Regler för militär sjöfart 2010 RMS-Dyk 2010
RMS-DYK Regler för militär sjöfart
Datum HKV beteckning 2009-10-02 14 930:64131 RMS Dyk 2010 Regler för militär sjöfart RMS Dyk 2010 och RMS Dyk Fält 2010 fastställs härmed för tillämpning inom Försvarsmakten från och med 2010-01-01. Från samma tidpunkt upphävs Regler för militär sjöfart M 7749-752031 RMS Dyk 2007 och RMS Dyk Fält 2007. Beslut i detta ärende har fattats av C SÄKINSP öv Anders Emanuelson. I ärendets beredning har medverkat C SJÖI kmd Mikael Wendel och örlkn Staffan Littorin PROD MARIN samt dyksäkerhetshandläggare Per-Anders Hallberg SJÖI, den sistnämnde tillika som föredragande. Anders Emanuelson Chef Försvarsmaktens säkerhetsinspektion Per-Anders Hallberg Dyksäkerhetshandläggare 2010 Försvarsmakten, Stockholm Boken är producerad i samarbete med Autotech Teknikinformation i Stockholm AB M7739-351081 RMS-Dyk 2010 Central lagerhållning: Försvarets Bok- och blankettförrådet
Ändringar till RMS Dyk beslutas av Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion C SÄKINSP. Ändring nr Fastställd genom (skrivelse bet.) Omfattar (kapitel) Införd Datum Signatur
Innehåll 1. FÖRORD... 11 1.1 RMS-G giltighet... 11 1.2 RMS Dyk giltighet... 11 1.3 Yrkesdykarcertifikat... 12 1.4 Arbetsmiljöverkets AFS Dykeriarbete giltighet... 12 2. REGLER... 13 2.1 Gemensamma regler... 13 2.1.1 Betydelsen av skall om möjligt i RMS Dyk... 13 2.1.2 Undantag... 13 2.1.3 Definition... 13 2.1.4 Förkortningar... 21 2.1.5 Funktionsansvar... 24 2.1.6 Funktionsutvecklingsansvar... 24 2.1.7 Utbildningsansvar, grundläggande utbildningar... 24 2.1.8 Utbildningsansvar, tillämpade utbildningar... 24 2.1.9 Tillsynsansvar... 24 2.1.10 Ägarföreträdarens representant... 24 2.1.11 Designansvar... 24 2.1.12 Dykning med andra myndigheter, organisationer eller civila näringsidkare... 25 2.1.13 Dykare från annan myndighet, organisation, civil näringsidkare eller privatperson... 25 2.1.14 Dykning med utländsk försvarsmakt... 25 2.1.15 Dykning med dykare från utländsk försvarsmakt... 26 2.1.16 Dyksäkerhetsbesiktningar... 26 2.1.17 Förteckning över lagar, författningar och standard... 29 2.2 Dyksäkerhetssystem... 31 2.2.1 Säkerhetsledningssystem... 31 2.2.2 Ledning av dykning... 31 2.2.3 Dokumentation av dykning och dykeriolycksfall... 31 2.2.4 Erfarenheter... 32 2.2.5 Larmning, direktrapport och avvikelserapport... 32
2.3 Personal... 33 2.3.1 Dykeriöverledare (DykÖL)... 33 2.3.2 Dykeritjänstledare (DyktjL)... 33 2.3.3 Dykarledare (DykL)... 34 2.3.4 Biträdande dykarledare (Bitr.DykL)... 34 2.3.5 Dykarskötare... 35 2.3.6 Tryckkammaroperatör (TkOp)... 35 2.3.7 Dykare... 35 2.3.8 Hälsoföreskrifter för personal i dyktjänst... 35 2.3.9 Särskilda föreskrifter för personal i dykrelaterad 2.3.10 Utbildningskrav... 37 2.3.11 Human forsknings- och försöksdykning... 37 2.4 Dykmaterielunderhåll... 38 2.4.1 Inledning... 38 2.4.2 Dykmaterielunderhållssystem... 38 2.4.3 Underhåll (förebyggande och avhjälpande) och kontroller... 38 2.4.4 Materielunderhållsplaner... 39 2.4.5 Dokumentation av underhåll, kontroller och konfiguration... 39 2.5 Dyksystem/materiel... 39 2.5.1 Materiel tillåten att använda vid dykning... 39 2.5.2 Prov och försök med dyksystem/materiel... 40 2.5.3 Nyanskaffning och ombyggnad av befintliga system... 40 2.5.4 Tolkning av bestämmelser i detta kapitel... 40 2.5.5 Nödkraft... 41 2.5.6 Evakuering av personal ur fartygsburna tryckkammare... 41 2.5.7 Förvaring av dykmateriel... 41 2.5.8 Gaser... 42 2.5.9 Hygienisk renhet för andnings -, gas - och tryckkammarsystem... 42 2.5.10 Teknisk renhet för andnings -, gas- och tryckkammarsystem... 43 2.5.11 Teknisk renhet för andnings-, gas- och tryckkammarsystem med > 25 % oxygen... 43 2.5.12 Läcksökning av andnings-, gas- och tryckkammarsystem med > 25 % oxygen... 44 2.5.13 Tvättning av andnings -, gas tryckkammarsystem... 44 2.5.14 Tryckkammarsystem... 44
2.5.15 Dykarklocka... 46 2.5.16 Våtklocka... 46 2.5.17 Andnings och gassystem... 46 Redundant andningssystem...46 Behovsstyrdstyrd hjälm/bandmask med friflödesfunktion...47 Friflödeshjälm...47 Ytgasförsörjning...48 Nödapparat för ytgasförsörjd dykning (Bailout apparat)...48 SCUBA med öppet gassystem...49 SCUBA med återandningssystem...49 Kompressorer, booster (tryckhöjare) och gasproduktion...49 2.5.18 Räddningssystem... 50 Mellanlina...50 Livlina...50 Räddningsväst/avvägningsväst...50 Kniv/säkerhetsverktyg...50 2.5.19 Avvägningssystem... 51 Viktsystem med vikter...51 2.5.20 Dräktsystem... 51 Torrdräkt...51 Underställ...51 Våtdräkt...51 Varmvattendräkt...51 2.5.21 Informationssystem för presentation/behandling av djup (tryck) och tid... 52 Djupmätare/dykdator...52 Dykarur och tidmätarfunktion i dykdator/digital tidmätare...52 2.5.22 Kommunikationssystem... 52 UV-kommunikation...52 2.5.23 UV-farkost och UV-moped... 53 UV-farkost...53 UV-moped...53 2.5.24 Övrig dykmateriel... 53 UV-belysning...53 Cyklopöga/mask...53 Verktyg för uv-arbete...53
3. SÄKERHETSINSTRUKTIONER... 55 3.1 Gemensamma säkerhetsinstruktioner... 55 3.1.1 Tillåtna värden på PO 2, PN 2 och CPTD under dykning och vid dekompression... 55 3.1.2 Dykning med luft... 56 3.1.3 Dykning med Nitrox... 56 3.1.4 Dykning med Trimix och Heliox... 57 3.1.5 Dykning och dekompression med 100 % oxygen... 57 3.1.6 Användande av livlina, navelsträng och mellanlina... 57 3.1.7 Obligatorisk utrustning på dykplatsen... 58 3.1.8 Vistelse i båt samt vid arbete på kajer och bryggor med påtagen torrdräkt... 59 3.1.9 Hörselskydd... 59 3.1.10 Giftiga eller farliga djur och växter... 59 3.1.11 Reservdykare... 59 3.1.12 Före dykning... 59 3.1.13 Under dykning... 60 3.1.14 Efter dykning... 60 3.1.15 Efter provtryckning... 61 3.1.16 Flygtransport efter dykning... 61 3.1.17 DykLäk/läkare och medicinsk beredskap vid 3.1.18 Tillgänglighet av tryckkammare... 63 3.1.19 Signaler vid dykning... 66 3.2 Säkerhetsinstruktioner för dekompression... 69 3.2.1 Gemensamma instruktioner för dekompression... 69 3.2.2 Dekompression med luft och luftekvivalent dykning med nitrox i öppna andningssystem... 73 3.2.3 Dekompression med heliox i ytgasförsörjda öppna andningssystem... 74 3.2.4 Dekompression med trimix i ytgasförsörjda öppna andningssystem... 76 3.2.5 Dekompression vid nitroxdykning med DCSC/ISMIX... 76 3.2.6 Dekompression med återandningsapparater... 76 3.3 Särskilda säkerhetsinstruktioner... 77 3.3.1 Dykning med SCUBA dykutrustning... 77 3.3.2 Dykning med ytgasförsörjd dykutrustning... 77 3.3.3 Dykning med återandningsapparat med 100 % oxygen... 79 3.3.4 Dykning med våtklocka... 81
