Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 7, 28 Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner? Hittills har Kommunexperten under 28 analyserat 56 kommuner. Det är nästan 2 procent av Sveriges samtliga kommuner och innebär att det finns underlag för ratinglistor. Vilka kommuner är mest välskötta? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grann kommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Sidan 12 Analyserade kommuner i KE 7/28 Södertälje är en D-kommun där huvudproblemet är det låga sparandet som bland annat innebär att Södertälje lånar till investeringarna. Åtgärdsbehovet är cirka 17 miljoner kronor Sidan 5 Åre har hög kommunskuld med högt förpliktelsebelopp och något svag finansiell hälsa eftersom man lånar något för mycket. Till det positiva hör att Åre växer och att det är drag i turistnäringen Sidan 14 Som så många kommuner i Skåne är också Trelleborg en finansiellt välskött kommun. Inte helt uppe i toppen, men det är inte långt kvar dit. Med ett högre sparande skulle man snart vara i eliten Sidan 22 Kristinehamn har knockats och nästan varit uträknad flera gånger, men rest sig och kommit tillbaka. Nu är man en B- kommun med potential att nå A-nivå om några år, men då gäller bland annat att komma till rätta med befolkningsminskningen Sidan 28 Östhammar är en av Sveriges mest välskötta kommuner. Man har högsta betyg i nästan allt. Möjligen kunde man tänka sig lägre skatt, för med Östhammars läge vore lägst skatt i Uppland en viktig komparativ fördel Sidan 35 Dals-Ed är en skuldtyngd kommun där en del av lånen gått till löpande drift. Intrycket är att man unnat sig mycket och förberett en stor ryggsäck med skulder åt kommande generationer... Sidan 44 Kiruna har ett högt sparande som gör att man kan investera och amortera långa lån. Huvudproblemet är att folk flyttar. Den senaste tioårsperioden är befolkningsminskningen cirka 8,5 procent Sidan 51 Säter är en finansiellt mycket bra kommun. Man har högsta betyg i det mesta och steget är inte långt till en finansiell elitlicens. Inte minst glädjande är att syssel sättningen uppvisar en långsiktig trend som är betydligt bättre än motsvarande trend för riket... Sidan 57 Finansiella risker i kommunerna Risker är krisutlösande faktorer. Därför är det ett måste för kommunerna att ha kompetens inom riskhantering. I huvudsak finns tre typer av risker som en kommun måste ha kunskap om. Det är investerings-, skattebas- och förpliktelserisker. När det gäller investeringsrisken finns olika beteenden som styr volymen. Så kan exempelvis investeringsglada politiker överinvestera i flera år, något som nonmalt leder till skattehöjningar. Sidan 2

Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Södertälje... 5 Kommunexpertens ratinglistor... 12 Åre... 14 Analysfrågan Finansiella krisutlösande risker... 2 Trelleborg... 22 Kristinehamn... 28 Finansiell elitlicens... 34 Östhammar... 35 Vet du var du ska investera?... 41 Kommunal kostnadspress... 42 Dals-Ed... 44 Kiruna... 51 Säter... 57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplats: www.kommunexperten.se ISSN 1654-7748 Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommentaren Sveriges kommuner nu med dödskalle! Sätt en dödskalle på dåliga kommuner på Sverigekartan, var kommentaren från en kommunchef i en finansiellt stark kommun med A-betyg. Vad är det för idé att vi är bra, om hushåll och företag i dåliga kommuner inte vet om att de bor och verkar i dåliga kommuner och därför tjänar på att flytta till bättre? Vi kan inte hänga ut kommuner med dödskalle, var vårt svar. Så gör man inte i Sverige. Så beter man sig inte! Det är nya tider nu, fortsatte kommunchefen, och vi är med i EU. Där gäller rörlighet för arbete och kapital, konkurrens, valfrihet för folk att bo och verka inom hela unionen. Vi måste lära svensken att man har frihet att välja kommun även inom Sverige, och att valfriheten får praktiska konsekvenser för kvaliteten på den välfärd man får. De flesta svenskar får numera välja förvaltare för sina tjänstepensioner. Det är ännu viktigare att välja rätt kommun när man investerar i fast egendom. Den första ratinglistan Vi har tänkt om. I det här numret presenteras för första gången en ratinglista. Den omfattar de hittills analyserade 56 kommunerna. En är dödskallemärkt: Hallsberg. Lagom till valet 21 är nästan alla kommuner klassade och med på listan. Väljarna i kommunerna kan därför på sakliga grunder kräva ansvar i lokalvalet. Vi lever upp till vårt motto att öka det sakliga tempot i lokalpolitiken. Vi testar våra artiklar i förväg och har fått flest reaktioner på listan. Om ni sänker Hallsberg, kan ni ju bli dömda i domstol och få betala skadestånd. Är det inte så i Sverige? Får man göra så här? Tvärtom, i en västerländsk demokrati med fria media är just den typen av beteende ett medialt imperativ. Representanter för media ska göra så här. Det är tvärtom så att demokrati förutsätter att städjobbet görs. Analystidningen Kommunexperten granskar och betygsätter på ett rättvisande sätt för alla kommunintressenter. Min mamma är politiker i en kommun och hon blev det för att hon var missnöjd med kommunen, sa en annan artikeltvätterska. Ni menar att hon i stället skulle ha flyttat till en bättre grannkommun i stället för att engagera sig? Hon anser att servicen i alla kommuner ska vara likvärdig och hon överklagar ibland till statliga myndigheter. Hon vill höja skatten och förbättra servicen och är allmänt en orolig politisk själ i den ankdammskommun hon verkar i. Ja, hon är emot EU också. Sakliga grunder Idag finns valfrihet på mer sakliga grunder. Om din mamma vore ung idag och bodde i ett pendlings område med, säg, fem kommuner skulle hon på sakliga grunder kunna flytta till den bästa av dem. Anta att hon var 25 år och bodde i en villa i Hallsberg värd en miljon kronor. Anta att hon omedelbart säljer villan och köper en ny för en miljon i B-kommunen Lekeberg, som om tendenserna håller i sig snart är A-kommun. Om 4 år går din mamma i pension vid 65 års ålder och säljer villan som hon sett som en del av sitt pensionskapital. Om värdestegringen under dessa 4 år i Lekeberg blir 1 procent högre per år än i Hallsberg, innebär det ett mervärde på 5 kronor. Röstar med fötterna Förnuftiga människor engagerar sig inte alltid i politiken idag utan röstar tyst med fötterna. Och de som gör det är medvetna om att med mer kunskap än vad andra har gör man lönsammare val. Kommunexpertens läsare är ekonomiska outsiders som är måna om sin personliga välfärd och går före. De är den nya tidens flockledare. Det höga priset för en analystidning utan annonser är en signal de uppmärksammar. De lever i en ny tid där den individuella valfriheten ständigt vidgas. Men om din mamma vore ung idag och sitter fast i Hallsberg genom exempelvis fast kapital som inte längre går att sälja, är valet att engagera sig i politiken och reda upp de trassliga finanserna. I takt med att det sker stiger värdet på all fast egendom i kommunen igen. Ni är experter och de i Sverige med överlägsen information om alla Sveriges kommuner, menade en annan granskare. Tror ni att Hallsberg ber er om hjälp om ni hänger ut dem så här? Ja, om fem år in i framtiden när Svensk Kommunrating och Kommunexperten är mer etablerade kommer kriskommuner att be om hjälp. Man har ingen annan att vända sig till, om man vill göra de rätta sakerna som gör minst skada. Diagnosbranschen Vi är i samma bransch som läkare, tandläkare och yrken som ställer dia gnoser på hur det är i verkligheten. Om en tandläkare säger att kommunal rådet i Hallsberg har tio hål i tänderna, pratar inte tandläkaren illa om kommunalrådets tand status. Det är så att det i verkligheten existerar tio hål i tio faktiska tänder. Och tandläkaren förväntar sig att patienten faktiskt vill ha hålen professionellt lagade. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Södertälje Södertälje misshushållnings strategerna Det som gör att Södertälje får ett så lågt betyg som D är den finansiella hälsan. Man har ett behov av åtgärder på 17 miljoner kronor. Huvudproblemet är det låga sparandet som bland annat innebär att Södertälje lånar till investeringarna och har ett årligt lånebehov på över 3 procent. Annars har man högsta betyg i Kommunskuld och Finansiella möjligheter. Sysselsättningen utvecklas sämre än i riket, trots det växer Södertälje både årligen och långsiktigt. En av svårigheterna för ledningen i Södertälje är att det saknats stabila majoriteter under de senaste fyra mandatperioderna. Mediabild och bakgrund Det är inte helt klart när Södertälje blev stad, dvs fick sina stadsprivilegier. Om man vill måla med stora penseln inföll händelsen mellan år 1 och 1389. Från att runt 18 bara haft cirka 1 invånare växte orten starkt och vid nästa sekelskifte var befolkningen upp i omkring 8 personer. 186 kom järnvägen till Södertälje. Det var sträckan Stockholm Södertälje och utgjorde en del av stambanan till Göteborg. Dessförinnan, i början på 18-talet, hade man byggt Södertälje kanal. Runt 19 bildades många idag kända företag, bland annat Astra, Tobaksmonopolet och Vabis, det som sedan blev Scania-Vabis. Idrott och Södertälje hör ihop och förutom tennis och Björn Borg har Södertälje också fostrat duktiga hockey spelare. 21 fick man utmärkelsen som Sveriges bästa barnstad och man påpekar gärna att det inom kommunen finns 18 naturreservat. Söder tälje är numera också känd som en av Sveriges mest etniskt diversifierade kommuner och man räknar med att cirka 8 olika nationaliteter är representerade i Södertälje. Media rapporterar också om ett lagförslag som går ut på att tvinga kommuner ta emot flyktingar för att minska flykting trycket på kommuner som Södertälje, Malmö och Landskrona. Traditionellt har Södertälje haft för lågt sparande och man kan säga utan att var raljant att kommunpolitikerna har svårt med det dagliga hushållandet. Men, Södertälje är ingen kriskommun; man har själv förmåga att rätta till läget. Det höga betyget i analysfrågan Finansiella möjligheter visar att man har potential. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Södertälje har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Södertälje har samlat sina egna ägda bolag i en koncern med modern Telge i Södertälje AB. År 24 överfördes förvaltningsfastigheterna i det eget ägda bolaget, Telge Fastigheter AB. Det senare påverkar Fakta Södertälje Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: 83 642 (27) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 2,13 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 131 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 85 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 54 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 5

Södertälje de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Södertälje ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 117 kronor per invånare. Det är högt över medeltalet och nära kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Södertälje ligger på plats 289 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kom munens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett nettoför plikt else belopp. I Södertäljes KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Södertälje kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 117 97 Vissa tillgångar värderade -98 Nettoförpliktelse belopp 19 97 fall ger en försiktig värdering 98 kro nor per invånare. Då blir netto förpliktelsebeloppet cirka 19 kro nor, vilket med stor marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Södertäljes amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån fem år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Södertälje delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 289 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 26 är sparnivån,49 procent av de totala intäkterna. Det är under nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 1,15 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på noll procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. På skuldbalansgraden får Södertälje betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är nästan 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. Belastningen som flyttar ner ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är här 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är stora investeringar 23 och 24. Sparandet har inte räckt till för investeringsutgifterna. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Södertälje under den senaste nioårsperioden 2,57 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,66 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3,9 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget D. 6 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Södertälje Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Det finns indikation som behöver bevakas. Därför blir delbetyget B på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt strax under 6 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Södertälje bör investeringsnivån ligga på 5,5 6 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som utvecklas inom + / 5 procent under den senaste tioårsperioden. Befolkningen växte under den senaste tioårsperioden med,8 procent. Men eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Telge Fastigheter AB äger alla förvaltningsfastigheter och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna bör investeringsnivån i snitt justeras ner under 3 procent av de totala intäkterna för förvaltningarna. Eftersom man gjort det de senaste två åren (efter lokalövertagandet 24) finns ingen risk att man investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % 6 5 4 3 2 Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 38,5 miljoner kronor. 1-1 -2 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 15 1 95 9 85 Skatteunderlag/invånare 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket 24 25 26 27 28 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 85 8 75 7 65 Förvärvsfrekvens 1989 199 1991 1992 1993 Totalt för Södertälje Kommuntrenden 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Riket Rikstrenden 23 24 25 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 7

