Miljöpolitik på riktigt. Åtta exempel på hållbara städer

Miljöpolitik på riktigt Åtta exempel på hållbara städer

FOTO: GÖTEBORG STAD (T H) FOTO: Ildikó Lukács/IMAGEHOUSE (T V) Clifford Shirley/VÄSTERÅS STAD (T H) FOTO: ULF NILSSON/BORÅS ENERGI FOTO: NICLAS ALBINSSON/VISIT LINKÖPING Den hållbara staden bygger vi tillsammans Varje gång du slänger matrester eller spolar i toaletten ger du oss råvaror till biogas. Varje gång någon byter uppvärmning från olja till fjärrvärme bygger vi vidare på det hållbara samhället. Avfall, drivmedel, fjärrvärme och vattenförsörjning allt hänger ihop och kräver helhetssyn och systemperspektiv i stadens planering. Sverige och världen står inför stora utmaningar på miljö- och klimatområdet. Energi- och resursanvändningen ska minska, utsläppen av luft-, mark- och vattenföroreningar likaså, liksom mängden avfall. Samtidigt ska samhällets förmåga att tillhandahålla välfärd och god service till människor ständigt förbättras. I den här skriften vill vi visa hur den hållbara staden byggs underifrån. Hur energilösningar sammanlänkade med avfallshantering och återvinning samverkar för att minska utsläpp och miljöbelastning. Hur återföring av näringsämnen från vatten, avlopp och avfall bidrar till kretsloppssamhället. Städernas system jämförs med de naturliga systemen där jämvikten bevaras genom att resurser, avfall och energi ingår i ett internt kretslopp. För 30 40 år sedan kunde man se den dåliga luften med blotta ögat i städer som Sundsvall och Göteborg. Ett lock av avgaser bildades från en mängd värmepannor i städerna. Soptippar byggdes till stora berg och läckte ut växthusgaser och andra miljöskadliga gifter. Avloppen gick orenade ut i vattendrag, liksom de gör än i dag från miljonstäder på andra sidan Östersjön. Dessa miljöproblem har successivt byggts bort från våra svenska Genom att använda resurser smartare sparar vi både pengar och miljö. städer. Drivkrafterna har varit ekonomi, sociala behov och omsorg om miljön. Grundprincipen är enkel. Det handlar om resurshushållning, att återanvända och återvinna, att ta tillvara energin i allt material och att minimera de rester som blir över. Genom att använda resurser smartare sparar vi både pengar och miljö, och slipper dessutom importera energi till höga priser. Allt detta kan göras i Sveriges städer om vi planerar och ser till att bygga systemlösningar. Det är viktigt att bygga hållbart redan från början. Finns fjärrvärmeledningen på plats, sorteras avfall, finns väl fungerande vatten- och avloppsnät och rötningsanläggning som ger biogas och biogödsel i närheten, då kan bananskalen driva bussarna och blöjorna ge både el och värme till husen. Här hemma i Sverige kan vi konstatera att vi kommit långt. Vi tillhör de bästa i världen när det gäller effektivitet och hållbarhet inom biogas, fjärrvärme, vattenrening och avfallshantering. Det kan vi till stor del tacka kommunerna för, och deras långsiktiga arbete i samarbete med framsynta företag. Svenska lösningar exporteras med framgång till en rad länder. Vårt kunnande sprids över världen för att bygga upp infrastruktur för hållbara städer. Det gäller dels tekniken, som anläggningar för biogas, förbränning och vattenrening, men också planeringsprocessen, den som av många betraktas som grå och tråkig. I Kina finns till exempel stort intresse för hur Sverige jobbar med kommunal förvaltning och planering. Vi lovar att bidra till att lösa miljöutmaningarna framåt genom att uppfylla nedanstående löften, om vi får rätt politiska förutsättningar: n Mer biogas och drivmedel från avloppsslam och insamlat