3.3.5 Ytorienterad/ytgasförsörjd dykning med plattform... 81 3.3.6 Dykning med dykarklocka... 82 3.3.7 Dykarutbildning med nödluftutrustning för helikopter och fordonspersonal... 82 3.3.8 Pardykning... 82 3.3.9 Stråksökning med sökdrake/skärplan... 82 3.3.10 Säkerhetsföreskrifter för dykare vid undervattenssprängning... 83 3.3.11 Slussning från ubåt... 83 3.3.12 Dykning med UV-moped... 83 3.3.13 Bruk av undervattensverktyg... 83 3.3.14 Dykning i strömmande vatten... 86 3.3.15 Dykning under extrema temperaturförhållanden... 87 3.3.16 Dykning i tunnlar, bergrum, vrak och andra slutna rum... 87 3.3.17 Utbildning och övning i fri uppstigning (FU) och forcerad uppstigning (FUPP)... 88 3.3.18 Dykning på hög höjd... 90 3.3.19 Fällning av dykare från fartyg, båtar och helikoptrar... 91 3.3.20 Skrovundersökning av fartyg och dykning intill fartyg... 91 3.3.21 Dykning i kontaminerat vatten... 91 3.4 Dykeriolycksfall... 92 3.4.1 Normobar oxygenandning (NBO)... 92 3.4.2 Beslut om HBO... 92 3.4.3 Rekompressionsbehandling i tryckkammare... 92 3.4.4 Undersökning av patienten... 95 3.4.5 Kalksup (lutskada)...102 3.4.6 Journalhantering...102 3.5 Behandlingstabeller... 103 Behandlingstabell B6... 104 Modifierad Comex30... 107 Behandlingstabell 14:90:27... 109 3.6 Dekompressionstabeller... 111 T 1 Dykning med luft och nitrox i öppna andningssystem (L-tabell)... 111 T 2 Dykning med luft och nitrox i öppna andningssystem... 112 T 3 Dykning med heliox i ytgasförsörjda öppna andningssytem... 134 T 4 Dykning med trimix i ytgasförsörjda öppna andningssytem... 135
T 5 Ekvivalenttabell för dykning med DCSC/ISMIX, röd gas... 136 T 6 Tabell för korrektion av dykdjup vid dykning på hög höjd... 137 T 7 Tabell för EAD vid olika nitroxblandningar... 139 3.7 Förteckning över fast installerade tryckkammare... 140 4. BILAGOR... 141 4.1 Dyksäkerhetsmeddelande... 141 4.2 Journalblad dykolycksfall/tillbud... 142 4.3 Exempel på larmmall... 144 4.4 Dyksäkerhetsbevis... 146 4.5 Blankett vid skrovundersökning av fartyg... 147 4.6 Varningsskyltar... 148 4.7 Yrkesdykarcertifikat (exempel)... 149 4.8 Behandlings journal HBO tabell B 6... 150
Kapitel 1 Förord 11 1. FÖRORD Regler för militär sjöfart, RMS, skall tillämpas på örlogsfartyg och Försvarsmaktens dykeriverksamhet. Regler för det militära sjösäkerhetssystemet skall tillämpas för all verksamhet inom Försvarsmakten med örlogsfartyg och dykare samt de stödsystem och den infrastruktur som erfordras för att tillgodose kravet på militär sjösäkerhet. RMS består av 10 delar. RMS G RMS S RMS P RMS D RMS M RMS F RMS Dyk Sjösäkerhetssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och utrustning Dykeri-, regler och instruktioner RMS-Författningar RMS NSC Regler för örlogsfartyg RMS Dyk Fältversion 1.1 RMS-G giltighet Innehåller gemensamma och allmänna delar för hela regelverket. Vilket innebär att RMS-G även gäller dykeriverksamheten i de delar som är tillämpliga. 1.2 RMS Dyk giltighet RMS Dyk innehåller regler och säkerhetsinstruktioner för dykeriverksamheten inklusive materiel samt personal. Regler och säkerhetsinstruktioner i RMS Dyk gäller för anställda, kadetter och värnpliktiga inom Försvarsmakten (Försvarsmaktens dykare) vid dykning som bedrivs inom Försvarsmakten. Dessutom gäller RMS Dyk för Försvarsmaktens dykare då dykning i tjänsten genomförs med andra myndigheter, organisationer eller civila företag samt utomlands. RMS Dyk gäller även vid dykutbildningsverksamheten hos dykarskola vid utbildning till yrkesdykarcertifikat enligt dokumentet Försvarsmaktens krav för yrkesdykarcertifikat.
12 rms-dyk 1.3 Yrkesdykarcertifikat Försvarsmakten har enligt SFS 1986:687 och 1994:391 uppgiften att utfärda yrkesdykarcertifikat, vilket krävs för civil yrkesdykning enligt AFS Dykeriarbete. Utbildning till yrkesdykarcertifikat regleras i dokumentet Försvarsmaktens krav för yrkesdykarcertifikat som ges ut av SÄKINSP. Dokumentet reglerar även krav på skolor som utbildar till yrkesdykarcertifikat. Med skola avses företag, organisation eller militärt förband som uppfyller kraven i dokumentet Försvarsmaktens krav för yrkesdykarcertifikat och blivit godkänd vid SÄKINSP revision. SÄKINSP utser och leder en certifikatnämnd samt fastställer arbets och beslutsordningen för certifikatnämnden. I certifikatnämnden tas ärenden upp till behandling gällande certifikat och skolor som kräver prövning mot Försvarsmaktens krav för yrkesdykarcertifikat. Yrkesdykarcertifikat utfärdas av SÄKINSP efter godkänd utbildning eller utbildningskontroll hos någon av Försvarsmakten godkänd skola eller genom likvärdighetsbedömning av motsvarande utbildning som krävs i Försvarsmaktens krav för yrkesdykarcertifikat. Likvärdighetsbedömning sker genom ansökningsförfarande till SÄKINSP certifikatnämnd. Exempel på yrkesdykarcertifikat enligt bilaga 4.7 vilket visar certifikat B 50 i pappersformat. Certifikaten ges ut i pappers och plastkortformat. 1.4 Arbetsmiljöverkets AFS Dykeriarbete giltighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter för dykeriarbete gäller ej för Försvarsmakten, enligt 1 i AFS 1993:57 Dykeriarbete, förutom vid graviditet i samband med dykning (se 2.3.9).
