Preliminära förstahandsval till gymnasieskolan hösten 2011

Transkript

1 (16) Preliminära förstahandsval till gymnasieskolan hösten 2011 I denna redovisas en egeninitierad studie om sökande till gymnasieskolan hösten Syftet med studien är att få en indikation på elevernas förstahandsval till den reformerade gymnasieskolan. I och med reformeringen av gymnasieskolan förändras den tidigare programstrukturen. De nya programmen får en tydlig karaktär av högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Eftersom statistiken om samtliga elevers förstahandsval från den slutliga antagningen publiceras först våren 2012 har denna förstudie initierats. Undersökningen baseras på de preliminära ansökningarna i sju län. Från att den preliminära antagningen öppnar till den slutliga antagningen avslutas är det vanligt att många elever ändrar sina försthandsval mer än en gång. Den rikstäckande officiella statistiken baseras på antagningen den 1 juli och redovisningen på programnivå gäller endast behöriga elever. Resultaten från förstudien är därför inte jämförbara med den kommande rikstäckande officiella statistiken. Resultaten från denna undersökning kan förstås i ljuset av den officiella statistiken för den nuvarande gymnasieskolan. Inledningsvis presenteras därför rikstäckande statistik över program och utbildningar de senaste fem läsåren. Avsikten är att redovisa hur andelen elever på yrkesförberedande program respektive studieförberedande program 1 har förändrats över tid. Förutom detta visas skillnader med avseende på kommunal och fristående huvudmän. 1 Begreppen yrkesförberedande och studieförberedande program används i statistiken som avser programgymnasiet för elever som började sina studier mellan läsåret 1994/95 och läsåret 2010/11. Från och med läsåret 2011/12 introduceras begreppen yrkesprogram och högskoleförberedande program.

2 2 (16) INNEHÅLL PRELIMINÄRA FÖRSTAHANDSVAL TILL GYMNASIESKOLAN HÖSTEN NUVARANDE GYMNASIEPROGRAM... 3 BESKRIVNING AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR FÖRSTUDIEN... 4 BESKRIVNING AV URVALET AV DE SJU LÄNEN... 4 BORTFALL OCH UNDERTÄCKNING... 6 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN FÖRSTUDIEN... 8 REDOVISNING PER LÄN... 9 REDOVISNING PER PROGRAM SAMMANFATTNING BILAGOR BILAGA 1. FÖRTECKNING ÖVER ANTAGNINGSKANSLIER BILAGA 2. URVAL OCH UNDERTÄCKNING... 15

3 (16) Nuvarande gymnasieprogram De mönster som går att urskilja i de senaste årens officiella statistik är dels att färre elever läser vid yrkesförberedande utbildningar, dels att eleverna som går yrkesförberedande utbildningar i allt större utsträckning går sin utbildning hos fristående skolor. De kommunala skolorna tappar alltså samtidigt elever på yrkesförberedande program, vilket illustreras i diagram 1. Diagram 1. Andel (%) elever i år 1 på studieförberedande utbildningar respektive yrkesförberedande utbildningar, totalt och per huvudman. 2 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2006/ / / / /11 Total Studieförberedande program och utbildningar Total Yrkesförberedande program och utbildningar Kommunala studieföreberedande program eller aknytningsprogram Kommunala yrkesförberedande program eller anknytningsprogram Fristående skolors studieförberedande utbildningar Fristående skolors yrkesförberedande utbildningar 2 Till studieförberedande utbildningar räknas program eller utbildning motsvarande följande program: estetisk (ES), International Baccaleurate (IB), naturvetenskap (NV), samhällsvetenskap (SP), teknik (TE) och Waldorf (W). Till yrkesförberedande program räknas program eller utbildningar motsvarande följande program: barn- och fritid (BF), bygg (BP), el (EC), energi (EN), fordon (FP), handels- och administration (HP), hantverk (HV), hotell- och restaurang (HR), industri (IP), livsmedel (LP), medie (MP), naturbruk (NP) och omvårdnad (OP). Grund för indelningen har varit om formellt krav ställs på 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) eller inte. Om utbildningen har APU är det ett yrkesförberedande program. Specialutformade program och fristående skolors utbildningar kategoriseras efter anknytning till nationellt program. Programinriktat val (PRIV) kategoriseras efter respektive program. Individuella program (IV) utan programanknytning, Individuella program med invandrarintroduktion (IVIK), specialutformat program med riksrekrytering samt de specialutformade program som ej gått att programanknyta är ej redovisade i diagrammet, varför det ej summerar till 100 procent. Till kommunal huvudman räknas även landstingskommunal huvudman.

