God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund
Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen
Nationell utvärdering 2013 - Tandvård
God tandhälsa i befolkningen 65 procent av svenska 12-åringar är kariesfria 71 procent i den vuxna befolkningen anser att de har en god tandhälsa 73 procent av den vuxna befolkningen besökte tandvården 2010-2011
Men Mer än var tredje 12-åring har eller har haft karies 45 procent av arbetssökande anser att de har god tandhälsa 29 procent av den vuxna befolkningen har under en treårsperiod inte besökt tandvården för undersökning
God vård och omsorg en gemensam målsättning God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig
Tandvård till barn och ungdomar
Det är ett medicinskt faktum att barn som får sina tänder omskötta har större chans att lyckas i livet, ser trevligare ut samt blir friskare och starkare. Mina pengar kan inte göra bättre nytta inom något annat område. George Eastman
Bemötande och information Regionala undersökningar visar att: hög andel av 13-19 i Västernorrland är nöjda med tandvården 80 procent av 19-åringar i Kalmar och Sörmland ger högt betyg till tandvården 90 procent av patienterna inom ortodontin i Östergötland är nöjda med information och omhändertagande 90 procent av patienterna inom ortodontin i Stockholm anser att de bemötes med respekt av tandvården 12
Viktigt mad fokus på insatser för barn och unga med funktionshinder
Kvalitetsregister kan få stor betydelse för uppföljning och utvärdering av barn och ungdomstandvården
Karies hos barn och ungdomar
Karies hos barn och ungdomar Andel kariesfria barn och ungdomar 2011 2010 3-åringar 96% 96% 6-åringar 79% 78% 12-åringar 65% 63% 19-åringar 32% 31% Källa: Socialstyrelsen
Medelvärde DFT 12-åringar Diagram C2 Landsting Medelvärde för DFT för 12-åringar fördelat per landsting, 2011 Stockholm Jämtland Västernorrland Sörmland Blekinge Västerbotten Östergötland Skåne RIKET Kalmar Västmanland Norrbotten Gävleborg Västra Uppsala Gotland Dalarna Halland Värmland Kronoberg Jönköping 1,0 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 *Uppgifter för Örebro saknas Medelvärde DFT Källa: Socialstyrelsen
Andel kariesfria 12-åringar Diagram C2 Landsting Andel kariesfria 12-åringar, 2011. Jönköping Värmland Kronoberg Halland Gotland Dalarna Västra Götaland Uppsala Skåne RIKET Västmanland Gävleborg Blekinge Kalmar Östergötland Norrbotten Västerbotten Sörmland Jämtland Stockholm Västernorrland 73 71 71 70 69 68 67 67 66 65 65 64 64 64 64 63 61 61 60 60 59 0 20 40 60 80 100 Procent *Uppgifter för Örebro saknas Källa: Socialstyrelsen
SIC index Diagram C2 Riket Significant Caries Index(SiC), för 12-åringar Medelvärde 4 3 2 1 0 1997 2001 2005 2010 2011 År Källa: Socialstyrelsen
Medelvärde DFT 12-åringar Diagram C2 Riket Medelvärde för DFT för 12-åringar Medelvärde 4 3 2 1 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2011 År Källa: Socialstyrelsen
Andel kariesfria 12-åringar i de nordiska länderna Diagram C2 Nordiska länder Andel kariesfria 12-åringar i de nordiska länderna. Danmark (2010) 70 Sverige (2011) 65 Färöarna (2011) 58 Norge (2011) 55 Finland (2011) 42 Island (2005) 34 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Källa: Helsedirektoratet, Norge Procent
19-åringar kariesfria approximalt Diagram C3 Landsting Andel kariesfria approximalt (%), 19-åringar, 2011. Kronoberg Gävleborg Uppsala Dalarna Sörmland Värmland Stockholm Skåne Halland Västra Götaland RIKET Jönköping Västmanland Jämtlands Gotland Kalmar Östergötland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Blekinge 71 69 69 69 67 67 67 67 67 66 66 66 66 64 64 64 63 63 63 59 58 0 20 40 60 80 100 Procent *Uppgifter för Örebro saknas Källa: Socialstyrelsen
Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga
Alla barn besöker inte tandvården Föräldrarnas sociala förhållanden har betydelse för barn och unga både när det gäller att komma (eller inte komma) till tandvården och när det gäller att få karies. De förhållanden som ökar risken för att barn inte kommer till tandvården är att de har en ensamstående förälder, en ung förälder, om familjen får ekonomiskt bistånd eller om föräldrarna har låg utbildning. Barn till unga föräldrar som själva inte kommer till tandvården löper störst risk att utebli från tandvårdsbesök mer än 4 gånger högre jämfört med barn till äldre föräldrar som kommer till tandvården.
