ARKEOLOGISK RAPPORT 200 5:1 Mindre förundersökning i Låssby Björlanda 325 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Stig Swedberg
ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2005 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Magnus von der Luft Johannes Nieminen Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM OCH LAYOUT Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor
FORNLÄMNING BJÖRLANDA 325. Arkeologisk förundersökning, del av Bj 325, boplats På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs Stadsmuseum genomfört en förundersökning inom del av fornlämningen Bj 325, på fastigheten Låssby 4:7 i Göteborgs kommun. Detta har skett med anledning av en planerad byggnation på den aktuella fastigheten. Inom ramen för förundersökningen drogs nio schakt, 2,5 till 7 meter långa. Fynd av flinta förekom i matjordsskiktet i alla schakt. Inom delar av schakt 2, 3 och 9 framkom, under matjorden, ett mycket tunt brungrått sandlager. Detta var fyndförande. Lagret kan möjligen tolkas som kulturpåverkat. Två gropliknande strukturer framkom i schakt 2 respektive 5. Fynden består av avslagsmaterial och kärnor, både svallad och osvallad flinta finns i materialet. Ett urval av hällar gjordes rena och avsöktes efter hällristningar. Inga sådana hittades dock. Materialet har inte givit underlag för en närmare datering än stenålder. Boplatsen har troligen haft en utsträckning inom fastighetens västra del. På grund av omfattande markarbeten, framförallt dränering, bedöms att fornlämningen är så pass skadad att vidare undersökningar ej skulle leda till ny kunskap ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-54127-2002 Uppdragsgivare: Hushålla n AB Läge: Låssby 4:7 Ekonomisk karta: 7B 1c Koordinater i rikets nät: X 6406,02: Y 1263,92 Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs Stadsmuseum Fältarbete: 02-09-26 Undersökt yta: 32 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 16 Antal maskintimmar: 8 Platsledare: Stig Swedberg Övriga deltagare i fält: Else Britt Filipsson
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Det undersökta området är beläget ungefär 25 m ö h i en svag sydvästsluttning. Denna ansluter till en västsluttande dalgång, se bilaga;1 karta. Området har under historisk tid präglats av agrara aktiviteter, idag är det ett villaområde. I ett förhistoriskt perspektiv har platsen varit helt vattenanknuten under mesolitikumsamt strandnära under neolitikum såväl som bronsålder, sepåsse 1988. Oberoende av vilken tid platsen brukats under förhistorien har den troligen ingått i ett maritimt sammanhang. Detta har dock, under förhistorien, förskjutits från ett skärgårds- till ett kustlandskap. Fornlämningarna i närområdet visar också på att platsen haft stor potentional under stora delar av förhistorien. Flera boplatser såväl som gravar förekommer. Boplatsmaterialet uppvisar ett visst mesolitiskt inslag men framförallt finns ett markant inslag av boplatser från neolitikum och senare. Bland dessa kan nämnas de närliggande Bj 321 och 324 med fynd av keramik. Gravarna representeras framförallt av stensättningar. En hög, Bj 56, respektive hällkista, Bj 165, förekommer också. Gravarna indikerar att områdets betydelse till och med ökad under senare delar av förhistorien. UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Undersökningsområdet utgjordes av en villafastighet. Denna hade varit bebyggd med ett enkelt hus på torpargrund samt ett mindre uthus vilket stod på en bergsyta. Vegetationen kan karaktäriseras som trädgård. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Fornlämningen har tidigare undersökts inom andra fastigheter. Vid dessa har framkommit, inom Låssby 4:16, del av flathugget redskap och en vävtyngd samt, inom Låssby 4:29, ett flertal anläggningar vilka ingått i en eller flera huskonstruktioner. Fynden från denna del av fornlämningen bestod bland annat av keramik och förkolnad säd. En preliminär datering av boplatsen är äldre bronsålder till äldre järnålder. MÅLSÄTTNING Förundersökningsplanen inriktades på tids- respektive funktionsbestämning av fynd och anläggningar med avseende på boplatsområdets horisontella stratigrafi. Utreda ett eventuellt sambande mellan fornlämning Bj 325 och den närmast belägna boplatsen Bj 323, samt avsöka lämpliga berghällar efter ristningar.
UNDERSÖKNINGSMETOD Undersökningen genomfördes med schaktmaskin. Schakt dokumenterades genom beskrivning. Fynd insamlades och förvaras på Göteborgs stadsmuseum. Större naturliga och eventuellt slagna flintblock insamlades ej inte heller fynd ur matjordslagret tillvaratogs. Berghällar ovanför markytan avtorvades, hällar under markytan rensades fram med maskin. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Inom ramen för förundersökningen drogs nio schakt: Schakt 1, 2,5 meter och 0,45 meter djupt. Matjord ned till 0,15 m därunder silt. Schaktet stört av recent omgrävning. Schakt 2, 2,5 meter och 0,55 meter djupt. Matjord ned till 0,33 m, 0,33-0,35 sand, 0,35-0,45 sandig silt med grus samt lera därunder. En grop, möjligen kulturlagerfylld, framträdde på 0,35 meters djup. Den innehöll fynd av slagen flinta, vilket ej förekom i det omgivande lagret. Schakt 3, 2,5 meter och 0,60 meter djupt. Matjord ned till 0,30 m, 0,30-0,32 sand, 0,32-0,48 sandig silt, därunder lera. Schaktet stört av dränering i den norra delen. Schakt 4, 7 meter och 0,70 meter djupt. Matjord ned till 0,33 m, 0,33-0,47 humös silt, därunder silt och lerlager blandat. Större delen av schaktet var stört av dräneringar. Schakt 5, 5 meter och 0,56 meter djupt. Matjord ned till 0,30 m, 0,30-0,47 humös silt, därunder silt. Schaktets norra del var stört av grundläggning samt dränering. En grop framträdde på 0,55 meters djup. Schakt 6, 3 meter och 0,40 meter djupt. Matjord ned till 0,15 m, 0,15-0,35 siltig sand, därunder lera. Schakt 7, 3 meter och 0,50 meter djupt. Matjord ned till 0,15, därunder omrörda lager med lera och sprängsten. Schakt 8, 4 meter och 0,53 meter djupt. Matjord ned till 0,34, 0,34-0,47 sandig silt, därunder silt.