matavfall. n Minskade utsläpp av växthusgaser för uppvärmning, el och transporter. n Ökat kretsloppstänkande och återföring av näringsämnen till jordbruket. n Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme med förnybar och återvunnen energi. n Enkla system som underlättar människors vilja att göra miljönytta. Det är nu upp till politiker och andra beslutsfattare att våga och orka fortsätta utveckla den hållbara staden underifrån. Sverige har kommit långt. Vi är ett föredöme inom våra områden. Men ska vi fortsätta utvecklingen krävs att kommuner och företag fortsätter att satsa. Framför allt krävs det långsiktiga spelregler på central nivå. Här finns det många goda exempel att inspireras av! Ulrika Jardfelt, vd, Svensk Fjärrvärme Anders Mathiasson, vd, Energigas Sverige Lena Söderberg, vd, Svenskt Vatten Weine Wiqvist, vd, Avfall Sverige

4Avfall, biogas, fjärrvärme och vatten är alla viktiga hörnstenar i en hållbar stad. Tillsammans formar de ett kretslopp där avfall förvandlas från ett miljöproblem till en tillgång. hörnstenar i en hållbar stad JORDBRUK Matavfall Biogödsel Drivmedel BIOGAS Energi n AVFALL: Sverige har, genom långsiktigt, konsekvent arbete, utvecklat systemlösningar och kompetens för att nyttiggöra avfallet så att det kan bli nytt material, fjärrvärme, el, biogas och biogödsel. En utveckling som har drivits av kommunernas ansvar och medborgarnas engagemang i samarbete med drivande företag. Sverige ses som ett föregångsland inom EU och är världs ledande på avfallshantering. Den värme som kommer från avfallsförbränning täcker värmebehovet i cirka 810 000 villor. Dessutom omvandlas matrester till biogas, som ersätter cirka 30 miljoner liter bensin, och biogödsel återförs till jordbruket. n FJÄRRVÄRME: Fjärrvärmen står för drygt hälften av uppvärmningen i Sverige, en internationellt sett mycket hög siffra. Nästan alla svenskar i tätbebyggt område har fjärrvärme; hemma, på jobbet eller både och. Fjärrvärmen är energieffektiv och tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade. Särskilt effektivt är kraftvärme, där el och fjärrvärme görs samtidigt, eftersom man då får ut mer av den tillförda energin än om det görs var för sig. På 20 år har branschen ställt om från olja till förnybar och återvunnen energi, som biobränsle, avfall och spillvärme. Det har sänkt Sveriges koldioxidutsläpp med över 11 miljoner ton, och fått Sverige att nå Kyotomålen. AVFALL Brännbart VATTEN Avl Avloppsslam n BIOGAS: Förnybar biogas framställs genom rötning av exempelvis matavfall, gödsel eller avloppsslam. Även cellulosa och skogsavfall kan förgasas. Biogas kan sedan generera el, värme eller drivmedel. Sverige är världsledande när det gäller att använda biogas som drivmedel. Fordonsgas är samlingsnamn för biogas och naturgas som används till bilar och bussar. I snitt består fordonsgasen av 65 procent biogas och andelen har ökat de senaste åren. Efterfrågan på fordonsgas är stor. Därför behöver biogasproduktionen öka i Sverige och antalet gastankställen bli fler. År 2010 produceras bara en tiondel av potentialen för rötad biogas. Framtiden är alltså ljus för världens mest miljövänliga drivmedel. n VATTEN: De kommunala vattentjänsterna arbetar med två kretslopp: vattnets kretslopp (dricksvatten och avloppsrening) samt näringsämnenas kretslopp ( från jord till bord till jord ). Numera får vi även energi ur detta viktiga miljöarbete. I dag står avloppsrenings verken för nästan hälften av den svenska biogas produktionen. Det finns en stor potentialen för att öka produktionen ytterligare genom att ta emot mer externt organiskt material, till exempel källsorterat organiskt avfall. Därmed skulle också andelen biogas som går till fordonsbränsle eller elproduktion kunna öka. Huvuddelen av den biogas som produceras vid avloppsreningsverk används i dag för värme eller kraftvärme. El FJÄRRVÄRME Värme Värme

