Så arbetar regeringen

Så arbetar regeringen

Inledning Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. En regering som sitter vid makten under hela den tiden fattar cirka 30 000 beslut. Regeringen har med sina beslut makt att påverka alla som bor i Sverige. I denna broschyr får du veta mer om hur regeringen arbetar. All offentlig makt i Sverige utgår från folket (1 kap. 1 regeringsformen)

Innehåll A l l o f f e n t l i g m a k t i s v e r i g e u t g å r f r å n f o l k e t, 5 Riksdagen folkets ombud, 5 Riksdagen väljer statsminister, 6 Statsministern väljer regering, 6 Regeringsförklaringen, 6 5 T e m a : E t t ö p p e t s a m h ä l l e, 8 Grundläggande fri- och rättigheter, 8 Allmänna handlingars offentlighet, 9 8 R e g e r i n g e n s t y r r i k e t, 1 1 Regeringens arbete, 11 Regeringens arbetsformer, 12 Regeringskansliet, 12 14 Arbetet i departementen, 12 Utredningar, 14 Nya och ändrade lagar, 17 Budgetarbetet, 17 Att styra myndigheternas verksamhet, 17 14 Arbetet i EU, 18 T e m a : S v e r i g e s r e g e r i n g a r o c h s tat s m i n i s t r a r, 2 0 R e g e r i n g s k a n s l i e t s O r d l i s ta, 2 2 21

Från riksdagsval till regering Partierna väljer kandidater Allmänna och fria val där man röstar på partier och deras företrädare Partierna får platser i riksdagen efter antal röster Talmannen föreslår statsminister Riksdagen väljer statsminister Statsministern utser statsråd och bildar regering 4

All offentlig makt i Sverige utgår från folket (1 kap. 1 regeringsformen) Valet till riksdagen vart fjärde år är det tydligaste uttrycket för att vi i Sverige lever i en demokrati. Det är då landets cirka 6,9 miljoner röstberättigade har en möjlighet att påverka vilka partier som ska sitta i riksdagen och hur landet ska styras. Riksdagens ledamöter har fått ett uppdrag av folket och deras makt utgår från att folket har gett dem detta förtroende. Riksdagen folkets ombud Alla viktiga politiska beslut måste godkännas av folkets företrädare i riksdagen. Det är riksdagen som granskar regeringen och har makten att fälla den. I riksdagen sitter 349 personer som kallas för riksdagsledamöter. De utses i allmänna val vart fjärde år. För att kunna väljas in i riksdagen måste man företräda ett politiskt parti. Partimedlemmarna utser de personer inom det egna partiet som de tycker är lämpliga att representera partiet i riksdagen. Vid riksdagsvalet kan man påverka vilka av partiernas kandidater som ska komma in i riksdagen genom att på valsedeln kryssa för den person man tycker är lämpligast. Platserna i riksdagen fördelas mellan partierna i förhållande till hur många röster varje parti har fått i det senaste valet. Om ett parti får mindre än fyra procent av rösterna i hela riket, kommer det inte in i riksdagen om partiet inte fått minst tolv procent av rösterna i en valkrets. a r b e ta r r ö r e l s e n s a r k i v Sverige fick allmän och lika rösträtt 1921. Rösträtt Alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit bosatta i riket har rätt att rösta i riksdagsvalet, i val till kommun och landsting samt vid folkomröstningar. Invandrare som fyller 18 år senast på valdagen och som har varit folkbokförda i Sverige i mer än tre år i följd före valdagen har rösträtt vid val till kommun och landsting. Medborgare i någon av EU:s medlemsstater samt medborgare i Norge eller Island som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt till kommunalval och landstingsval om de är folkbokförda i Sverige. Väl inne i vallokalen går man in bakom skärmen och lägger valsedlarna i olika kuvert. Sedan lämnar man dem till valfunktionärerna. Folkomröstningar Det finns en möjlighet för politikerna att direkt låta folket yttra sig om en större politisk fråga genom att utlysa en folkomröstning. Folkomröstningarna är vanligen enbart vägledande och riksdagen måste inte följa resultatet. j o n a s e k s t r ö m e r/scanpix 5

