Biblioteksplan för Huddinge kommun 2011-2015
Vision Alla Huddinges invånare har tillgång till den information var och en behöver i sin livssituation. Alla får hjälp och stöd i sitt kunskapssökande utifrån sina individuella behov. Alla har tillgång till den samlade litteraturen och kan ta del av berättelser i olika former. Biblioteken i Huddinge är fysiska och virtuella resurser, samverkande i ett lokalt, regionalt, nationellt och globalt sammanhang. Biblioteken fungerar som inspirerande mötesplatser och stimulerar till kulturupplevelser och personlig utveckling. Biblioteken skapar förutsättningar för det demokratiska samtalet och bidrar till människors delaktighet i samhällsutvecklingen.
Från kilskriftstavlor till läsplattor Sedan långt före vår tideräknings början, har människan känt ett behov av att bevara sitt samtida vetande, alltifrån Mesopotamiens samlingar av lertavlor skrivna med kilskrift, över Alexandrias mytomspunna bibliotek, till dagens digitaliserade samlingar tillgängliga endast genom ett par klick för nutidens datoranvändare. Biblioteken har, under den västerländska historien, utgjort en grund för vårt kollektiva medvetande och minne. Från att initialt ha varit privata boksamlingar, kom så småningom även offentliga bibliotek till. Det första offentliga biblioteket planerades redan av Caesar (som dock inte hann genomföra det). I Sverige har vi idag tre olika huvudtyper av bibliotek; forsknings-, folkoch skolbibliotek, varav det främst är de två sistnämnda som är av betydelse för kommunen och dess innevånare. Bibliotekslagen föreskriver att det ska finnas minst ett folkbibliotek i varje kommun med avgiftsfri utlåning av litteratur. Här i Huddinge har vi, förutom huvudbiblioteket intill kommunhuset, fem områdesbibliotek som ligger i Flemingsberg, Segeltorp, Skogås, Trångsund och Vårby. Den biblioteksplan som här föreligger och som omfattar perioden 2011-2015 anknyter till kommunens kulturpolitiska program och dess tre ledord interkulturell, annorlunda och smart. Biblioteksplanen anknyter också till kommunens skolplan och verksamhetsidén Vi rustar för livet. Planen vill bidra till att utveckla biblioteken mot en bredare uppgift i samhället; att de förutom att erbjuda utlåning av böcker mm också ska kunna utvecklas till mötesplatser för kommunens innevånare och dessas varierande önskemål. Kanske också med bibliotekscaféer? Vår samtid präglas av att bibliotekens traditionella böcker ersätts av annan typ av media; litteraturen digitaliseras och finns nu tillgängliga inte bara som böcker utan även som digitala filer och ljudböcker. I framtiden har biblioteken en viktig uppgift att erbjuda medborgarna även dessa nya format, samtidigt som man också kan erbjuda rum för möten mellan människor. Detta är inte minst en viktig demokratisk uppgift för våra bibliotek! Biblioteksplanen syftar till att vara en vägledning till arbetet de kommande åren. Vibeke Bildt Ordförande kultur- och fritidsnämnden
Biblioteksplan för Huddinge kommun 2011-2015 Biblioteksplanen är ett strategiskt dokument för långsiktig utveckling av Huddinge kommuns biblioteksverksamheter. Utgångspunkten är alla invånares behov av bibliotekens tjänster och innehåll. Planen anger även riktningen för samverkan mellan olika bibliotekshuvudmän i kommunen utifrån deras olika uppdrag. Biblioteksplanen är formulerad med stöd av följande internationella riktlinjer och nationella styrdokument, se Bilaga 1: UNESCO:s och IFLA:s 1 folk- och skolbiblioteksmanifest FN:s Barnkonvention Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Skollag (SFS 2010:800) Biblioteksplanen anknyter till kommunens kulturpolitiska program 2009-2020 och tillämpar begreppen interkulturell, annorlunda och smart utifrån ett biblioteksperspektiv: Interkulturell: stödja mångspråkighet och gränsöverskridande möten, synliggöra olika kulturella bakgrunder