Schakt 9, 5 meter och 0,55 meter djupt. Matjord ned till 0,35, 0,35-0,37 sand, därunder sandig silt och berg. Schaktets östra del var stört av dränering. Schaktplan över förundersökning av Bj 325, inom fastigheten Låssby 4:7. Skala 1:3500 Anläggningar: Grop, i schakt 2, 0,4 x 0,3 x 0,05 meter stor. Fyllning av svagt sotpåverkad sand, brungrå. Fyllningen innehöll flinta och bedömdes som kulturpåverkad, och påminner också om det fyndförande sandlager som framträdde i schakt 2,3 och 9. Grop, i schakt 5, 0,55 x 0,5 x 0,05 meter stor. Fyllning av grovsand och grus. Ej fyndförande. FYNDBESKRIVNING Som nämnts tidigare fanns en del större flintblock vilka uppvisade få eller inga bearbetade ytor. Dessutom förekom övrigt slagen flinta, vilken ej redovisas i fyndsammanställningen. Mängden fördelade sig mellan schakten i samma relation som avslagen. Ett undantag fanns, schakt 8 innehöll nästen enbart övrigt slagen flinta. I detta schaktet var den kraftigt svallad vilket har gjort att bedömningen försvårats. Generellt kan den övrigt slagna flintan sägas utgöras en stor del tydligt bearbetade bitar som dock varit alltför svallade för att kunna tolkas. Bland fynden i övrigt kan nämnas en kärnyxa samt två delar av yxor. Bägge nackändar av kärnyxa respektive tjocknackig yxa. Dessutom framkom en skrapa samt två spån, se bilaga;2 fyndtabell. Flintan har sorterats enl. Sorteringsschema för flinta, se Andersson, S. m.fl.1978.
TOLKNING OCH DATERING Anläggningen i schakt 2 hade en karaktär av kulturpåverkan i fyllningen, medan det sorterade gruset i anläggningen från schakt 5 ger intryck av att denna svallats ur. Detta antyder att det finns en tidsvariation mellan anläggningarna, där den senare skulle vara direkt strandanknuten. Flintamaterialet har dock varken givit underlag för någon funktionsanalys eller en närmare datering än till stenålder. SAMMANFATTNING Boplatsen har haft en utsträckning inom fastighetens västra del. På grund av omfattande markarbeten, framförallt dränering, bedöms att fornlämningen var så pass skadad att vidare undersökningar ej skulle leda till ny kunskap. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Göteborgs Stadsmuseum att fornlämningen, inom den aktuella fastigheten, bör betraktas som borttagen i och med förundersökningen. LITTERATUR Andersson, S, m.fl. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter, s. 215-252. Påsse, T. 1988. Land och hav. Fångstfolk för 8000 år sedan om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg. Arkeologi i Västsverige 3. Göteborgs arkeologiska museum.
Fyndtabell allt material GSMA 020031 Fyndn : Grävenhet Sakord st gr Material Beskrivning 01 S 1 Plattformskärna F 1 219 Flinta 02 S 1 Övrig kärna 1 329 Flinta svallad 03 S 1 Kärnfragment A 1 5 Flinta 04 S 1 Spån 1 1 Flinta Del av 05 S 1 Avslag 4 9 Flinta 1 svallat 06 S 2 Avslag 10 29 Flinta 3 svallade, 2 brända 07 S 3 Plattformskärna F 1 30 Flinta 08 S 3 Avslagsskrapa A 1 20 Flinta 09 S 3 Avslag 13 69 Flinta 1 svallad, 2 brända 10 S 4 Slipad yxa/mejsel fragm 1 64 Flinta Nackänden, svallad, tjocknackig? 11 S 4 Kärnyxa 1 65 Flinta Nackändan, svallad 12 S 4 Plattformskärna F 1 49 Flinta Svallad 13 S 4 Avslag 4 57 Flinta 2 svallade 14 S 4 övrigt 1 22 Järn Rostig relativt flat bit. 15 S 5 Spån 1 1 Flinta 16 S 5 Avslag 4 36 Flinta 1 svallad 17 S 5 Avslag 1 4 Bergart Kvarts 18 S 6 Plattformskärna C 1 156 Flinta 1 svallad 19 S 6 Avslag 4 61 Flinta 20 S 7 Kärnyxa 1 79 Flinta Något osäker 21 S 7 Avslag 6 80 Flinta 22 S 7 Övrig kärna 1 90 Flinta 23 S 8 Övrig kärna 1 101 Flinta 24 S 8 Avslag 2 150 Flinta 25 S 9 Övrig kärna 1 107 Flinta 26 S 9 Avslag 31 233 Flinta 27 S 9 Avslag med retusch 1 4 Flinta