4.10.2010 Aktuellt på referenslaboratoriefronten (3/2010) I detta meddelande har sammanförts aktuella frågor för laboratorier godkända av Evira. Teman i detta brev: Kurs i sensorisk kvalitetskontroll i Evira En salmonellareferensundersökning kan erhållas för träckprover NMKL:s Bacillus cereus -metod förnyas Namnet på EU:s referenslaboratorier har ändrats Evira.fi har förnyats 30.9.2010 Kraven på laboratorier som utför trikinundersökningar Salmonellanytt från EU-referenslaboratoriemötet och I3S-symposiet Varma hösthälsningar, Referenslaboratorieverksamheten Evira red. Saija Hallanvuo Kurs i sensorisk kvalitetskontroll i Evira Eviras forskningsenhet för kemi och toxikologi arrangerar ännu i år följande kurser i sensorisk kvalitetskontroll: Sensorisk kvalitetskontroll av fisk kurs 21.10.2010 kl. 9-16. Kursen kostar 200 /person (i priset ingår MOMS och mat). Anmälningar till kursen senast 8.10.2010. Sensorisk kvalitetskontroll av vatten kurs 17.11.2010 kl. 9-16. Kursen kostar 200/person (i priset ingår MOMS och mat). Anmälningar till kursen senast 29.10.2010. Man anmäler sig till kursen via utbildningstjänsten. Behörighetskoderna som krävs för utbildningstjänsten kan beställas på adressen koulutus@evira.fi. Mer information ger: Forskare Leena Lilleberg, Forskningsenheten för kemi och toxikologi, tfn 020 77 24414, leena.lilleberg@evira.fi.
En salmonellareferensundersökning kan erhållas för träckprover Svenska SVA arrangerar en avgiftsbelagd referensundersökning med tanke på undersökningen av träckprover från djur och också finska laboratorier kan delta i undersökningen. Under de tidigare rundorna 2008 och 2009 har laboratorier från Sverige, Norge och Danmark deltagit i undersökningen. Undersökningen år 2010 arrangeras i mitten av november. För undersökning sänds med kurirtransport en provförsändelse, som innehåller 25 kapslar och träck, i vilken kapslarna placeras före undersökningen. Kapslarna innehåller två olika serotyper av salmonella med två olika halter eller så är de negativa. Danskarna har undersökt proverna med hjälp av MSRV-metoden och svenskarna och norrmännen med såväl MSRV- som NMKL-metoden. Laboratorierna ges en kod och resultaten anges i slutrapporten med koder. SVA sänder laboratoriernas resultat till det nationella referenslaboratoriet för kännedom. Referensundersökningen kostar laboratorierna cirka 1100 euro. Intresserade laboratorier kan lämna sina kontaktuppgifter senast 8.10.2010 till adressen henry.kuronen@evira.fi. Kuronen levererar en lista över laboratorierna till den svenska kontaktpersonen (Lennart Melin), som sänder deltagarna en inbjudan i oktober. Mer information ger: Forskare Henry Kuronen, Forskningsenheten för djursjukdomsbakteriologi, tfn 020 77 24956, henry.kuronen@evira.fi. NMKL:s Bacillus cereus -metod förnyas B. cereus-metoden NMKL 67 har uppdaterats och befinner sig i tryckstadiet. Den förra versionen härstammar från år 2003. I och med uppdateringen ändras metodens namn till preliminär B. cereus -bakterie. I den förnyade metoden bestäms de preliminära B. cereus -bakterierna genom odling av provet på blodagar eller alternativt såväl blodagar som Bacillus cereus selektivt agar eller kromogent Cereus-Ident-Agar. Efter inkubering (+30 C) i ett dygn räknas de typiska, hemolytiska kolonierna. Kolonierna verifieras genom odling på Bacillus cereus selektivt agar eller Cereus-Ident-Agar. I gruppen Bacillus cereus ingår flera arter (B. cereus, B. weihenstephanensis, B. thuringiensis, B. mycoides, B. pseudomycoides och B. anthracis). Eftersom metoden inte åtskiljer alla bakterier i gruppen B. cereus från varandra utan tilläggstester, har man beslutat kalla resultatet som metoden ger preliminärt i fråga om bakterien B. cereus. På senare år har taxonomin och identifieringen av bakterien B. cereus tagit långa kliv framåt och enligt vad man nu vet skulle också B. cereus - resultatet som den tidigare versionen av metoden gav ha kallats preliminärt. Till den delen har det således inte skett någon förändring i principen för metoden. Mer information ger: Forskare Marjaana Hakkinen, Forskningsenheten för mikrobiologi, tfn 020 77 24471, marjaana.hakkinen@evira.fi