Engagemanget är stort bland Sveriges kommuner när det gäller att hitta hållbara lösningar för framtiden. Lösningarna kan se ut på många olika sätt men gemensamt för de kommuner vi presenterar här är att de tagit ett helhetsgrepp på arbetet med hållbarhet. Läs och inspireras av följande goda exempel. 8 kommuner visar vägen till framtiden n GÖTEBORG: I kommunens kretsloppspark blir gamla saker som nya. Staden har också inrättat ett speciellt kretsloppskontor för att förbättra miljön. n VÄSTERÅS: Kretsloppet är en bra affärsidé för kommunen. Här omvandlas hushållsavfall till miljö vänligt gödsel och biogas som används till fordonsbränsle. n BORÅS: Svarta och vita soppåsar har gjort det enkelt för boråsarna att sortera sopor. I dag drivs många av stadens bussar med biogas från hushållsavfall. n LINKÖPING: Biogas från avloppsslam har blivit en lönsam affär för kommunen. I dag kommer folk från hela världen för att lära sig mer om biogas som drivmedel. n SUNDSVALL: Det miljövänliga fjärrvärmenätet fortsätter att växa i staden. Allt fler hus värms med förnybart bränsle och kommunen storsatsar på biogas. n JÖNKÖPING: Trots dyra investeringar har stadens fjärrvärmenät byggts ut. Nu tas soporna tillvara och målet är att allt bränsle i fjärrvärmeverket ska vara förnybart. n SKELLEFTEÅ: Vattnet står i fokus när den hållbara staden planeras. Rötat slam och matavfall blir till biogas som kan tankas av kommunens gasbilsförare. n MALMÖ: Västra Hamnen har förvandlats från nedgånget industri område till modern ekologisk stadsdel en viktig milstolpe i stadens hållbarhetsarbete. t

FOTO: KRETSLOPPSKONTORET (T V) KLAS ERIKSSON/GÖTEBORG STAD (T H) VÄSTERÅS I Västerås omvandlas stadens avfall till miljövänligt biogödsel och fordonsgas ett lönsamt samarbete mellan kommun, lant brukare och näringsliv. Stadens avfall blir till biogödsel GÖTEBORG I kretsloppsparken blir gamla prylar som nya Göteborg har kommit långt i byggandet av en mer hållbar stad där återvinning är en viktig del. I kommunens stora kretsloppspark hittar begagnade prylar som byggmaterial, möbler och kläder nya ägare. Staden satsar också på biogas, vatten rening, avfallssortering och ett av Europas större fjärrvärmenät. Göteborg arbetar målmedvetet med att ta avfallshanteringen ett steg längre genom att lyfta fram återanvändning och förädling. En av kommunens storsatsningar är Kretsloppsparken Alelyckan i norra Göteborg, som öppnade 2007. Mycket av det byggmaterial, möbler, kläder och annat som kommer in till återvinningscentralerna är egentligen inte avfall, berättar Ronnie Ljungh, ordförande i den kommunala Kretsloppsnämnden i Göteborg. En del av det som lämnas in kan säljas vidare direkt, medan annat måste förädlas. Kretsloppsparken är inte bara en praktisk sorteringsplats med återvinning. Där finns också butiker för second hand-kläder och begagnat bygg material. Den som vill kan också ta en fika på parkens ekokafé där brödet är Kravmärkt. Kretsloppsparken har även ett socialt värde. Här möts folk som på vilken marknadsplats som Självklart ska vi återanvända sådant som det inte är något fel på. helst. Kretsloppsparken är en bra möjlighet att låta Göteborgs invånare ta en mer aktiv del i att minimera stadens avfall. Dessutom ingår den som en del i stadens arbetsmarknadspolitiska program. Konceptet