Södertälje inkomsten är något under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend de senaste sex åren från 99,6 till 96,4 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Södertälje betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Södertälje en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Södertälje får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 59 kronor per invånare, vilket är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr 12 1 8 6 4 2 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Södertälje potential 47,5 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på 17 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (17) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är upp byggt så att Södertäljes skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Nynäshamn) år 26. Eftersom Söder tälje har högre skattesats 26 med,3 procent finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. Södertälje höjde skatten senaste gången år 24 med,6 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 5 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldreoch handikappomsorg. Potentialen 1 miljoner kronor räcker för så liten andel av behovet på 17 miljoner att för avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 47 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Södertälje på kostnadspress ska få betyg. Man ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress kan pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner kronor inom social omsorg, med 6 miljoner inom förskola (1 5 år), med cirka 4 miljoner vardera inom äldreomsorg, grundskola, gymnasieskola och det som inom det som kallas infrastruktur och skydd. Man kan också pressa kostnaderna med cirka 3 miljoner vardera inom förskola 6 år och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 131 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 47 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är en del personal eftersom det finns 79 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 7 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 anställda, men då tas ingen hänsyn till den stora invandrargruppens speciella behov. Södertälje får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Södertälje (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits stabila underlag för majoritetsblock. Nu indikeras även belastning för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet hand 8 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Södertälje lingskraft är betyget. Södertälje är en stor kommun med många invånare och organisationer, dvs många nämnder och kommunägda företag. Det finns också en belastning för många partier i fullmäktige, vilket kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns sådana indikationer och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Men skattehöjningar och växande statsbidrag förstör nyckeltalet och det tillmäts mindre betydelse. Det speciella Södertälje För många år sedan föredrogs en finansiell analys i en av de större invandrarkommunerna söder om Stockholm. Det var tyst under hela föredragningen och efteråt frågade en politiker: men invandrarna då? De syns ju inte i analysen. Invandrare finns det gott om i Södertälje, men framträder inte i analysen. Vad vi lärde oss då vill vi klargöra redan från början. I en analys av övergripande karaktär, som den här, har LedningsförmågA Södertälje invånare och inte mycket mer berättas om dem. Det finns dock avtryck som gör att man kan förstå att Södertälje är en stor invandrarkommun. Det framgår att Södertälje kommun är en organisation under stark ekonomisk press med sitt finansiella indikativa betyg D. Kommunens politiker har svårt med det dagliga hushållandet. Analysfrågan finansiell hälsa visar för låga sparnivåer över flera år, fallande trend och även att värdet för 27 är negativt. Man lånade till driftkostnader år 27. Nyckeltalet har därför betyget och tillsammans med övriga nyckeltal i den gruppen blir delbetyget på finansiell hälsa D. Det bestämmer det sammanvägda betyget indikativt D. Kommunalrådet framhåller i sin bokslutskommentar att det är bekymmersamt att det förhåller sig så när det går bra för andra kommuner. Men det är ett medvetet val lokalpolitikerna gör i Södertälje. Man har höjt skatten i två omgångar under senare år, och ligger under riks- men över länssnittet. Ytterligare möjliga skattehöjningar löser inga finansiella problem, och det finns inte mycket mer att ta in genom höjda avgifter. Det finns potentialer att pressa kostnaderna och öka sparandet även om överkostnaderna bara motsvarar en skattesänkning på 3,6 procent. Men det framgår att man medvetet väljer att inte göra så. Då återstår att söka uppfylla balanskravet. Det innebär för en befolkningsmässigt växande kommun ett för lågt överskott och därmed ett för lågt kassaflöde från verksamheten för amorteringar och investeringar ett för lågt sparande. Nu saknar kommunens förvaltningar långa lån i den meningen att man visserligen har sådana motsvarande cirka 4 3 miljoner kronor, men också fordringar på de egna ägda bolagen på cirka 8 3 miljoner. De upptagna långa lånen har förmedlats vidare till kommunens egna företag. Något sparande för amorteringar behövs således inte, men dagens generation ska ju finansiera en skälig del av de löpande investeringarna. Och det sker inte i Södertälje som istället löser det genom växande korta skulder och ett fallande rörelsekapital. Man förtjänar delbetyget D på finansiell hälsa. Nu finns det kommuner som haft förmedlade lån i utgångsläget och tagit fram så höga sparnivåer att man ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 9

Södertälje både kunnat lösa kommunens långa lån och betala utgifter för investeringar. Här är Östersund (se 3/28) ett sådant exempel. Man löser dyra lån och alla fordringar mot de egna företagen, de koncerninterna fiktiva reverserna utgör eget kapital och ger oavkortat ränteintäkter till förvaltningarnas finansnetto. Södertälje har inte den amorteringskapaciteten, men har utvecklat tekniken att sälja tillgångar till sina egna ägda företag för att maximera omfattningen på reverserna och intäkterna till finansnettot. Så har Södertälje exempelvis 24 sålt sina verksamhetsfastigheter till Telge Fastigheter AB och hyrt tillbaka dem. Förutom att sälja dem till ett så högt pris som kan motiveras av skäl som nämnts ovan, är en sådan konstruktion mycket effektivitetsdrivande. När det finns behov av att förbättra styrningen av ekonomin och anpassa verksamheterna i volym efter förändringar i befolkningen är det effek tivt att skapa hyresrelationer mellan de verksamheter som använder lokaler och en tydlig fastighetsförvaltare. Man kan ge de budgetansvariga för olika verksamheter pengar knutna till utbudet och så får de fritt hyra de lokaler de behöver (se Katrineholm i 1/28 och Östersund i 3/28). Det påverkar de kritiska nivåerna för betygsättning i främst nyckeltalen sparande, kapitalbildning och investeringsnivå. För nyckeltalet sparnivå under finansiell hälsa är exempelvis de utrymmena för re- och nyinvesteringar nedjusterade till,75 procent vardera av de totala intäkterna. Upprustning och nyinvesteringar sker i det förvaltande bolaget och tas ut som kallhyra. Men som framgår av sparnivån i diagrammet under finansiell hälsa är den så låg att internfinansiering saknas till större delen av de investeringar som sker inom förvaltningarna nyckeltalet kapitalbildning är. Analysfrågan finansiella möjligheter med delbetyget A berättar att det finns potentialer för delbetyg A också för analysfrågan finansiell hälsa, som nu i stället har delbetyget D. Därmed är analysen av varför Södertälje har ett lågt finansiellt betyg klar och Södertälje är heller ingen kriskommun eftersom man själv har förmåga att rätta till läget. Då återstår det speciella inom analysfrågorna kommunskuld och finansiella risker. Men varför har Södertälje valt en medveten misshushållningsstrategi? Det är dold kunskap bland kommunernas företrädare att statsbidragssystemet missgynnar stora kommuner. Landsbygdens småkommuner skulle i många fall kunna hushålla bättre och hålla skatten upp till 8 1 procent lägre än idag (se Bräcke i 1/28, Norsjö i 2/28, Övertorneå i 4/28 och Sorsele i 5 /28). Storstäderna tar inte diskussionen av två skäl, dels saknar de sakligt underlag för en diskussion, dels har de värdetillväxt i mark och egna ägda företag att realisera. För det senare gäller det bara att få balanskravet tolkat så att det kan gälla en kommunkoncern och få töja lite på andra ekonomiska begrepp. Det är ju varje kommuns fullmäktige som har att avgöra vad balanskravet betyder. Södertälje har en stor företagsdel och ligger så till i Sverige att man har värdestegringar i sina tillgångar. Man är inte ensam om att ha låga sparnivåer, så många kommuner har incitament att få till stånd en glidande tolkning av balanskravet. Omsättningen i egna ägda företag är över 5 procent av kommunkoncernens utbud. Det är mycket. Speciellt när bruttoförpliktelsebeloppet är näst högst i Sverige eller 117 97 kronor per invånare och större delen av det åtagandet bärs av de kommunägda företagen. Kan skuldbetalningsförmågan räknas hem? Listan på dotterbolag är lång men det räcker med en försiktig värdering av de fyra största för att kunna kvitta fram ett godkänt nettoförpliktelsebelopp. Delbetyget på analysfrågan kommunskuld blir A. Den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten som andel av motsvarande värde för hela landet faller trendmässigt och långsiktigt. Det kan utläsas av nyckeltalet skattekraft. Sökandet efter ett kritiskt mönster leder till nyckeltalet sysselsättning som har betyget. Det har försämrats långsiktigt jämfört med riket med mer är två procent sedan 1989. Näringslivet verkar dra för dåligt i Södertälje och har inte samma lönebetalningsförmåga som i landet i övrigt. Det finns ett antal stora företag men bara 74 arbetsställen per tusen invånare. Man ligger på 277:de plats och bara 23 kommuner har färre. Arbets lösheten följer i stort riket. Det är i ovanstående två nyckeltal som Södertälje speglas som invandrarkommun. Man har en stor grupp som lever på statliga och kommunala bidrag. Bilden kompletteras av att Södertälje har de högsta överkostnaderna i den sociala omsorgen, 2 miljoner kronor av alla verksamheter. En strävare bidragsregim och kostnadspress på 2 miljoner kronor kan förbättra sparnivån till 5,2 procent av de totala intäkterna. Det räcker med 3,5 procent som är den kritiska nivån för lagens hushållningskrav och för delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Det skulle räcka att pressa kostnaderna 135 miljoner kronor av potentialen 47 miljoner för att inom cirka 6 8 år ha meriterat sig för ett finan siellt indikativt betyg A. Men social- och arbetsmarknadsnämndens underskott 27 är 121 miljoner kronor, så överkostnaden 27 kan vara upp emot och över 3 miljoner kronor. Södertälje kan själv om man vill. Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen framgår att ni är väl medvetna om kommunens egentligen enda problem för låga överskott. Försök därför att få samsyn om ett bättre sätt att hantera den kortsiktiga ekonomin. Styr efter kommunallagens hushållningskrav i stället för balanskravet. Dagens generation bör betala minst sin del av investeringarna så skulderna i förvaltningarna inte 1 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Södertälje ökar. Ni har god budgetföljsamhet med ett undantag, social- och arbetsmarknadsnämnden. Fundera på om inte en strävare bidragsregim även kan få positiva konsekvenser för både utsatta hushåll och kommunen. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med en något hög skatt, med normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Om goda och uthålliga finanser etableras, kan kommunen klara av samma höga servicenivå i framtiden. Säkerställ det genom att bevaka att de lokala politikerna förbättrar ekonomin varje år. Det har de finansiella möjligheter att göra. Välj därför och stöd politiker som håller hårt i pengarna eftersom det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Södertälje. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabila finanser på A- nivå. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir den en ännu likvidare tillgång. Underskatta inte små skillnader i utvecklingen av värdet. En skillnad på 1 procents tillväxt per år i 3 år räknat på varje 1 kronor i värde är minst 33 45 kronor. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Södertälje, kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal och bör i viss mån så vara men kommunen är långt ifrån någon finansiell kriskommun. Det finns finansiella möjligheter att inom 6 8 år nå A-status. Har Södertälje komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du tryggt bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Södertälje har kommunerna i omgivningarna starkare finanser och tre av dem har högsta betyg. Aktuellt från kommunerna Nystartarkontor till Södertälje Nutek vill förbättra stödet för nya företagare genom en ny tjänst kallad nystartarkontor. De byggs ut med hjälp av redan existerande samverkanskontor som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket. Syftet är att ge individuellt anpassad vägledning till alla som vill starta och driva företag. Nystartarkontoren planeras att öppna under 28 och 29. Tanken är enkel. Rådgivning, stöd och coachning på ett ställe i de bostadsområden med utanförskap, säger Näringsminister Maud Olofsson. De kommuner som från början erbjuds att satsa på nystartarkontor är Haparanda, Vilhelmina, Strömsund, Skärholmen, Botkyrka, Södertälje, Göteborg, Landskrona och Malmö. Nystartskontorets tjänster ska så småningom erbjudas till alla oavsett bostadsort eller bakgrund. Källa: foretagarna.se Mycket ESFpengar till kommunerna Kommunerna är flitiga att söka projektpengar från ESFrådet. Fem kommuner i Västernorrland får till exempel dela på drygt 17 miljoner. Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet som förvaltar de EU-stödda integrations- och socialfondenerna i Sverige. Genom ESF-rådet kan allt från småföretag till statliga myndigheter söka pengar till projekt som har till syfte att främja utanförskap i arbetslivet och att öka människors kompetens. Kommuner som får mycket projektpengar är till exempel Södertälje kommun som beviljats drygt 9 miljoner kronor, Helsingborgs stad som fått drygt 6 miljoner kronor och Krokoms kommun som får ett ESF-bidrag på drygt 4,8 miljoner kronor. Källa: www.sktftidningen.nu Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 11

Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten under 28 på sina första sju nummer analyserat 56 kommuner. Det är nästan 2 procent av Sveriges samtliga kommuner och innebär att det finns underlag för ratinglistor. Vilka kommuner är mest välskötta? Vilka sköts mindre bra? Hur ser det ut i din kommun eller i grannkommunen? Inte helt oväntat omfattar listorna allt från elit- till dödskallekommuner Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms också efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir således inte bara en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper utan här ges även en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Och vill du veta mer anger kolumnen längst till höger i vilket nummer av Kommunexperten som kommunen var med. Med 14 kommuner i A-gruppen är det 25 procent av hittills analyserade 56 kommuner. Om det är representativt för alla kommuner skulle det vara goda ekonomiska tider för cirka 7 av landets 29 kommuner. Den bild som de flesta har av kommunsektorn som 29 likadana och ekonomiskt lika bra kommuner torde krackelera vid den här typen av jämförelser. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Val av kommun är viktig och varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som inte försämrar det ekonomiska och finansiella läget i fram tiden. För det andra innebär A- betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det indikativa A-betyget. I A-gruppen finns idag Bromölla, som för bara sex år sedan var en finansiell kriskommun. Idag närmar man sig toppen av den finansiella eliten och är för andra året innehavare av en Finansiell Elitlicens. Också Tierp, som i mitten av 199-talet var en D-kommun, finns idag i A-gruppen. Och precis som Bromölla har också Tierp en Finansiell Elitlicens. Det har man meriterat sig för tre år i rad och man gör det bland annat för att tvätta bort den gamla krisstämpeln hos kreditgivare och andra som sysslar med finansiell riskklassning. Rang A-kommuner Nr 28 1 Värnamo 14 3 1 1 5 2 Säter 14 3 1 1 7 3 Skellefteå 14 3 2 5 4 Östersund 13 4 2 3 5 Piteå 13 3 3 6 6 Nykvarn 12 6 1 5 7 Bromölla 12 5 1 1 1 8 Hudiksvall 12 4 2 1 6 9 Skurup 11 4 3 1 4 1 Sunne 1 7 1 1 4 11 Tierp 1 5 4 2 2 12 Östhammar 1 4 4 1 7 13 Båstad 1 4 3 2 6 14 Tanum 9 9 1 1 Rang B-kommuner Nr 28 1 Lekeberg 13 4 1 1 3 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4 3 Laholm 12 6 1 2 4 Norsjö 12 5 1 1 2 5 Herrljunga 11 4 3 1 4 6 Kalmar 11 1 5 2 1 7 Klippan 1 3 5 1 5 8 Leksand 9 7 2 1 1 9 Orust 9 6 3 1 3 1 Strömstad 9 6 2 2 2 11 Haninge 9 5 3 2 4 12 Trelleborg 9 3 4 3 7 13 Stenungsund 8 4 4 3 6 14 Svenljunga 7 8 2 2 3 15 Huddinge 7 6 5 1 6 16 Kristinehamn 6 7 3 3 7 12 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexpertens ratinglistor B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Vän av ordning kan tycka att A- kommunen Tanum inte borde vara bättre än B-kommunen Lekeberg, men nyckeltalen har olika vikt i betygsättningen. Ett mindre antal viktigare nyckeltal har alltså större betydelse vid sammanvägningen till slutbetyget än mindre viktiga nyckeltal, även om de skulle vara fler. Det innebär också att Lekeberg nedan inte ska se sig som bättre än Valdemarsvik, Laholm och Norsjö, men man har definitivt en plats i den övre delen av tabellen. I B-gruppen finns Haninge, som föll igenom i början av 199-talet, och var en kriskommun som valsade omkring i media. Stenungsund, som höll på att gå samma väg som Haninge, finns här också. Man är på väg upp, men det går sakta. Det krävs tålamod. Uppfattningen att staten hjälpte kommunen, vilket är den felaktiga bild som bland annat många kreditgivare har, torde få omprövas när man läser analysartiklarna om Haninge och Stenungsund i Kommunexperten. C-kommunerna Idag i goda ekonomiska tider är den vanligtvis stora C-gruppen faktiskt mindre än B-gruppen. Kanske förvånar det att det finns så många kommuner med mycket gott rykte i C-gruppen Solna stad exempelvis men man sköter inte den vardagliga ekonomin och uppvisar för låga överskott. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätter vi i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de tio första inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5-2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att på egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Hallsberg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare och de borde i den goda moralens namn få vidkännas kreditförluster. Vilka två kreditgivare som borde skriva av 1 miljoner kronor var kan du läsa om i tidigare nummer av Kommunexperten. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns bland annat förtroendeprofiler för de flesta kommuner. Rang C-kommuner Nr 28 1 Solna 13 3 2 1 2 2 Tomelilla 12 4 2 1 2 3 Övertorneå 12 2 4 1 4 4 Orsa 1 4 4 1 2 5 Strömsund 9 4 4 2 5 6 Hedemora 9 4 4 2 6 7 Sundsvall 8 6 3 2 4 8 Ydre 8 6 2 3 3 9 Kiruna 8 4 5 2 7 1 Tingsryd 8 2 7 2 3 11 Västervik 7 6 5 1 2 12 Katrineholm 7 5 6 1 1 13 Torsås 6 9 3 1 6 14 Avesta 4 8 5 2 3 15 Karlskoga 2 9 5 3 5 Rang D-kommuner Nr 28 1 Värmdö 9 4 3 3 3 2 Hofors 9 4 1 5 5 3 Jokkmokk 8 5 2 4 1 4 Åre 8 4 3 4 7 5 Sundbyberg 8 3 4 4 1 6 Södertälje 7 1 6 5 7 7 Dals-Ed 6 5 4 4 7 8 Bräcke 4 11 4 1 9 Dorotea 4 6 5 4 6 1 Sorsele 4 3 6 6 5 Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg 4 2 5 8 4 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 13

Åre Åre har mycket i ryggsäcken Åre skiljer sig från många av sina grannkommuner på en viktig punkt man blir fler. Befolkningsökningen de senaste tio åren är 2, procent och åldersstrukturen är bra. Även sysselsättningen visar en positiv trend och det är drag i turistnäringen. Men allt är inte bra: Man har hög kommunskuld med bland annat högt förpliktelsebelopp och något svag finansiell hälsa eftersom man lånar något för mycket. Åre har cirka 6 miljoner kronor i långa skulder, och det dåliga betyget på analysfrågan Kommunskuld drar ner det sammanlagda betyget till D. Mediabild och bakgrund Åre har länge varit en turistort. Så långt tillbaka som på 17-talet har Åre fått besök av turister. Då var det inte fråga om någon organiserad turistverksamhet, utan besökarna kom till Åre för den friska luften och för att det var bra för hälsan. Turismen tog fart på allvar i samband med järnvägen när den öst-västliga tvärbanan drogs genom Åre, ett bygge som blev klart 1882. Det blev startskottet för ett intensivt byggande av stugor och hotell, men fortfarande var det i huvudsak sommarturister som kom. När bergbanan blev klar 191 var det dags för vinterturisterna, något som förstärktes 3 år senare när Åre fick Sveriges första skidlift. Så mycket i Åre kretsar kring vintersport i allmänhet och utförsåkning i synnerhet. Bland annat arrangerades VM i utförsåkning 1954, ett evenemang som kommunen har stått värd för ytterligare en gång, nämligen 27. Media berättar bland annat om att kommunen fått Affärsvärldens och Nordkaps pris för årets finansiella transaktion inom offentlig sektor. Dessutom redogör man för planerna på guldvaskning i Fröå vildmarksläger. Ekonomiskt har Åre goda potentialer man har högsta betyg i både Finansiella risker och Finansiella möjligheter så huvudproblemet med den höga kommunskulden är klart möjligt att lösa, inte minst kan man pressa ner kostnaderna för att öka sparandet till behövlig nivå. Man har också en kraftfull reserv i det faktum att det finns många arbetsställen i Åre; man är faktiskt den kommun i Sverige som har näst flest arbetsställen per tusen invånare. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Åre har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Åre ligger bruttoförpliktelsebeloppet strax under 92 kronor per invånare. Det är mycket över medeltalet, men ändå en bit från kommunen med den största skul Faktaruta Åre Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: 1 127 (27) Kommuntyp: Glesbygdskommun Kommunalskatt: 22,57 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procentenhets skattehöjning: Cirka 13 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 61 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Åre den (12 kronor per invånare). Åre ligger på 278:e plats av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Åres fall ger en försiktig värdering cirka 37 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 55 kronor. Det är klart över de 45 7 kronor som är gränsen för den andra kritiska nivån för indikation av konsumtionslån, och det ger två belastningar. Efter som invånarna i Åre även har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning och man får därför på nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Åres amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka,5 år för de senaste fem bokslutsåren och med marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Åre delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Åre kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 91 948 Vissa tillgångar värderade -37 Nettoförpliktelse belopp 54 948 Kommun 278 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Åre får betyget. År 26 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och ligger under nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Åre högsta betyg. Den delen ligger på 2 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån passeras först vid 25 procent av totala intäkter. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Åre också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa och korta skulder är skuldbalansgraden runt 13 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger mer än fyra gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan långsammare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Kapitalbildningen får i Åre betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Åre under den senaste nioårsperioden 4,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jäm föras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,99 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,9 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras ingen sådan risk och Åre får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 8 procent av de totala intäkterna och över normen på 5,5 procent som tillämpas Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 15

Åre för kommuner med stabil befolkningsutveckling, dvs kommuner som ändras inom + / - 5 procent på en tioårsperiod. Befolkningsökningen de senaste tio åren är 2, procent. Det finns således en tendens till risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren Finansiell hälsa från 8 procent till 83 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Åre betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Åre en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Åre får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på drygt 58 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6,1 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 15 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 24 2 16 12 8 4 1998 Bostadsöverskott 1992 1993 1999 2 21 1994 1995 1996 1997 1998 22 23 24 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. 25 1999 2 21 22 23 24 25 26 26 27 28 27

Åre för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter som utvärderas med nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 35 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (1), Hälsa (25) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Åres skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Östersund) år 26. Eftersom Åre har högre skattesats 26 med,2 procent finns ingen marginal. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 35 miljoner kronor per år. Det beloppet är större än potentialen Möjligheter Mkr 25 2 15 1 5 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Åre potential 11,5 Mkr på 1 miljoner kronor och betyget för avgiftshöjningar blir därför. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 1 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Åre på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor inom det som det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Man kan även pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner inom äldreomsorg, med 1 miljoner vardera inom förskola ( 5 år) och gymnasieskola, med 5 miljoner vardera inom social omsorg, grundskola och fritid. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 13 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 1 miljoner en sänkt skatt på cirka 7,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 17 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enl LSS-systemet för handikappade borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då blir övertaligheten cirka 257 personer. Åre får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Åre (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits majoritetsblock. Nu indikeras även en belastning för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 17 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Det finns också en belastning för antalet partier i fullmäktige vilket kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Åre det speciella Det är mycket som är bra med Åre, men det finns speciella aspekter som bör lyftas fram. Det är positivt att förvärvsfrekvensen på fyra år gått från 78 till 82 procent (23 26). Även skattekraften pekar brant upp. Det är drag i turistnäringen. Det är optimism i Åres näringsliv och sådan brukar smitta av sig på kommunens politiker. Det är en svaghet att politiker och företagare i kommuner är optimister samtidigt. Det kan bli riktig krisartad stiltje innan det vänder igen. Det vore bättre om offentlig sektor höll igen när det är full fart i näringslivet, sparade i ladorna för att kunna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 17