Risk för att få karies bland barn och unga Bakgrundsvariabler Oddskvot Kategorier OR Moderns b kvarvarande tänder >=27 (ref) 1 26 20 kv. tänder 1,3 * < 20 1,5 * Moderns b ålder 16-29 1,5 * 30-39 1,1 * 40+ (ref) 1 Moderns b familjetyp Gift/sam bo (ref) 1 Ensamstående 1,1 * Moderns b högsta utbildningsnivå Högst grundskola 1,7 * Gymnasial/eftergymnasial 2 1,3 * Eftergym nasial > 2 år (ref) 1 Ekonomiskt bistånd i familjen Ja 1,9 * Nej (ref) 1 Moderns b födelseland Sverige (ref) 1 Län Norden och Västeuropa c 1,2 * Öv riga Europa 2,1 * Utanför Europa (Mellanöstern, Afrika, Asien, Latinamerika) 2,5 * Stockholm 0,5 Gäv leborg 0,8 Västerbotten (ref) 1 Norrbotten 0,9
Risken att få karies hos barn beroende på föräldrars tandhälsa OR 10 Justeras bort 5 4 3 2 Återstår efter justering*** 1 26 20 < 20 Antal kvarvarande tänder hos föräldrar*
Det finns ett samband mellan barns och föräldrars tandhälsa. Karies är 1,5 2 gånger vanligare bland barn och unga till föräldrar som själva har dålig tandhälsa. Ju sämre tandhälsa föräldrarna har, desto mer ökar risken för att barnen ska få fler kariesangrepp. De starkaste riskfaktorerna bland barn och unga för att få karies är att ha invandrade föräldrar från länder utanför Norden och Västeuropa, att familjen får ekonomiskt bistånd, att föräldrarna har högst grundskoleutbildning, att föräldrarna är unga och själva har dålig tandhälsa.
Granskapseffekter
Kariesskadade tänder bland barn och unga boende i olika grannskapstyper i Stockholms län 2009 2011 DFT 6 5 4 3 2 1 0 Grannskapstyp Resursstarka/ dominerade av Sverigefödda Integrerade -eftersatta/ dominerade av Sverigefödda Integrerade -eftersatta/ stort inslag av synliga invandrargrupper Resurssvaga/ dominerade av Sverigefödda Resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Mycket resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Ålder vid besök 3 år 7 år 13 år 19 år
Effekten av grannskapstyp på risken för karies hos barn och unga i Stockholms län 10 OR 5 4 Justeras bort 3 2 Återstår efter justering** 1 Integrerade -eftersatta/ dominerade av Sverigefödda Integrerade -eftersatta/ stort inslag av synliga invandrargrupper Resurssvaga/ dominerade av Sverigefödda Resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Mycket resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Grannskapstyp 32
Barn och unga i Stockholms län som bor i resursvaga grannskap med hög koncentration av synliga invandrargrupper har ökad risk både för att utebli från tandvården och för att få sämre tandhälsa jämfört med jämnåriga som bor i resursstarka områden med huvudsakligen Sverigefödda invånare.
