Enheten för utbildningsstatistik 2008-02-27 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Elever i gymnasieskolan 2007/08 1 Antal elever och skolor Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin och uppgår detta läsår till nästan 391 000 elever. Nästa läsår förväntas antalet elever öka ytterligare. Därefter sjunker elevunderlaget fram till år 2016. Sedan föregående läsår har elevökningen varit störst på fristående skolor 1. Av den totala elevökningen på 14 000 elever går 11 000 på en fristående skola. Detta innebär att andelen gymnasieelever på fristående skolor idag uppgår till 17 procent, eller nästan 68 000 elever. Även antalet fristående skolor har ökat. Jämfört med föregående läsår finns det idag 71 skolor fler varav 59 är fristående. Totalt finns det idag 889 gymnasieskolor i landet varav 359 är fristående. Figur 1. Antal elever efter huvudman läsåren 1998/1999-2007/08 Antal 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 Läsår Totalt Kommun Landsting Fristående 1) Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller antalet fristående skolor och andelen elever i fristående gymnasieskolor. Av Sveriges 290 kommuner har 191 kommuner inte någon fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen. Det är dock bara 2 kommuner som inte har några elever som går i en fristående gymnasieskola. Sex av tio fristående gymnasieskolor är belägna i de tre storstadslänen. En femtedel av eleverna i storstadslänen går i en fristående skola. Andelen elever i fristående skolor är lägst i glesbygdskommunerna. 1 I gruppen fristående huvudmän ingår internationella skolor och riksinternatskolor.
2 (6) Figur 2. Fristående gymnasieskolor per skolkommun samt andel elever folkbokförda i kommunen i fristående gymnasieskolor 2007/08 Fristående skolor per skolkommun Andel elever i fristående skolor per hemkommun 2 Antal fristående skolor per skolkommun (antal kommuner i parentes) 0 (191) 1 (51) 2 (13) 3 5 (21) 6 (14) Andel elever i fristående skolor per hemkommun (antal kommuner i parentes) 0 (2) 0,1 9,9 (115) 10,0 19,9 (122) 20,0 (51) 2 Vissa kommuner ingår i ett gymnasieförbund, men kartorna visar i vilken hemkommun skolan är belägen.
3 (6) 2 Elever på olika utbildningar I takt med att andelen elever ökar på fristående skolor, fortsätter andelen elever på de kommunala skolornas nationella program att minska. För fem år sedan studerade 78 procent av eleverna på ett nationellt program, motsvarande andel för detta läsår är 65 procent. Andelen elever på fristående skolor har under samma tidsperiod ökat från 8 till 17 procent. Andelen elever på specialutformade och individuella program har ökat med 4 respektive 1 procentenhet de senaste fem läsåren och uppgick innevarande läsår till 10 respektive 6 procent. Figur 3. Andel elever på nationella program, specialutformade program, fristående skolor, individuella program läsåren 2002/03 och 2007/08 2002/03 2007/08 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nationella program Fristående skolor 1) Specialutformade program Individuella program 1) I gruppen fristående skolor ingår internationella skolor och riksinternatskolor. Läsåret 2007/08 går 47 procent av eleverna i gymnasieskolan en utbildning med studieinriktning 3 och 44 procent går en utbildning med yrkesinriktning 4. Samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga utbildningar är fortfarande de största utbildningarna. Innevarande läsår gick 35 procent av eleverna någon av dessa utbildning- 3 Till studieinriktade utbildningar räknas program eller utbildning motsvarande följande program: estetisk (ES), International Baccalaureate (IB), naturvetenskap (NV), samhällsvetenskap (SP), teknik (TE) samt Waldorf (W). Grund för indelningen har varit om formellt krav ställs på 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) eller ej. 4 Till yrkesinriktade utbildningar räknas program eller utbildning motsvarande följande program: barn- och fritid (BF), bygg (BP), el (EC), energi (EN), fordon (FP), handels- och administration (HP), hantverk (HV), hotell- och restaurang (HR), industri (IP), livsmedel (LP), medie (MP), naturbruk (NP) samt omvårdnad (OP). Samtliga dessa utbildningar har som nationellt program krav på 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU).