Riksdagshuset. Grundlagarna De viktigaste reglerna om statsmakterna och deras uppgift, och vilka rättigheter medborgarna har, finns nedskrivna i grundlagarna. Sverige har fyra grundlagar: 1974 års regeringsform innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras. 1810 års successionsordning reglerar hur den svenska tronen ärvs, dvs. vem som ska vara statschef. 1949 års tryckfrihetsförordning innehåller bestämmelser om bl.a. tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar. 1991 års yttrandefrihetsgrundlag reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier. Regeringen måste ha riksdagens stöd Om riksdagens stöd för regeringen minskar, kan regeringen vara tvungen att avgå och det kan bli aktuellt med nyval. Om minst tio procent av riksdagens ledamöter saknar förtroende för ett statsråd kan de begära att en misstroendeomröstning genomförs. Röstar mer än hälften av ledamöterna i riksdagen för misstroendeförklaringen måste statsrådet avgå. Riksdagens ledamöter De politiska partierna bestämmer vilka personer partierna ska placera på valbar plats i valet till riksdagen. Svenska medborgare som är eller har varit bosatta i landet och har fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att kandidera till riksdagen. Riksdagen väljer statsminister De politiska förhållandena avgör vilken regering som bildas efter ett val. Om den sittande regeringen gör ett bra val kan den vara kvar. Om en ny regering ska bildas kallar riksdagens talman samman partiledarna till samråd. Efter talmannens enskilda överläggningar med partiledarna föreslår talmannen vem som ska utses till statsminister. Riksdagen tar ställning till talmannens förslag genom en omröstning. Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget, är det avvisat. Om talmannens förslag till ny statsminister förkastas fyra gånger blir det nyval, om inte ordinarie val ska hållas inom tre månader. Om riksdagen godkänner talmannens förslag ska den utsedda statsministern bilda regering. Statsministern väljer regering Statsministern väljer själv vilka och hur många ledamöter (statsråd) som ska ingå i regeringen. De behöver inte vara politiker, men oftast är de politiker sedan många år. Statsministern och de övriga statsråden är ofta riksdagsledamöter. Under den tid de sitter i regeringen lämnar de sin plats i riksdagen till en ersättare. För att kunna ingå i regeringen måste man ha varit svensk medborgare i minst tio år. Regeringsförklaringen När riksdagen öppnas i september varje år lämnar statsministern en regeringsförklaring. I den talar statsministern om vilka mål regeringen har för sin politik, vilka politiska frågor som är viktigast och vilka nationella och internationella frågor som regeringen vill prioritera. pa w e l f l at o

Det demokratiska systemet i Sverige Nationell nivå Val till Sveriges riksdag Riksdagen väljer statsminister som bildar regering Regional nivå Val till landstings fullmäktige Landstingsfullmäktige väljer landstingsstyrelse Lokal nivå Val till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige väljer kommunstyrelse 21 landsting/län 290 kommuner

Tema: Ett öppet samhälle I Sverige är alla garanterade vissa rättigheter gentemot staten och den offentliga makten. Vi kan kräva att få se vad våra politiker gör med skattepengarna och vi kan kräva att få läsa om oss själva i de offentliga registren. Den svenska demokratin ska vara öppen för insyn. Riksdag och regering arbetar på uppdrag av de svenska medborgarna. Allmänheten och medierna ska kunna granska makten och bilda sig en uppfattning om hur politiker och myndigheter förvaltar det förtroendekapital som väljarna gett dem. Demokratin mår bra av att granskas. s c a n p i x Fri- och rättigheter Alla svenska medborgare är garanterade en rad fri- och rättigheter. De rättigheterna är inskrivna i grundlagarna, som normalt inte kan ändras utan två riksdagsbeslut med val emellan. Yttrandefriheten innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter eller känslor. Informationsfriheten ger oss rätt att ta emot och inhämta upplysningar och ta del av andras åsikter och yttranden. Mötesfriheten garanterar rätten att t.ex. gå på politiska möten, konstnärliga sammankomster eller teaterföreställningar. Demonstrationsfriheten ger alla rätt att ordna demonstrationer på allmänna platser. Föreningsfriheten ger oss rätt att tillsammans med andra bilda föreningar. Religionsfriheten garanterar friheten att utöva sin religion. Dessa fri- och rättigheter, utom religionsfriheten, kan under vissa förutsättningar begränsas. Grundläggande fri- och rättigheter Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet (1 kap.2 regeringsformen) Alla svenska medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. För att vi ska kunna formulera och uttrycka våra egna idéer är vi alla garanterade rätten att t.ex. fritt söka information, hålla möten och demonstrationer, bilda föreningar och politiska partier. Dessa rättigheter är skyddade av den svenska grundlagen regeringsformen och kan inte ändras utan vidare. Regeringsformen reglerar hur den offentliga makten ska utövas i Sverige. Demokratin mår bra av att granskas och där har massmedia alltid haft en viktig roll. Som medborgare kan vi bl.a. påverka genom namninsamlingar och demonstrationer. Vi har rätt att utöva den religion vi vill och rätt att uttrycka oss på det sätt vi finner bäst. p e t e r w i d i n g/scanpix m a r k e a r t h y/scanpix g e t t y i m a g e s 8