fungerar bättre än väntat, enligt Ronnie Ljungh. Det Ernst Kirchsteiger gör i tv tar hemmafixarna efter. Sådant påverkar avfallshanteringen mer än vad många tror. Trenden att fixa hemma fyller återvinningscentralerna med oförstört material från utrivna kök och vardagsrum. Självklart ska vi återanvända sådant som det inte är något fel på. Kretsloppsparken är ett lyckat exempel på hur Göteborg arbetar för att bli en mer hållbar stad, men det pågår mycket mer. Stora investeringar görs för att klara vattenförsörjningen och vattenrening i den växande staden. Satsningarna på en utbyggnad av fjärrvärmenätet fortsätter och det produceras stora mängder biogas vid stadens reningsverk. Biogasen bidrar till bättre luft i staden genom att den uppgraderas till fordonsbränsle som driver bussar och sopbilar. Göteborg stads kretsloppskontor är en viktig kugge i arbetet för hållbarhet. Kontoret har skapats för att förbättra möjligheterna att arbeta enat och utan motstridiga beslut när det gäller frågor om avfall, vatten och avlopp. Kretsloppsnämnden och kontoret gör att vi kan ta ett helhetsgrepp. Det gör det lättare för oss att tänka och verka i kretslopp, säger Ronnie Ljungh. Kretsloppsparken och kretsloppskontoret är två framgångar för Göteborgs stad, men allt går inte som på räls mot den hållbara staden. Vi vet många gånger vad vi vill, men kan inte alltid ta alla steg som behövs, säger Ronnie Ljungh och nämner som exempel ytterligare en biogasanläggning som är planerad, men som ännu inte kunnat byggas. Otydligheter i hur lagen om offentlig upphandling ska tillämpas stoppar tillsvidare bygget. Ett annat problem är otydlighet om vad som gäller för att använda avloppsslam som näring på åkrar där mat odlas. Vi måste bli av med osäkerheten. Möjligheter att investera i anläggningar och samarbeta över kommungränserna måste finnas för att nå lönsamhet så att vi kan ta hand om och utnyttja vårt eget avfall. Västerås har satsat stort på att utveckla kretsloppet mellan stad och landsbygd. Här omvandlas stadens avfall till miljövänligt gödsel. Matavfall från hushåll och restauranger rötas till biogas tillsammans med lantbrukarnas vallgrödor. Mixen ger ett bra underlag för produktion av biogas och lämnar en näringsrik rest som kan använda som gödsel. Fokus ligger på kretsloppet. Att återföra näringsämnen som fosfor från staden till lantbruket är oerhört viktigt i en hållbarhetslösning, säger Eva Myrin, vd för regionens avfalls bolag Vafab miljö, som är huvud ägare i företaget Växtkraft som sköter produktionen. Lantbruket använder jordens näringsämnen för att producera grödor. Den näringen måste återföras till jorden för att kretsloppet ska fungera långsiktigt. Eva Myrin, vd för avfallsbolaget Vafab miljö. Företaget Växtkraft tillsammans med engagemang från regionens hushåll får kretsloppet att fungera, säger Eva Myrin som är mycket nöjd med verksamheten. Kommunen startade anläggningen Växtkraft 2005. Där har kommun, näringsliv och lantbruk hittat ett framgångsrikt och lönsamt kretsloppssamarbete. Största intäkten kommer från den biogas som produceras, uppgraderas och säljs som fordonsbränsle. Det har gått fantastiskt bra under de år jag har varit med. Växtkraft gick med vinst två år tidigare än kalkylerat. Nu utreder vi möjligheten att utöka verksamheten med ny teknik och annan råvara som kan stärka vårt kretsloppsarbete. Biogas utvinns även vid Västerås avloppsreningsverk och leds via ledning till Växtkrafts anläggning för uppgradering till fordonsbränsle. Vid ett eventuellt överskott används biogasen till fjärrvärme och elproduktion.