Åre öka takten i svackorna. Om tanken kunde få dominera känslorna skulle man kunna dra växelvis och få en jämnare utveckling. Och om tanken fick härska i Åre skulle till och med en annan viktig utmaning mötas, en hög kommunskuld. Om nu tiderna är bra i Åre är det således inte bra med den ryggsäck av skulder som man dras med i kommunen. Det var skulder man drog på sig för länge sedan vid lite vidlyftiga affärer i samband med att kommunen hade en mängd företag som sysslade med exploatering och näringslivsutveckling. Men det verkar inte dämpa optimismen i kommunen som förmodligen ligger bakom den investeringspuckel man just genomför. Genom åren har frågan om de höga skulderna tagits upp och förut var kommunens första försvarslinje att den höga skulden inte bedömdes rättvist med tanke på de värdefulla koncernbolagen. Idag är den koncernen rensad på företag och består bara av det allmännyttiga Årehus AB och några mindre företag som saknar betydelse i värderingssammanhang för att kvitta fram ett nettoförpliktelsebelopp. Förr fanns en borgen på cirka 6 kronor per LedningsförmågA invånare. Idag finns förmedlade lån på ett obetydligt lägre belopp. Då var pensionsskulden under 1 kronor per invånare. Idag är den just under 2 kronor. Fortfarande låg för att ha 17 anställda per tusen invånare och en övertalighet personal på cirka 25 personer. Men personalen har växt snabbt under senare år. Kommunen är medlem i KommunInvest och den höga borgen fick förmodligen bytas mot förmedlade lån vid inträdet. Det är tryggast att kommunen tar lån och förmedlar dem vidare till de egna ägda bolagen. Det ansågs under en period som lättare om något skulle inträffa att utmäta skattebasen när det gäller att skydda lån än om det var borgen. Varför det var så kunde ingen svara på, och idag verkar det som om KommunInvest inte längre har en konsekvent linje i frågan. Åre har över 6 miljoner kronor i långa skulder som i stort förmedlas vidare till de egna ägda bolagen. Det innebär att summan av korta och långa skulder i förvaltningarna, borgen, hela pensionsskulden och de förmedlade lånen blir 92 596 kronor per invånare 26. Det finns för närvarande inga tomma lägenheter i Årehus och företaget har under de senare åren gått med vinst, vilket efter en försiktig avkastningsvärdering ger aktiekapitalet ett värde på cirka 1 miljoner kronor. Övriga företag ges efter en liknande bedömning försiktigtvis ett värde på fem miljoner kronor. Det innebär att de förmedlade lånen bör bäras av Årehus och då blir belåningen per lägenhet nästan 1 miljon kronor. Hur ska man förhålla sig till en så hög belåning i en kommun som för bara tio år sedan hade över 19 procent av lägenheterna i allmännyttan tomma? Det var inte samma drag i kommunen då och den underliggande minskningen av befolkningen per tioårsperiod var 3 procent. Nu växer befolkningen igen och i en allmännytta som krympts från 948 lägen heter 1995 till 726 i september 27 är alla uthyrda. Kan det hända igen att det blir perioder av stagnation i Åre? Om försiktighetsprincipen sätter en belåning per lägenhet på 5 kronor, blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 55 kronor per invånare. Med extra amorteringar på 2 miljoner kronor minskas nettoförpliktelsebeloppet till 35 7 kronor per invånare ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Åre och delbetyget på analysfrågan kommunskuld blir A. I Kommunexperten 1/28 berättas hur politikerna i Jokkmokk förhöll sig till ett liknande läge och det finns fler kommuner som tagit fram ett högt sparande och fått pengar över till extra amorteringar. I förra numret (Kommunexperten 6/28) visades att Stenungsund hade en bit kvar ur sin kris. Hittills har man inte gjort något i Åre. Är det kommande generationer som får ta över ryggsäcken? Säg att man ska ta 2 år på sig att extraamortera 2 miljoner kronor behöver sparandet förbättras med 1 miljoner kronor. Kan det räknas hem, eller är Åre en finansiell kriskommun? Kalkylen här i analysen innehåller 1 miljoner kronor i extra amorteringar. Nu har Åre heller inte ordning på den vardagliga ekonomin, utan delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa är B. Sparandet är för lågt i genomsnitt för de senaste fem åren i mätperioden och det preliminära utfallet för 27 indikerar en sparnivå på bara 1,8 procent av totala intäkter att jämföra med högsta kritiska nivå på 6 procent, som också är nivån för lagens hushållningskrav. Egentligen räcker inte en sparnivå på 6 procent av de totala intäkterna för de investeringar som kommunen genomför. Och med en sparnivå på endast 1,8 procent försämras rörelsekapitalet och kommunen bygger skulder. Om investeringarna betraktas som kortsiktiga och vi alltså bortser från dem är skillnaden från 1,8 procent till hushållningskravets 6 procent 25 miljoner kronor. Det är beloppet på den aktuella obalansen i ekonomin. Då är det inte bara 1 miljoner i extra amorteringar som ska tas fram, utan även 25 miljoner för att balansera den kortsiktiga ekonomin. Behoven är således sammantaget 35 miljoner kronor. Men det kan räknas hem. Bara potentialen när det gäller kostnadspress indikerar överkostnader på 1 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på 7,8 procent. Om 35 miljoner motsvarar en förändrad skatt på 2,7 procent återstår överkostnader motsvarande en skattesänkning på 5,1 procent. Ingen kan påstå att Åre är en kriskommun. Den kan räknas hem. Men man kan undra om ledningen i Åre det gäller både politiker och tjänstemän vet vad de håller på med när det gäller den kommunala ekonomin? Det är goda tider nu, och det borde inte se ut så här i den lokala ekonomin i Åre. Finns det något mer speciellt att säga om Åre? Åre är den kommun i Sverige som har näst mest arbetsställen per tusen invånare: 2. Det finns således ett antal positiva faktorer som aktiveras under goda tider och sprider optimism, men som tydligen får känslorna att styra mer än förnuftet hos de ansvariga i Åre. Eller kan det vara så att förnuftet styr och man spelar mora lisk hasard med sin kommunakut (läs KommunInvest) i Örebro? Rekommendationer Kommunledningen: Av analysen kan man ifrågasätta om ni är medvetna om kommunens två viktiga utmaningar: Det behövs omedelbart en mycket fastare ekonomistyrning för att återställa en sparnivå som utvecklas enligt kommunallagens hushållningskrav och inte bara balanskravet Det behövs ett öppet politiskt ställningstagande till hur den stora kommunskulden ska hanteras. Den bör bringas ner till rimliga nivåer genom extra amorteringar om minst 1 miljoner kronor per år i kanske 2 år. Det finns goda potentialer i Åre kommun, så ledningen behöver inte tveka om möjligheterna att pressa ner kostnaderna för att öka sparandet till behövlig nivå. Investeringsramen för framtiden bör anpassas så att det inte blir ytterligare upplåning eller försämring av rörelsekapitalet. Anställda i kommunen: Se inte kommunen som en födkrok. Det är dit ni går för att utföra ett professionellt arbete. Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Åre har ett lågt finansiell betyg på grund av den höga kommunskulden. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar ned den så snabbt det går. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Fundera på hur sannolikt det är att kommunen får extern hjälp för att i framtiden kunna betala ut dina avtalspensioner. Invånare: Du bor i en kommun med lägsta finansiella indikativa betyg D, med en något hög skatt, med klart mer än normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet även fortsättningsvis. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med en allt lägre kommunskuld. Säkerställ det genom att bevaka att de lokala politikerna förbättrar ekonomin varje år. Välj därför och stöd politiker som håller hårt i pengarna det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Åre. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Näringslivet drar starkt i Åre för närvarande, och det faktum att folk flyttar till Åre ökar efterfrågan på bostäder. Men din villa skulle förmodligen ha ett ännu högre värde om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå genom en mycket lägre kommunskuld. Den bör vara så låg att den kan bäras av kommunen om det blir sämre tider. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen visar uthållighet i sin ekonomistyrning och etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir din villa en ännu likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Åre, forts sid 5 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 19

Fundamental teori Analysfrågan Finansiella krisut lösande risker del 1 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. I tidigare nummer av Kommunexperten har den teoretiska bakgrunden presenterats till den första analysfrågan (Kommunskuld) och den andra analysfrågan (Finansiell hälsa). Nu är det dags för motsvarande genomgång av den tredje frågan Finansiella krisutlösande risker. Tillbakablick och perspektiv I nummer 1 4 av Kommunexperten finns fyra utbildningsartiklar om Finansiell hälsa. Det är den andra analysfrågan i schemat som används vid den kommunanalys som Svensk Kommunrating tillämpar. I Kommunexperten 5 och 6 presenteras två utbildningsartiklar om Kommunskuld, dvs den första analysfrågan. Det kan verkar ologiskt med den omkastade ordningen, men med kännedom om vilka typer av analyser som andra aktörer tillämpar inom kommunsektorn kändes det angeläget att börja med något som alla andra nästan enbart sysslar med och som är allmänt känt. Eller rättare sagt en delmängd av vad andra sysslar med, nämligen olika redovisningsmässiga övningar gällande balanskravet. Vårt perspektiv är samhällsekonomiskt. Därför krävs fyra artiklar för att redogöra för hur det redovisningstekniska balanskravet skiljer sig från det starkare hushållningskravet i kommunallagens åttonde kapitel. Men skillnaden framträder först vid en operativ förståelse av vad lagens hushållningskrav innebär. För det krävs ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det perspektivet erbjuder den här tillämpade modellen. De inledande artiklarna om Finansiell hälsa är således tänkta att tjäna som bro från ett redovisningstekniskt perspektiv (Balanskravet) till ett mer samhällsekonomiskt (Hushållningskravet). Man kan också se det som skillnaden mellan det gamla industrisamhällets styrning och ledning med resultat- och balansräkningar, och det nya IT- och kunskapssamhällets krav på snabba analyssystem med bred beslutsinformation på högre nivå. Risker är krisutlösande faktorer En kommun kan ha hög kommunskuld och usel finansiell hälsa, men hanka sig fram ändå. Kommunen kan således under lång tid ha delbetygen D på båda analysfrågorna Kommunskuld och Finansiell hälsa och inget händer. Men uppträder samtidigt risker kan kommunen mycket snabbt förlora omgivningens förtroende. Det går ganska enkelt att se vad behovet av åtgärder kostar inom analys frågorna Kommunskuld och Finansiell hälsa, och ställa det mot kommunens finansiella möjligheter. Men finns dessutom risker kan de vara svåra att överblicka och kostnads beräkna, och det är här det brister. Kan inte kommunen räknas hem kostar det förtroende. Man vill inte höra lugnande besked från maktens representanter utan se sakliga underlag, dvs analyser med kalkyler. Haninges fall i mitten av 199-talet är ett bra exempel. Det finns ett helt kapitel i Styr din kommun, eller hoppa av! (SNS Förlag, sidan 91) som berättar hur förtroendekrisen växte fram och i Kommunexperten 4/28 presenteras en analys som bland annat belyser de aspekterna. Haninges politiker beviljade sina allmännyttiga bostadsföretag ytter ligare borgen för reparationer, men till slut ställde ingen långivare upp med mer lån. Förtroendekrisen var ett faktum. Hela kommunen föll. Landshövdingen ingrep, oönskat av staten, till kommunens hjälp. Idag har staten lärt sig hålla kommuner på bekvämt finansiellt avstånd med akuter. Varför ska risker hanteras? När Svensk Kommunrating infogade finansiella krisutlösande risker som en komponent i analysschemat i början av 199-talet var det med kreditgivarnas gillande. Reaktionen från kommunerna var den motsatta. Man undrade om riskhantering var nödvändig eftersom kommuner har en skattebas, dvs skatten kunde höjas om något hände. Men få hade räknat på de skattehöjningar som var nödvändiga för att hantera riskerna och framförallt jämfört med de skattehöjningar som var möjliga att göra. Politikers argument under 199-talet mot kreditgivare och andra intressenter var att höjer vi skatten 25 öre (,25 procentenheter) löser vi alla problem. Och det var en allmän uppfattning då. Men 199-talet lärde oss också att skattebaserna var utmattade. Skattehöjningar som tidigare givet mycket klirr i kassan bet inte längre. Idag är skatteförändringar symboliska åtgärder som signalerar läget till invånarna, men som saknar finansiell effektivitet. Risker kan således inte ignoreras när finansiella buffertar i praktiken saknas och staten håller kommuner på finansiellt armlängds avstånd med akuter. Där finns ingen hjälp att 2 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Fundamental teori få. Idag riskhanterar sig många kommuner även inom andra områden än det ekonomiska. Det sker med hjälp av både privata företag som statliga myndigheter (FOI). Här finns intressanta, effektiva och moderna metoder, som kommuner bör uppmärksamma och intressera sig för. När det gäller synen på ekonomiska frågor utvärderas ofta olika aspekter i ett generationsperspektiv. Det säger att varje generation ska bära sina egna kostnader. Varför ska inte varje generation bära sin del av kostnaderna för riskhantering? Det är mot detta moraliska imperativ som krisutlösande finansiella risker finns med i analysschemat. Vilka risker hanteras? Det är bara indikerbara risker som kan hanteras och en sådan lista kan bli hur lång som helst. Därför bör den inskränkas till gruppen väsentliga indikerbara finansiella risker. Därefter kan man dela upp dem på externt och internt indikerbara risker. Externt baserat på den kunskap utifrånbetraktare har av kommunens ekonomi och finanser. Internt baserat på den kunskap som kommunen själv förfogar över. Det innebär att analysschemat kan omfatta väsentliga externt indikerbara risker men inga interna. Det finns tre viktiga risker som analysprogrammet försöker ringa in från ett utifrånperspektiv: 1. Investeringsrisk gäller i första hand om investeringarna är långsiktigt för vidlyftiga. Det är det som indikeras och betygsätts. Men man kan också investera för lite, vilket framgår och kan påtalas. Man kan också diskutera investeringssammansättningen och jämföra med de tendenser i befolkningsstrukturen som framkommer av nyckeltalet Befolkning. Det finns även ett koncernperspektiv om kommunen har förvaltningsfastigheter i ett eget ägt bolag. Här finns nyckel talet R1 (R för Risk) investeringsnivå. 2.Skattebasrisk gäller invånarnas kommunala beskattningsbara inkomster, som enligt författningarna är kommunernas viktigaste inkomstkälla. En skattebas består av de tre komponenterna medelinkomst, befolkning och sysselsättning. De tre motsvaras av nyckeltalen R2 (skattekraft), R3 (befolkning) och R4 (sysselsättning). När skattebasen sviktar i en kommun betyder det ofta att det finns en bakomliggande svikt i näringslivet, och risken att staten eller landstinget drar ner eller avvecklar verksamhet. 3. Koncernrisk eller förpliktelserisk avser finansiella åtaganden som kommunen har att ta ansvar för om något händer inom den egna företagsdelen. Här finns de två nyckeltalen R5 (bostadsöverskott) och R6 (borgen). När det gäller investeringsrisken finns olika beteenden som styr volymen. Det finns investeringsglada politiker, och en kommun som inte har svårt att få lån kan överinvestera i flera år varefter allt havererar i svårkontrollerade kostnadsökningar i takt med att nya tillgångar tas i bruk. Det leder ofta till skattehöjningar som i värsta fall får invånarna att lämna kommunen. Det innebär att de nya kapaciteterna inte efterfrågas och kostnaden per konsumentenhet i den aktuella verksamheten blir alltså för hög jämfört med det kalkylerade utfallet. Där finns också kriskommuner som tror att man kan investera sig attraktiv. Men de får uppleva samma konsekvenser som beskrivs ovan, dvs betala för dyra nya lediga kapaciteter. När det gäller skattebasrisk finns skatteutjämningen, men på sikt är det mycket som talar för att kommunerna blir alltmer beroende av sina egna skattebaser när Sverige tvingas ta större hänsyn till och lägga tillrätta tillväxtincitamenten. Lokal näringspolitik har visat sig vara effektivare än vad rikspolitikerna tror. Idag är lokal näringspolitik, vid en helt utjämnande fördelning av hela den kommunala skattebasen per invånare till kommunerna, inte lönsam. Det är därför strategiskt viktigt att skattebasens tillväxt i varje kommun inte sackar efter. Det är det som utgör en risk och som de tre risknyckeltalen för skattebasen mäter. I nästa nummer I nästa nummer diskuteras osäkerhet och risk viktiga begrepp inom teorin för riskhantering och hur de sex nyckeltalen för finansiell risk analyseras och betygssätts. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 21