pa w e l f l at o Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar Till Regeringskansliets arkiv- och dokumentcenter kan man komma och läsa i de handlingar som är offentliga. Allmänna handlingar En handling innehåller information av något slag: en text, en bild, eller information lagrad på annat sätt, t.ex. i en dator. En handling är allmän om den förvaras på en myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där. Allmänna handlingar ska enligt grundregeln vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa. Minnesanteckningar och utkast till beslut betraktas normalt inte som allmänna handlingar. Allmänna handlingar kan hållas hemliga om de t.ex. berör rikets säkerhet, enskilda individers personliga eller ekonomiska förhållanden, eller myndigheternas verksamhet för att förhindra brott. (2 kap.1 tryckfrihetsförordningen) pa w e l f l at o Allmänna handlingars offentlighet För att garantera ett öppet samhälle med tillgång till information om riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete har principen om handlingars offentlighet skrivits in i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen. Denna princip fastslogs för första gången 1766 och har med mindre avbrott gällt i vårt land i över 200 år. Öppenheten ger svenska folket rätt att ta del av allmänna handlingar, en möjlighet alla kan utnyttja när de så önskar. Myndigheternas verksamhet angår oss alla. Regeringskansliet liksom alla andra myndigheter måste lämna ut den information som efterfrågas. Medier och andra intresserade ska kunna hämta upplysningar om olika frågor, oavsett vad myndigheterna väljer att informera om. Alla handlingar som kommer in eller skickas ut brev, beslut och utredningar är i princip allmänna och ska vara tillgängliga för vem som helst att läsa. Ett brev från en utländsk statschef till Sveriges statsminister ska t.ex. enligt grundregeln vara offentligt och därmed också tillgängligt för allmänheten. Handlingar som skickas till en myndighet registreras. Om man vill veta vilka handlingar som kommit in till en myndighet eller hur ett ärende handläggs och av vem, tar man kontakt med myndigheten. Det finns vissa undantag från principen om offentlighet, men de är just undantag. Undantagen kan gälla känsliga uppgifter om Sveriges förhållande till ett annat land, rikets säkerhet, eller integritetskänsliga uppgifter om en enskild person.

Regeringskansliets organisation Departementen Ansvarar för frågor inom olika samhällsområden och förbereder regeringens ärenden Regeringen Statsministern och statsråden Statsrådsberedningen Leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Ansvarar för administrativa frågor som rör flera departement 10

Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen (1 kap. 6 regeringsformen) Regeringen styr Sverige och avgör vilka politiska frågor som den vill prioritera och i vilken riktning den vill att samhället ska förändras. Regeringens förutsättningar att förändra påverkas dock av utvecklingen i omvärlden, de svenska statsfinanserna och den politiska situationen i riksdagen. Regeringen står inför två problem när den ska bedriva sin politik: dels måste regeringen försäkra sig om riksdagens stöd för den politik som den vill driva, dels måste det interna regeringsarbetet organiseras effektivt för att politiken ska kunna genomdrivas. Regeringsarbetet måste tillgodose såväl behovet av specialisering på en rad områden t.ex. ekonomi-, kultur- och vårdfrågor samtidigt som regeringens politik måste samordnas och följa en enhetlig linje. Regeringen bestämmer själv hur den ska organisera sitt arbete. De formella reglerna för hur arbetet ska organiseras ger enbart vissa allmänna ramar och lägger fast några grundläggande principer för hur ett regeringsärende ska beredas. Regeringens arbete Det är regeringen som är motorn i arbetet med att förändra våra lagar. De förändringar som regeringen vill genomföra formuleras i förslag (propositioner) som lämnas till riksdagen för beslut. Det är också regeringen som arbetar fram ett förslag till statsbudget. Beroende på det politiska läget kan regeringens propositioner godkännas utan ändringar, eller omarbetas om propositionens innehåll inte accepteras av en majoritet av riksdagens ledamöter. När riksdagen har fattat beslut i en fråga, t.ex. en ny lag eller statsbudgeten, är det regeringens uppgift att verkställa riksdagens beslut. En ny lag kan t.ex. innebära att vi får nya rättigheter eller skyldigheter och därmed nya uppgifter för en myndighet. En stor och viktig del av regeringens arbete är därför att styra de statliga myndigheterna så att de nya lagarna får genomslag och efterlevs. Ett viktigt instrument som regeringen har för att styra myndigheterna är de s.k. regleringsbreven. För varje år upprättar regeringen ett regleringsbrev per myndighet. I regleringsbreven framgår vilka mål myndigheterna ska uppnå och hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande. Regeringen företräder också Sverige i EU. Det innebär att det är regeringen som förhandlar med de andra medlemsländerna i ministerrådet och i Europeiska rådet samt för Sveriges talan i EG-domstolen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen för sitt agerande i EU. Regeringen har också en del rena myndighetsuppgifter, dvs. den beslutar själv i vissa ärenden som rör enskilda och organisationer. Exempel på sådana ärenden är att tillsätta vissa högre tjänster inom statsförvaltningen, att medge undantag från olika bestämmelser och att besluta i nådeärenden. Regeringen beslutar även om egna föreskrifter, s.k. förordningar. Regeringens uppgifter Regeringen styr riket och utövar vissa myndighetsfunktioner. Det innebär bland annat att regeringen: lägger fram förslag till riksdagen verkställer riksdagsbesluten förfogar över de medel som riksdagen anslår i budgeten för olika ändamål företräder Sverige i EU träffar avtal med andra stater styr den statliga verksamheten beslutar i vissa förvaltningsärenden som inte någon annan myndighet ansvarar för. s v e n o r e d s o n/megapix Rosenbad där bl.a. statsministern och Statsrådsberedningen har sina lokaler. Till höger skymtar riksdagshuset. 11