Kapitel 2 Regler 13 2. REGLER 2.1 Gemensamma regler Försvarsmaktens dykmateriel får endast användas i tjänsten och dykeriverksamheten skall ledas av behörig DykL. Dykare skall ha erforderlig utbildning enligt utbildningsansvarig för att få dyka i tjänsten eller vara under utbildning. 2.1.1 Betydelsen av skall om möjligt i RMS Dyk Bestämmelserna i RMS Dyk är föreskrifter och skall följas. Då det i RMS Dyk står skall om möjligt är innebörden att föreskrifterna skall följas såvida inte DykL gör en annan bedömning med anledning av rådande omständigheter. Om DykL gör en annan bedömning än vad som föreskrivs i RMS Dyk, skall motiveringen till detta avsteg vid behov dokumenteras och föras in i dykjournalen eller biläggas dykjournalen. 2.1.2 Undantag Med undantag menas avsteg från gällande regelverk, någon av RMS delar eller andra regler som RMS hänvisar till. Undantag från RMS får, då synnerliga skäl finns, medges av SJÖI efter prövning i varje enskilt fall, om inte regelverket förhindrar detta. En ansökan om undantag skall alltid innehålla uppgift om vilken del och vilket kapitel i regelverket som avses, varför regelverket ej bedöms kunna uppfyllas samt förslag till alternativ hantering av frågan. Endast om acceptabel säkerhet, trots avsteg från regelverket, kan anses föreligga, kan undantag från regelverket medges. Acceptabel säkerhet kan uppnås genom t ex restriktion, förbehåll, kompenserande åtgärder och/eller begränsning i tid. 2.1.3 Definition Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Absorptionsmedel CO 2 absorbent Andningsgas Breathing gas Betydelse Ämne, vanligtvis kalk, NaOH (natriumhydroxid) och CaOH (kaliumhydroxid), som absorberar utandningsgasens koldioxid. Luft, oxygen, nitrox eller andra gasblandningar (se gaser) avsedda för dykning. Andningsgasen måste ha en sammansättning anpassad till dykdjupet och uppfylla krav på renhet.
14 RMS-DYK Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Andningsventil Andra steg (2:a steg) Second stage Arteriell gasemboli Arterial gas embolism Avlastningslina Relieve/Unload-line/rope Nödapparat Bailout apparatus Barotrauma Barotrauma Behandlingstabeller Treatment tables Behovsstyrd halvsluten andningsapparat/dcsc Demand Controlle Semi-Closed breathing apparatus Belastad vårdare Bends Bends BIBS Built in breathing system Biträdande dykarledare /Bitr.DykL Assistant diving supervisor Betydelse Benämning på behovsstyrd (demand) ventil som förser dykaren med andningsgas. Se andningsventil. Gasbubbla som följer blodflödet i en artär. Gasbubblan kan blockera blodflödet och skada kärlväggen. Separat lina avsedd för att ta upp belastning av dykaren i strömmande vatten. Linan möjliggör signalering i separat livlina vid dykning i strömmande vatten. Dykarburen andningsapparat som ger dykare andningsgas vid haveri på ordinarie andningssystem. Används vid ytgasförsörjd dykning och dykning från våtklocka och dykarklocka. Skada på grund av tryckskillnader mellan olika håligheter i kroppen. Uppstår oftast på grund av oförmåga att tryckutjämna mellanöra, bihåla eller lunga (se lungbristning). Tabell som beskriver tryck/tidsförhållandena för behandling av bl.a. dykarsjuka i tryckkammare. För behandling av dykeriolyckfall används vanligen behandlingstabell 6 (B6). Halvslutet andningssystem, med behovsstyrd dosering av andningsgas. Vårdare vid tryckkammarbehandling och yt dekompression anses belastad när han utfört dyk eller varit kammarskötare de senaste 24 tim. Beteckning för symtom på tryckfallssjuka. Inbyggt andningssystem med individuella andningsventiler. Förekommer i bl a tryckkammare och ubåtar. Dykarutbildad person som av dykarledare utsetts att biträda denne. Blandgas Mixed gas Bottengas/dykgas Bottom Mixture CPTD Cumulative Pulmonary Toxic Dose Dekompression Decompression Annan andningsgas än luft eller 100 % oxygen. Gas som används som andningsgas under expositionstiden. Kan vara samma som dekompressionsgas. Summan av OTU eller UPTD och anger sammanlagda oxygenbelastningen på lungorna. Tryckminskning som utförs genom uppstigning i vattnet eller tryckminskning i tryckkammare.
Kapitel 2 Regler 15 Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Dekompressionsgas/dekogas Decompression Mixture Dekompressionssjuka /DCS Decompression sickness Dekompressionstabell Decompression table Dekompressionstid Decompression time Demandventil Demandvalve Direktuppstigning Unlimited a/no-decompression DUOCOM Dykarutbildningsbok Divers logbook Dykarkategori Divers category Dykarklocka Diving bell Dykarledare/DykL Diving supervisor Dykarläkare/DykLäk Diving Medical Officer (DMO) Dykarplattform Divers platform Dykarsjuka/DCI Decompressions illness Dykarskötare Diver tender Dykartelefon Divers telephone Betydelse Gas som används vid dekompressionen (etapp eller direkt) i vattnet. Kan vara samma som bottengas/dykgas. Se tryckfallssjuka. Synonym Dyktabell. Tabell som beskriver säker dekompression med hänsyn till tryckfallssjuka. Total tid för dekompression och uppstigning med korrekt uppstigningshastighet. Behovsstyrd andningsventil (2:a steg). Uppstigning som enligt dekompressionstabell inte erfordrar etappstopp. Transportabel enavdelnings-, 2-mans tryckkammare. Bok som tilldelas dykare efter godkänd dykarutbildning. I boken skall bl.a.uppgifter om erforderliga utbildningar och medicinska kontroller införas. Försvarsmaktens dykare är indelade i olika dykarkategorier m.a.p. vilka uppgifter dykaren utför. En nedsänkbar tryckkammare där dykarna kan vistas torrt och öppna lucka mot omgränsande vatten efter tryckutjämning. Dykarklocka kan även vara öppen nedtill sk våtklocka vilket innebär att dykarna står helt eller delvis i vatten. Dykarklockan har reservgas ombord för dykaren. Ordinarie gas ytförsörjs via klockan. Dykarledarutbildad person som leder och övervakar dykning och verksamhet i tryckkammare. FM DykLäk är utbildade i dykerimedicin, och upptagna på Försvarsmaktens lista över godkända DykLäk. Listan uppdateras årligen av FömedC/DNC. Mindre plattform på vilken dykare står säkert vid lyft i och ur vattnet, under transport mellan ytan och botten samt som plattform vid etappstopp. Samlingsterm för begreppen tryckfallssjuka (dekompressionssjuka, DCS) och lungbristning (PBT pulmonary barotrauma). Av dykarledare/biträdande dykarledare utsedd person som upprätthåller den direkta kontakten med dykaren genom slang eller livlina. Kommunikationsutrustning (tråd eller trådlös) för kommunikation mellan dykare och dykarskötare, farkost eller dykarklocka och mellan dykare.