Namnet på EU:s referenslaboratorier har ändrats Med Lissabonfördraget ändras två centrala EU-fördrag, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, vars nya namn är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Som en följd av fördraget har namnet och förkortningen CRL för kommissionens referenslaboratorium ändrats och är nu Europeiska unionens referenslaboratorium, EU-RL. Evira.fi har förnyats 30.9.2010 Evira förnyade sina webbsidor, som finns på adressen Evira.fi. Syftet var framförallt att göra webbplatsen tillgängligare, informationen lättare att finna och innehållet åskådligare. Webbplatsens uppbyggnad förändras och det innebär tyvärr också att vissa länkar inte fungerar. Då den förnyade webbplatsen publiceras, slutar Evira-fi-bokmärkena som användarna sparat i sina webbläsare att fungera. Det samma sker med länkarna till webbplatsen Evira.fi från andra organisationers webbsidor. Vi beklaga problemen som detta medför. Utöver den nya, mer strömlinjeformade och allt kundvänligare uppbyggnaden förnyas också användargränssnittet och uppdateras Evira.fi:s visuella profil. Den nya webbplatsen för med sig bland annat en sidbunden möjlighet att ge respons om innehållet direkt till dem som producerat innehållet dvs. experterna på Evira. På nya Evira.fi utnyttjar vi också de möjligheter som social media ger till enkel delning av innehåll. Också sidorna om referenslaboratorieverksamheten förnyas och de kommer att finnas under länken Verksamhet > Laboratorieverksamhet i vänstra kanten på Evira.fi:s nya startsida. Också detta brev Aktuellt på referenslaboratoriefronten kommer framöver att finnas på den nya referenslaboratorieplatsen. Den direkta adressen till webbplatsen kommer att vara: http://www.evira.fi/portal/se/evira/presentation/verksamhet/laboratorieverksamhet/. All respons är välkommen, såväl nu som framöver: webmaster@evira.fi Mer information ger: webbchefredaktör Sirpa Lotsari, Enheten kommunikation, tfn 020 77 24015, sirpa.lotsari@evira.fi Kraven på laboratorier som utför trikinundersökningar I besiktningen av kött från svin, hästar och köttätande vilt ingår alltid också laboratorieundersökning med tanke på trikiner (Trichinella spiralis och andra arter av Trichinella). Trikinundersökningarna utgör en del av de undersökningar som myndigheterna utför. För laboratorier som utför trikinundersökningar har uppställts följande krav (EG 882/2004, 1162/2009, 2075/2005, livsmedelslagen 23/2006 38 ): o o o laboratoriet skall vara ackrediterat (ISO/IEC 17025) eller vara på väg mot en ackreditering laboratoriet skall använda sig av ett system för kvalitetskontroll laboratoriet skall delta i referensundersökningar som Evira arrangerar
Ackreditering enligt standard ISO/IEC 17025 kan beviljas av ackrediteringstjänsten FINAS. Från och med början av år 2014 skall alla laboratorier som utför trikinundersökningar vara ackrediterade. Trikinundersökningsmetoden behöver inte ingå i det ackrediterade kompetensområdet. Trikinundersökningen skall utföras med de metoder som avses i EG:s trikinförordning (2075/2005): o magnetomrörarmetoden TAI o digestionsmetoden/sedimentationsmetoden I bilaga 5 till jord- och skogsbruksministeriets förordning 38/VLA/2006 ingår också bindande instruktioner om rengöringen av instrument och laboratoriets bokföring. Trikinundersökningar får utföras av en person som godkänt genomgått en kurs för personer som utför trikinundersökningar arrangerad av Evira och en person som har rätt att utöva veterinäryrket. Hur man ansöker om att bli ett laboratorium som utför trikinundersökningar Evira godkänner på ansökan laboratorier som utför trikinundersökningar som myndighetslaboratorier. Blanketten för ansökan om godkännande