Trelleborg Trelleborg sams om ekonomin Som så många kommuner i Skåne är också Trelleborg en finansiellt välskött kommun. Inte helt uppe i toppen, men det är inte långt kvar dit. Man har A-betyg på de tre analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. B-betyget kommer i finansiell hälsa och det beror på att sparnivån är för låg dvs man måste låna för att fullt ut finansiera sina investeringar. Något av en paradox är att sysselsättningen sjunker trots att kommunen får allt fler invånare; befolkningen ökade med nästan 8 procent under den senaste tioårsperioden. Mediabild och bakgrund Förra året (27) jubilerade Trelleborg och firade 75 år; första gången orten nämndes i skrift var nämligen 1257. Trelleborg är också en av de äldsta städerna i Skåne. Namnet kommer av ordet för ringborg trelleborg och en sådan anlades där staden numera finns redan under sen vikingatid. Det finns ingen stad som ligger längre söderut i Sverige än Trelleborg. Det geografiska läget har gjort att hamnverksamhet varit ett naturligt inslag i näringslivet, annars är säkerligen det gummitillverkande och numera multinationella företaget Trelleborg det som de flesta förknippar med orten. Man är inte överens om mycket bland partierna i Trelleborg. Hårda ord och hätska utfall hör till vardagen. Men ekonomin sköts! Tydligen lyckas man lägga ned de verbala vapnen och enas när det gäller skötseln av Trelleborgs finanser. Att man investerat mycket de senaste åren kan förklaras av satsningarna inför jubileet 27, men investeringarna är i högsta laget och har resulterat i ett årligt lånebehov på cirka 2,5 procent. Bland annat är flera nya villaområden på gång. Men kommunen har idag nästan den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver ha för att infria alla framtida åtaganden. Det som krävs är en något högre sparnivå alternativt något sänkt investeringsnivå. Det som kan stöka till det, men som hittills faktiskt fungerat bra, är svårigheten att bilda stabila politiska majoriteter. För närvarande är det en allians av sex partier som har makten, som trots formella meningsskiljaktigheter sköter ekonomin bra. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Trelleborg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Trelleborg ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 6 kronor per invånare. Det är runt medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per Indikativ betygsmatris Faktaruta Trelleborg Betyg: B (indikativt 28) Befolkning: 41 19 (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 2,36 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 58 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 88 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 22 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Trelleborg invånare). Med det beloppet belägger Trelleborg plats 141 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärn verk samheten och få ett netto förplikt elsebelopp. I Trelleborgs fall ger en försiktig värdering 36 kronor per invånare. Då blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 24 kronor, vilket med marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Trelleborgs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka,5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Trelleborg delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Trelleborg kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 6 173 Vissa tillgångar värderade -38 Nettoförpliktelse belopp 24 173 Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Trelleborg får betyget. År 26 är sparnivån 5,9 procent av de totala intäkterna. Det är under nivån för god hushållning eller 7 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 2 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget för skuldflödesgraden. På skuldbalansgraden får Trelleborg betyget. Måttet anger om 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 141 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa lån (netto) och en liten, om än växande, volym korta skulder är skuldbalansgraden just under 24 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger mer än dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan långsammare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Kapitalbildningen får i Trelleborg betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Trelleborg under den senaste nioårsperioden 5,95 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8,52 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,57 procent. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här finns ingen sådan indikation och Trelleborg får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 1 procent av de totala intäkterna och över normen på 8,5 9 procent som tillämpas för kommuner med starkt växande befolkning, dvs kommuner som växer med mer än 5 procent under Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 23

Trelleborg en tioårsperiod. Befolkningen växte de senaste tio åren med 7,8 procent. Det finns således en mycket svag tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten ligger under rikssnittet. Men med en svagt stigande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får man betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Trelleborg en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Trelle borg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på närmare 28 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % 1 9 8 7 6 5 Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,4 miljoner kronor. 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 2 15 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 85 8 75 7 65 21 21 21 21 22 23 24 25 26 27 Förvärvsfrekvens 1989 199 1991 1992 Totalt för Trelleborg Kommuntrenden 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 Riket Rikstrenden 22 23 24 25 26 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 24 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Trelleborg negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger således sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Trelleborg potential 188,4 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Trelleborgs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vellinge) år 26. Eftersom Trelleborg har högre skattesats 26 med 1,86 procent finns ingen potential. Betyget kan därför bara bli på s k at t ehöjn i n g. Trelleborg höjde skatten senaste gången år 23 med,75 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 6 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, förskola och barnomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 4 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldreoch handikappomsorg. Det indikeras även en viss potential inom kommunens affärsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 188 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Trelleborg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 5 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd, med 4 miljoner inom social omsorg, 35 miljoner inom förskola ( 5 år), med cirka 2 miljoner vardera inom äldreomsorg och grundskola och med cirka 1 miljoner vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 58 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 188 miljoner en sänkt skatt på 3,25 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 96 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 78 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då är övertaligheten 734 personer. Trelleborg får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Trelleborg (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna minskar blocken i betydelse, men det indikeras belastning för starkt växande vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Trelleborg är en stor kommun med många nämnder och företag och många anställda per tusen invånare. Det finns också en belastning för många partier i fullmäktige vilket kan orsaka fördröjning i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Trelleborg det speciella Trelleborg ser ut som en normalt bra kommun med en enkel och överskådlig organisation och man får leta efter det speciella. Med det finansiella indikativa betyget B är ju matchresultatet förhållandevis bra. Men nyckeltalen för analysfrågan ledningsförmåga innehåller två nyckeltal som bägge har betyget, så Trelleborg sköts ekonomiskt sett bättre än vad som borde vara fallet. Det verkar som om de ekonomiska och finansiella frågorna i Trelleborg ligger utanför politiken. Att man sköter det ekonomiska synes vara en partiövergripande fråga. Däremot slåss man om annat om man får tro vad media skriver om kommunen. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 25