Socioekonomiska skillnader i tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland vuxna
Tandhälsa bland vuxna
Medianantal kvarvarande och intakta tänder och procentuell andel individer per åldersklass som fått en eller flera reparationsåtgärder utförda under 2009 fördelat på karies och på andra orsaker än karies Källa: Tandhälsoregistret
Andel patienter med karies, fyllnings-/kuspfraktur eller andra orsaker som åtgärdats per åldergrupp år 2011, anges i procent. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Ålder Karies Fyllnings-/kuspfraktur Övriga orsaker Källa: Socialförsäkringsrapport 2012:7
Självskattad tandhälsa Diagram C4 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de har mycket bra eller ganska bra självskattad tandhälsa. Uppdelat på åldersgrupper, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Åldersgrupp Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen
Självskattad tandhälsa Diagram C4 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de har mycket eller ganska bra självskattad tandhälsa. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Källa: Socialstyrelsen Kvinnor Män
Tandvårdskonsumtion bland vuxna
Diagram C6 Landsting/län Jönköping Halland Blekinge Gotland Värmland Kronoberg Västra Götaland Södermanland Kalmar Gävleborg Örebro Västmanland Västerbotten Uppsala Jämtland RIKET Västernorrland Skåne Östergötland Dalarna Stockholm Norrbotten Andel av den vuxna befolkningen som besökt tandvården för undersökning inom 2 år och inom 3 år. Efter län, perioder 2010-2011 respektive 2009-2011 64 respektive 71procent 0 20 40 60 80 100 Andel besökare inom 2 år Andel besökare inom 3 år Procent Källa: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen
Diagram C6 Riket Andel vuxna personer födda i Sverige som besökt tandvården för undersökning inom 2 år och inom 3 år. Efter åldersgrupp, perioder 2010-2011 respektive 2009-2011 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90- Samtliga Åldersgrupper Andel besökare inom 3 år Andel besökare inom 2 år Källa: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen Diagram C6 Riket Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel vuxna personer födda i annat land än Sverige som besökt tandvården för undersökning inom 2 år och inom 3 år. Efter åldersgrupp, perioder 2010-2011 respektive 2009-2011 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90- Samtliga Andel besökare inom 3 år Andel besökare inom 2 år Åldersgrupper Källa: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen
Avstått tandvård trots behov Diagram C20 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de avstått tandvård eller flera gånger trots behov. Efter ålder och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor Åldersgrupper Medelvärde 22 procent (2012) 22 procent (2009)
Avstått tandvård trots behov Diagram C20 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de avstått tandvård eller flera gånger trots behov. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor
Avstått tandvård av ekonomiska skäl Diagram C21 Riket Andel 20 år och äldre som avstått tandvård av ekonomiska skäl. Efter åldersgrupp och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 procent avstodhelt 11 procent avstod delvis 20 procent (2009) 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen
Diagram C21 Riket Andel 20 år och äldre som avstått tandvård av ekonomiska skäl. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen Diagram C21 Andel 20 år och äldre som avstått tandvård av ekonomiska Riket skäl. Efter inkomst och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Låg Mellan Hög Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor
Besök i tandvården Sannolikheten att inte besöka tandvården är högre i de grupper som anger att de har dålig tandhälsa Tydliga indikationer på att högkostnadsskyddet inte når individer med stora tandvårdsbehov
Information och bemötande
Tillräcklig information för att förebygga tandhälsoproblem Diagram C16 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandhälsoproblem efter ålder. Uppdelat på åldersgrupper, 2012. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen
Diagram C16 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandhälsoproblem. Efter kön och födelseland, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sverige Norden EU utom Norden Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen Europa utanför EU Övr. världen Diagram C16 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandhälsoproblem. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen
Tillräcklig information om behandlingsalternativ Diagram C17 Riket Andel personer 20 år och äldre som fått omfattande behandling och uppger att de fått tillräcklig information om behandlingsalternativ efter ålder och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen
Tillräcklig information om behandlingskostnader Diagram C18 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information om behandlingskostnad. Efter ålder och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen
Socialstyrelsens rekommendation Socialstyrelsen anser att tandvården kan förbättras genom att: vårdgivarna ökar informationsinsatserna om behandlingsalternativ och behandlingskostnader till patienterna.
Respektfullt bemött Diagram C19 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de blivit respektfullt bemötta som individer. Efter ålder och kön, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 30-39 40-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80 + Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor Åldersgrupper
Socialstyrelsens rekommendation Socialstyrelsen anser att tandvården kan förbättras genom att: vårdgivarna arbetar för att alla som besöker tandvården ska känna sig respektfullt bemött av tandvården
Ålder också en viktig faktor
SKL/Tandvårdsenheten Sörmland 2009
SKL/Tandvårdsenheten Sörmland 2009
SKL/Tandvårdsenheten Sörmland 2009
Tandvård efter stroke
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se