16 RMS-DYK Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Dykarutbildning/GU Dyk, TU Dyk Divers training Dykeritjänstledare/DyktjL Master diver Dykeriöverledare/DykÖL Command diving officer Dykgas Dykning Diving Dyksystem Diving system Dyksäkerhetsbåt/DykSäkBåt Safety boat Dyktabell Diving table Dykjournal Divelog Dysbarism Dysbarism Ekvivalent luftdjup/ead Equivalent air depth Etappdjup Decompression depth Etappstopp Decompression stop Etapptid Stop time Etappuppstigning Decompression dive Expositionstid Bottom time Extrem exposition Extreme exposure Betydelse Utbildning som måste genomföras för att erhålla dykarkompetens. DyktjL kommenderas på förband där dykning genomförs. DyktjL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och väl erfaren i dykeritjänst. Dykeriöverledare utses av förbandschef i samråd med C DNC. DykÖL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och i dykeritjänst väl erfaren person. Se bottengas. Vistelse i tryck högre än atmosfärstryck, under vattnet eller i trycksatt tryckkammare. Avser ej fridykning. Sammansatt tekniskt system för genomförande av dykning. Ex. tryckkammarsystem, gassystem och andningssystem. Båt som används för att bistå dykare och för att uppmärksamma omgivningen om att dykning pågår. Se Dekompressionstabell. Dokumentation över genomförd dykning innehållande uppgifter om namn, djup och dyk tider m m. Symtom, vanligen smärta, till följd av otillräcklig tryckutjämning av luftfyllda hålrum i kroppen såsom mellanöron, bihålor, tarmar m fl. Vid dykning med vissa blandgasblandningar omvandlas verkligt dykdjup till det dykdjup med luft där nitrogenets partialtryck är lika. Djup på vilket uppehåll måste göras i samband med etappuppstigning. Enligt dekompressionstabell erforderligt djup och tid på etapp. Den tid som måste förflyta på respektive etappdjup vid etappuppstigning. Då direktuppstigning inte kan genomföras p.g.a. risk för tryckfallssjuka, måste uppstigning ske med etappstopp. Etappdjup och etapptider enligt dekompressionstabell. Tiden mellan dykningens (kompressionens) början och uppstigningens (dekompressionens) början. Expositionstid och/eller dykdjup där säkerhetsmarginalerna minskar gällande tryckfallssjuka. Se 3.2.1.6.
Kapitel 2 Regler 17 Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Flernivådykning Multilevel diving Fri uppstigning/fu Free ascent (buoyant ascent and hooded ascent) Första steg (1:a steg) First stage Försvarsmaktens Dykeri och Naval medicinska Centrum/ Swedish Armed Forces Diving and Naval Medicine Centre Betydelse Dykning enligt direktuppstigningstabell som innbär att uppstigning från största dykdjup sker med uppehåll på djupnivåer men med tider inom respektive djupnivås direktuppstigningstid. Uppstigningshastighet mellan djupnivåer och från djupnivå till ytan är samma som vid direktuppstigning. Räddningsmetod för dykare och ubåtspersonal. En dykare gör FU till ytan utan annan andningsgas än den som finns i lungorna. Benämning på ventil som reducerar andningsapparatens primärtryck till sekundärtryck. DNC är Försvarsmaktens kompetenscentrum för dykeri och navalmedicin. Forcerad uppstigning/fupp Emegency ascent Uppstigning med en hastighet överstigande 12 m/minut. Under den forcerade uppstigningen har dykaren tillgång till andningsgas från andningsapparat. Friflödesfunktion Freeflow Gasevakueringskanal/GEVAK Gruppbeteckning Group Designation Grupplina Group connection line Grön gasblandning Halvslutet andningssystem Semi-closed breathing system Harness Hyperbar Oxygen Behandling/HBO Hyperbaric oxygen treatment Heliox Heliox Helium/He Helium Funktion i behovsstyrd hjälm/bandmask som ger konternuerligt inflöde av andningsgas. Används bl a för att ta bort imma från front glaset. Anordning i friflödeshjälm som gör att utandningsgasen evakueras under dykaren munnivå. Detta för att minska exponering av CO 2 för dykaren. I dekompressionstabell angiven beteckning som är ett mått på hur mycket nitrogen som finns löst i kroppen vid ett givet tillfälle. Lina kopplad mellan dykare för att dykarna inte skall komma ifrån varandra kontakt/ kommunikation mellan dykarna. Används vid pardykning med fler än tre dykare. Nitrox med 28 % oxygen för dykning med DCSC/ISMIX. Halvslutet andningssystem, se Återandnings apparat. Sele som dykare som dyker ytgasfösörjt fäster nödgasapparat, navelsträng, vikter och annan utrustning vid. Hyperbar oxygenbehandling, behandling med oxygen under övertryck i tryckkammare. Gasblandning bestående av helium och oxygen. Ädelgas som används vid dykning med Heliox och trimixgasblandningar.
18 RMS-DYK Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Helslutet andningssystem Closed circuit breathing system Hjälmdyksystem Helmet/hard hat diving system Inertgas Inert gas ISMIX Kammardykning Chamber dive Kompression Compression Livlina Tending line/lifeline Livsuppehållande system Life-support system Lungbristning/PBT Pulmonary barotrauma Lätt dykare Marinöverläkare/MÖläk Mellanlina Buddy line Mättnadsdykning Saturation diving Navelsträng Umbilical Nedstigningslina Descent line/shotline Nitrogen/N 2 Nitrogen Betydelse Helslutet andningssystem, se Återandnings apparat. Benämning på dyksystem där hjälm används. Gasförsörjning sker genom navelsträng från ytan. Gas som ingår i andningsgas men inte deltar i eller stör kroppens livsnödvändiga processer. Nitrogen och Helium är exempel på inertgaser. Omagnetisk återandningsapparat för nitrox och trimix. Övertrycksexponering i tryckkammare. Tryckökning. Uppstår för dykaren vid hans neddykning i vatten eller vid tryckhöjning i tryckkammare. Säkerhetslina mellan dykare och dykarskötare på ytan med vilken signaler utväxlas. Utrustning i tryckkammare, dykarklocka eller undervattensfarkost. Det kan omfatta andningssystem, CO 2 -renare, anordningar för temperatur och fuktighetsreglering (klimatanläggning). Bristning av lungblåsor eller fina luftrör, vanligen till följd av otillräckligt utflöde av andningsgas ur hela eller delar av lungorna vid sänkning av omgivningstrycket. Dykare med utrustning som ger god rörlighet. Lätta dykare är utrustade med andningsapparat (SCUBA). Lätta dykare kan, med vissa andningssystem, även ytgasförsörjas (lätt slangdyk). Läkare som i Försvarsmakten ansvarar för navalmedicin, vari dykerimedicin ingår. Marinöverläkaren lyder under HKV PRODLOG Försvars medicin. Lina kopplad mellan dykare, för att dykarna inte skall komma ifrån varandra vid pardykning. Så långvarig dykning att kroppens vävnader mättas med inertgas. Mättnad inträffar när, under rådande tryck och med aktuell gasblandning, mer inertgas inte kan lösas i kroppens vävnader. Förbindelselänk, med erforderliga funktioner, mellan ytan och dykare, mellan ytan och dykarklocka eller mellan dykarklocka/uv-farkost och dykare. Lina som går mellan ytan och botten/arbets objektet, underlättar säker ned- och uppstigning. Kvävgas.