Trelleborg Hur ser förutsättningarna ut för att bilda politiska majoriteter? Nu har en allians av sex partier makten: Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och Sveriges pensionärers intresseparti, det senare med 4 mandat. Diagrammet under ledningsförmåga avslöjar att alliansen utgör en minoritet för mandatperioden 27 21. Men tydligen håller man i ekonomin med tanke på att sparnivån för 27 i diagrammet under finansiell hälsa ligger på en fortsatt hög nivå. Även en minoritetsregering i Trelleborg förmår hålla i ekonomin. I bokslutet för 26 är det också kommundirektören som skrivit bokslutskommentaren till skillnad från 25 när det var kommunalrådet. Men vilket kommunalrådet var framgår inte det var jämviktsläge, och det var Socialdemokraterna och Moderaterna som var i majoritet. Under mandatperioden 1999 22 regerade Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet. Går vi till mandatperioden dessförinnan hade Socialdemokraterna ensamma makten. Det politiska livet är således under stor omstrukturering i Trelleborg, men ekonomin håller man utanför. LedningsförmågA Men man har inte det högsta finansiella indikativa betyget. Det beror på delbetyg B på analysfrågan finansiell hälsa. Sparnivån skulle behöva vara något högre för att fullt ut finansiera investeringarna. De ligger i stort på den nivå som en befolkningsmässigt expanderande kommun ska ha. Men sparandet når inte dit upp och det innebär normalt ökad skuldsättning eller fallande rörelsekapital. Det senare stämmer, men inte det tidigare. Och rörelsekapitalet faller inte så mycket, vilket innebär att pengar tillförs förvaltningarna på något sätt från de kommunägda företagen. Vad skriver kommundirektören om i sin bokslutskommentar 26? Trelleborg bygger bostäder. Flera nya villaområden byggs. Det betyder att kommunen kan betala investeringar med pengar från reavinster vid markförsäljningar och färdiga tomter under åren. I en kommun under expansionstryck kan man således göra goda affärer. En sådan god affär är från 24 och 25 när kommunen förvärvade alla aktier i Trelleborgs Hamn AB för att sedan låta bolaget köpa resterande hamnanläggningar av kommunen. Det skrevs revers och kommunen ökar sin långa upplåning från 5 miljoner kronor till 22 miljoner. Räntorna hamnbolaget betalar för reverslånet balanserar förvaltningarnas räntekostnader för upptagna långa lån. Det finns så kallade förmedlade lån på cirka 19 miljoner kronor 26. Det är en vanlig kommunal transaktion som förklarar hur investeringarna betalats utan att skuldnivån ökat. I bokslutet för 27 berättas att Trelleborg under året firat att det var 75 år sedan Trelleborg första gången omnämndes. En aktivitet var en bostadsmässa och man kan förstå att investeringarna under att antal år legat på lite uppskruvad nivå. Det kommenterar också kommunalrådet i årsredovisningen för 27. Investeringsnivån är korrekt för en kommun som växer som Trelleborg; det är sparandet som är för lågt. Den uppmärksamme kan nog tycka att en kritisk nivå för sparandet på sju procent är högt. Södertälje, som analyseras i det här numret, har en kritisk nivå på bara hälften av Trelleborgs. Men den kritiska nivån som ska motsvara lagens hushållningskrav är olika för olika kommuner och beror på många faktorer. Så är den lägs ta kritiska nivån för avtalspensioner ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 26 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Trelleborg 2,5 procent av de totala intäkterna mot mer normala 2 procent. Personalandelen i Trelleborg är hög eller på 69,8 procent av verksamhetens totalkostnader, dvs när den högsta nivån för kommuner på 74,5 procent. Det finns också en övertalighet anställda även om den beräknade pensionsskulden inte är så hög. Antalet deltider har växt i kommunen under åren, så omräknat i årsanställda blir utvecklingen mindre dramatisk. Utrymmet för kommande generationer att klara pensionsåtagandena ska vara 2,5 procent av de totala intäkterna. Kommunens tillgångar uppgår till 87 procent av snittkommunens. Därför läggs normala 2 procent av de totala intäkterna till som kritiskt utrymme för reinvesteringar, och i en befolkningsmässigt snabbt växande kommun behövs ytterligare 2,5 procent för nyinvesteringar. Det blir sammantaget 7 procent av de totala intäkterna och investeringsnivån ligger på normala 8,5 procent. På de tre analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och möjligheter har Trelleborg delbetyg A. När det gäller bruttoförpliktelsebeloppet på 6 kronor per invånare är komponenten borgen och förmedlade lån på nästan 28 kronor per invånare. Kan de senare kvittas bort, får man ett nettobelopp under 35 7 kronor per invånare som är lägsta kritiska nivå. Borgen och förmedlade lån ges till sex egna ägda bolag och de har tillräckliga vinster. Det räckte att genomföra försiktiga värderingar av de fyra största företagen för att nå betyget på förpliktelsebeloppet. När det gäller finansiella risker finns en investeringspuckel 22 som flyttar ner nyckeltalet investeringar till i betygsskalan. Och investeringsnivån för 27 är fortsatt hög. Sysselsättningen utvecklas långsiktigt sämre än för riket och det kan noteras att förvärvsfrekvensen föll från 85 procent 199 ner till 72 procent 1993. Den föll mer än vad den gjorde för riket och det finns år med tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget under 199-talet. Idag indikeras inga finansiella risker. När det gäller finansiella möjligheter finns normala överkostnader som till stor del består av personalkostnader. Skulle det behövas mer pengar, för att exempelvis höja sparnivån till investeringarnas nivå, så bör inte en skattehöjning som den för 22 genomföras utan att först ha undersökt vad den relativt goda avgiftspotentialen kan bestå av. Rekommendationer Kommunledningen: Det är en god idé att även i framtiden agera så i politiken att kommunens goda ekonomi inte äventyras. Betänk att när nästa finansiella analys presenteras kan alla se hur det går, och tydligheten gör det möjligt att utkräva ansvar för en eventuellt försämrad ekonomi. Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Kommunen har nästan den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden. Med en något högre sparnivå alternativt sänkt investeringsnivå nås högsta finansiella betyg som innebär att kriterierna uppfylls för att infria alla framtida åtaganden som att: bedriva verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat tillförsäkra fastighetsägarna en trygg värdetillväxt och har likvida tillgångar Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett något bättre finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en relativt finansiellt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna, som är obetydligt högre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Bevaka varje år att den kommunala ekonomin inte försämras eftersom den är din trygghet för att säkra kvaliteterna i den kommunala servicen. Välj och stöd politiker som fortsätter att vara sams om ekonomin och håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett något högre värde redan idag om kommunen hade lägre skatt och kanske även något bättre finanser (på A- nivå). Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då blir villan en än mer likvid tillgång. Underskatta inte små skillnader i utvecklingen av värdet. Om en bättre kommunal ekonomi och lägre skatt ger 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Företagare och investerare: Har Trelleborg komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera i fast egendom där. Trelleborg har de ekonomiska möjligheter som krävs för att ge dig den offentliga service som du behöver. Du kontrollerar om Trelle borgs ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa utvecklingen av kommunens finansiella betyg. Överväger du lokaliseringar i södra Skåne i en tillväxtkommun i någon av de större städerna är Trelleborg en av de kommuner du kan använda som måttstock vid utvärderingar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Trelleborg finns det många bra och till och med bättre kommuner i omgivningarna. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 27

Kristinehamn Kristinehamn en ganska rik lusask Kristinehamn har knockats och nästan varit uträknad flera gånger, men rest sig och kommit tillbaka. Nu är man en B-kommun med potential att nå A-nivå om några år. Ett av problemen är att Kristinehamn långsiktigt tappar befolkning; den senaste tioårsperioden är minskningen 5,7 procent. Ett annat är att man investerar lite väl mycket. Investeringar för med sig driftkostnader som konsekvenser av att nya anläggningar tas i bruk, och det kan radera sparandet och driva upp lånebehovet. Vidare är trenden för nyckeltalet sysselsättning betydligt sämre än trenden för riket. Mediabild och bakgrund Kristinehamn, som då kallades Broo, fick stadsrättigheter 1582. Man fick behålla dem i bara två år, och det dröjde ända tills 1642 innan man åter fick kalla sig stad. Det var drottning Kristina som återgav orten dess status som stad och det under namnet Christinehamn. Orten uppstod vid den hamn och marknadsplats som fanns omkring bron över Varnan där riksvägen gick mellan Sverige och Norge. Kristinehamn är Värmlands näst största stad och inlandsbanan har också sin början här. Man vill göra sig känd som en kommun som satsar på kultur, och en av de mer känd kulturella yttringarna är den berömda Picassoskulpturen på Strandudden. Skulpturen uppfördes 1965 och är 15 meter hög en av världens största picassoskulpturer. Man fick utmärkelsen Årets Ungdomskommun år 27 och man har nyligen uppfört en stor arena (Environiq area) för bland annat konserter och idrott. Kristinehamn är en envis kommun. Smäll efter smäll man kommer tillbaka. Inte minst var finans- och fastighetskrisen i början av 199-talet mycket kännbar för Kristinehamn, men den finansiella risk som en allvarlig obalans på bostadsmarknaden innebar är numera borta. Istället brottas man med minskande befolkning och det är samhällsbyggargenerationen som flyttar från kommunen. Men kommunens egentligen enda större problem är den höga investeringstakten, men med tanke på kommunens historiskt goda ledningsförmåga är det något som säkerligen snart kommer att vara löst. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Kristinehamn har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. För sjunde året i rad genomför kommunen analys med KommunDiagnos. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Kristinehamn har högsta betyg,, i bägge nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida Indikativ betygsmatris Faktaruta Kristinehamn Betyg: B (KommunDiagnos 28) Befolkning: 23 96 (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 till 25 invånare Kommunalskatt: 22,5 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: 36 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 25 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 28 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kristinehamn åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Kristinehamn ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 59 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt ifrån kommunen med den största skulden (över 12 kronor per invånare). Med det beloppet ligger Kristinehamn på plats 136 av Sveriges 29 kommuner. I en del kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Kristinehamns fall ger en försiktig värdering (enligt Kommun Diagnos) strax under 25 kronor per invånare. Då blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 34 7 kronor. Det är under de 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån och förpliktelsebeloppet är. KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kristinehamns amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 3,5 år och därmed under den första kritiska nivån på 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Kristinehamn delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 26 är sparnivån 5,8 procent av de totala intäkterna och strax under nivån för god hushållning eller 6 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 136 efter storlek på bruttoförpliktelserna ANAlysfråga i mät periodens fem sista år är 5,96 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den andelen ligger på 2 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån passeras vid 25 procent av totala intäkter blir betyget för skuldflödesgraden för Kristinehamn. För nyckeltalet skuldbalansgraden får Kristinehamn betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden ligger på 52 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är höga investeringar 23, 25 och 26. Sparandet har då inte räckt till för investeringsutgifterna. Kapitalbildningen får i Kristinehamn betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Kristinehamn under den senaste nioårsperioden 4,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,83 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,67 procent, dvs det finns utrymme att amortera långa lån. Det har man också gjort. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B. Kristinehamn kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 59 43 Vissa tillgångar värderade -24 74 Nettoförpliktelse belopp 34 69 Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 29

Kristinehamn och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras sådan risk och Kristinehamn får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsminskningen den senaste tio årsperioden är 5,7 procent. Det finns således en viss risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och berättar hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. Skattekraft i Kristinehamn är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får man betyget. Man tappar befolkning långsiktigt. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabb takt och en lättare struk Finansiell hälsa ANAlysfråga ii % 9 8 7 6 5 4 Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 12,5 miljoner kronor. 3 2 1-1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANAlysfråga iii % 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 85 8 75 7 65 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Förvärvsfrekvens 1989 199 1991 1992 Totalt för Kristinehamn Kommuntrenden 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 Riket Rikstrenden 22 23 24 25 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 3 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kristinehamn turell underförsörjningsskevhet finns mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Kristinehamn en långsiktig trend som är betydligt sämre än motsvarande trend för riket. Förvärvsfrekvensen är låg, under 75 procent, och man uppvisar även kon junk turkäns lig het. Nyckeltalet s y ss e ls ättn i n g får därför betyget. De sista två nyckeltalen är bostadsöverskott och borgen och gäller koncernrisker. Kristinehamn får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 18 kronor per invånare, vilket är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare men under den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas med Möjligheter Mkr 35 3 25 2 15 1 5 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Kristinehamn potential 122,8 Mkr nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Kristinehamns skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Mariestad) år 26. Eftersom Kristine hamn har högre skattesats 26 med 1,41 procent finns ingen potential. Därför får Kristinehamn på skattehöjning betyget. Kristine hamn genomför sedan 23 ett årligt skattesänkningsprogram om,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential och man kan höja avgifterna med cirka 45 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorg. Det indikeras också en potential inom kommunens affärsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget därför. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 123 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Kristinehamn på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Man kan även pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner vardera inom äldreomsorg och social omsorg och med cirka 1 miljoner vardera inom förskola (1 5 år), ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress gymnasieskola och kultur- och fritidsverksamheterna. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 36 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 12 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,41 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 97 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet (utjämning av kostnader för handikappverksamhet) borde 8 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då kalkyleras övertaligheten till 46 personer. Kristinehamn får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Kristinehamn (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det inte alltid funnits stabila majoritetsblock och nu indikeras ett växande vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? Det finns en belastning eftersom så många anställda som 97 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Det finns också en belastning för många partier i fullmäktige. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 31