Regeringens arbetsformer Regeringsbesluten fattas av regeringen vid regeringssammanträden som i regel äger rum varje torsdag. Vid varje regeringssammanträde fattas ett stort antal beslut. Varje statsråd anmäler i förväg vilka ärenden som ska tas upp för beslut. Eftersom regeringen fattar cirka 8 000 regeringsbeslut per år är det ofta omöjligt att vid själva regeringssammanträdet föra diskussioner om hur regeringen ska besluta. I stället avgörs många frågor i praktiken på respektive departement. Regeringsbesluten är den formella slutstationen för en lång beslutsprocess. Regeringen överlägger antingen vid ett särskilt sammanträde som kallas allmän beredning som hålls omedelbart efter regeringssammanträdet på torsdagarna eller i anslutning till den lunch som statsråden dagligen äter tillsammans (lunchberedning). Då diskuteras de viktigare politiska frågorna. Regeringskansliet Till sin hjälp har regeringen ett regeringskansli som har till uppgift att förbereda regeringens ärenden och biträda statsråden i deras verksamhet. Regeringskansliet är en sammanhållen myndighet som består av Statsrådsberedningen, departementen och Förvaltningsavdelningen. Regeringskansliet är en politiskt styrd organisation, där regeringen avgör arbetets inriktning och vilka frågor som ska prioriteras. Tjänstemännen hjälper regeringen med att utreda olika frågor, styra myndigheterna och ta fram underlag till beslut. De allra flesta som arbetar i Regeringskansliet är opolitiska tjänstemän som har kvar sin anställning i Regeringskansliet oavsett vilken regering som sitter vid makten. Varje statsråd har en politisk stab. Den politiska staben består oftast av en statssekreterare, en pressekreterare och en eller flera politiskt sakkunniga. De hjälper statsrådet i det politiska arbetet. Om statsrådet avgår, slutar även de politiskt anställda sin anställning i Regeringskansliet. Totalt arbetar cirka 4 500 personer i Regeringskansliet, av dem är cirka 150 politiskt anställda. Arbetet i departementen Chef för varje departement är ett statsråd, t.ex. försvarsministern, socialministern eller kulturministern, beroende på vilket departement han eller hon ansvarar för. I departementet kan det finnas fler statsråd än departementschefen. De är då ansvariga för vissa sakfrågor inom departementets verksamhetsområde. Under statsråden leds arbetet på ett departement av statsrådets närmaste medarbetare, statssekreteraren. De svenska statsråden har, till skillnad från sina kolleger i många andra länder, få möjligheter att fatta beslut på egen hand. Alla regeringsbeslut fattas gemensamt av regeringen och det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan departementens och myndigheternas arbetsuppgifter. Större delen av regeringens arbete förbereds på de olika enheterna inom departementen. Det huvudsakliga uppdraget för enheterna är att förbereda regeringens beslut, inte att genomföra de beslutade åtgärderna. Den uppgiften överlämnas normalt åt de statliga myndigheterna. De frågor som rör flera departement arbetas fram (bereds) gemensamt av de berörda departementen. Oftast sker det genom att tjänstemän på de olika departementen tillsammans diskuterar frågan. Ibland kan även statsråden vara inblandade i de diskussionerna. Om det inte går att uppnå enighet i den gemensamma beredningen, får frågan diskuteras av hela regeringen. När regeringen väl fattar ett beslut ska frågan vara väl genomarbetad och regeringen enig. Statsministern har det yttersta ansvaret för att regeringens politik samordnas och följer en gemensam linje. 12

Regeringens beslut från förberedelser till beslut 1 Frågan bereds inom det departementet som har ansvaret Tjänstemännen tar fram underlag och ger förslag eller arbetar fram förslag efter initiativ från den politiska ledningen. Tjänstemännen redovisar för den politiska ledningen som väljer inriktning. Tjänstemännen arbetar eventuellt om förslaget. 2 Beslutsunderlaget skickas till andra departement för synpunkter. 3 Synpunkterna arbetas in i underlaget av tjänstemännen Vid behov träffas tjänstemännen från olika departement och diskuterar. Om de inte kommer fram till någon lösning träffas politiska ledningen från olika departement och diskuterar. Tjänstemännen arbetar om förslaget. 4 5 6 Förslaget redovisas för statsrådet. Statsrådet redovisar eventuellt förslaget för hela regeringen vid allmän beredning. Beslutet fattas kollektivt av hela regeringen. 13

Utredningar Statschefen Sverige är en monarki, där en kung eller en drottning är statschef. Den svenska tronen ärvs av det äldsta barnet till den sittande statschefen. Statschefen är formellt landets främste företrädare, men har inte något politiskt inflytande. Statschefen får löpande information om rikets angelägenheter och är ordförande i den rådgivande utrikesnämnden. j e p p e g u s ta f s s o n/scanpix De olika departementen ansvarar för olika sakfrågor. Socialdepartementet har bl.a. hand om familjepolitiken. Ett beslut av regeringen ska vara grundat på saklighet och allas likhet inför lagen. Vissa frågor som regeringen arbetar med är svårare att lösa än andra och kräver därför en särskilt grundlig genomgång innan ett beslutsunderlag kan tas fram. Det kan handla om stora övergripande avgöranden som kommer att påverka det svenska samhället under lång tid, eller om mindre, men tekniskt komplicerade frågor. Inför ett sådant beslut kan regeringen välja att tillsätta en grupp som ska utreda frågan. En sådan utredning eller kommitté ska belysa en fråga enligt de riktlinjer (direktiv) som regeringen lämnar. Direktiven talar om vilken fråga som ska utredas, vilka problem som ska lösas och när utredningen ska vara färdig. I utredningarna ingår experter väl insatta i det ämne som ska utredas och ibland politiker. När utredningen överlämnat sin rapport till det ansvariga statsrådet skickas innehållet ut för synpunkter (remiss) till myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten. De får då möjlighet att yttra sig över utredningens slutsatser. Utredningens slutsatser (betänkande) publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Det brukar pågå ungefär 150 utredningar samtidigt och deras slutsatser ligger till grund för många av de förslag (propositioner) som regeringen lämnar till riksdagen. Kung Carl XVI Gustaf på statsbesök i Japan, mars 2007. Japans kejsare och drottning Silvia syns i bakgrunden. k at s u m i k a s a h a r a/scanpix 14

