö d'k 102 SS Shelterdäck 3 Lagningslucka open 400*560 12 stål NS6149-E3-OLW 1240 mm ö d'k För övriga fönster på brygga se ritn. WINDOW PLAN dwg No. 531-510-021 Arrangemang för 'lagningslucka'