Kristinehamn administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Kristinehamn det speciella Kristinehamn är B1-kommunen som knackar på dörren för ett A2- betyg i årets analysomgång med KommunDiagnos, den sjunde i följd. Men man får vänta ännu några år, lite självförvållat, på grund av det ambitiösa investeringsprogram kommunen genomför. Det är så med före detta kriskommuner. Det finns ett uppdämt investeringsbehov och så snart finanserna bringats under kontroll vill man så fort som möjligt klara av vad som eftersatts under krisåren. Kristine hamn har därför det indikativa finansiella betyget B men det är ett starkt B. När man analyserar kommuner som om de vore små länder används samhällsekonomiska begrepp. Ett sådant är komparativa fördelar. Det är vad en kommun är relativt bäst på. Det är de faktorer som skapat ett samhälle och som vidmakthåller det. Kristinehamn är en gammal handelsplats som blivit industristad, och som söker en ny framtid i den nya ekonomin som industristad. Men parallellt LedningsförmågA har det också funnits offentliga företag som det stora Mariebergs sjukhus och Bergslagens artilleriregemente A9. Det är speciellt att handelstraditionen håller kommunen uppe i den omvandling som nu sker. Vad som finns kvar av exempelvis KMW (Karlstad Mekaniska Werkstad i Kristinehamn) ägs idag av Rolls Royce. Mariebergs sjukhus och A9 finns inte kvar, men andra tunga offentliga företag är på väg in. Det är optimism och framåtanda som präglar kommunen igen efter två hårda slag under de senaste 2 åren. Under finans- och fastighetskrisen i början av 199-talet, som också ledde till en statsfinansiell kris, föll förvärvsfrekvensen i Kristinehamn från 85 procent 199 till 68 procent 1993. Den föll alltså med 17 procent medan den i riket som snitt gick ned som mest 12 procent. Kristinehamn, i Bergslagens sydvästra hörn, fick känna av vad som hände i övriga industrikommuner och bruksorter i hela Bergslagen, Dalarna, Västmanland, Uppland och Gästrikland. Frågan är om inte Kristinehamn tillhörde de hårdast drabbade som statistiken speglar läget. Men med komparativa fördelar i handel och kommunikationsläge reste sig kommunen ur den första allvarliga svackan, men med allvarligt skadad kommunal ekonomi. När kommunen hämtat sig ur denna första kris kommer nästa på den här sidan 2 när landstinget avvecklar sina enheter i Kristinehamn och försvaret avvecklar Bergslagens Artilleriregemente A9 med sina vapengrensskolor. Under ett kommunförbundsseminarium på Hagegården i Arvika 1999 lyssnade kommunalrådet i Kristinehamn hur Svensk Kommun Rating hjälpte kommunalpolitiker att bli bättre beslutsfattare genom verklighetsbaserad ekonomisk analys. Tommy Ternemar (s) inbjöd till enskild analys och han drog omedelbart två slutsatser. Det var värre än han trott och han behövde något år på sig att förbereda kommunens politiker och tjänstemän för en tuff ekonomisk sanering. På frågan om den saneringen skulle beröva Socialdemokraterna makten i kommunen hördes aldrig något svar. Kommunens väl gick före maktinnehavet och idag styr borgerlighteen kommunen för sin andra mandatperiod. De ekono ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Borgeligt) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 32 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kristinehamn miska frågorna ligger fortfarande vid sidan av politiken. I april 21 började den ekonomiska rekonstruktionen av Kristinehamn med ett tvådagars analysseminarium på Loka Brunn. Det finansiella betyget var D, men kommunen kunde räknas hem. Det fanns tillräckligt med finansiella möjligheter för att kommunen själva skulle kunna ta sig ur sin besvärliga situation. För analysfrågorna kommunskuld och finansiella möjligheter var delbetygen B respektive A, och för finansiell hälsa och risker båda D. Det indikerades, förutom att sparande saknades, också två finansiella risker. Näringslivet sviktade och en underliggande befolkningsutflyttning tömde de allmännyttiga bostadsföretagen. Men ännu hade inte lån till driften hunnit bygga en konsumtionsskuld, utan betyget på kommunskuld var B. Så såg det ut då. En snårig flora kommunägda företag med röda siffror längst ner åtgärdades först. Nu äger kommunen ett överblickbart antal vinstdrivande företag. Det går att kvitta fram ett nettoförpliktelsebelopp som ger delbetyget A på kommunskuld. Som framgår av diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa återhämtade sig sparandet snabbt och översteg högsta kritiska nivå redan några år efter starten av saneringen 21. Stärkta av framgången inleddes 23 det årliga skattesänkningsprogrammet. Kristi ne hamn har haft den tvivelaktiga meriten av Sveriges högsta samlade skattesats. Nu sänks skatten från hög nivå varje år. Så sprängdes ett antal av miljonprogrammets punkthus mitt på dagen, mitt i staden inför alla invånarna och det var en markering av politisk handlingskraft. Problem skulle lösas. Tempot ökade. Det blev omgående en bättre balans på bostadsmarknaden, och bostadsrätter som man köpt för insatser som förlorat en nolla på priset började stiga i värde igen. Trerummaren som för bara 8 till 1 år sedan kostade under 2 byter idag ägare för över 15 kronor. Det är en styrka för en kommun att ha en mellanmarknad som bostadsrätterna är på en lokal bostadsmarknad. Genom att dagligen följa vad som sker där, tar man hela tiden temperaturen på marknaden och förstår vilka anpassningar som bör ske. Kommuner som bara har en stor allmän nytta, lite privata hyresbostäder och villor bör allvarligt överväga att bilda ett antal bostadsrättsföreningar. Den finansiella risk, som en allvarlig obalans på bostadsmarknaden innebar, är nu borta men svikten i näringslivet har inte klingat av helt. Och den motiverar fortfarande ett delbetyg B på analysfrågan finansiella risker. Nu viker den ekonomiska konjunkturen och det kan innebära att den bättre utvecklingen för nyckeltalen skattekraft och sysselsättning inte består framöver. Men nu fortsätter etableringarna av mer offentlig verksamhet och det kan brygga över den kommande svackan i konjunkturen. Med den närmast extremt höga investeringsnivå Kristinehamn nu väljer att ha finns risken att man investerar ihjäl sig. Tillkommande driftkostnader som konsekvenser av att nya anläggningar tas i bruk kan radera sparandet och låneskulden börjar öka i snabb takt. Då faller samtidigt betyget för analysfrågan kommunskuld från A till B med den lilla marginal som finns där och för finansiell hälsa från B till det lägre betyget C och så vidare ner mot D. Ska det därför inte tillfogas en klar investeringsrisk som tillsammans med svikten i näringslivet motiverar ett C på analysfrågan finansiella risker och att Kristinehamn egentligen är en C-kommun? Potentiellt är det så, men medvetenheten om läget och den historiskt goda ledningsförmågan kommunen uppvisat öppnar för en annan möjlighet. Nyinvesteringsutrymmet i de kritiska nivåerna för nyckeltalet sparande justeras upp till 2,5 procent av totala intäkter. Det är det utrymme som en befolkningsmässigt snabbt växande kommun skall ha. Och om nu Kristinehamn väljer att lägga sin investeringstakt på en nivå som motsvarar vad en snabbväxande kommun ska ha blir ju konsekvensen att sparandet också skall anpassas uppåt. Och som framgår av diagrammet under finansiell hälsa och de kritiska nivåerna så är det den valda lösningen. För att ha ett indikativt finansiellt betyg B och behålla det för en snar meritering till A-nivå krävs en rigorös ekonomistyrning av både investeringsutgifter och verksamhetens kostnader. Det får inte uppstå negativa avvikelser och skulle så ske måste kompenserande åtgärder omedelbart vidtas. Annars blir konsekvenserna de som skisseras ovan under det potentiella fallet. Med den för låga utveckling av sparandet, jämfört de uppjusterade kritiska nivåerna för det nyckeltalet, som Kristinehamn har för utfallet 27 och planeringen framöver blir delbetyget B för analysfrågan finansiell hälsa. Det kommer snart att visa sig om planering och styrning lever upp till de högre kraven om kommunen går mot ett högre betyg A som sammanvägt betyg, behåller B eller faller igenom. Rekommendationer Kommunledningen: Utifrån sju årligen genomförda KommunDiagnoser är ni väl medvetna om kommunens egentligen enda större problem eller kanske rättare sagt utmaning den nu självvalda för höga investeringstakten. Ni är också medvetna om vad det kräver av kompromisslös ekonomistyrning. Och det finns inget annat råd att ge än att inte tappa greppet. Fortsätt med de årliga analyserna av främst två skäl, dels för att få en genom betygen kvantitativ mätbar uppföljning av den långsiktiga finansiella och ekonomiska utvecklingen, dels för att få en överblick över hela kommunens aktuella handlingsutrymme. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 33

Kristinehamn Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni något för många. Invånare: Du betalar en hög skatt till en före detta ekonomisk kriskommun som efter många års tålmodigt arbete nu uppfyller kriterier för ett relativt högt finansiellt betyg. Kommunen har idag överkostnader i verksamheterna, som är obetydligt högre än normalt. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. För att säkerställa detta så bevaka att ekonomin inte försämras. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Kristinehamn. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Näringslivet drar åter i Kristinehamn och en bättre balans på den lokala bostadsmarknaden har fått värdetillväxten att ta fart igen. Men din villa skulle förmodligen ha ett ännu högre värde och vara en ännu likvidare och värdefullare tillgång om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå och därmed en helt borttvättad krisstämpel. Fortsatta skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter höjer också värdet på din fastighet. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar viljan att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Har Kristinehamn komparativa för delar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Kristinehamn. Överväger du lokaliseringar i sydöstra Värmland i en bra kommun är Kristinehamn den jämförelsekommun du kan använda som måttstock. Du kan på ett enkelt sätt bevaka om Kristinehamns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att ta del av KommunDiagnoser som publiceras på www.kommunrating.se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Kristinehamn så finns det en bättre kommun i omgivningarna men många klart sämre. Kristinehamn har de ekonomiska möjligheterna som behövs för att skapa de förutsättningar och ge dig den offentliga service som du behöver. Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen... Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunal personal. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju högre värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effek tivitet i ekonomistyrningen, dvs ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. 34 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Östhammar Östhammar har många händer på ratten Östhammar är en elitkommun, en av Sveriges mest välskötta. Man har också en finansiell elitlicens som bevis på sin goda ekonomi och sitt långsiktiga arbete för hållbara finanser också för kommande generationer. Man har högsta betyg i nästan allt. Möjligen kunde man tänka sig lägre skatt, för med Östhammars läge vore lägst skatt i Uppland en viktig komparativ fördel. Det som kan försvåra för Östhammar är mängden partier; det brukar vara svårt med styrningen när fyra partier ska hålla sams och dessutom få stöd från ett femte parti i varje fråga. Mediabild och bakgrund Östhammar fick stadsprivilegier så tidigt som 1368. Men redan före stadstiden var orten känd som handelsplats. Fisket har historiskt varit den viktigaste inkomstkällan. Rådhuset kom till 1651 och cirka tio år senare byggdes kyrkan. En stor brand 1795 förstörde stora delar av staden. På kommunens webbplats berättar man med glädje att man jämfört med förra mätningen klättrat 29 placeringar i Svenskt Näringslivs årliga attitydundersökning om företagsklimatet i Sverige. Östhammar ingår i Roslagen tillsammans med Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Man marknadsför sig med Roslagen en stund för dig själv och så nära Stockholm är det givetvis ett område med stor dragningskraft, inte minst utbudet på mer än 13 öar Östhammar är en kärnkraftskommun. Här ligger kärnkraftverket Forsmark. Slutförvar för låg- och medelaktivt bränsle finns redan i Östhammar och sonderingar pågår om det är Östhammar eller Oskarshamn som ska slutförvara det högaktiva kärnbränslet. Media redovisar något förvånat att östhammarborna inte har något emot kärnkraftsavfall och refererar en undersökning som visar att i landet i snitt är nästan sju av tio emot ett förvar i den kommun man bor i, medan det i Östhammar är åtta av tio som är för. På den senare tiden att befolkningsutvecklingen stabiliserats i kommunen, men ändå har befolkningen minskat med 3 procent den senaste tio årsperioden. Det är en av de åtgärdspunkter som ledningen i Östhammar bör fokusera på. Finansiell Elitlicens Östhammars kommun är för närvarande innehavare av Svensk KommunRatings utmärkelse Finansiell Elitlicens för första gången. Perioden omfattar ett år och började 27-8- 28. De ratingdokument som öppet visar hur betygsättningen går till och varför Östhammars kommun har det finansiella betyget A2, finns i analysarkivet på www.kommunrating.se. Det kallas KommunDiagnos. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Faktaruta Östhammar Betyg: A (KommunDiagnos 27) Befolkning: 21 421 (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 till 25 invånare Kommunalskatt: 22,18 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: 33 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 7 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 1 procent Finansiell Elitlicens: 1 (27-8-28 28-8-28) Medlem i KommunInvest: Nej Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 35

Östhammar Östhammar har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Östhammar kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 61 54 Vissa tillgångar värderade -26 333 Nettoförpliktelse belopp 34 721 Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Östhammar har högsta betyg,, i bägge nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidi gare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Östhammar ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 61 kronor per invånare. Det är runt medeltalet och långt ifrån kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Man ligger på plats 148 av Sveriges 29 kommuner. I en del kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Östhammars fall ger en försiktig värdering strax över 26 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 34 7 kronor. Det är under de 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns alltså inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Östhammars amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetal ningstiden är i genomsnitt cirka 1,5 år och därmed under den första kritiska nivån på 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna till största delen finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Östhammar delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 148 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Östhammar får betyget. År 26 är sparnivån 7,28 procent av de totala intäkterna och mycket över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den andelen ligger på 8 procent av intäkterna och trenden är fallande. Eftersom den första kritiska nivån passeras först vid 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget för skuldflödesgraden för Östhammar. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får Östhammar även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden ligger på 4 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Östhammar betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Östhammar under den senaste nioårsperioden 5,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,34 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,32 procent. 36 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Östhammar För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras ingen sådan risk och Östhammar får Finansiell hälsa delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Östhammar bör investeringsnivån ligga på runt 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som under en tioårsperiod utvecklas inom + / 5 procent. Befolkningsminskningen de senaste tio åren var 3,2 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 92 till 97 procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Östhammar betyget. ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 1,7 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 1,, -1, Befolkningsökning Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. -2, % 2 16 12 8 4 21 22 23 24 25 26 27 Östhammars kommun Länet Riket Bostadsöverskott 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 37 27 28