4 4 (16) I diagrammet framkommer att andelen elever minskat på yrkesförberedande utbildningar medan de ökat på studieförberedande utbildningar de två senaste läsåren. 3 Läsåret 2008/09 gick 43 procent av eleverna en yrkesförberedande utbildning, mot 41 procent läsåret 2010/11. Under samma period har andelen elever på studieförberedande utbildningar ökat från 41 till 44 procent. För fristående skolor har andelen elever på yrkesförberedande program successivt ökat, läsåret 2008/09 var det 11 procent och läsåret 2010/11 var det 13 procent. För kommunala skolor har andelen sjunkit från 32 procent läsåret 2008/09 till 28 procent läsåret 2010/11. Beskrivning av tillvägagångssätt för förstudien Studien omfattar sju län, i vilka de kommunala antagningskanslierna har fått frågan om ansökningarna till de skolor som de sköter antagningen för. Antagningskanslierna har, under perioden 18 mars till 11 april, svarat med uppgifter om nuläget för antagningen inför hösten 2011 samt uppgifter för motsvarande tidsperiod gällande hösten 2009 och Uppgifterna från den preliminära antagningen i februari mars gäller antalet sökande i första hand per program eller anknytning till program 4, oavsett om eleverna är behöriga eller obehöriga. Det finns inte någon nationell samordning av antagningen till gymnasieskolan, och den organiseras på olika sätt i länen. Ibland sköter en enskild kommun antagningen, men det är vanligt att en eller flera kommuner samarbetar och har ett gemensamt antagningskansli. I vissa fall finns även flera antagningskanslier i ett län, som samarbetar och förvaltar uppgifterna i samma databas. Antalet antagningskanslier som kontaktades vid insamlingen av uppgifterna varierar därför från ett till åtta per län. Totalt har 25 antagningskanslier tillfrågats om uppgifter, se bilaga 1 för uppgifter om vilka antagningskanslier som bidragit med uppgifter. Vilka skolor antagningskanslierna sköter antagningen för kan ha förändrats över tid. Fristående skolor ingår om de låter de kommunala antagningskanslierna sköta deras antagning. I underlaget kan skolor ha tillkommit jämfört med tidigare år, antingen genom att nya skolor startat eller att redan existerande fristående skolor valt att ansluta sig till antagningskansliet. På motsvarande sätt kan skolor ha utgått. Vilka skolor som resultaten gäller för kan därmed ha förändrats över tid. Därtill kan även skolornas utbud av program ha förändrats från det ena året till ett annat. Beskrivning av urvalet av de sju länen Urvalet genomfördes utifrån två kriterier: att få in uppgifter från län med ett stort antal elever samt från län som skiljer sig åt med avseende på om merparten av eleverna för närvarande läser yrkesförberedande program eller studieförberedande 3 Se även Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2010/11. 4 Med anknytning till program avses för åren 2009 och 2010 fristående skolors utbildningar samt specialutformade program vars inriktning helt eller till stor del motsvarar ett av de nationella programmen.