Kapitel 2 Regler 19 Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Nitrox/N 2 O 2 Nitrox NBO (Normobar oxygenandning) Normobaric oxygen breathing Omagnetisk/OM Low magnetic/non magetic signature OTU Oxygen Tolerance Unit Oxygen /O 2 Oxygen Pardykning Buddy Diving Partialtryck Partial pressure Primärtryck Primary pressure Provtryckning Pressure testing Punktdykning Bounce dive Reduceringsventil Reducer Betydelse Gasblandning bestående av nitrogen och oxygen i andra proportioner än i luft. Andning av 100 % oxygen vid normalt atmosfärstryck. Kräver särskild oxygenbehandlingsapparat med demandventil. Utrustning med låg/ingen magnetisk signatur. Sådan utrustning nyttjas av exempelvis röj dykare. Oxygen tolerans per tidsenhet (OTU) är ett mått på oxygenets lungskadeeffekt. Se även UPTD. Oxygen/Syrgas. Dykning med två (i visa fall tre eller fler) dykare. Samtliga dykare skall vara förenade med mellanlina eller grupplina. Varje gas i en gasblandning utövar ett partial tryck (deltryck) som är det tryck som den enskilda gasen skulle ha om den ensam upptog blandningens volym. Summan av alla i blandningen ingående gasers partialtryck utgör blandningens totaltryck. Tryck före reduceringsventilen. Övertrycksexponering i tryckkammare av elev i vänjningssyfte. Vid första tillfället till aktuellt djup/tryck räknas det som provtryckning, vid övriga tillfällen räknas det som kammardykning. Dykning med expositionstider som gör att dykaren inte blir mättad med inertgas. Benämning av ett ventilarrangemang på en andningsapparat som reducerar andnings gasens tryck från primärtryck till sekundärtryck. Regulator Regulator Rekompression (rekompressions behandling) Recompression treatment Reservdykare Standby diver Röd gasblandning Andningsutrustning bestående av första och andra steg. Förnyad kompression av dykare i tryckkammare vid ytdekompression eller vid behandling av dykarsjuka. Dykare som hålls i beredskap på ytan eller i dykarklocka för omedelbar assistans till nödställd dykare. Nitrox med 46 % oxygen för dykning med DCSC/ISMIX. SCUBA (självburen undervattensandningsapparat) Self-Contained Underwater Breathing Apparatus Dykarburen andningsapparat som inte gasförsörjes från ytan. Kan vara öppen andnings apparat eller återandningsapparat.
20 RMS-DYK Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Sekundärtryck Secondary pressure Sjö - och flygräddningscentral/ JRCC Joint Rescue Co-ordination Centre Strömmande vatten Rapid- flowing water Största dykdjup Maximum depth Syrgasövning Oxygen test Söklina Search line Total dyktid Total Time of Dive Torrdräkt Dry suit Trimix Tryckfallssjuka /DCS Decompression sickness Tryckkammare Pressure chamber Upprepad dykning Repetitive dive Uppstigningshastighet Ascent rate UPTD Unit Pulmonary Toxic Dose UV-farkost Under water vessel Varmvattendräkt Hot water suit Betydelse Tryck efter reduceringsventilen. Sjöfartverkets räddningscentral i Göteborg som har huvudansvar för den svenska sjö- och flygräddningen. Namnanrop på VHF för JRCC är Sweden Rescue. Vatten med strömhastighet över 0,2 m/s. Det största djup någon del av dykaren befunnit sig på vid aktuell dykning. Övning som genomförs med oxygenandningsutrustning i syfte att öka förtroendet för utrustningen. Lina som används vid sökning för att dykaren på ett rationellt sätt skall kunna avsöka ett område med avsedd sökmetod. Expositionstid plus dekompressionstid. Dräkt i vilken dykaren är torr. Dräkten har oftast kompenseringsutrustning med vilken dykaren reglerar sin flytkraft och kompenserar för ändrat djup. Gasblandning med tre olika gaser. Vanligast är oxygen, helium och nitrogen i olika halter. Synonymt med dekompressionssjuka.tillstånd orsakat av inertgasbubblor som bildats i kroppens vävnader på grund av för snabb dekompression i förhållande till den mängd inertgas som lösts i kroppen under dykning. Kammare som kan trycksättas för simulerade dykningar, ytdekompressioner, rekompressionsbehandlingar m m. Dykning som företas med kvarvarande förhöjd nitrogennivå i kroppen. Ytintervall kan variera mellan 10 minuter och 15:50 timmar beroende på gruppbeteckning efter föregående dyknings slut. Hastighet med vilken dykaren går mot ytan eller etappstopp. Oxygenenhet per tidsenhet är ett mått på oxygenets lungskadeeffekt. Dykande farkost för en eller flera besättningsmän. Besättningsmännen är utsatta för samma tryckvariationer som farkosten. Dräkt som matas genom navelsträng med varmvatten för att hålla dykaren varm.