Utredningarnas arbete Utredningens förslag redovisas i ett betänkande 15

Regeringen lämnar vårbudget till riksdagen Budgetprocessen Regeringen lämnar budgetpropositionen med förslag till utgiftstak till riksdagen Slutgiltigt budgetbeslut i riksdagen Förberedande budgetarbete i regeringen Myndigheterna lämnar underlag till det fortsatta budgetarbetet Riksdagen beslutar om vårbudget 16

Nya och ändrade lagar En proposition är ett förslag från regeringen som riksdagen ska ta ställning till. Varje år överlämnar regeringen mellan 150 200 propositioner till riksdagen. Vissa propositioner kan bestå av förslag till helt ny lagstiftning som kräver en omfattande behandling och politisk debatt innan riksdagen tar ställning. Budgetarbetet Departementens arbete med budgeten börjar redan i januari året innan den nya budgeten ska träda i kraft. Till en början görs prognoser över arbetslöshet, räntor och ekonomisk tillväxt på ett par års sikt. Prognoserna används när departementen gör budgetberäkningar. Prognoserna och beräkningarna ligger till grund för regeringens diskussioner om budgeten. I april varje år lämnar regeringen en ekonomisk vårproposition till riksdagen. Den innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I september varje år lämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen med ett budgetförslag för det kommande året. Riksdagen tar sedan under hösten ställning till förslaget om statens inkomster och utgifter på en detaljerad nivå. Riksdagen har då också möjlighet att göra justeringar i regeringens förslag. Detta sker ofta efter s.k. motioner från enskilda riksdagsledamöter eller från riksdagspartierna. I budgeten föreslås även ett utgiftstak eller en maximal utgiftsnivå, som inte får överskridas. Budgetpropositionen innehåller också uppgifter om hur mycket pengar som staten ska låna eller amortera och en bedömning av den ekonomiska utvecklingen samt förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Utöver de allmänna regelverken om ekonomisk styrning och myndigheternas befogenheter och skyldigheter, beslutar regeringen om förutsättningarna för den enskilda myndighetens verksamhet. Regeringen styr bl.a. myndigheterna genom förordningar med instruktion för varje myndighet. I förordningarna finns bl.a. olika bestämmelser för hur myndigheterna ska utföra sitt arbete. Regeringen utfärdar även årliga regleringsbrev. Av regleringsbrevet framgår vilka mål myndigheten ska uppnå med sin verksamhet, hur mycket pengar en enskild myndighet har till sitt förfogande och hur pengarna ska fördelas mellan myndigheternas olika verksamheter. Varje år lämnar myndigheterna en årsredovisning till regeringen, som innehåller uppgifter om t.ex. kostnader, intäkter och resultat av verksamheten. Årsredovisningen ger underlag för regeringen att följa upp och kontrollera myndighetens verksamhet. I många andra länder är det vanligt att ett enskilt statsråd har makt att direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. I Sverige är dock sådant så kallat ministerstyre förbjudet och riksdagen har också till uppgift att granska att ministerstyre inte förekommer. Den granskningen görs av riksdagens konstitutionsutskott (KU). k e n n e t h j o n a s s o n/scanpix Att styra myndigheternas verksamhet Till varje departements ansvarsområde hör ett antal statliga myndigheter. Migrationsverket, Polisen och Skatteverket är några exempel. Det är myndigheterna som ska tillämpa de Vägverket är en myndighet som bl.a. arbetar med trafiksäkerhet. 17