och stärka lokal och global identitet Annorlunda: utmana det traditionella, överraska och ge utrymme för det oväntade, utforska och tänja gränserna för vad ett bibliotek kan vara Smart: tänka nytt och ta tillvara innovativa idéer, prova nya arbetssätt, sänka trösklar och förenkla för användaren. Biblioteksplanen anknyter också till kommunens skolplan och verksamhetsidén Vi rustar för livet. Biblioteksplanen avser perioden 2011-2015. En utvärdering av planen bör inledas 2013. Ansvaret för att initiera utvärderingen ligger hos Kultur- och fritidsnämnden. Utvärderingen kan göras i form av intervjuer, enkäter eller annat val av metod. Förutsättningar för biblioteksutveckling Informationssamhället och medielandskapet är inne i en snabb förändring. Alltmer information, litteratur och andra kulturyttringar skapas, lagras och förmedlas digitalt. En allt större del av samhällsdebatten förs via webb och mobila applikationer, på bloggar, mikrobloggar och sociala nätverk. Tidningar, teve och radio flyttar ut på Internet och in i mobilen. E-böcker, e-tidskrifter och annat e-material ökar i omfattning och olika typer av e-tjänster blir vanligare. När en allt större del av samhällets information och kultur finns digitalt tillgänglig måste också biblioteken anpassa och utveckla sin verksamhet för att möta användarnas nya behov. I ett demokratiskt samhälle har alla invånare rätt att fritt ta del av information, delta i samhällsdebatten, uppleva kultur och söka kunskap. Samma rätt måste också gälla även när en allt större del av Not 1: International Federation of Library Associations
det som efterfrågas förmedlas digitalt. Biblioteken kan spela en viktig roll för att skapa digital delaktighet genom att ge stöd till de grupper och individer som vill, men av olika skäl inte har kunnat ta del av den digitala utvecklingens möjligheter. Den totala mängden information, såväl tryckt som digital, ökar snabbt, samtidigt som människors tid blir alltmer dyrbar. Biblioteken har därför en angelägen uppgift i att vägleda och guida genom stora informationsmängder och bidra med kunskap om att värdera och kritiskt granska information. Parallellt med den digitala utvecklingen ökar människors behov av fysiska möten, inte minst bland unga människor. Idag finns få offentliga rum öppna på lika villkor för alla, oavsett den enskildes ärende, ekonomi, ålder, religiösa eller politiska åsikter. I dagens samhälle har därför biblioteken en unik funktion som gränsöverskridande mötesplatser. Huddinge kommun Kommunens vision är Delaktighet. Visionen grundar sig på ett synsätt där alla har rätt och skyldighet att forma framtiden. Målet är att öka invånarnas engagemang och möjligheter att påverka kommunens verk samheter. Huddinge ska profilera sig som kunskaps kommun och ta tillvara och stimulera allas kompetens, lärande och handlings kraft. Definitionen av kunskap är bred och ska främja vidareutveckling av såväl bas- som spets kunskaper. Det livslånga lärandet är värdefullt och ska stimuleras. År 2010 har Huddinge kommun knappt 97 000 invånare. Antalet förväntas öka till drygt 110 000 år 2019. Antalet barnfamiljer fortsätter att öka, liksom barn i åldrarna upp till 12 år. Störst ökning väntas dock bland invånare i åldrarna 65 år och äldre. 2 Ca 25 % av kommunens invånare har utländsk bakgrund 3, vilket innebär att Huddinge är en mångspråkig kommun som i högsta grad är en del av det globala samhället. Huddinges invånare har dagliga kontakter över hela världen. De kommunala biblioteken i Huddinge består av folkbibliotek, skolbibliotek och gymnasiebibliotek. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för folk biblioteken medan Barn- och utbildnings förvaltningen ansvarar för skol- och gymnasie biblioteken. Inom kommunens geografiska område finns även Södertörns högskol ebibliotek och Karolinska institutets universitetsbibliotek Campus Huddinge, som båda drivs i statlig regi. Samverkan Biblioteken i kommunen ska komplettera varandras insatser för att gemensamt kunna erbjuda alla invånare mångfacetterade biblioteks tjänster av hög kvalitet genom hela livet. En väl fungerande sam verkan mellan olika typer av bibliotek och biblioteks huvudmän i Huddinge förutsätter en samsyn om bibliotekens olika roller och uppdrag. I vissa fall kan det vara lämpligt att reglera sam verkan i särskilda avtal mellan olika huvud män, till exempel när det gäller integrerade folk- och skolbibliotek. Samverkan mellan folkbibliotek och skol bibliotek syftar till att stödja den enskilda elevens kunskaps process och läsutveckling. Skol biblioteket ansvarar för medier och pedagogiskt stöd i anslutning till skol arbetet. Folk biblioteket fokuserar på aktiviteter som upp muntrar och stimulerar barns och ungdomars fria läsning och kunskaps sökande. Samverkan mellan gymnasiebibliotek och högskole bibliotek kan till exempel gälla intro duktion av gymnasie elever till högre studier. Gemen sam kompetensutveckling och erfarenhets utbyte är andra exempel på områden för sam verkan mellan olika typer av bibliotek. Not 2: Befolkningsprognos 2010-2019 Not 3: Utrikesfödda eller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
Biblioteken kan spela en viktig roll för att skapa digital delaktighet.
Utanför Vårbyhuset. Målbilder Målbilderna är positiva visualiseringar av önskade framtida tillstånd för de olika typerna av bibliotek. Målbilderna utgår från visionen men är tydligare och mer konkreta. De kan fungera inspirerande och motiverande för medarbetare och uppdragsgivare och tydliggör också skillnaderna mellan de olika uppdragen. Folkbiblioteket är en öppen, utåtriktad och publik plats med fokus på allmänhetens behov. Det är ett centrum för information, kunskap, litteratur och kultur och främjar möten mellan människor i alla åldrar och med olika bakgrund. Folkbiblioteket ägnar extra uppmärksamhet åt barn och unga och inspirerar till läsupplevelser, språkutveckling och personligt växande. Folkbiblioteket stödjer fri åsiktsbildning och stimulerar aktivt det livslånga lärandet. Det samverkar med det omgivande samhället i form av till exempel förskola, skola, äldreomsorg, kulturverksamheter, föreningar och studieförbund. Folkbiblioteken i Huddinge kännetecknas av en kulturell bredd med en mångfald av berättelser, uttryck och åsikter ett interkulturellt, annorlunda och smart arbetssätt ett inkluderande perspektiv där ingen lämnas utanför.
Skolbiblioteket är en del av den pedagogiska verksamheten inom skolan och fungerar som ett stöd i under visningen. Det bidrar till att eleverna når sina kunskapsmål och fokuserar på elevernas lärande och kunskapsutveckling. Skolbiblioteket bidrar till verksamhetsidén Vi rustar för livet och ger stöd för ökad måluppfyllelse. Skolbibliotekets medarbetare har både pedagogisk och informationsvetenskaplig kompetens. Skolbiblioteken i Huddinge kännetecknas av inspirerande möjligheter för den enskilda eleven att påverka sitt eget lärande samverkan i dialog med lärare, elever och föräldrar stimulans för läslust och integrering av skönlitteratur som en del av lärandet. Gymnasiebiblioteket är en integrerad del av undervisningen och ett stöd för lärarna i den pedagogiska processen. Det stödjer ett undersökande arbetssätt och stimulerar eleverna att vara självständiga och källkritiska i sitt kunskapssökande. Gymnasiebiblioteket fungerar som ett centrum för informations sökning och förbereder eleverna för högre studier och för det livslånga lärandet. Gymnasiebiblioteken i Huddinge kännetecknas av utveckling av elevernas och lärarnas informationskompetens, det vill säga förmågan att söka, hitta, värdera och tillgodogöra sig information läsfrämjande och kulturell verksamhet lyhördhet inför varje elevs individuella behov.