Kapitel 2 Regler 21 Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Våtdräkt Wet suit Våtklocka Wet bell Ytdekompression SUR-D/Surface decompression Ytintervall Surface Interval Ytgasförsörjning Surface supplied diving Årsprov/ÅP Annual diving test Återandningsapparat RB/Rebreather Övningsdykning Exercise diving Öppen andningsapparat/system Open breathingapparatus Betydelse Dräkt i isolerande material som släpper in en liten mängd vatten som dykaren värmer upp med sin kroppsvärme. Nedsänkbar ytgasförsörjd plattform med gaskupol där dykarna vistas delvis vått. Jmf Dykarklocka. Vid dykning med ytdekompression är etappstoppen i vattnet nedbringade till ett minimum eller helt eliminerade och huvuddelen av dekompressionen äger rum i en tryckkammare. Den tid som en dykare tillbringar på ytan mellan två dyk. Försörjning av gas till dykaren från ytan via slang. Sammanhängande period av dykningar som genomförs årligen för att kontrollera dykarens kompetens. Andningsapparat med helsluten eller halvsluten andningskrets där andningsgasen renas från koldioxid med hjälp av absorbtionsmedel. Dykning som genomförs för vidmakthållande av dykarens dykarkompetens. Krav på övningsdykning utges av funktionsutvecklingsansvarig. Andningsapparat med öppet gassystem där inandad gas andas ut direkt till omgivningen. 2.1.4 Förkortningar Förkortning ABC Betydelse Andning Blödning Chock ABCDEF Helkroppsundersökning. Enligt bil. 4.2 AFS ATA ATÖ AV BAR BIBS Bitr. DykL C PROD MARIN CO 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling Atmosfärers absoluttryck Atmosfärers övertryck Arbetsmiljöverket Enhet för tryck Built In Breathing System Biträdande dykarledare Chefen för Produktionsledningens Marinavdelning Koldioxid
22 RMS-DYK Förkortning CPTD DCI DCS DCSC DesignA DNC DNC DykS DykL DykLäk DykR A DykSäkBåt DyktjL DykÖL EAD FM FS FU FUPP FömedC GEVAK GU GU Dyk GU DykL GU TkOp HBO He HED HLR HID JRCC MÖläk N 2 Betydelse Cumulative pulmonary toxic dose (Summerade UPTD/OTU) Dykarsjuka Dekompressionssjuka Demand Controlled Semi Closed(Behovsstyrd halvsluten andningsapparat) Designansvarig Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Centrum DNC Dykarskola Dykarledare Dykarläkare Dykeritjänstreglemente Armén Dyksäkerhetsbåt Dykeritjänstledare Dykeriöverledare Ekvivalent luftdjup Försvarsmakten Författningssamling. Ex Elsäkerhetsverkets FS. Fri uppstigning Forcerad uppstigning FörsvarsmedicinCentrum Gasavledningskanal Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning för dykare Grundläggande utbildning för dykarledare Grundläggande utbildning för tryckkammaroperatör Hyperbar oxygenbehandling Helium Havsyteekvivalent dykdjup Hjärtlungräddning Handbok i Dykeritjänst Joint Rescue Co-ordination Centre (sjö - och flygräddningscentral) Marinöverläkare Nitrogen
Kapitel 2 Regler 23 Förkortning NBO NDS/No D O 2 OM OTU OXA Pa (kpa) Psi PBT PCO 2 PN 2 PO 2 RO ROV SJÖI SUB 1 SUB 3 SÄKINSP SäkI Ögång vatten TkOp TU TU 0 TU Dyk TU DykL TU TkOp TUG UPTD VHF ÅP ÄF ÄFR Betydelse Normobar oxygenandning, 100 % O 2 vid 1 ATA No Decompression Stop (Direktuppstigning) Oxygen Omagnetisk Oxygen tolerance units Oexploderad ammunition Pascal (kilopascal) Pounds per square inch (1 psi ca. 0,068 bar) Lungbristning Partialtryck koldioxid Partialtryck nitrogen Partialtryck oxygen Reservofficer Remotely operated vehicle. Militära sjösäkerhetsinspektionen (del av SÄKINSP) Årlig medicinsk undersökning för submarin personal i Försvarsmakten Medicinsk antagningsundersökning/stor undersökning för submarin personal i Försvarsmakten Försvarsmaktens säkerhetsinspektion Säkerhetsinstruktion för övergång av vattendrag. Tryckkammaroperatör Tillämpad utbildning Förbandstillämpad dykarutbildning 30 meter SCUBA Förbandstillämpad utbildning för dykare Förbandstillämpad utbildning för dykarledare Förbandstillämpad utbildning för tryckkammaroperatörer Taktisk uppgång Unit Pulmonary Toxic Dose Very High Frequency Årsprov Ägarföreträdare Ägarföreträdarens representant
24 RMS-DYK 2.1.5 Funktionsansvar Funktionsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger C PROD MARIN. 2.1.6 Funktionsutvecklingsansvar Funktionsutvecklingsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger C DNC. Funktionsutvecklingsansvaret för dykeri- och marinmedicin åligger HKV PROD- LOG Försvarsmedicin. 2.1.7 Utbildningsansvar, grundläggande utbildningar Utbildningsansvaret beträffande grundläggande utbildningar åligger C DNC. 2.1.8 Utbildningsansvar, tillämpade utbildningar Utbildningsansvaret beträffande tillämpade utbildningar åligger berörda förbandschefer och C DNC enligt C DNC fördelning. Kursplaner för tillämpad utbildning fastställs av förbandschef efter samråd, gällande dykrelaterade avsnitt, med C DNC. 2.1.9 Tillsynsansvar Tillsynsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger Chefen för Säkerhetsinspektionen (C SÄKINSP). Tillsynsansvaret för den dyk-och marinmedicinska verksamheten åligger Generalläkaren (GL) och av GL utvald expertis. 2.1.10 Ägarföreträdarens representant Ägarföreträdarens representant (ÄFR) för Försvarsmaktens dykerimateriel är TekFtg. 2.1.11 Designansvar Designansvarig för Försvarsmaktens dykerimateriel är FMV.
Kapitel 2 Regler 25 2.1.12 Dykning med andra myndigheter, organisationer eller civila näringsidkare Om Försvarsmaktens dykare dyker tillsammans med andra myndigheter, organisationer eller civila näringsidkare kan dykningen ledas av DykL från dessa. Därvid skall såväl RMS Dyk som den andra myndighetens/organisationens säkerhetsföreskrifter följas. I de fall då säkerhetsföreskrifterna är olika, skall strängaste föreskrifter följas. Försvarsmaktens dykare får ej dyka med en annan myndighets/organisations dykmateriel, innan dess att erforderlig genomgång/utbildning ägt rum genom annan myndighets/organisations ansvarig DykL försorg. 2.1.13 Dykare från annan myndighet, organisation, civil näringsidkare eller privatperson Innan dykare från annan myndighet, organisation, civil näringsidkare eller privatperson dyker inom FM skall överenskommelse ingås beträffande i vilken utsträckning RMS Dyk skall tillämpas. Överenskommelsen skall träffas mellan berörd DykL och representant från berörda. Överenskommelsen skall dokumenteras. Innan dykare från annan myndighet, organisation, civil näringsidkare eller privatperson använder försvarsmaktens dykerimateriel, skall erforderlig genomgång/utbildning genomföras enligt berörd DykL bestämmande. Personal från annan myndighet, organisation, civil näringsidkare eller privatperson får dyka med försvarsmakten om personalen har erforderlig dykarutbildning eller är under utbildning i Försvarsmaktens regi till dykare. 2.1.14 Dykning med utländsk försvarsmakt Då försvarsmaktens dykare dyker tillsammans med dykare från utländsk försvarsmakt och om dykningen leds av den utländska försvarsmaktens DykL skall såväl RMS Dyk som berörd utländska säkerhetsföreskrifter följas. Innan svensk dykare dyker inom utländsk försvarsmakt skall överenskommelse ingås om i vilken utsträckning RMS Dyk skall tillämpas. Överenskommelsen skall träffas mellan berörd DykÖL från FM och representant från berörd utländsk försvarsmakt. Överenskommelsen skall dokumenteras. Försvarsmaktens dykare får ej dyka med utländsk försvarsmakts dykerimateriel innan riskanalys genomförts av svensk verksamhetansvarig chef samt att erforderlig genomgång/utbildning ägt rum genom den utländska försvarsmaktens ansvarige DykL försorg.