BORÅS I Borås har invånarna sopsorterat i 20 år. Staden var en av de första i landet som insåg värdet i hushålls avfall. I dag drivs många bussar i kommunen med biogas från avfall. FOTO: ULF NILSSON/BORÅS ENERGI FOTO: GÖRAN BILLESSON/VISIT LINKÖPING (T V) SVENSK BIOGAS (T H) Avfallet sorteras i olikfärgade påsar Borås kommun har sedan länge arbetat målmedvetet med att sluta alla kretslopp och utnyttja resurser så effektivt som möjligt. Politikerna har också beslutat att staden ska bli fossilfri, både när det gäller uppvärmning och persontransporter. Vi började tidigt med sopsortering, berättar Ulrik Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i Borås. Sedan investerades det i anläggningar för biogasutvinning. Organiskt avfall från hushåll och företag rötas i en anläggning, avloppsslam från stadens reningsverk i en annan. Många av stadens bussar drivs i dag med biogas. 80 procent av all sophämtning sker med gasdrivna sop bilar. Lokala företagare har gått över till det förnybara och miljövänliga drivmedlet, och det finns ett ökat intresse från privatbilister. I Borås finns det en tro på och en politisk enighet kring att det lönar sig i längden att satsa på en miljöriktig avfallshantering. Även om en investering kan vara svår att få lönsam på kort sikt. Det krävs engagerade och Linköping har satsat stort på biogas som drivmedel. Nu vallfärdar folk från hela världen hit för att lära mer om biogasteknik, produktion och hur kommunen har byggt en komplett infrastruktur för biogasen. Här finns en välutvecklad infrastruktur med lokal produktion av biogas från både avloppsslam och slakteriavfall. Staden har också gott om tankställen. Engagerad personal och ett politiskt mod att prova ny teknik är grunden för Linköpings biogasframgångar, säger Stellan Jacobsson, vd för Svensk Biogas, ett dotterbolag till Tekniska verken i Linköping, som producerar biogas och äger flera gastankstationer. I dag drivs stadens bussar med gas, liksom många av kommunens tjänstefordon. Privatbilister har följt efter och ett kommunalt bolag kan numera konvertera vissa bilmärken till gasdrift. Det finns också ett biogaståg som trafikerar sträckan Linköping Västervik. Vardagsnära problem som avfall och avgaser blev startskottet för kommunens satsning på en hållbar stad. Dieseldrivna bussar förpestade luften i Linköpings centrum. Därför tog kommunen de första viktiga besluten att beställa biogasdriven busstrafik. Därefter har ut- Sopsorteringen måste vara logisk så att det i princip inte går att göra fel. pedagogiska ledare för att lyckas, fortsätter Ulrik Nilsson. De system vi inför måste vara pålitliga. I Borås kastas allt hushållsavfall i samma sopnedkast, men det organiska avfallet läggs i en svart påse och det brännbara i en vit. Påsarna sorteras optiskt och skiljs åt maskinellt. De svarta påsarna blir biogas och kompost, de vita bränns och blir bland annat till fjärrvärme. Sopsorteringen måste vara logisk så att det i princip inte går att göra fel. Sorteringen måste också göras så användarvänlig som möjligt, konstaterar Ulrik Nilsson. Behovet av biogas som drivmedel har vuxit stadigt de senaste åren. För att klara den ökade efterfrågan rötas numera också slakteriavfall och annat avfall från livsmedels industrin. LINKÖPING Fordonsgasen lönsam affär för kommunen vecklingen förts framåt genom ett starkt engagemang inom Tekniska verkenkoncernen, säger Stellan Jacobsson. Det var dock viktigt att tidigt få med kringliggande städer för att stärka marknaden för biogas som fordonsbränsle. I dag finns det även tankställen i bland annat Norrköping, Motala och Katrineholm. Den lokala utvecklingen är alltid beroende av den regionala tillgången på tankställen när det gäller gas. Stellan Jacobsson, vd för Svensk Biogas i Linköping. Tekniska verkens organisation har varit en styrka i Linköpings hållbarhetsarbete eftersom avfallshantering och vattenfrågor finns under samma tak. Det har gjort det lättare att hitta möjliga lösningar och att samarbeta med andra kommuner. Vi har alltid varit pionjärer och vågat pröva nya koncept, en inriktning som lett till stora miljövinster. Enligt Stellan Jacobsson har kommunen gett Tekniska verken förutsättningar att utvecklas till ett ekonomiskt starkt företag med ett kreativt utvecklingsklimat. Bolaget har därför kunna attrahera kompetent personal med förmåga att kombinera höga miljö ambitioner med affärer. Vi ser också att uthållighet är ett måste när det gäller infrastruktursatsningar. Koncernens ekonomiska muskler har varit en förutsättning för att nå dit vi är i dag. Det är först nu som vi ser att biogasverksamheten kommer att ge ett plusresultat, säger Stellan Jacobsson. Linköping har gjort det möjligt att exportera sin biogasteknik genom att kommunen samarbetar med ett externt företag. Det är en lösning som enligt vissa ut manar kommunallagen samtidigt som det skapar en viktig exportmöjlighet av svensk miljöteknik. Stellan Jacobsson tror att vi kommer att få se fler liknande lösningar i framtiden där företag och kommuner samarbetar. Men då krävs en politisk tydlighet om vilka långsiktiga regler som gäller för biogasen. Tydlighet är viktigt för att företagen ska våga investera. Linköping strävar efter att använda hållbara lösningar även inom andra områden. Fjärrvärmen ger värme åt många fastigheter i staden med låg energiförbrukning och låga utsläpp av växthusgaser. Linköping använder redan i dag 72 procent förnybara bränslen och de fossila koldioxid utsläppen i Linköping har därmed minskat med 55 procent sedan år 1990.

