Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker
Innehåll 1. INLEDNING 1 2. DEFINITIONER 1 3. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 1 4. RISKTOLERENS 2 4.1 KVALITATIV BEDÖMNING 2 4.2 KVANTITATIV BEDÖMNING 2 4.3 LIKVIDITETSRESERV 2 4.4 PROGNOSTISERING OCH STRESSTESTER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN SKA 3 4.5 FINANSIERING 3 5. INTERNPRISSÄTTNING 4 6. BEREDSKAPSPLAN 4
1. Inledning Syfte med riktlinjerna/strategierna är att säkerställa att banken har en god hantering av likviditetsrisker och alltid har en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt säkerställa att banken har en sund finansieringsstruktur. Innehållet i detta dokument ska uppdateras minst årligen. Uppdatering ska dessutom alltid ske i samband med stora förändringar i de förutsättningar som likviditets- och finansieringsstrategierna baseras på. Detta dokument ska årligen fastställas av styrelsen. 2. Definitioner Likviditetsrisk: Risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt (Refinansieringsrisk). Likviditetsstrategi: Långsiktig plan för hur banken ska kunna infria sina betalningsförpliktelser. Finansieringsstrategi: Långsiktig plan för framtida finansiering. Likviditetsreserv; Avskild reserv av högkvalitativa likvida tillgångar som kan användas för att säkra bankens kortsiktiga betalningsförmåga vid bortfall eller försämrad tillgång till vanligtvis tillgängliga finansieringskällor. 3. Ansvar och befogenheter Styrelsen beslutar om likviditets- och finansieringsstrategierna. Verkställande direktören ansvarar för att genomföra de löpande uppgifter som följer av detta dokument. Riskkontrollfunktionen ansvarar för att oberoende kontrollera likviditetsrisker. Funktionen ska vara oberoende från beslut kring positionstagande. Internrevisionen ansvarar för att oberoende granska och utvärdera styrning och kontroll av bankens hantering av likviditetsrisker. 1
4. Risktolerens 4.1 Kvalitativ bedömning Banken ska endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. 4.2 Kvantitativ bedömning Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av 30 dagar. Beräkningen av reserven ska baseras på flera så kallade stressade scenarior. Dessa ska återspegla minst två situationer samt en kombination av dessa: banken har inte längre tillgång till normal finansiering (t ex genom stort utflöde av kort in- och upplåning) eller marknaden generellt (men inte banken) hamnar i en situation där likviditeten är begränsad samt en kombination av dessa båda. 4.3 Likviditetsreserv Bankens likviditetsreserv ska bestå av; Kassa (medel som finns i automater eller som är lämnade som säkerhet får inte räknas in) Inlåningsmedel i Riksbanken eller i annan bank (förutsatt att de är tillgängliga nästkommande dag) Tillgångar som är både likvida på privata marknader och belåningsbara i Riksbanken De tillgångar som används i likviditetsreserven måste vara omsättningsbara till förutsägbara värden och de ska vara tillgängliga inom 3 bankdagar. De får inte vara ianspråktagna som säkerheter eller på annat sätt som begränsar användningen som likviditet. Likviditetsreserven enligt ovan ska, med avdrag för clearingskulder, kunders kontraktskrediter utnyttjade till 60 %, 60 % av lånelöften samt 10 % av utfärdade garantier, vid varje rapporttillfälle lägst uppgå till 5 % av inlåningen. 2
4.4 Prognostisering och stresstester Verkställande direktören ska dagligen följa likviditetssituationen i banken, månadsvis analysera likviditetssituationen genom att använda aktuella prognoser och stresstester samt månadsvis, eller när det finns särskilt skäl, rapportera bankens likviditetssituation till styrelsen. Likviditetssituationen prognostiseras genom att banken beräknar det förväntade framtida kassaflödet. Kassaflödena ska fördelas i följande tidsintervall: Upp till en månad Mer än en månad till 3 månader Mer än 3 månader till 6 månader Mer än 6 månader till ett år Vid ansträngd likviditet ska tätare intervaller övervägas (se beredskapsplan). Likviditetssituationen ska stresstestas i minst tre olika scenarier. Ny extern finansiering är inte tillänglig (t ex restriktioner vad avser avlyft till Hypoteksinstitut) och inlåningen minskar med 0,5 % i månaden. De 5 största inlåningskunderna lämnar banken. Marknadsvärdet på tillgångarna i likviditetsreserven minskar med 0,5 % i månaden. En kombination av scenariorna. 4.5 Finansiering Sparbankens har i sin egenskap av sparbank begränsade möjligheter att emittera nytt kapital och är därför för sin verksamhet beroende av inlåning från allmänheten. Då situationer uppstår som riskerar bankens likvida ställning utlöses beredskapsplanen. 3
5. Internprissättning Prissättningen av bankens ut- och inlåningsprodukter ska utgå ifrån beräknad refinansieringskostnad alternativt reinvesteringsintäkt med hänsyn tagen till bl a löptid och räntebindningstid. 6. Beredskapsplan I den mån likviditetsunderskott uppstår, åligger det den verkställande direktören att initiera åtgärder för att komma till rätta med underskottet. I sparbankens beredskapsplan definieras olika krisnivåer och olika åtgärder som ska beaktas beroende på krisnivå. Några exempel på detta kan vara: I första hand ska en avyttring av sparbankens omsättningsbara värdepapper ske. I syfte att kortsiktigt öka likviditeten kan sparbanken fatta beslut om att förbättra inlåningsvillkoren till allmänheten. Ytterligare åtgärder som kan övervägas är att förmedling av räntebunden utlåning i högre utsträckning sker till hypoteksinstitut. En åtgärd som kan beaktas om sparbanken får likviditetsunderskott är att minska nyutlåningen och i första hand tillgodose befintliga kunder. För att ytterligare förstärka likviditeten kan sparbanken överväga en försäljning av aktier i Swedbank 4