Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Relevanta dokument
Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Energisituation idag. Produktion och användning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Köparens krav på bränsleflis?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

En sammanhållen klimat- och energipolitik

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

framtider Energisystemet 2020

Förnybara energikällor:

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

100 % förnybart 2050.!?

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Biokraftvärme isverigei framtiden

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Energikällor Underlag till debatt

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

Energiläget 2018 En översikt

Energigas en klimatsmart story

Energiläget En översikt

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

fjärrvärmen och miljön

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Naturskyddsföreningen

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Energihushållning. s i handboken

Energisamhällets framväxt

Falu Energi & Vatten

Finsk energipolitik efter 2020

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Varifrån kommer elen?

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

Vattenkraften i kraftsystemet

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Bioenergi Sveriges största energikälla

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Grundläggande energibegrepp

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Sverigedemokraterna 2011

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Bioenergikombinat Status och Framtid

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiplan för Botkyrka kommun

Energy [r]evolution - sammanfattning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Industrin och energin. Peter Nygårds

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

Beskrivning av ärendet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

Transkript:

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.: Leaflet WC

100 m: 9,58 s Effektuttag: 2 600 W Jämför: en Tour de France-cyklist utvecklar cirka 500 W i genomsnitt, och kan komma upp i 1 500 W i korta spurter De flesta av oss snittar 100 W, vilket motsvarar 2000 kcal/dag Bildkälla: Huesca genom Wikipedia, Public Domain Bildkälla: Richard Giles: Usain Bolt Olympics Celebration WC

100 m: 9,58 s Effektuttag: 2 600 W Jämför: en Tour de France-cyklist utvecklar cirka 500 W i genomsnitt, och kan komma upp i 1 500 W i korta spurtar De flesta av oss snittar 100 W, vilket motsvarar 2000 kcal/dag Med hjälp av dragdjur kan vi komma upp i högre energianvändning för produktion av varor och tjänster Bildkälla: Ralf Roletschek WC Bildkälla: Wikipedia, Public Domain Bildkälla: Huesca genom Wikipedia, Public Domain Bildkälla: Richard Giles: Usain Bolt Olympics Celebration WC

100 m: 9,58 s Effektuttag: 2 600 W Jämför: en Tour de France-cyklist utvecklar cirka 500 W i genomsnitt, och kan komma upp i 1 500 W i korta spurtar De flesta av oss snittar 100 W, vilket motsvarar 2000 kcal/dag Med hjälp av dragdjur kan vi komma upp i högre energianvändning för produktion av varor och tjänster Med hjälp av maskiner och kraftverk har vi idag nått upp till en energianvändning kring 5 000 W Bildkälla: Alan Zomerfeld WC

Tre grundläggande typer av energiråvaror: Lagerresurser: Tre steg från uttag till användning: v Olja v Kol v Fossilgas v Uran Fondresurser: v Skog v Grödor på åkrarna v Vatten (i t.ex. Råvaruuttag Distribution Användning Lager Fond Flödande Hushåll och bebyggelse Transporter Industriella processer vattenkraftsmagasinen) energiråvaror El Drivmedel Fjärrvärme Fjärrkyla Briketter eller pellets Flödande resurser: v Solstrålning v Vind v Vatten (som flödar i en flod eller älv) v Havsvågor för ett hållbarare energisystem kan insatser genomföras i samtliga faser

100 m: 9,58 s Effektuttag: 2 600 W Jämför: en Tour de France-cyklist utvecklar cirka 500 W i genomsnitt, och kan komma upp i 1 500 W i korta spurtar Cirka 80-85% av världens energitillförsel kommer från fossila bränslen: Bidrar till koldioxidutsläpp Ändliga resurser, produktionen kommer att peak:a Globalt sett ojämnt fördelad tillång, leder till politiska spänningar Slutsats: en omställning av energisystemet är önskvärt Bildkälla: International Energy Agency

På vilka sätt kan vi minska beroendet av fossila bränslen? Minskad användning: v Ändrade beteendemönster v Hårdare beskattning Effektivare energiomvandling: v Effektivare kraftverk och motorer v Större andel elbilar v Mer fjärrvärme Nya/andra energiomvandlingsmetoder: v Mer vindkraft v Mer sol (både el och värme) v Mer biobränslen (skog, åkerbränslen, alger ) v Mer kärnkraft v Ny kärnkraft (generation IV) v Vågkraft v Fusion Så, händer det faktiskt någonting?

Sverige jämfört med omvärlden: v Kallt land: stort behov av uppvärmning, litet behov av kyla v 5 000 W per person jämförbart med nivån i övriga EU v Stor andel förnybar tillförsel (främst från skog och vattenkraft) v Stor andel kärnkraft v Väl utbyggd fjärrvärme Större förändringar historiskt: v Vattenkraftutbyggnaden v Kärnkraftutbyggnaden v Fjärrvärmeutbyggnaden Pågående / framtida förändringar: v Skifte från fossilt till biobränslen, i industriella processer och i fjärrvärmenäten v Kraftig utbyggnad av vindkraften v Större möjligheter till småskalig produktion av el (lokal inmatning på nätet) v Andel förnybar energitillförsel kommer att överstiga 50% år 2020

Biobränslen i Sverige: Väldigt gynnsamma förhållanden Bio ersätter kol och olja i industriella processer och i kraftvärmeverken Viss produktion av drivmedel (t.ex. etanol från åkergrödor och diesel från skogsråvara) Det finns en fysisk gräns: tillväxten i skogen är cirka 250 TWh per år Bildkälla : Nova genom Wikipedia (GFDL)

Vindkraft i Sverige: Väldigt gynnsamma förhållanden på många platser Planeringsmål på 30 TWh (motsvarar 20% av hela Sveriges elproduktion) Intermittent energiresurser krav på balanserande kraft Storskalig utbyggnad finns det förutsättningar för småskalig utbyggnad? 6.1 TWh 2011 3.5 TWh 2010 Bildkälla: Leaflet WC

Slutsatser Stora förändringar krävs på global nivå för att minska beroendet av fossila bränslen Sverige är ovanligt lyckligt lottat, kommer eventuellt kunna bryta beroendet för inhemska behov Svårare att finna globala lösningar Det som måste till är en kombination av åtgärder, som bygger på: v Minskad användning v Effektivare energiomvandling v Nya/andra energiomvandlingsmetoder