Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen av övningsmaterialet har varit de behov sfi-elever har under det första årets studier. Materialet ger underlag för att förstå och öva några väsentliga delar av den svenska grammatiken på ett grundligt sätt och i en lugn takt. Grammatikövningar för Sfi del 1 och 2 kan användas som kursmaterial i grupp eller individuellt. Materialet kan även användas som repetition för den som kommit längre i språket. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Grammatikövningar för Sfi del 1 vänder sig i första hand till studerande på nybörjarstadiet och har därför ett förhållandevis enkelt ordförråd. I fem kapitel får man här arbeta med ordföljd, verb, substantiv, pronomen och adjektiv på ett grundläggande sätt. Grammatikövningar för Sfi del 2 kan ses som en direkt fortsättning på del 1 och kräver ett något större ordförråd och viss kunskap om de vanligaste grammatiska termerna. Innehållet i del 2 ligger fortfarande på en grundläggande nivå men vidgar eller fördjupar grammatiken i del 1. I ytterligare sex kapitel övar man här användningen av obestämd och bestämd form av substantiv, fler pronomen, prepositioner, mera ordföljd, mera verb samt adverb. För att göra stoffet lättillgängligt och levande och ge det ett konkret innehåll, berättar en stor del av övningarna i texter och dialoger om några personers liv i förorten Nybo. Det finns därför en antydan till handling och utveckling i boken. Det kan alltså vara en viss poäng med att arbeta med kapitel och avsnitt i den ordning de är i boken. Men det går lika bra att göra sin egen planering och välja de avsnitt som eleverna för tillfället har mest behov av. Däremot har varje grammatiskt moment en progression som bör följas. 3
Varje nytt grammatiskt moment inleds med en kortfattad regel. Sedan följer några exempel i meningar eller i form av schema. Det aktuella momentet visas sedan i en kortare eller längre text och avslutas med någon uppgift. Tanken är här att man först ska uppmärksamma hur ett visst moment fungerar i praktiken innan man förväntas vara språkligt aktiv. Övningarna som sedan följer har en varierad inriktning på form eller funktion och består av lucktexter, kombinationsövningar och andra typer av uppgifter, både muntliga och skriftliga. De första övningarna i varje moment är ofta av bunden karaktär medan de senare är friare och kräver mer av självständigt tänkande och egen produktion. På detta sätt tränas språkets funktion mer än reglerna. Grammatikövningar för Sfi del 1 resp 2 Test för kopiering kan eleverna använda även som självtest efter varje kapitel. Lena Sundberg-Holmberg Kristina Asker 4
INNEHÅLL ORDFÖLJD i huvudsatser 9 Påståenden och frågor 10 A Påståenden, frågor med frågeord, ja / nej -frågor 10 B Frågeord 13 C Presentationer 16 Meningar och satser 17 A Subjekt och verb 17 B Subjekt och verb i varje sats 18 C En mening en sats 19 D En mening flera satser 24 E Bindeord: och, men, eller, för, så, utan 26 F En dag 31 Satser med två verb 32 A Frågor med två verb 32 B Påståenden med två verb 34 Satsadverb 38 A Påståenden med satsadverb 38 B Frågor med satsadverb 41 Satser med utrop 43 Repetition av huvudsatser 45 Extra: Bisatser 46 VERB 47 Presens nutid 48 Infinitiv med att 53 Hjälpverb 56 A Hjälpverb i presens 56 B Hjälpverb + infinitiv 58 5
Futurum framtid 63 A Framtid med presens och ord för framtid 63 B Ska / tänker göra 64 C Det kommer att / Det blir 66 D Blandade uttryck för framtid 67 Preteritum dåtid 70 A Preteritum: det var eller hände vid en bestämd tid 70 B Verbets former: verbgrupp 1 3 72 C Verbets former: verbgrupp 4 78 D Blandade övningar på dåtid 80 Perfekt 88 A Perfekt form: har + supinum 88 B Perfekt när något fortsätter i nutid 92 C Perfekt när handlingen är avslutad 93 D Perfekt när tiden inte är intressant 94 E Perfekt med obestämt tidsord 96 F Ordföljd med perfekt 97 G Blandade övningar med perfekt 101 Imperativ 104 SUBSTANTIV 107 Substantiv i text 108 Substantiv i singular 109 A Substantiv i singular: obestämd och bestämd form 109 B Speciella former i singular 111 C Blandade övningar på obestämd och bestämd form singular 113 Substantiv i plural 116 A Substantiv i plural: obestämd form 116 B Speciella former i plural 120 C Substantiv i plural: bestämd form 123 Alla former av substantivet 127 Vanliga rumsprepositioner tillsammans med substantiv 131 6