j e r k e r j a n s s o n/scanpix Arbetet i EU Sverige är medlem av Europeiska unionen (EU) sedan den 1 januari 1995. EU-samarbetet bygger dels på frivillig samverkan mellan medlemsländerna, t.ex. när det gäller utrikespolitiken, dels på gemensamma beslut som alla länderna måste rätta sig efter, framför allt när det gäller reglerna för den inre marknaden, men även t.ex. inom miljöpolitiken. En del beslut som fattas inom EU blir direkt gällande i Sverige och andra måste genomföras genom ändring av den svenska lagstiftningen. EU-medlemskapet innebär att Sverige har möjlighet att påverka EU:s arbete och är delaktigt i de beslut som fattas. Besluten fattas framför allt i ministerrådet, många gånger med s.k. kvalificerad majoritet. I de flesta fall måste besluten även godkännas av Europaparlamentet. Sverige måste rätta sig efter alla beslut som fattas, även om Sverige valt att driva en annan linje under förhandlingarnas gång. Det är regeringen som företräder Sverige i ministerrådet. Beroende på vilket ämne som ska behandlas träffas de ansvariga ministrarna från samtliga medlemsstater, t.ex. jordbruksministrarna, finansministrarna eller konsumentministrarna. Innan besluten fattas på ministerrådsnivå har ett omfattande förhandlings- och förarbete pågått såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Innan ett ärende kommer upp på ministerrådets dagordning har det först behandlats av olika arbetsgrupper och av de ständiga representanternas kommitté (Coreper). I arbetsgrupperna företräds Sverige av tjänstemän från Regeringskansliet eller statliga myndigheter. Innan tjänstemännen framför Sveriges ståndpunkt vid förhandlingar i Bryssel har frågan beretts politiskt i Sverige. Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet och ansvarar för samordningen av den svenska EU-politiken. Statsministern har det övergripande ansvaret för Sveriges EU-politik. I Statsrådsberedningen finns även EU-ministern med sitt kansli. EU-ministern ansvarar för EU-frågor som annars skulle beröra flera departement, t.ex. EU-fördraget, EU:s långtidsbudget samt förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet hösten 2009. I Statsrådsberedningen finns också kansliet för samordning av EUfrågor där tjänstemän arbetar med den praktiska samordningen av Regeringskansliets EU-arbete samt med övergripande EU-frågor. 18

j o c k f i s t i c k / r e p o r t e r s / s c a n p i x EU och Sverige Ministerrådet är en lagstiftande institution inom EU. Den lagstiftande makten utövas ofta tillsammans med Europaparlamentet. Rådet delegerar också i vissa fall till kommissionen att fatta beslut. I ministerrådet sitter en minister från varje medlemslands regering. Vilka ministrar som sitter i ministerrådet beror på vilka frågor som behandlas där. Statsrådsberedningen samordnar och leder regeringens EU-arbete och ansvarar för förberedelserna inför EU:s toppmöten. Val till Europaparlamentet De 19 svenska ledamöterna i Europaparlamentet väljs vart femte år genom allmänna och direkta val. Europaparlamentet är den enda av EU:s institutioner där ledamöterna väljs direkt av medborgarna. Huvuduppgiften är att representera folken i EU:s medlemsländer. Vid valet till Europaparlamentet finns flera politiska partier representerade. Hela Sverige utgör en enda valkrets. Vid valet till Europaparlamentet är rösträttsåldern 18 år. 19

Tema: Sveriges regeringar och statsministrar Socialdemokratiska regeringar Borgerliga regeringar 1900 Fredrik von Otter 1902 Erik Gustaf Boström 1905 Johan Ramstedt, expeditionsregering 1905 Christian Lundeberg, samlingsregering 1905 Karl Staaff, Liberal 1906 Arvid Lindman, Högern 1911 Karl Staaff, Liberal 1914 Hjalmar Hammarskjöld, Högern 1917 Carl Swartz, Högern 1917 Nils Edén (Branting), Liberal-socialdemokratisk Hjalmar Branting 1920 1920 Louis De Geer, expeditionsregering 1921 Oscar von Sydow, expeditionsregering Hjalmar Branting 1921 1923 Ernst Trygger, Högern Hjalmar Branting 1924 Rickard Sandler 1925 1926 Carl Gustaf Ekman, Frisinnad-liberal 1928 Arvid Lindman, Högern 1930 Carl Gustaf Ekman, Frisinnad 1932 Felix Hamrin, Frisinnad Per Albin Hansson 1932 1936 Axel Pehrsson-Bramstorp, Bf Per Albin Hansson S+Bf 1936 Per Albin Hansson, samlingsregering S+Bf+Fp+H 1939 Per Albin Hansson 1945 Tage Erlander 1946 Tage Erlander S+Bf 1951 Tage Erlander 1957 Olof Palme 1969 1976 Thorbjörn Fälldin, C+M+Fp 1978 Ola Ullsten, Fp 1979 Thorbjörn Fälldin, C+M+Fp 1981 Thorbjörn Fälldin, C+Fp Olof Palme 1982 Ingvar Carlsson 1986 1991 Carl Bildt, M+Fp+C+KdS Ingvar Carlsson 1994 Göran Persson 1996 Göran Persson 1998 Göran Persson 2002 2006 Fredrik Reinfeldt, M+Fp+C+Kd b e r t i l n o r b e r g/ims s c a n p i x i m s pa w e l f l at o Karl Staaff 1906 Hjalmar Branting 1917 Arvid Lindman 1930 Statsminister Fredrik Reinfeldt 2006 20

g u n n a r l u n m a r k/scanpix j a c k m i k r u t i m s j a n c o l l i s ö ö/scanpix Tage Erlander och Nikita Chrusjtjov i den berömda Harpsundsekan 1964 Axel Pehrsson-Bramstorp 1936 Per Albin Hansson 1936 Göran Persson 1998 Ola Ullsten 1978 j o n a s l i n d k v i s t/scanpix Ingvar Carlsson 1989 Olof Palme 1981 Thorbjörn Fälldin 1978 Carl Bildt 1994 t o r b j ö r n z a d i g/scanpix m i k a e l s j ö b e r g/scanpix i n g v a r k a r m h e d/scanppix s c a n p i x 21