5 5 (16) program. Andelen elever på yrkesförberedande program respektive studieförberedande program hösten 2010 redovisas per län i diagram 2. De tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne valdes ut eftersom hälften av samtliga elever som började gymnasieskolan hösten 2010 gick sin gymnasieutbildning i något av dessa tre län. Därefter valdes två län med hög andel elever på studieförberedande utbildningar: Uppsala och Blekinge län. Därefter valdes två län med låg andel elever på studieförberedande utbildningar: Norrbottens och Kronobergs län. Tillsammans motsvarar dessa sju län drygt 60 procent av rikets elever. Eftersom storstadslänen har en hög andel elever på studieförberedande utbildningar, innebär det att fem av de sju länen som ingår i studien har en hög andel elever på studieförberedande utbildningar. Se bilaga 2 för mer detaljer om urvalet. Uppgifterna som redovisas utgör inte ett riksrepresentativt urval. Det innebär att resultaten inte kan överföras till hur elevernas val ser ut för hela riket inför hösten Resultaten kan inte heller överföras till hur förändringar över tid ser ut för hela riket. Diagram 2. Andel (%) elever på studieförberedande program respektive yrkesförberedande program. 5 Elever som började gymnasieskolan hösten Redovisat per län och för riket totalt. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stockholms Uppsala Skåne Västra Götalands Blekinge Hallands Jönköpings Örebro Östergötlands Gotlands Kalmar Västernorrlands Västerbottens Södermanlands Jämtlands Dalarnas Gävleborgs Västmanlands Värmlands Studieförberedande Yrkesförberedande Övriga, ej kategoriserade Kronobergs Norrbottens Riket 5 Se not 2 för förklaring av studieförberedande och yrkesförberedande program. I kategorin övrigt återfinns elever som går på program som ej kan kategoriseras enligt den indelningen: Individuella program (IV) utan anknytning, riksrekryterande specialutformade program samt specialutformade program utan anknytning.

6 6 (16) Bortfall och undertäckning Samtliga antagningskanslier som kontaktades bidrog med uppgifter. Kansliet i Växjö (Kronobergs län) som sköter antagningen till flera kommuner i länet meddelade att uppgifter för 2009 inte fanns tillgängligt för tre kommuner eftersom kansliet inte skötte deras antagning då (Tingsryd, Alvesta och Älmhults kommun). Kansliet i Trollhättan (som sköter antagningen för Trollhättans kommun, Västra Götalands län) hade inte heller uppgifter för 2009, då de bytt system och inte hade kvar tidigare uppgifter. Av analysen av undertäckningen som beskrivs närmare nedan framkom även att antalsuppgifterna i studien för Norrbottens län skiljer sig mycket från antalet elever enligt den officiella statistiken. Det finns därmed ett okänt bortfall för detta län både vad gäller kommunal och fristående huvudman. Kanslierna har lämnat uppgifter om elevernas val för samtliga kommunala skolor i länet förutom nyss nämnda bortfall, samt för de fristående skolor kansliet sköter antagningen för. Uppgifter som avser fristående skolor ingår om de låter de kommunala antagningskanslierna sköta deras antagning. Därigenom känner vi till att fristående skolor är underrepresenterade i studien, dvs. det finns en undertäckning i och med studiens tillvägagångssätt. Resultaten beskriver alltså i större utsträckning förändringar för kommunala skolor, även om fristående skolor också ingår i undersökningen. Detta kan innebära ett problem för resultatens representativitet för hela länet, om undertäckningen är systematisk. I denna studie är undertäckningen systematisk om de fristående skolorna från vilka vi inte har uppgifter om elevernas förstahandsval, är skolor som i högre eller lägre grad anordnar yrkesprogram eller högskoleförberedande program jämfört med de skolor som antagningskanslierna sköter antagningen för och som vi därmed fått uppgifter för. Från den officiella statistiken framgår det att andelen elever som går yrkesförberedande program hos en fristående huvudman ökat över tid. Det innebär att en eventuell systematik i undertäckningen snarare riskerar att överskatta ett minskat söktryck till yrkesprogram, och att en underskattning inte är lika trolig. Omfattningen av undertäckning och bortfall på skolnivå är okänt, då antagningskanslierna inte ombads att redovisa vilka skolor de sköter antagningen för. En analys har istället genomförts genom att jämföra den officiella statistiken med uppgifterna i denna undersökning. Detta har skett genom att för varje län jämföra hur eleverna fördelar sig mellan kommunal och fristående huvudman enligt senaste tillgänglig officiell statistik som avser läsåret 2010/11 6 med motsvarande fördelning av eleverna som ingår i denna studie för uppgifterna som avser Resultatet av jämförelsen visade att undertäckningen är liten i Stockholms län och Uppsala län, varför resultaten för dessa län bedöms ge en representativ bild av de 6 Vid jämförelsen användes statistik som avser de elever som började gymnasieskolan läsåret 2010/11.