FOTO: ÅSA GRIP/SUNDSVALLS KOMMUN (T H) FOTO: ISTOCKPHOTO JÖNKÖPING Jönköping har stora ambitioner för sin satsning på fjärrvärme. Inom några år ska i stort sett allt bränsle som används för att värma hus och fastigheter i staden vara förnybart. Fjärrvärmen ska bli helt förnybar SUNDSVALL Stadens sopor hjälper till att värma husen I Sundsvall är fjärrvärmen en viktig pusselbit på väg mot den hållbara staden. Det varma vattnet värmer i dag cirka 95 procent av stadens stora fastigheter, flerfamiljshus och lokaler. Och fjärrvärmen fortsätter att expandera i Sundsvall. Nu står villorna på tur. Under 2000-talet har andelen förnybart bränsle i stadens fjärrvärmeverk ökat från drygt 20 till 80 procent. Ökningen beror bland annat på att Sundsvall tar hand om avfall från andra kommuner för att minska sina egna koldioxidutsläpp. Sundsvall har som mål att bli en fossilfri kommun till år 2030. I det arbetet kommer sektoröverskridande samarbete vara av mycket stor vikt för hur vi lyckas. Inom kort ska vi starta projektet Fossilfritt Sundsvall som bygger på detta, säger Sverker Ottosson, ordförande i miljönämnden i Sundsvalls kommun. Övergången från olja till mer miljövänliga alternativ har dock inte skett över en natt och fortfarande används olja som komplement under kalla vinterdagar. I dag är drygt 60 procent av bränslet i stadens fjärrvärmeverk brännbart avfall. Resten är biobränsle, spillvärme, deponi gas och rötgas från avloppsreningsverken. I staden finns också ett nät för fjärrkyla som används för att kyla lokaler på sommaren. Då används snö, som sparats från vintern och kallt vatten från närliggande älvar. Precis som andra kommuner har Sundsvall ett särskilt handlingsprogram för hållbar utveckling, vilket bidragit till engagerade invånare. Sundsvallsborna är mycket medvetna om olika alternativ för hur man ska värma sitt hus. Alla väljer inte fjärrvärme utan i stället andra hållbara alternativ. Sverker Ottosson, ordförande i miljönämnden i Sundsvalls kommun. Ytterligare ett steg mot den hållbara staden är Sundsvalls satsning på biogas. Här finns en av de första gasmackarna i Norrland och den uppgraderade biogasen används i kommunens fordon, till exempel sopbilar. Även kollektivtrafiken och taxi har visat intresse för att köra på gas liksom företag och privatpersoner. Biogasen produceras av hushållssopor, avloppsslam och spillvärme från fjärrvärmeproduktionen. Sundsvall har också nyligen invigt Sveriges första produktionsanläggning för flytande biogas. Flytande gas tar mindre plats vilket gör det enklare och mer lönsamt att transportera den längre sträckor. Sundsvall planerar även en storskalig regional biogasanläggning med hög kapacitet tillsammans med Östersund. Anläggningen ska vara klar år 2013 och ta emot organiskt avfall och slam från reningsverk och pappersbruk. Sverker Ottosson menar att vägen till den hållbara staden är komplex och kräver en helhetssyn: Strävar man efter en hållbar utveckling inom ett område kräver det också åtgärder inom andra. Förändring inom ett område möjliggör samtidigt möjligheter inom ett annat. Grundläggande är att man får igång ett helhetstänk med hållbarhet i fokus. I den nya stadsdelen på norra kajen, som börjar byggas år 2011, får Sundsvall möjlighet att förverkliga sina gröna ambitioner. Stadsdelen ska bli långsiktigt hållbar och ekologisk. Hela området ska byggas klimatanpassat med främst ekologiskt hållbart byggmaterial. Behovet av transporter ska minska och lokala lösningar för energiförsörjning, vatten och avfallshantering främjas. För att hitta de bästa lösningarna pågår utredningar om energiförsörjning, sophantering, fjärrkyla samt vatten och avlopp. I den nya stadsdelen ska vi knyta ihop alla våra strävanden