26 RMS-DYK 2.1.15 Dykning med dykare från utländsk försvarsmakt Personal från utländsk försvarsmakt får dyka med försvarsmakten om personalen har erforderlig dykarutbildning. Innan dykare från utländsk försvarsmakt dyker inom FM skall överenskommelse ingås om i vilken utsträckning RMS Dyk skall tillämpas. Överenskommelsen skall träffas mellan berörd DykÖL från FM och representant från berörd utländsk försvarsmakt. Överenskommelsen skall dokumenteras. Innan annan nations dykare använder försvarsmaktens dykerimateriel, skall erforderlig genomgång/utbildning genomföras enligt berörd dykeriöverledares bestämmande. 2.1.16 Dyksäkerhetsbesiktningar Dyksäkerhetsbesiktningar och dyksäkerhetsinspektioner skall utföras av SJÖI enligt regler i RMS-Dyk. Vid leverans av nytt system, (Förstagångsbesiktning). Återkommande dyksäkehetsbesiktning med intervall 2 år. Efter 72 månaders drift sedan sjösättning vid leverans, (Dyksäkerhetsbesiktning). Efter 72 månaders drift sedan GÖ/senaste redovisning av 72-månaders kontroller (Dyksäkerhetsbesiktning) samt i samband med inhyrning, haveri och större ombyggnad. (Dyksäkerhetsinspektion). Beställare/Kundföreträdare skall till SJÖI samlat redovisa erforderlig dokumentation från leveranskontroller, systemsäkerhetsarbete samt föreskrivna materielkontroller, funktionsprov och genomfört materielunderhåll. För klassade dyksystem redovisas även klasscertifikat med tillhörande underlag och rapporter. Resultat av besiktningar och inspektioner Besiktnings- och inspektionsanmärkningar skall delges befälhavaren/förbandschefen i form av protokoll i direkt anslutning till besiktningen/inspektionen. Fastställt protokoll utsänds tjänstevägen. Besiktningsanmärkningar Besiktnings- och inspektionssanmärkningar skall åtgärdas snarast. Efterkontroll sker enligt följande alternativa tidpunkter räknat från besiktnings-/inspektionstillfället beroende på anmärkningens art. Före nyttjande av systemet. Senast inom 3 månader. Senast inom 12 månader.
Kapitel 2 Regler 27 Dyksäkerhetsbevis Fast installerat och flyttbara dykerisystem iland, som anges av SJÖI, skall för att få nyttjas i fredstid, uppfylla kraven i RMS och vara försett med gällande Dyksäkerhetsbevis (Bilaga 4.4). Sådant bevis utfärdas av SJÖI och skall finnas tillgängligt vid dykerisystemet. Dyksäkerhetsbevis utfärdas av SJÖI för dykerisystem som uppfyller kraven i RMS. För dykerisystem som är fast installerat i fartyg, omfattar fartygets sjövärdighetsbevis även dykerisystem ombord. Dykerimateriel som används som fristående utrustning erfordrar ej dyksäkerhetsbevis, men besiktigas stickprovsvis vid leverans, vid besiktning av fartyg och vid revision av förband. Beslut om användning (BOA) med restriktioner och definierad konfiguration skall finnas i kopia, och beroende på förhållanden under användning, kunna uppvisas på begäran, om BOA utfärdats för materielen. Inskränkningar i nyttjande och undantag Anmärkning i besiktningssprotokoll som ej åtgärdats och redovisats för efterkontroll medför att systemet har nyttjandeförbud eller restriktion beroende på aktuell anmärkning. Om det framkommer brister i dyksäkerheten kan fartygsinspektör/dyksäkerhetshandläggare besluta om inskränkningar i nyttjandet. Vid inskränkning i nyttjande som kan beröra flera system beslutar SJÖI om nödvändiga åtgärder. Beslut om inskränkning i nyttjande och undantag C SJÖI beslutar om tillämpning av regelverk på nya system och ny materiel samt permanenta dispenser/undantag och avvikelser från RMS alla delar, om inte regelverket förhindrar detta. Överinspektör MFI beslutar om tillämpning och tolkning av RMS, större inskränkningar i nyttjande och dispenser/undantag för begränsad tid för fartygstyp/flera fartyg/dykerimateriel, om inte regelverket förhindrar detta, samt i principiella frågor inom inspektionsverksamheten. Överinspektör MFI beslutar om likvärdig säkerhet. Fartygsinspektörer/dyksäkerhetshandläggare beslutar om mindre inskränkningar i nyttjande och undantag för begränsad tid för enskild materiel, om inte regelverket förhindrar detta.
28 RMS-DYK Inskränkning i nyttjande för dykmateriel Fartygsinspektör som vid inspektion föranledd av särskild händelse finner skälig anledning misstänka att materiel har allvarliga brister i konstruktion, utrustning eller underhåll eller annat förhållande som påverkar sjösäkerheten fattar beslut om inskränkning i materielens nyttjande. Dyksäkerhetshandläggare vid SJÖI som vid inspektion föranledd av särskild händelse finner skälig anledning misstänka att dykerimateriel har allvarliga brister i konstruktion, utrustning eller underhåll eller annat förhållande som påverkar dyksäkerheten fattar beslut om inskränkning i systemets/materielens nyttjande. Fartygsinspektör/dyksäkerhetshandläggare fyller i blanketten Beslut om inskränkningar i nyttjandet samt undertecknar densamma. Beslutet träder ikraft omedelbart, men diarieförs och arkiveras därefter alltid på HKV. Beslutet överlämnas snarast till chef för berörd system/materiel. C SJÖI/ÖI MFI på HKV distribuerar beslut till berörd chef, berörd förbandschef, MarinB och berörda inom HKV. C SJÖI/ÖI MFI kan besluta om inskränkning i nyttjande för flera system/materiel på blanketten Beslut om inskränkningar i nyttjandet eller i form av skrivelse. I beslut angående inskränkningar i nyttjandet anges alltid varaktigheten för inskränkningen. Denna kan vara uttryckt i kalendertid eller gälla intill dess viss åtgärd vidtagits. Den inspektör/handläggare som initierat inskränkningsbeslutet skall kontinuerligt informeras om när och hur avhjälpande åtgärder vidtages på systemet/materielen. Då fartygsinspektör/dyksäkerhetshandläggare bedömer fartyget/materielen vara i sådant skick att inskränkningen kan hävas eller annat inskränkningsbeslut bör fattas skall han omgående underrätta ÖI MFI härom. Beslut om återtagande av beslut sker av den inspektör som tagit beslutet eller av C SJÖI/ÖI MFI. C SJÖI/ÖI MFI på HKV distribuerar beslut om återtagande till berörda. Om ett fall av allvarlig inskränkning i nyttjandet av fartygsinspektören/ dyksäkerhetshandläggare bedöms kunna få beredskapssänkande konsekvenser skall han kontakta C SJÖI eller ÖI MFI för beslut om sekretess. I sekretessbelagt ärende skall alla handlingar behandlas minst som Hemlig handling och meddelanden skall sändas som Kryfax.