PRONOMEN 133 Personliga pronomen 134 Reflexiva pronomen och verb 139 Possessiva pronomen 143 Obestämda pronomen 147 A Någon, något, några / ingen, inget, inga + substantiv 147 B Någon, något, några / ingen, inget, inga utan substantiv 148 C Inte någon, inte något, inte några, inte någonting 149 D Alla obestämda pronomen 150 Frågande pronomen 152 Demonstrativa pronomen 154 Som relativt pronomen 155 A Som är subjekt 155 B Extra: Som är objekt 156 ADJEKTIV 159 Adjektiv i text 160 Adjektiv i obestämd form 161 A Regelbundna former 161 B Några oregelbundna former 163 C Blandade övningar på adjektiv i obestämd form 165 Adjektiv i bestämd form 168 A Adjektiv + substantiv i bestämd form 168 B Adjektiv efter possessivt pronomen och s-genitiv 171 Blandade övningar på obestämd och bestämd form 173 av adjektivet A Liten, lilla, små 173 B Repetition av adjektiv i obestämd och bestämd form 175 Adjektiv i jämförelser 176 A Adjektivets komparation: regelbundna former 176 B Adjektivets komparation: speciella former 178 C Superlativ i bestämd form. Alla adjektiv 7
Andra jämförelser 182 A Lika 182 B Likadan, likadant, likadana 183 C Samma 184 D Övning på lika, likadan, samma 185 Blandade jämförelser likhet och olikhet 186 A Några personer 186 B Statistik 188 Några vanliga verb ur verbgrupp 4 190 = Muntlig övning 8
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER Meningar och satser A. Subjekt och verb Ett subjekt kan vara personer eller saker av olika typer, t.ex. Anna, de, barn, bil, hus, land, språk. Ibland är subjektet bara ordet det. Subjektet hör alltid ihop med ett verb. Verbet talar om vad någon gör eller vad som händer eller är, t.ex. går, arbetar, tittar, ringer, regnar, kostar, är, har. (Läs mer om verb på s. 47.) 1. Läs meningarna. Titta på orden som är subjekt (= S) och verb (= V). a) Jag läser svenska på dagarna. Vad gör du? Jag arbetar i affär. S V V S S V b) Telefonen ringer. Varför svarar du inte? Jag har inte tid. S V V S S V c) Min kompis köper choklad varje dag. Hur mycket kostar en chokladkaka? S V V S d) När slutar kursen? Vi vet inte. Men det är en bra kurs. V S S V S V e) Det regnar mycket i oktober. Men idag är det fint. Solen skiner. S V V S S V 2. Markera subjekt (S) och verb (V) i meningarna. a) Mona talar arabiska. Monas kamrat heter Elisabet. De bor i samma hus. b) Klockan är halv fem. Nu åker vi hem. Bussen kommer snart. c) Är Leyla gift? Ja, och hon har tre barn. Hennes man börjar på kursen imorgon. d) Det är paus. Kafeterian öppnar nu. Kommer du? 3. Öva subjekt och verb muntligt. Läs påståenden och frågor på s. 11, uppgift A 1. Vilka ord är subjekt? Vilka ord är verb? Arbeta tillsammans med en kamrat. Kopiering förbjuden 9
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER B. Subjekt och verb i varje sats En sats består av minst ett subjekt och ett verb. Flera satser kan bindas ihop med bindeorden och, men, eller, för, så, utan. (Läs mer om bindeord på s. 24 och 26.) En mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt (.), frågetecken (?) eller utropstecken (!). En mening kan bestå av en eller flera satser. 1. Läs följande meningar. De har olika många satser. S = subjekt V = verb a) En mening en sats: Ali arbetar på restaurang. S V b) En mening två satser: Ali arbetar på restaurang och Farida studerar svenska. S V S V c) En mening tre satser: Ali arbetar på restaurang och Farida studerar svenska S V S V men nu är de lediga. V S d) En mening fyra satser: Ali arbetar på restaurang och Farida studerar svenska S V S V men nu är de lediga för det är söndagsförmiddag. V S S V 10 Kopiering förbjuden