7 7 (16) preliminära förstahandsvalen i respektive län. För Skåne län, Västra Götalands län, Blekinge län, Kronobergs län och Norrbottens län skiljer sig studiens andel elever med fristående huvudman från den officiella statistiken, varför undertäckningen troligen är större. För dessa län är därmed risken större att det finns en systematik i undertäckningen, även om undertäckningen i sig inte nödvändigtvis innebär att den är systematisk. Se bilaga 2 för mer detaljer om undertäckningen. Sammanfattningsvis finns en risk att resultaten som presenteras i denna studie kan överskatta ett minskat söktryck till yrkesprogrammen. En viss del av nedgången i andelen som sökt ett yrkesprogram skulle kunna hänföras till att fristående skolor är stora anordnare av dessa program och att de är underrepresenterade i undersökningen. Denna risk gäller främst länen med en stor undertäckning, dvs. Skåne län, Västra Götalands län, Blekinge län, Kronobergs län och Norrbottens län.

8 8 (16) Redovisning av resultat från förstudien Det finns ingen tydlig skillnad mellan de tre grupperingarna av länen som ingår i förstudien. Elever söker i högre grad högskoleförberedande program 7 i samtliga län, när de preliminära förstahandsvalen till hösten 2011 jämförs med Resultatet gäller även när valen till hösten 2010 jämförs med 2009 med undantag för Västra Götalands län och Kronobergs län 8 där det finns ett känt bortfall Andelen elever som i första hand sökt ett yrkesprogram har omvänt minskat i samtliga län mellan 2010 och Minskningen uppgår till mellan 2 och 12 procentenheter. Analysen av bortfall och undertäckning visar att resultaten för Stockholms län och Uppsala län är mest tillförlitliga. Diagram 3. Andel (%) elever som i första hand sökt ett yrkesprogram 9 till hösten 2009, 2010 samt Uppgifter avser den preliminära antagningen, både behöriga och obehöriga elever. Redovisat per län. 100% 90% 80% 70% Storstadslän Län med hög andel elever på högskoleförberedande program Län med hög andel elever på yrkesprogram 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Uppsala län Blekinge län Kronobergs län Norrbottens län Enligt den officiella rikstäckande statistiken har andelen elever på yrkesförberedande utbildningar minskat de senaste två åren. Resultaten från förstudien tyder på en förstärkt nedgång av yrkesprogrammen inför hösten Det kan bero på en ge- 7 Vid presentationen av studiens resultat används begreppen yrkesprogram och högskoleförberedande program konsekvent för samtliga år trots att begreppen införs läsåret 2011/12. 8 Kronobergs län hade ett bortfall på tre kommuner 2009 vilket gör att resultatet för det året är mindre säkert. Västra Götalands län hade ett bortfall på en kommun Elever som sökt till medieprogrammet har kategoriserats som att de sökt ett högskoleförberedande program samtliga år för att korrespondera med indelningen i högskoleförberedande program när programmet utgår och istället utgör en inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet.