Kapitel 2 Regler 29 2.1.17 Förteckning över lagar, författningar och standard Lagar och författningar Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) AFS 1993:57 AFS 1996:7 AFS 1997:3 AFS 1997:7 AFS 1998:7 AFS 1999:4 AFS 2001:1 AFS 2001:3 AFS 2002:1 AFS 2005:3 AFS 2005:15 AFS 2005:16 AFS 2006:4 Dykeriarbete Utförande av personlig skyddsutrustning Byggnads och anläggningsarbete Gaser Gasflaskor Tryckbärande anordning Systematiskt arbetsmiljöarbete Användning av personlig skyddsutrustning Användning av trycksatta anordningar Besiktning av trycksatta anordningar Vibrationer Buller Användning av arbetsutrustning Tekniskt meddelande SA 87:03 Tryckkammarfönster Standard ASTM ASTM Testmetod för tändkänslighet i GOX och LOX miljö (G 86-98a). Standard för renhet och material i oxygenberikad atmosfär (G 93-03). DNV OS-E402 Standard for divingsystem (2004). DNV EN 15333-1 IMO OSS-305 Rules for certification and verification of diving system. Respiratory equipment Open-circuit umbilical supplied compressed gas diving apparatus Part 1: Deman apparatus ISM Code. IMO IMO Code for divingsystem (1995). Lloyd s Register pren 15333-2 Rules and regulation for the construction and classification of submersibles and underwater system (1989). Respiratory equipment Open-circuit umbilical supplied compressed gas diving apparatus Part 2: Free flow apparatus
30 RMS-DYK Rörledningsnormen 1975 SMS 2231 SS 2600 SS 2601 SS 2602 SS 2603 SS-EN 144-1 SS-EN 144-2 SS-EN 144-3 SS-EN 144-3/AC:2004 SS-EN 250 SS-EN 250 A1:2006 SS-EN 1809 SS-EN 12021 SS-EN 12628 SS-EN 13319 SS-EN 13949 SS-EN 14143 SS-EN 14225:1 SS-EN 14225:2 SS-EN 14225:3 SS-EN 14931:2006 SS-IEC 60877 Gasflaskor för medicinskt bruk. Märkning för identifiering av innehållet (färgmärkning). Gasflaskventiler 300 bar andningsluft. Gasflaskventiler 200 bar andningsluft. Cylindrisk flaskhalsgänga max 300 bar andningsluft. Ventil med bygelkoppling (yoke) 200 bar andningsluft. Andningsskydd Gasflaskventiler Del 1: Flaskhalsgängor Andningsskydd Gasflaskventiler Del 2: Utlopp Gasflaskventil utlopp för nitrox och syrgas. Gasflaskventil utlopp för nitrox och syrgas. Andningsskydd Bärbar tryckluftsapparat med öppet system för dykning Fordringar, provning, märkning Andningsskydd Bärbar tryckluftsapparat med öppet system för dykning Fordringar, provning, märkning Dykutrustning Avvägningsvästar Funktions och säkerhetskrav, provningsmetoder Andningsskydd Komprimerad luft för andningsapparater Dykutrustning Kombinerade flyt- och räddningsanordningar, funktions- och säkerhetskrav, provningsmetoder Djupmätare och dykdatorer. Andningsskydd Bärbar Nitroxapparat med öppet system för dykning Fordringar, provning, märkning Andningsskydd Bärbar andningsapparat för dykning med slutet/ halvslutet gasregleringssystem Dykardräkter Del 1: Våtdräkter Krav och provningsmetoder Dykardräkter Del 2: Torrdräkter Krav och provningsmetoder Dykardräkter Del 3: Aktivt uppvärmda eller kylda dräkter. Krav och provningsmetoder Tryckkammare för människor. Metoder för rengöring av apparater som skall användas i kontakt med syrgas.
Kapitel 2 Regler 31 2.2 Dyksäkerhetssystem 2.2.1 Säkerhetsledningssystem I förbandsmanual skall det finnas ett dokumenterat säkerhetsledningssystem som omfattar förbandets dykeriverksamhet och minst omfattar följande funktionskrav. Inriktning som omfattar dyksäkerheten. Organisation och fördelning på ansvar samt roller. Handlingsplaner för tänkbara nödsituationer och för krishantering. Rutiner för larmning och rapportering om olyckor/tillbud. Rutiner för avvikelserapportering och förbättringsförslag. Rutiner för materielunderhåll. Rutiner för hantering av dokument och data som är relevant för dykverksamheten och materielunderhåll. I RMS-S framgår detaljerade krav på ovanstående funktionskrav. Säkerhetsledningssystemet skall vara fastställt, känt och tillgängligt för all berörd personal, samt vara implementerat och användas på ett systematiskt sätt. Kommentar: Säkerhetsledningssystemet kan integreras i förbandets verksamhets- och sjösäkerhetssystem. 2.2.2 Ledning av dykning Dykning skall ledas och övervakas av DykL. Vid dykningar på skilda platser leder DykL dykningen genom utsedd Bitr. DykL. Den omedelbara kontakten med dykaren kan, under DykL (Bitr. DykL) uppsikt, skötas av dykarskötare. 2.2.3 Dokumentation av dykning och dykeriolycksfall Dykjournal All dykning i vatten eller tryckkammare skall dokumenteras i dykjournal och arkiveras vid respektive förband under en tid av 10 år. Dykjournal skall minst innehålla uppgifter som gör att dykprofilen går att återskapa.
32 RMS-DYK Dykoycksfall Om dykolycksfall inträffar skall medicinsk dokumentation ske i FM datoriserade journalsystem (ProfDoc). Övrig dokumentation enligt direktrapport och avvikelserapport. Dykarutbildningsbok Dykare, DykL, TkOp och nödluftinstruktörer skall med dykarutbildningsbok eller på annat sätt kunna styrka att de genomgått erforderliga utbildningar och medicinska kontroller. Dykarutbildningsbok förvaras personligen av innehavaren. Dykarutbildningsboken skall kunna uppvisas för DykL. 2.2.4 Erfarenheter Erfarenheter och förslag till ändringar i RMS Dyk insänds till SÄKINSP. 2.2.5 Larmning, direktrapport och avvikelserapport Larmning Larmning skall göras när det finns behov av akut hjälpinsats (risk för personal, materiel eller förorening av marina yttre miljön). Vid dykeriolycka i Vänern, Vättern, Mälaren eller till sjöss skall JRCC larmas. Vid dykeriolycka inom hamnområde, insjö (förutom de tre största insjöarna) eller motsvarande skall kommunal räddningstjänst (112) larmas via SOS Alarm. Direktrapport Direktrapport görs vid avvikelse som inneburit eller bedöms kunna leda till allvarlig skada eller haveri (risk för personal, materiel eller förorening av marina yttremiljön). Efter det att de första åtgärderna för att ta hand om personal, materiel och yttre miljö är avklarade skickas en direktrapporten med snabbast möjliga sambandsmedel till VB FM (tfn. 08-788 7500), förbandschef orienterar snarast C DNC (0455-85000) Vid dödsfall eller allvarlig personskada kontaktar förbandschef även polis och AV. Vid personskada skall särskild blankett skickas till FömedC och Försäkringskassan.
Kapitel 2 Regler 33 Avvikelserapport En avvikelserapport, oavsett om direktrapport är skickad eller larmning är genomförd, insänds snarast efter inträffad avvikelse, tillbud eller olycka till HKV och i kopia till DNC. Fördjupad information om avvikelserapportering finns i RMS-S. 2.3 Personal 2.3.1 Dykeriöverledare (DykÖL) Dykeriöverledare funktionstyrs av C DNC och utses av förbandschef i samråd med C DNC. DykÖL skall vara dykar - och dykarledarutbildad och i dykeritjänst väl erfaren person. DykÖL skall finnas för följande dykerifunktioner: Fältarbetsdykning (DykÖL Farbdyk). Röjdykning (DykÖL Röjdyk). Arbetsdykning (DykÖL Arbdyk). Dykning vid amfibie- och specialförband (DykÖL Amf/K 3). DykÖL skall: Under förbandschef samordna och ansvara för dykerifunktionen. Föra erfarenhetsliggare för dykeritjänsten. Årligen lämna underlag enligt C DNC direktiv. Ansvara för kommunikation mellan C DNC och dykare inom egen dykerifunktion. I samråd med C DNC utse årsprovsledare. 2.3.2 Dykeritjänstledare (DyktjL) DyktjL kommenderas på förband där dykning genomförs. DyktjL skall vara dykaroch dykarledarutbildad och väl erfaren i dykeritjänst. DyktjL kommenderas av förbandschef i samråd med respektive DykÖL. Namnuppgift insändes till C DNC.