ORDFÖLD I HUVUDSATSER 2. Markera subjekt (= S) och verb (= V). Skriv sedan hur många satser varje mening har. Exempel: Farida lagar mat och Ali diskar. = satser S V S V a) Sedan läser Farida en bra bok. = satser b) Ali läser en tidning och sedan tittar han på en film men filmen är dålig. = satser c) Faridas mobiltelefon ringer men hon svarar inte för hon är trött. = satser 2 C. En mening en sats En sats börjar ibland med subjektet, ibland med andra ord. Subjektet står först i satsen: SUBJEKT VERB Karin arbetar på kvällarna ibland. Hon kommer hem klockan åtta. Simon är hemma då. Det är en svensk film på tv. De tittar på den. Filmen slutar klockan nio. Subjektet står inte först i satsen: VERB SUBJEKT Ibland arbetar Karin på kvällarna. Klockan sju kommer hon hem. Då är Simon och barnen hemma. På tv är det en svensk film. Den tittar de på. Efter filmen kommer ett nyhetsprogram. Kopiering förbjuden 11
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER 1. Läs texten och stryk under subjekt och verb i varje sats. De första är redan understrukna. Karin och Simon Nilsson med barnen Ellen och Albin Ali Hashemi och Farida Behros Ove Ekman och hunden Fido Några personer på Bygatan Karin och Simon Nilsson bor på Bygatan 14 i Nybo. De har två barn. Karin arbetar på sjukhus. Hon älskar sitt arbete. Simon jobbar på bank. Efter jobbet tar han bussen hem klockan fem varje dag. Då är barnen redan hemma. De spelar musik högt hela kvällarna. På Bygatan 16 bor Ali Hashemi och Farida Behros. De har en restaurang i Nybo centrum. Där jobbar Ali många timmar varje dag. Farida läser svenska för invandrare på vardagarna. På lördagar och söndagar hjälper hon Ali i restaurangen. På måndagar är hon väldigt trött. Ibland stannar hon hemma och sover. På Bygatan 18 bor Ove Ekman. Han bor ensam med hunden Fido. Ove är pensionär. Men han tycker om att träffa folk. Ibland går han hem till Ali och Farida. De dricker kaffe tillsammans och pratar. De pratar om vädret, priser och livet i Nybo. 12 Kopiering förbjuden
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER 2. Fråga en kamrat om texten. Ställ tio frågor om texten till en kamrat. Din kamrat svarar på frågorna. Kontrollera ordföljden i svaren. Exempel: Var bor Karin och Simon Nilsson? De bor på Bygatan 14 i Nybo. Har de barn? Ja. De har två barn. 3. Gör meningar. Skriv texten på ett separat papper. Börja varje mening med stor bokstav och sluta med punkt. Alla namn ska börja med stor bokstav. Exempel: Familjen Nilsson bor på Bygatan 14. familjen nilsson bor på bygatan 14 karin nilsson arbetar på sjukhus simon nilsson arbetar på bank de har en dotter och en son simon slutar jobbet klockan kvart i fem efter jobbet handlar han sedan tar han bussen hem ibland kommer karin hem sent på kvällen då är familjen hemma ali och farida bor på bygatan 16 de har en restaurang på bygatan 18 bor ove ekman ibland dricker han kaffe tillsammans med ali och farida de pratar om livet i Nybo 4. Skriv orden inom parentes i rätt ordning. Se exempel. Ove träffar Farida på gatan. Hon kommer från bussen och är på väg hem. a) (det / är) Ove: Hej på dig! Hur b) (det / är) Farida: Tack, bra. c) (det / är) Och hur med dig? d) (det / går) Ove: Bara fint. Och hur med svenskan? e) (du / lär) dig något på kursen? f) (jag / förstår) Farida: Jodå. Men inte allt. g) (du / har) Ove: Du, Farida, lust att komma in och ta en kopp kaffe? är det? Kopiering förbjuden 13
ORDFÖLJD I HUVUDSATSER h) (jag / har) Farida: Just nu inte tid, tyvärr. i) (jag / har) hemuppgifter i svenska till imorgon. Ove: Farida: Ove: Då får det bli en annan gång. Javisst. Gärna det. Hej så länge! Hej då! Och hälsa Ali. 5. Skriv påståenden. Sätt in verben inom parentes på rätt plats och skriv meningarna. Sätt ut punkt. Se exempel. a) Karin sitt jobb (älskar) Karin älskar sitt jobb. b) Hon som sköterska (arbetar) c) Hon född i Uppsala (är) d) Uppsala sju mil norr om Stockholm (ligger) e) Nu Karin med sin familj i Nybo (bor) f) Farida svenska varje dag (läser) g) Kvart i åtta hon bussen till kursen (tar) h) Då Ali (sover) i) Ove ut med hunden klockan sex (går) 14 Kopiering förbjuden