som laboratorium finns på Eviras webbsidor under www.evira.fi/laboratorioille -> hyväksynnän hakeminen (ansökan om godkännande). Utgående från de dokument som laboratoriet sänt till Evira utvärderar ett av experter bestående organ i Evira hur metoden som skall utnyttjas för trikinundersökningar överensstämmer med kraven, laboratoriets system för kvalitetskontroll och laboratoriets förmåga att producera tillförlitliga resultat (deltagandet i referensundersökningar). Organet ger ett utlåtande, utgående från vilket Eviras kontrollavdelning besluter om laboratoriets ansökan skall godkännas eller förkastas. Laboratoriet som uppfyller kraven på ett godkännande och trikinundersökningsmetoden införs i Eviras register över godkända laboratorier som finns på Eviras webbsidor under www.evira.fi/laboratorioille. Ändringen av livsmedelslagen och andra köttbesiktningsundersökningar I och med den ändring (643/2010) av livsmedelslagen, som trädde i kraft den 1 september 2010, har begreppet laboratorium för köttbesiktning strukits ur livsmedelslagen. Godkända laboratorier är godkända laboratorier för undersökning av myndighetsprov och godkända laboratorier för egenkontroll. Köttbesiktningslaboratorier som Evira tidigare godkänt betraktas för trikinundersökningarnas del som myndighetslaboratorier godkända med stöd av livsmedelslagen från och med den 1 september 2010 utan separat anmälan. De övriga laboratorieproverna som bekräftar köttbesiktningsbeslutet, såsom kokprovet och mätningen av ph-värdet kan från och med den 1 september 2010 utföras utan Eviras godkännande till exempel i slakteriets driftlaboratorium. Vid testning skall ändå följas metodbeskrivningarna i bilaga 6 till jord- och skogsbruksministeriets förordning 38/VLA/2006. Mer information ger: Överinspektör Taija Rissanen, Enheten för utveckling av kontrollen, tfn 020 77 24018, taija.rissanen@evira.fi
Salmonellanytt från EU-referenslaboratoriemötet och I3Ssymposiet EU-RL-Salmonella workshop Föredragen under den årligen arrangerade EU-RL-Salmonella workshopen finns på EU:s referenslaboratoriums webbsidor under http://www.rivm.nl/crlsalmonella/workshops/. På humansidan hade år 2008 konstaterats cirka 131 000 (ca 26/100 000) salmonellainfektioner och de är näst vanligast efter kampylobakterinfektionerna (ca 190 000). På EU-nivå har trenden varit sjunkande för salmonellainfektionernas del, år 2004 cirka 45/100 000 och 2008 cirka 26/100 000, vilket är statistiskt signifikant. De vanligaste serotyperna är fortsättningsvis Enteritidis och Typhimurium, hönsägg, fjäderfäkött och svinkött de viktigaste källorna. De salmonellakontrollprogram som tagits i bruk i EU antas ha haft en betydande inverkan på denna trend. I fråga om avelsflockar av Gallus gallus -fjäderfä har 19 EU-länder redan uppnått målet under 1 % och i fråga om värphöns hade största delen av EU-länderna uppnått det reduceringsmål som uppställts för vart och ett land år 2008. Salmonella orsakade huvuddelen av de inrapporterade matförgiftningarna och en stor del av dem hänförde sig till hönsägg. Zoonosrapporten finns på EFSA:s webbsidor under www.efsa.europa.eu. Standard ISO 6579 förnyas som bäst och avsikten är att den skall indelas i tre delar: påvisande av salmonella, bestämning av antalet salmonellainfektioner och serotypning av salmonellan. Standarden som bygger på Mini-MSRV MPN- teknik publiceras tidigast våren 2011. Till förnyandet av metoden för påvisande av salmonella hänför sig många detaljer som ingår i Mooijmans föredrag och i dem föreslås bl.a. att RVS eller MSRV kunde vara alternativa för livsmedel. Förnyandet av standarden fortsätter och det kan ta flera år innan förnyade ISO 6579 publiceras. I3S-Salmonella Symposium I3S-Salmonella Symposium är en stor internationell kongress som arrangeras med cirka 4 års intervall och som denna gång lockat cirka 300 experter från olika håll i världen som har att göra med forskning kring salmonella och bekämpning