efter den hållbara staden, säger Sverker Ottosson. Med Vättern på ena sidan och Munksjön mitt i staden är det svårt att bygga vägar och ledningar i Jönköping. Detta har dock inte hindrat kommunens stora miljösatsning på fjärrvärme. Lösningen blev att bygga kraft värmeverket en mil utanför staden. Värmen måste därför pumpas tillbaka in i staden. Vi ville göra något vettigt med jönköpingsbornas avfall, det var utgångspunkten när vi startade fjärrvärmesatsningen, säger Håkan Stigmarker, vd på Jönköping Energi. Även om investeringskostnaderna blivit förhållandevis höga är detta också ett medvetet steg för Jönköping på vägen mot den hållbara staden. Fjärrvärmenätet byggs ständigt ut och täcker i dag stora delar av Jönköping och Huskvarna. Sakta men säkert har Jönköping övergått från olja till att utnyttja stadens avfall för att producera både fjärrvärme och elektricitet. Fjärrkyla från Vätterns djup distribueras också i ett eget nät på sommaren. Fjärrvärmen är ett medvetet steg för Jönköping på vägen mot den hållbara staden. Drygt 80 procent av fjärrvärmen produceras från förnybart bränsle som träpulver eller avfall från både hushåll och företag. Inom några år siktar Jönköping på att fjärrvärmen ska vara helt förnybar. Detta genom att investera i en ny biobränslepanna. Vi är väldigt flexibla med vilken typ av avfall vi kan använda. Exempelvis kan vi ta emot varor som gått över bäst före-datum, som gamla paket med yoghurt. Vi har en maskin som skruvar ur innehållet som förvandlas till gas, medan paketet förbränns och blir energi, säger Håkan Stigmarker. Jönköpingsbornas matavfall, slakteriavfall och slam från avloppsvattnet omvandlas bland annat till biogas som driver den lokala kollektivtrafiken och sopbilarna.

SKELLEFTEÅ FOTO: SKELLEFTEÅ KOMMUN FOTO: ISTOCKPHOTO Vattnet står i fokus när Skellefteå bygger den hållbara staden. Vårens kraftiga översvämningar har påmint skellefteborna om vikten av ett hållbart vattenkretslopp. Avloppsvattnet blir till bilbränsle Tjernobylkatastrofen år 1986 blev en väckarklocka för Skellefteå när delar av Norrland drabbades hårt av radioaktivt nedfall. För att säkra dricksvattnet i framtiden började staden planera för att ta färskvatten från grundvattnet i stället för älven. Om tre år tar vi vårt nya vattenverk i bruk. Det är ett sätt för oss att få en tryggare och mer hållbar försörjning av vatten, vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv, säger Ola Burström, ordförande i Skellefteås tekniska nämnd. Lika viktigt som rent vatten är möjligheten att ta hand om det smutsiga. Avloppsvattnet i kommunen renas och slammet rötas till biogas som driver kommunens bilar och bussar. Även källsorterat matavfall från hushållen bidrar till produktionen av miljövänlig gas. I dag är möjligheterna att tanka sin gasbil i Norrland få. Redan i sommar hoppas vi dock kunna göra det lättare för gasbilsförare att tanka på Skellefteås kommunala tankstation, säger Ola Burström. Redan i sommar hoppas vi kunna göra det lättare för gasbilsförare att tanka. Skellefteå har även ett stort fjärrvärmenät. Stubbar, trädtoppar och annat skogsavfall förvandlas till fjärrvärme och förnybar el i en av världens modernaste bioenergianläggningar. Här ingår dessutom en biopelletsfabrik som tillverkar miljövänliga pellets. En god affär för kommunen både i dag och i framtiden då skogsavfallet kommer få en allt större roll i landets fjärrvärmeverk. Skog och trä har alltid haft en stor betydelse för Skellefteås framtid. Nu strävar vi efter att använda denna lokala resurs i mycket större utsträckning än tidigare, bland annat byggs i dag både broar och flerfamiljshus i trä. MALMÖ Hållbart vatten är vardag i Västra Hamnen Malmös nya stadsdel Västra