Strategier Strategierna anger prioriterade områden och vägar framåt för att biblioteken i Huddinge ska närma sig visionen och målbilderna. De är valda och beskrivna för att kunna fungera som en generell vägledning för alla typer av bibliotek. Strategierna är tänkta att användas som stöd och inspiration för politiker och tjänstemän på alla nivåer i det årliga arbetet med Mål och budget, verksamhetsplaner och arbetsplaner. Beroende på politisk vilja, ekonomiska ramar och andra förhållanden i kommunen eller omvärlden kan olika strategier lyftas in och konkretiseras i kommunens årliga styrdokument. Utveckling av biblioteksverksamheten Skapa mer attraktiva och tillgängliga biblioteksmiljöer som gör att fler söker sig till biblioteken och upplever dem som inspirerande platser Skapa olika rum för olika behov, t ex läsning, studier, samtal, grupparbeten, pedagogisk verksamhet och kreativt skapande Möjliggöra gränsöverskridande och oväntade möten genom att i ökad omfattning bjuda in till annorlunda och nyskapande aktiviteter Ge mer plats för scenframträdanden, föreläsningar och utställningar av olika slag Utveckla det digitala biblioteket så att det blir en integrerad del av verksamheten och en förlängning av det fysiska rummet Tillhandahålla ändamålsenlig teknik och utveckla relevanta tjänster utifrån vad användarna kan förvänta sig av en modern och samtida biblioteksverksamhet. Erbjuda ökad tillgång till datorer, datorprogram, Internet och digitala medier i olika former Underlätta för användaren genom att erbjuda snabba, smarta och tillgängliga tjänster Bjuda in användarna till medskapande och en vidgad dialog om behov och förväntningar Vidareutveckla och stärka arbetet med språkutveckling och mångspråkighet. Utveckling av kompetens och nya arbetssätt Utveckla och bredda medarbetarnas kompetenser inom språk, litteratur, kommunikation och digitala medier Arbeta aktivt för att öka mångfalden bland medarbetarna vid nyrekrytering Uppmuntra ett arbetsklimat som är prestigelöst och främjar nytänkande Utveckla en lärande organisation där det är lätt att ta till sig och föra vidare kunskap och där alla aktivt tar ansvar i utvecklingsarbetet Utveckla det kommunikativa och framåtblickande ledarskapet Utöka arbetet med omvärldsbevakning genom bredare kontaktytor och fler informationskanaler.
Bilaga 1: Internationella riktlinjer och nationella styrdokument Internationella riktlinjer Unesco och IFLA har utarbetat ett Folkbiblioteksmanifest och ett Skolbiblioteksmanifest, för att markera bibliotekens betydelse för individen och samhället. Ur Folkbiblioteksmanifestet: Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därmed spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Ur Skolbiblioteksmanifestet: Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Ur FN:s Barnkonvention: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Nationella styrdokument Folkbibliotekens nationella uppdrag är fastställt i bibliotekslagen (SFS 1996:1596): 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. Bibliotekslagen är under utredning. 4 Nuvarande bibliotekslag omfattar skol- och gymnasiebibliotekens nationella uppdrag: 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. I kapitel 2 i skollagen tillskrivs huvudmannen följande ansvar beträffande skolbibliotek: 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. I läroplanerna för grundskolan (LPO 94) och de frivilliga skolformerna (LPF 94) fastslås att: Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Samtliga biblioteksverksamheter omfattas även av det nationella tillgänglighetsmålet 5 om att samhällsfinansierade verksamheter på statlig, regional och lokal nivå senast år 2010 erbjuder alla medborgare möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor. Not 4: Eide-Jensen, Inger (2010), Bibliotekslag SFS nr: 1996:1596, 2004:1261; Utvärdering och förslag till revidering Not 5: Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (Prop. 1999/2000:79)
bibliotek.huddinge.se www.formetc.se