Regeringskansliets ordlista allmän beredning Diskussion mellan statsråden i regeringen i omfattande eller principiellt viktiga frågor. Allmän beredning hålls normalt på torsdagar efter regeringssammanträdet. allmänna val Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. Extra val till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. allmän handling En handling är allmän om den har kommit in till eller upprättats vid en myndighet och förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa, om inte sekretess föreligger. Se även handling, offentlighetsprincipen och sekretess. betänkande Rapport eller förslag från en särskild utredare eller kommitté som tillsatts av regeringen, vanligen publicerat i Statens offentliga utredningar (SOU). Riksdagens utskott publicerar också sina ställningstaganden i betänkanden. budgetproposition Regeringens årliga förslag till statsbudget. Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiska mål, ramar för utgiftsområden, förslag till anslag för olika ändamål samt en beräkning av statens inkomster. Budgetpropositionen lämnas till riksdagen senast den 20 september utom när det är valår då den kan lämnas något senare. delning Ett ärende eller förslag från ett statsråd på ett departement sänds ut (delas) till de övriga statsråden och till vissa tjänstemän inom Regeringskansliet för granskning och synpunkter. Se även gemensam beredning. departement Departementen förbereder regeringens ärenden inom sina respektive sakområden, t.ex. jordbruk, kultur och miljö. departementschef Statsråd som är chef för ett departement t.ex. jordbruksministern och finansministern. Se även statsråd. departementsråd Tjänsteman i Regeringskansliet, normalt i chefsställning. departementssekreterare Tjänsteman i Regeringskansliet som förbereder ärenden för beslut. Departementsserien (Ds) En serie för publicering av promemorior och rapporter som arbetats fram inom Regeringskansliet. diarieföring, diarium De flesta handlingar som kommer till Regeringskansliet registreras, diarieförs, och får en beteckning, ett diarienummer. Även handlingar som upprättas i Regeringskansliet diarieförs i viss omfattning. Se även allmän handling. ekonomisk vårproposition En proposition med regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Den ekonomiska vårpropositionen lämnas till riksdagen senast den 15 april. expeditionschef Chefstjänsteman i Regeringskansliet som bl.a. ansvarar för att ärenden handläggs lagenligt, följdriktigt och enhetligt. föredragningslista En förteckning (dagordning) över alla ärenden och övriga frågor som ska tas upp vid ett sammanträde. förordning Bindande regler som beslutas av regeringen, t.ex. bestämmelser om de statliga myndigheternas arbete. Förvaltningsavdelningen är Regeringskansliets gemensamma resurs med ansvar för departementsövergripande förvaltningsfrågor. förvaltningschef Chefen för Förvaltningsavdelningen. Har ansvar för administrativa frågor i Regeringskansliet som rör flera departement eller kommittéer inom flera departements verksamhetsområden. gemensam beredning Om ett regeringsärende berör något annat departements ansvarsområde eller något annat statsråd i det egna departementet ska ärendet beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Se även delning. 22

grundlag Lag som gäller statsförvaltning. Sverige har fyra grundlagar: 1974 års regeringsform, 1810 års successionsordning, 1949 års tryckfrihetsförordning och 1991 års yttrandefrihetsgrundlag. handling En handling innehåller information av något slag: en text, en bild eller information lagrad på annat sätt, t.ex. i en dator. Se även allmän handling. handläggare Se departementssekreterare. kabinettssekreterare Chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare. kansliråd Tjänsteman i Regeringskansliet. kommitté, kommittédirektiv En tillfällig kommitté är tillsatt av regeringen för att utreda en fråga och lämna förslag. I kommittédirektiven anger regeringen vad den vill att kommittén ska göra. konselj Sammanträde där regeringen och statschefen deltar där den senare är ordförande. Regeringsskiftet sker alltid vid en konselj. Se även statschef. lag Regler som den enskilda människan är skyldig att följa. Lagar beslutas av riksdagen, oftast efter förslag (proposition) från regeringen. Lagrådet Består huvudsakligen av domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Lagrådet yttrar sig över lagförslag på regeringens eller ett riksdagsutskotts begäran. lagrådsremiss Lagförslag som regeringen eller ett riksdagsutskott skickar till Lagrådet för yttrande. minister Se statsråd. misstroendeförklaring Om mer än hälften av riksdagens ledamöter i en omröstning förklarar sig sakna förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå. En misstroendeförklaring kan också drabba ett enskilt statsråd. motion Förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. Motioner är ofta motförslag till regeringens förslag, propositioner. myndighet Från regeringen fristående statligt organ som utför det allmännas uppgifter på olika områden, t.ex. Socialstyrelsen och Skatteverket. Myndigheterna lyder under regeringen. nådiga luntan Tidigare ofta använt namn för budgetpropositionen. offentlighetsprincipen Regler som ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats hos myndigheterna. politiskt sakkunnig Politiskt anställd i Regeringskansliet som är knuten till ett statsråd. pressekreterare Politiskt anställd. Arbetar främst med kontakter med massmedierna. proposition Förslag om t.ex. en ny lag från regeringen till riksdagen. regeringsformen (RF) En av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen anger de grundläggande principerna för det svenska statsskicket. Se även grundlag. regeringsförklaring Statsministerns tal inför riksdagen vid öppnandet av riksmötet. I regeringsförklaringen redovisar statsministern vilka mål regeringen har med sin politik. Regeringskansliet Den myndighet som förbereder regeringens ärenden och i övrigt bistår regeringen. Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen, departementen och Förvaltningsavdelningen. regeringssammanträde Ett möte där regeringen fattar beslut. Regeringssammanträde hålls som regel varje torsdag. registrator I Regeringskansliet finns registratorskontor på varje departement. De har hand om registrering och arkivering av allmänna handlingar i de ärenden som respektive departement ansvarar för. Se även diarieföring. regleringsbrev Direktiv från regeringen till en myndighet om bl.a. hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur de ska fördelas på olika ansvarsområden. ordlistan fortsätter på sid 24 23