9 9 (16) nerell utveckling mot att elever i högre grad söker sig till högskoleförberedande program, men det kan också bero på att förstudien är en urvalsstudie som baseras på elevernas preliminära förstahandsval utan hänsyn tagen till behörighet. För att veta om resultaten gäller i hela landet hösten 2011 behövs ett annat underlag. 10 Redovisning per län Andelen elever som i första hand sökt ett högskoleförberedande program i storstadslänen har ökat. Resultatet återfinns i samtliga storstadslän. Särskilt resultaten för Stockholms län är intressant eftersom resultaten bedömts som representativa för länet då de flesta fristående skolor är med i studien. Andelen elever som sökt yrkesprogram i Stockholms län har stadigt minskat sedan 2009, som är det första året att jämföra med i studien. Minskningen är inte så stor mellan 2009 och 2010, utan det är särskilt till hösten 2011 som andelen som söker ett yrkesprogram minskat och andelen som söker ett högskoleförberedande program ökat. Det är också i Stockholms län som eleverna främst sökt ett högskoleförberedande program. Till hösten 2011 är det 76 procent, vilket innebär först en ökning med en procentenhet från 70 till 71 procent hösten 2010 jämfört med 2009, och därefter en större ökning om fem procentenheter till hösten Omvänt har för Stockholms län andelen elever som sökt ett yrkesprogram minskat till att börja med från 29 till 28 mellan 2009 och Därefter från 28 till 24 procent när resultatet som avser hösten 2011 jämförs med hösten Även i Uppsala län har andelen elever som i första hand sökt ett yrkesprogram till hösten 2011 minskat jämfört med tidigare år, vilket också är ett resultat som är representativt för hela länet. Till hösten 2009 var det 39 procent som i första hand sökte ett yrkesprogram i Uppsala län, för valen till hösten 2010 var motsvarande andel 38 procent och 2011 har andelen minskat med ytterligare två procentenheter till 36 procent. Resultaten för Västra Götalands län, Skåne län och Blekinge län visar också att eleverna i allt högre grad väljer högskoleförberedande program än yrkesprogram 2011 jämfört med Resultaten för dessa län har dock bedömts som icke representativa för länen då fristående skolor i högre grad är underrepresenterade i uppgifterna. Jämförelsen över tid är därmed något oviss. Även för de två län med en hög andel elever på yrkesprogram, visar resultatet att eleverna i allt högre grad väljer ett högskoleförberedande program. Minskningen av elever på yrkesprogram är större för Kronobergs län än Norrbottens län, men för båda länen måste resultaten tolkas med försiktighet. Båda länen har en större underrepresentation av fristående skolor i materialet som analyserats. Resultatet för Kronoberg skulle alltså kunna bero på denna underrepresentation i kombination 10 Skolverkets officiella statistik över vilka program eleverna går läsåret 2011/12 kommer att publiceras våren 2012.

10 10 (16) med att fler elever som läser yrkesprogram gör det på just fristående skolor, vilket därmed kan innebära att minskningen är överskattad. Även i Norrbottens län visar resultatet ett minskat intresse för yrkesprogrammen, vilket trots undertäckningen av fristående skolor troligen ger en representativ bild av utvecklingen i länet då det finns få fristående skolor i Norrbottens län. I tabell 1 redovisas resultaten från samtliga län i studien.

11 11 (16) Tabell 1. Andelen sökande i första hand till yrkesprogram och högskoleförberedande program till hösten 2009, 2010 samt Uppgifterna avser den preliminära antagningen, både behöriga och obehöriga elever. Redovisat per län. 12 Redovisning per län Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Stockholms län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Västra Götalands län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Skåne län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Uppsala län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Blekinge län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Kronobergs län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Norrbottens län Yrkesprogram Högskoleförberedande program Övriga, ej kategoriserade Totalt: Introduktionsprogram och individuella program ej inkluderade. Medieprogrammet har kategoriserats som högskoleförberedande program samtliga år. 12 Andelarna i tabellen redovisas utan decimaler, varför de inte summerar upp till 100 procent.