av salmonella. De tre kongressdagarna hade indelats i sex delar och teman för dessa var interaktioner mellan värden och salmonellan, genetiska tillämpningar vid påvisande av salmonella, vid identifiering av salmonella och vid bestämning av antalet salmonellainfektioner, antibiotikaresistens, djurinfektionernas epidemiologi och kontaminationen av livsmedel, epidemiologin och folkhälsan jämte kontrollstrategier och riskvärdering. De muntliga framställningarna var sammanlagt 50 stycken, bland dem vårt föredrag om Tennessee-foderepidemin i Finland, och antalet posters cirka 130 stycken. På serotypningssidan undersöks intensivt möjligheterna till metoder som ersätter den traditionella serotypningen. Amerikanerna har utvecklat en metod, i vilken man identifierar gener som svarar för produktionen av antigener och med fransmännens multiplex PCR testserie reaktionerna som olika seroptyper ger med DNA-identifierarna. Svenskarna hade jämfört olika metoder för påvisande av salmonella i foder (NMKL 71. ISO 6579, tre olika PCR-metoder, Premi test Salmonella) med ympade och riktiga positiva prover. Skillnaderna i resistensen mellan olika metoder var små och varje enskild metod har sina för- och nackdelar och därför beror valet på användningsändamålet. Antibiotikaresistensen konstaterades vara en mycket komplex sak beroende på många faktorer som hänför sig till såväl metoderna som tolkningen av resultaten. I föredragen konstaterades att resistensen mot salmonella kontinuerligt ökar och att man kontinuerligt påträffar nya gener som orsakar resistens och som med plasmiderna kan överföras till nya stammar och därför måste utvecklingen i resistensen kontinuerligt följas upp.
Fransmännen hade undersökt skalen från 150 ägg per flock (4200 ägg) från 28 flockar som i en EU-grundkartläggning bland värphöns konstaterats salmonellapositiva. I 39,3 % (11 flockar) hade påträffats minst ett ägg med positivt skal och variationen var 1-13 positiva/150 undersökta och serotyperna hade varit de samma i äggskalet som i proverna från flockarna för varje enskild flocks del. I Frankrike hade under ett halvt års tid konstaterats 13 Salmonella enterica subsp. diarizonae (61:k:1,5,7) -fall i 12 olika sjukhus i 8 olika områden i normalt sterila biopsier. Under undersökningens gång framkom ändå att fårblodet som tillverkaren till agaren använt hade innehållit salmonellan i fråga och så orsakat ett falskt fynd. I Sverige har en långvarig Reading-epidemi än en gång påvisat fodrets roll som infektionskälla då det infekterar såväl djur som människor och kontaminerar miljön. Allt sedan år 2007 har den sällsynta serotypen i fråga konstaterats i råvara till foder, på 8 nötkreatursgårdar, på en svin-, får-, ank- och kalkongård var, hos hästar, viltlevande fåglar och i små åar, i malet kött och hos 18 människor. Trots hårda bekämpningsåtgärder har det varit svårt att hålla epidemin under kontroll I Tyskland har år 2008 konstaterats en plötslig ökning i Salmonella Tennessee-infektionerna hos barn under 3 år. Reptiler som sällskapsdjur i hemmet och andra kontakter med reptiler hade blivit en stor riskfaktor. Samtidigt hade antalet reptiler ökat i Tyskland. Man rekommenderade att reptiler inte hålls som sällskapsdjur i familjer med små barn. Förekomsten av monofasisk Salmonella enterica serovar 4,[5],12:i: fagtyp 193 har på senare år ökat i Europa (i åtminstone 11 länder) och orsakat några epidemier som rentav krävt sjukhusvård allt sedan år 2006. I en holländsk S. Panama-epidemi blev opastöriserad färsk fruktjuice den enda riskfaktorn, men stammen kunde inte isoleras från produkten. Den ökande efterfrågan på hälsoprodukter ökar risken för infektioner av opastöriserade produkter och den biologiska kontrollen över sådana produkter borde ökas och andra nödvändiga åtgärder vidtas. Mer information ger: Forskare Henry Kuronen, Forskningsenheten för djursjukdomsbakteriologi, tfn 020 7724 956, henry.kuronen@evira.fi.