4 (6) ar. Antalet elever i år 1 visar att andelen elever på utbildningar med yrkesinriktning har ökat med två procentenheter jämfört med föregående läsår. Läsåret 2007/08 uppgick andelen elever i år 1 på utbildningar med studieinriktning till 42 procent medan andelen elever i år 1 på utbildningar med yrkesinriktning uppgick till 43 procent. 2.1 Individuella program Detta läsår går 8 procent av eleverna på ett individuellt program. Nästan var fjärde elev med ett individuellt program går en programinriktning, så kallat PRIV. Sedan föregående år har andelen elever på PRIV ökat från 16 till 23 procent. De vanligaste inriktningarna för de elever som går ett programinriktat individuellt program (PRIV) är handel- och administration och barn- och fritid. Individuellt program kan även kombineras med svenska för invandrare (s.k. IVIK), för de ungdomar som invandrat till Sverige efter 15-års ålder. Andelen elever på IVIK har ökat sedan föregående läsår från 9 till 13 procent av totalt antalet elever på individuella program. Sedan läsåret 2006/07 kan alla fristående skolor anordna individuella program. Innevarande läsår har 535 elever inrapporterats på ett individuellt program vid en fristående skola. Troligen är antalet elever fler. I samband med regeländringar brukar inrapportering ta några år för att bli korrekta. 2.2 Elever med utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund läser i högre grad än elever med svensk bakgrund på de individuella programmen. Men om individuella program exkluderas är det vanligare att elever med utländsk bakgrund läser på en naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig utbildning än elever med svensk bakgrund. Elever med svensk bakgrund läser i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund på estetiska utbildningar och på utbildningar med anknytning till naturbruk och bygg. 2.3 Könsskillnader Könsskillnaderna är stora mellan olika utbildningar. Mest ojämn könsfördelning är det på energi-, el-, bygg- och fordonsutbildningarna. På dessa utbildningar är andelen män över 90 procent. Högst andel kvinnor är det på hantverks-, omvårdnads-, barn- och fritids- samt livsmedelsutbildningar. På dessa utbildningar är andelen kvinnor 85 till 70 procent. Jämnast könsfördelning har naturvetenskapliga utbildningar och utbildningar med inriktning mot media. Andelen kvinnor har dock ökat på utbildningar med en hög andel män, såsom energi-, bygg-, och teknikutbildningar. Samtidigt är det viktigt att beakta att antalet kvinnor på dessa utbildningar fortfarande är lågt. På omvårdnadsutbildningarna, som har en hög andel kvinnor, har istället andelen män ökat.
5 (6) Figur 4. Andel kvinnliga och manliga elever på olika utbildningar i gymnasieskolan läsåren 2006/07 och 2007/08 Kvinnor (07/08) Kvinnor (06/07) Utbildningar 1) HV HV OP OP BF BF LP LP ES ES NP NP HP HP HR HR IB IB W W SP SP MP MP NV NV TE TE IP IP FP FP BP BP EC EC EN EN Män (07/08) Män (06/07) IV IV IK IVIK IK SM SM 2) 3) 4) 100 Andel 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 Andel 1) Specialutformade program och fristående skolors gymnasieutbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktade individuella program (PRIV) kategoriseras efter respektive program. 2) Individuellt program utan specifik inriktning. 3) Individuellt program kombinerat med svenska för invandrare. 4) Specialutformat program utan specifik inriktning inklusive riksrekryterande.
6 (6) 3 Byten Syftet med de individuella programmen (IV) är att eleven ska fortsätta sina studier vid ett nationellt eller specialutformat program. Bland de nybörjarelever som påbörjade ett individuellt program hösten 2006 har 38 procent bytt till en annan utbildning året därpå. Men det finns stora skillnader mellan kommunerna. I ett tiotal kommuner har mer än 80 procent av nybörjareleverna med ett individuellt program bytt till ett annat program medan det i ett femtontal kommuner är färre än var femte elev som gjort motsvarande byte. Av nybörjareleverna som hösten 2006 påbörjade en gymnasieutbildning har var tionde elev bytt studieväg hösten 2007 (exkl. individuella programmet). Det är något fler elever som byter studieväg på de kommunala skolorna jämfört med elever i landstingskommunala och fristående skolor. 4 Avbrott eller studieuppehåll Av eleverna som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2006 har 3 procent avbrutit eller gjort ett studieuppehåll. Motsvarande andel för nybörjareleverna i fristående skolor är 2 procent. Även avbrotten eller studieuppehållen skiljer sig åt mellan kommunerna. I ett trettiotal kommuner har fler än 10 procent av nybörjareleverna gjort ett uppehåll eller avbrott i gymnasiestudierna. Tabeller på Skolverkets webbplats Vill du se de aktuella tabellerna där uppgifterna är hämtade så hittar du dem på Skolverkets webbplats under länken Statistik. Där finns Sveriges officiella statistik om gymnasieskolan för läsåret 2007/08 på riksnivå samt statistik på kommun-, läns- och skolnivå.