12 12 (16) Redovisning per program Bland de högskoleförberedande programmen är det samhällsvetenskapsprogrammet följt av naturvetenskapsprogrammet som flest elever sökt i första hand. Motsvarande program är de två största programmen även i det gamla programgymnasiets utbud. Därefter är det främst ekonomiprogrammet som många elever sökt i första hand. Av yrkesprogrammen har flest elever sökt till bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet. I tabell 2 presenteras endast resultat för de tre län där uppgifterna är representativa för länen. 13 Tabell 2. Andelen elever som i första hand har sökt respektive program till hösten Uppgifter avser den preliminära antagningen, både behöriga och obehöriga elever. Redovisning för de tre län med uppgifter som är representativa för hela länet. Program eller anknytning till program Stockholms Skåne län Uppsala län län Totalt Yrkesprogram 24,1 39,7 35,8 Barn- och fritidsprogrammet (BF) 2,1 3,9 2,7 Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) 3,5 5,6 5,3 El- och energiprogrammet (EE) 4,6 4,9 4,6 Fordons- och transportprogrammet (FT) 2,0 4,3 4,9 Handels- och administrationsprogrammet (HA) 1,9 3,5 3,0 Hantverksprogrammet (HV) 2,6 4,5 3,0 Hotell- och turismprogrammet (HT) 1,1 1,4 1,5 Industritekniska programmet (IN) 0,1 0,7 1,2 Naturbruksprogrammet (NB) 1,6 3,1 1,8 Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) 1,9 3,4 2,6 VVS- och fastighetsprogrammet (VF) 1,4 1,2 1,3 Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 1,5 3,3 3,5 Övriga, yrkesprogram 0,0 0,0 0,3 Högskoleförberedande program 75,9 60,1 64,2 Ekonomiprogrammet (EK) 12,5 7,5 8,8 Estetiska programmet (ES) 10,8 8,1 6,1 Humanistiska programmet (HU) 1,2 0,8 1,6 Naturvetenskapsprogrammet (NA) 19,5 14,3 18,4 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 23,1 20,5 21,1 Teknikprogrammet (TE) 7,8 6,9 6,5 International Baccaleurate (IB) 1,0 1,9 1,6 Övriga, högskoleförberedande program 0 0,0 0,0 Övriga program, ej kategoriserade enl ovan 0 0,2 0,0 13 Uppgifterna för Stockholms län och Uppsala län bedömdes som representativa i analysen av bortfall och undertäckning. Skåne län har samtliga uppgifter i en gemensam databas, och uppgiftslämnaren uppgav att samtliga skolor i länet ingår i materialet för Uppgifterna för övriga län har en större undertäckning, vilket gör att underlaget är för osäkert att bryta ned och presentera på programnivå.

13 13 (16) Vilka program som flest elever sökt skiljer sig åt mellan de tre länen, vilket understryker vikten av att inte överföra dessa tre läns resultat till hela riket. Exempelvis är det 14,3 procent av eleverna som sökt naturvetenskapsprogrammet i Skåne län, medan motsvarande andel är 19,5 i Stockholms län. Sammanfattning Förstudiens resultat tyder på en förstärkt nedgång av andelen sökande till yrkesprogrammen inför hösten 2011 jämfört med tidigare. Elever söker i högre grad högskoleförberedande program i samtliga län, när de preliminära förstahandsvalen till hösten 2011 jämförs med 2010 och Analysen av bortfall och undertäckning visar att resultaten för Stockholms län och Uppsala län är mest tillförlitliga. Resultatet kan ha flera förklaringar. Det kan betyda att fler elever än tidigare söker sig till högskoleförberedande program snarare än yrkesprogram. Men resultaten baseras på elevernas preliminära förstahandsval och både behöriga och obehöriga elever ingår i underlaget, vilket innebär att den slutliga antagningen kan skilja sig från dessa resultat. Det går inte att dra några slutsatser om resultaten har ett samband med den reformerade gymnasieskolan. Den officiella statistiken visar att andelen elever sjunkit på yrkesföreberedande program och utbildningar redan innan reformeringen. Resultaten för 2011 på programnivå har ansetts som mest tillförlitliga för Stockholms, Uppsala och även Skåne län. De högskoleförberedande program som flest elever sökt till i första hand inför hösten 2011 är samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Av yrkesprogrammen har flest elever sökt till bygg- och anläggnings-, el- och energi- samt fordons- och transportprogrammet.