Hamnen, som byggdes till bomässan Bo01, omvandlade ett nedgånget industriområde till en modern ekologisk stadsdel. I det spektakulära bostadshuset Turning Torso mals hushållsavfallet i kvarnar och blir till biogas. Bygget av Västra Hamnen var en viktig milstolpe i Malmös hållbarhetsarbete och har blivit ett internationellt ledande exempel på miljöanpassning av tät stadsbebyggelse. Vattenfrågorna stod särskilt i fokus när man planerade för hållbarhet. Inte bara dricksvattnet och avloppsförsörjningen utan också dagvattnet betraktas här som resurser. Det var ett lyckokast att de styrande såg Västra Hamnen som en del av staden som helhet och inte som en ekoby med särskilda behov och förutsättningar, säger Henrik Aspegren, som är forsknings- och utvecklingsdirektör vid VA Syd. De boende i Västra Hamnen är också positiva till områdets miljöprofil och ser hållbarhet som en naturlig del i vardagen, konstaterar han. Malmö har två avloppsreningsverk där avlopps vatten från hushåll, industrier samt en del regnvatten renas innan det släpps ut i Öresund. Värmen från avlopps- vattnet utnyttjas dessutom i fjärrvärmesystemet och värmer bostäder åt cirka 35 000 malmöbor. Den rötgas som bildas under reningen används internt på reningsverken. Men VA Syd har också projekt på gång i både Lund och Malmö för att öka användningen av biogas som drivmedel i stadstrafiken. Rötslammet tillvaratas och blir gödsel i jordbruket. Henrik Aspegren, forsknings- och utvecklingsdirektör vid VA Syd. Delar av Malmös invånare kan spola ner sitt hushållsavfall direkt i slasken. Detta kräver dock avfallskvarnar som är kopplade till en separat uppsamlingstank. Det vanliga avloppsnätet är inte anpassat att klara malt matavfall. I Västra Hamnens främsta landmärke, Turning Torso, finns avfallskvarnar i alla lägenheter. Det malda matavfallet leds till särskilda tankar och blir till biogas som i sin tur bland annat används till fjärrvärme, som värmer Turning Torso. I de områden eller fastigheter där detta inte är möjligt erbjuds de boende i stället att sortera sitt matavfall för rötning. Delar av kollektivtrafiken drivs med biogas från soporna och bidrar därmed till att nå Skånetrafikens miljömål om helt fossilfri kollektivtrafik i Malmö år 2015. För att ytterligare förenkla sophanteringen i Malmö diskuteras möjligheten att samla ihop avfall med en sopsug i stället för att köra med tunga sopbilar inne i staden. Att det kommer vatten ur kranen hemma i köket och att diskvattnet försvinner i vasken ses som något fullständigt självklart. Men få människor tänker på att det regn som trummar mot fönsterblecket blir dagvatten och på hur dagvattnet tas om hand. Allt vatten ingår i samma kretslopp. Även regnet måste rinna bort i kontrollerade former. I Västra Hamnen ingår dagvattnet i hållbarhetstänket. Genom att skapa avrinningssystem som fördröjer vattnet kan vi också utnyttja dagvattnet till att hålla grönytor och växtlighet friska och gröna, säger Henrik Aspegren. Alla aktörer i Malmö, från dem som ansvarar för vatten- och avloppsförsörjning till dem som har hand om avfallshantering, energifrågor eller fjärrvärme, har numera ett långsiktigt perspektiv på sin roll. Vi som jobbar med dessa frågor ser hur systemen hänger ihop och påverkar varandra. Även om vi inte alltid har samma syn på alla detaljfrågor delar vi samma vision och samma framtid.

Hållbara städer Avfall, biogas, fjärrvärme och vatten är fyra viktiga hörnstenar i den hållbara staden. I den här skriften presenterar vi åtta kommuner som genomför miljöpolitik på riktigt och gjort hållbara investeringar för framtiden. www.avfallsverige.se www.energigas.se www.svenskfjarrvarme.se www.svensktvatten.se PRODUKTION: MEDIABAREN I STOCKHOLM AB, JUNI 2010