remiss Begäran om ett yttrande. Remissförfarandet innebär att myndigheter, organisationer m.fl. remissinstanser får yttra sig över ett förslag. riksdagen Sveriges högsta beslutande organ. Riksdagen representerar och väljs av folket i Sverige. Se även allmänna val. rättschef Chefstjänsteman i Regeringskansliet som bl.a. ansvarar för att förslag till lagar och andra författningar utarbetas och att de är lagenliga, följdriktiga och enhetliga. sekretess Undantag från handlingsoffentligheten och yttrandefriheten. Undantagen kan gälla känsliga uppgifter om Sveriges förhållande till ett annat land, rikets säkerhet eller känsliga uppgifter om en enskild person. SFS, Svensk författningssamling Den publikation där lagar som är beslutade av riksdagen och förordningar som är beslutade av regeringen kungörs. SFS står för Svensk författningssamling. skrivelse Regeringen kan lämna skriftlig information till riksdagen i form av en skrivelse. Statens offentliga utredningar (SOU) En serie skrifter som består av betänkanden från de statliga utredningarna. statsbudget En ettårig plan över statens inkomster och utgifter. statschef Statschefen är formellt landets främste företrädare, men har inte något politiskt inflytande. I Sverige, som är en monarki, är en kung eller en drottning statschef. statsminister Statsministern utser statsråden och leder regeringens arbete. statsråd De personer som ingår i regeringen är statsråd. Statsråden kallas ibland ministrar. statssekreterare Chefstjänsteman och politiskt anställd i Regeringskansliet som leder arbetet närmast under departementschefen eller ett annat statsråd i departementet. Ansvarar för planering och samordning. successionsordningen (SO) Den äldsta (från år 1810) av Sveriges fyra grundlagar. Den innehåller bestämmelser om tronföljden. Se även grundlag. tryckfrihetsförordningen (TF) En av Sveriges fyra grundlagar. Reglerar bl.a. yttrandefriheten i tryckt skrift och rätten att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen). Se även grundlag. utgiftsområde Utgifterna i statsbudgeten är indelade i utgiftsområden, vilka framgår av riksdagsordningen. utredning, utredningsdirektiv Se kommitté, kommittédirektiv. val Se allmänna val veckoberedning Innan ett ärende tas upp på regeringssammanträdet redovisas ärendet för det ansvariga statsrådet vid en s.k. veckoberedning. vårpropositionen Se ekonomisk vårproposition yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Den nyaste (från år 1991) av Sveriges fyra grundlagar. Reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter. Se även grundlag. ämnesråd Tjänsteman i Regeringskansliet, normalt expert inom sitt ämnesområde. ärende I Regeringskansliet finns två typer av ärenden, regeringsärenden och regeringskansliärenden. Exempel på regeringsärenden är förslag till nya lagar. Regeringskansliärenden rör i allmänhet frågor inom Regeringskansliet som t.ex. anställningar. Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet och ansvarar för samordning av den svenska EU-politiken. Statsministern är chef för Statsrådsberedningen. 24

Form och produktion: Regeringskansliet Information Rosenbad och Pangea design. Text: Manne Fridell Textbearbetning 2 uppl.: Katarina Lööf, KL-skribenten Illustration: Tove Hennix Tryck: AB Danagårds Grafiska, september 2007. Artikelnr: IR 2007:007

Kontakt med regeringen och Regeringskansliet Postadress samtliga departement (förutom Utrikesdepartementet) 103 33 Stockholm Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Telefon Växel 08-405 10 00 Besöksadresser och e-postadresser hittar du på webbplatsen www.regeringen.se Allmänna frågor om regeringen och Regeringskansliet besvaras av Information Rosenbad, tfn växel 08-405 10 00. Ämnesspecifika frågor besvaras av respektive departement, tfn växel 08-405 10 00. Regeringskansliets arkiv- och dokumentcenter Alla kan ta del av allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats av Regeringskansliet, såvida dessa inte omfattas av sekretess. Regeringskansliets arkiv- och dokumentcenter Fredsgatan 8, Stockholm, öppet vardagar 9 16.