14 14 (16) Bilagor Bilaga 1. Förteckning över antagningskanslier Följande antagningskanslier har bidragit med uppgifter i denna studie: Stockholms län: Gymnasieintagningen i Stockholms län. Västra Götalands län: Gymnasieintagningen Göteborgsregionen, Intagningskansliet i Uddevalla, Intagningskansliet i Värm-Dal, Antagningsenheten Sjuhärad, Gymnasium Skaraborg, Intagningskansliet i Strömstad, Intagningskansliet i Vänersborg, Intagningskansliet i Trollhättan. Skåne län: Gymnasieintagningen i Malmö. Uppsala län: Gymnasieintagningen i Uppsala län, Intagningskansliet i Enköping. Blekinge län: Intagningskansliet i Karlskrona, Intagningskansliet i Kristianstad för uppgifter om Sölvesborgs kommun Intagningskansliet för Karlshamn, Olofström och Ronneby. Kronobergs län: Intagningskansliet i Markaryd, Intagningskansliet i Ljungby, Intagningskansliet i Växjö. Norrbottens län: Antagningskansliet Lapplands Gymnasium, Gymnasieintagningen Fyrkantens samverkan, Intagningskansliet i Haparanda, Intagningskansliet i Arvidsjaur, Intagningskansliet i Övertorneå, Intagningskansliet i Kalix, Intagningskansliet i Överkalix.

15 15 (16) Bilaga 2. Urval och undertäckning I tabell 3 redovisas det underlag som ligger till grund för urvalet av län till studien. De tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne motsvarar 50,5 procent av eleverna som började gymnasieskolan hösten De två länen med hög andel elever på högskoleförberedande utbildningar, Uppsala län och Blekinge län, motsvarar 5,0 procent av eleverna. De två länen med låg andel elever på högskoleförberedande utbildningar, Norrbottens län och Kronobergs län, motsvarar 4,8 procent av eleverna. Samtliga elever som började gymnasieskolan 2010 uppgår till stycken. De sju länen täcker drygt 60 procent av eleverna i gymnasieskolan. Tabell 3. Urvalets täckning. Elever som började gymnasieskolan hösten Redovisat efter om de går ett högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Län som ingår i undersökningen är markerade med mörkare nyans. Antal elever, per typ av utbildning Totalt Högskole- Yrkes- Övriga, ej Antal Andel (%) förberedande program kategoriserade Riket totalt ,0 Län i undersökningen ,3 Redovisning per län Blekinge ,6 Dalarnas ,0 Gotlands ,6 Gävleborgs ,0 Hallands ,4 Jämtlands ,4 Jönköpings ,9 Kalmar ,5 Kronobergs ,1 Norrbottens ,7 Skåne ,5 Stockholms ,2 Södermanlands ,8 Uppsala ,4 Värmlands ,8 Västerbottens ,8 Västernorrlands ,6 Västmanlands ,8 Västra Götalands ,8 Örebro ,1 Östergötlands ,8 I tabell 4 redovisas uppgifter som ligger till grund för analysen av studiens undertäckning. Jämförelser har genomförts av fördelningen av elever mellan kommunal och fristående huvudman. Officiell statistik över var eleven går sin utbildning den 15 oktober 2010 har jämförts med uppgifterna i studien för När andelen elever på fristående huvudman är lika stor som eller högre än den officiella statistiken har uppgifterna bedömts som representativa för länet.

16 16 (16) Tabell 4. Redovisning av analys av studiens undertäckning. Fördelning av elever mellan kommunal och fristående huvudman per län som ingår i studien. Officiell statistik som avser vilken gymnasieutbildning eleverna befann sig på 15 oktober samt motsvarande uppgifter för datamaterialet som är underlag för studien. Totalt Huvudman Kommunala Fristående Antal Antal Andel (%) Antal Andel (%) Stockholms län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Västra Götalands län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Skåne län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppsala län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Blekinge län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Kronobergs län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Norrbottens län Officiell statistik, elever som började gymnasieskolan hösten Uppgifter i studien, Uppgifter i studien, Uppgifter i studien,