Östhammar Möjligheter Mkr 3 25 2 15 1 5 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Östhammar potential 112,7 Mkr Man tappar befolkning årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av en potentiell ålderspuckel i åldersgruppen 45 64 år. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Östhammar en långsiktig trend som är betydligt bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Östhammar får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 4 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 27) passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 26 8 kronor per invånare. Det är över den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare och nära den högsta på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Östhammars skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Norrtälje) år 26. Eftersom Östhammar har högre skattesats 26 med 1,76 procent finns ingen potential. Därför får Östhammar på skattehöjning betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential och man kan höja avgifterna med cirka 2 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. För avgiftshöjningar blir betyget därför. Det indikeras även en avgiftspotential inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 112 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Östhammar på kostnadspress ska få betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 35 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 3 miljoner inom gymnasieskola och med cirka 2 miljoner ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress inom det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Man kan även pressa kostnaderna med cirka 5 miljoner vardera inom förskola (1 5 år), kultur och inom fritidsverksamheten. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 33 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 11 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 15 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet (utjämning av kostnader för handikappverksamhet) borde 83 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Det ger en övertalighet på cirka 467 personer. Östhammar får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Östhammar (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det inte alltid funnits stabila majoritetsblock och nu indikeras även ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 15 per tusen invånare 38 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Östhammar indikerar förekomst av stora arbetslag. Det finns också en belastning för många partier i fullmäktige som kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Östhammar det speciella I nordöstra Uppland bildar några gamla landskommuner idag Östhammars kommun. Det var ett omaka äktenskap och lite rörigt i starten, för om någon del av den nya kommunen skulle ha något, skulle också de andra av ren rättvisa ha det i det röda Östhammar. Men det problemet är inte unikt för Östhammar och i många kommuner har det blivit dyrt. Östhammar har lite hög skatt och det kan möjligtvis vara ett arv från den tiden. Trots det har Östhammar god ordning på ekonomin och är till och med så skötsam att man har en Finansiell Elitlicens. Det meriterade en socialdemokratisk majoritet sig för under förra mandatperiodens fyra år. LedningsförmågA Svensk Kommunrating föreslog för cirka tio år sedan i samband med en analys en profilering av kommundelarna för att öka kommunens attraktivitet. Det föll inte i god jord. Idag är det mer möjligt att tänka i de banorna, och nu är kritiken att alltför mycket koncentreras till tätorten Östhammar. En borgerlig allians har makten. Längre tillbaka finns perioder med socialdemokratiskt styre under ett starkt kommunalråd som idag leder ett litet utbrytarparti. Men det finns ett lokalparti till och så Sverigedemokraterna. Det finns många partier och en undran är hur det kommer att påverka framtidens Östhammar. Sverigedemokraterna har för närvarande vågmästarmandatet mellan borgerligheten och vänstern i Östhammar. Det är en centerledd borgerlig minoritet som har makten. Kommunen har minst 1,5 procent för hög skatt. Det beror på följande faktorer: Man har genomfört en kostsam sammanläggning till en kommun av flera tidigare landskommuner Man har tagit kostnaderna när starka lokalpolitikerna från dessa kommundelar gjort upp om makten i den nya kommunen genom överbud Det kan bli ännu dyrare när fyra partier ska hålla sams och dessutom få stöd från ett femte parti i varje fråga. Ett ständigt kompromissande och överbjudande kostar pengar och nu stundar också sämre tider. Om du som läsare undrar varför en kommunsammanläggning blir dyr kan du läsa analysen av Dorotea i KE 6/28. En kommun som ska läggas samman med en annan brukar åren innan investera oerhört mycket och kommer in i den nya sammanlagda kommunen med höga driftkostnader för de nya anläggningarna. Östhammar har 2,6 procentenheters högre skatt än Norrtälje i söder och 1 procents högre skatt än sin samarbetskommun i väster, Tierp. Blir fortsättningen kostsam är utrymmet för ytterligare skattehöjningar mycket begränsat. Skatten är således hög i en kommun i ett lite dåligt kommunika tionsläge med en underliggande befolkningsvikt. Befolkningsminskningen den senaste tioårsperioden är 3,2 procent. Ur de aspekterna borde ledningen i Östhammar hålla i ekonomin så hårt att ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 39

Östhammar ett flerårigt skattesänkningsprogram kunde initieras. I Östhammars läge vore lägst skatt i Uppland en viktig komparativ fördel. Mot den bakgrunden är det starkt att Östhammar nästan klarade godkänd sparnivå 27, men som framgår av diagrammet under finansiell hälsa är trenden vikande. Det hör till bilden att kommunen investerar mycket och tillkommande driftkostnader kan sätta press på sparandet de närmaste åren. Och det kan redan ha skett, vilket fallet i sparnivå kan indikera. Det framgår av KommunDiagnosen från 27 att nyckeltalsbetyget för sparnivå var. Det har förbättrats till i den här analysen. Men om trenden för kommande år består, blir igen betyget och delbetyget för finansiell hälsa B. Vid fallande sparnivå och mitt i en investeringspuckel växer de långa lånen i Östhammar, och som framgår av analysfrågan kommunskuld är inte marginalen stor mellan nettoförpliktelsebeloppet 34 721 kronor per invånare och den lägsta kritiska nivån 35 7 kronor per invånare. Faller sparnivån och långa lån måste upptas över plan för att betala investeringarna finns risken att betyget på nyckel talet förpliktelsebelopp reduceras från till. Då faller också delbetyget A på analysfrågan kommunskuld från A till B. Det kan konstateras att marginalerna för att behålla högsta betyg på analysfrågorna kommunskuld och finansiell hälsa är minimala. Det krävs en fast ekonomistyrning. Mäktar nuvarande svaga majoritet med det? Dessutom är det mycket troligt att konjunkturen viker och det blir kärvare ekonomiska tider. Men en svag majoritet, som har insikten att man är svag på papperet, kan vara stark i praktiken. Och stödet från vänster i ekonomiska frågor kan vara starkt vem vill ta över en kommun med svaga finanser? Vad berättar analysfrågan finansiella risker? Det finns historiskt en period av näringslivssvikt som i så många kommuner i Berg slagen. Kristinehamn är ett intressant jämförelseobjekt. De två kommunerna är ungefär lika stora, ytterpooler i Bergslagen, med delvis samma typ av industri. Men man skiljer sig åt på två belysande områden. Vid finans- och fastighetskrisen med den efterföljande statsfinansiella krisen i början av 199-talet föll Kristinehamn igenom mycket när man ser till fallet i förvärvsfrekvens, 17 procent, medan Östhammar tappade 12 procent, samma nedgång som för riket. Handelsstaden Kristinehamn med sitt välintegrerade transportläge led av att ha få stora arbetsgivare, medan Östhammar med sitt mer differentierade näringsliv och många fler arbetsställen per tusen invånare klarade sig klart bättre. Jämfört Kristinehamn är Östhammars transportläge närmast uselt. Men det förefaller som om många små företag, företagar tradition och förmåga att dra till sig yrkes kunnig arbetskraft är en av görande faktor. Till skillnad från Kristinehamn har förvärvsfrekvensen i Östhammar utvecklats mycket bättre än för riket och man har i Östhammar betyget på nyckeltalet sysselsättning. Det kan vara så att Östhammar, trots dåliga förbindelser, har ett bättre pendlingsläge än Kristinehamn. Även det kan ha varit en fördel för Östhammar under krisåren i början av 199-talet, men frågan är om ett halvdåligt pendlingsläge är långsiktigt hållbart. Även Östhammar har en historisk period med många tomma lägenheter och har anpassat beståndet något. År 1996 stod nästan 18 procent av beståndet tomma för att 23 vara mindre än 1 procent. Nu är nästan 4 procent tomma och så är det i många kommuner i landsbygden. Det är motsägelsefullt när det gäller de finansiella möjligheterna. Omräknat i möjlig skattesänkning motsvarar överkostnaderna bara 3,4 procent jämfört mer normala 3 procent. Men personalandelen är stor, och det ger en lägsta kritisk nivå för avtalspensioner som är,5 procent högre än normalt. Det finns så mycket som 15 anställda per tusen invånare och en övertalighet på 467 personer. Pensionsskulden är låg eller på 2 kronor per invånare. Förmodligen finns mer överkostnader än vad som indikeras av vårt nyckeltal kostnadspress. Efter sommaren 27 genomfördes en rating med KommunDiagnos. Syftet var att varje år meritera sig för en finansiell elitlicens och visa väljarna att man är lika duktig att sköta ekonomin den här mandatperioden som socialdemokraterna var förra mandatperioden. Man meriterade sig för en sådan under mandatperiodens första år. Det ska bli spännande att se hur det går. Man kan inte vinna ett val på god ekonomi men garanterat förlora det genom att ha dålig ekonomi. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Kommunen har nu bevisligen genom den finansiella elitlicensen den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar (sett över längre perioder) med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat se till att fastighetsägarna får en trygg värdetillväxt och har likvida tillgångar Målet att meritera sig för en finansiell elitlicens varje år i mandatperioden bör ligga fast. Det är ett (enda) långsiktigt och ett (enda) årligt kortsiktigt operationellt mål som alla poli tiker och kommunanställda har att uppfylla. Tappa inte den långa sikten (uppdraget att vinna nästa val) när majoritetsläget är sådant att de dagliga bestyren att samla majoriteter i olika frågor gör ledningen och styrningen kortsiktig. Tvinga er att höja blicken genom att igen meritera er för en finansiell elitlicens under sommaren. 4 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Östhammar Ni kan inte vinna ett val på välskött ekonomi men ni kan förlora det på blotta misstanken att ekonomin är misskött. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå, dvs årligen meriterar sig för en finansiell elitlicens. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Tänk på att så länge kommunen har en finansiell elitlicens finns pengar till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten. Det är din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en hög skatt till en för närvarande bevisligen mycket finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksam heterna. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras. Att de goda ekonomiska förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen även i framtiden har en finansiell elitlicens. Välj och stöd politiker som har det målet eftersom det är din trygghet att det varje år kan bli lite bättre i Östhammar. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens mycket goda finanser vore mer allmänt kända, till exempel att man har en finansiell elitlicens. Om de senare årens mer stabila befolkningsutveckling skulle fortsätta förbättras efterfrågetrycket på bostäder och det ökar takten i värdetillväxten. Det gör även skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Har Östhammar komparativa fördelar för ditt företag, kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Östhammar. Överväger du lokaliseringar i Uppsala- och Gävleområdena är Östhammar en av jämförelsekommunerna. Du kontrollerar om Östhammars ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom innehavet av den finansiella elitlicensen. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Östhammar finns det några lika bra men också sämre kommuner i omgivningarna. Vet du var du ska investera? Normalt vet man vad man ska investera i, låt oss säga en fastighet. Inte lika ofta ställer man sig frågan var man ska investera, dvs spelar det någon roll i vilken kommun man köper den fasta egendomen? Att veta det gör faktiskt stor skillnad, bara på några år, för det har betydelse i vilken av Sveriges 29 kommuner man positionerar sig. Fastighetsinvestering Placeringsföretag berättar om aktier, fonder, fastigheter, shipping och privat equity. Placeringsföretagen köper en fastighet i en kommun och knyter samtidigt ett hyresavtal som ger 5 1 procents avkastning varje år under tio år, och menar att det är en bra avkastning till en hygglig risk. Men märk väl att de bara pratar om denna höga avkastning under dessa tio år. De undviker att nämna skillnaden som kan uppstå mellan fastighetens inköpspris år ett och försäljningspris år tio. Anta att du köper en andel i en fastig hets fond år ett för en miljon. Fonden faller sedan i värde med hälften till år tio. Även om den ger i genomsnitt en avkastning på, låt oss säga, sju procent per år, är inte avkastningen sju procent. Den är avsevärt mindre än det, totalt 2,7 procent. Men vad händer med avkastningen om fonden för dubblar sitt fastighetsvärde på tio år? Jo, den är fortfarande sju procent, per år, även om den i verkligheten är mycket mer än det, totalt 12,7 procent. Det behövs ingen större fantasi för att förstå vad som händer den som köper och belånar en fastighet i en poten tiell finansiell kriskommun. Tänk om du köper i en kommun med fastighetsbubblor? De kunniga vinner Låt oss säga att du har möjlighet att köpa en fastighet i en region bestående av fem kommuner. Varför inte För investerare investera i en fastighet i den finansiellt starkaste av dessa fem, eller åtminstone välja bort den finansiellt svagaste? Säg att det blir en procents skillnad i värdeutvecklingen mellan dem. Den procentens bättre utveckling av värdet på varje 1 investerade kronor över 3 år är 33 45 kronor. För privatpersoner gäller det villor, insatslägenheter och sommarstugor. För företagare är frågan om man ska äga den fastighet där man har verksamheten. För fastighetsbolag som köper, säljer och förvaltar handlar det om att välja rätt kommun. För investerare, liksom för pensionssparare, gäller frågan vad försäljningsvärdet kan vara om något tiotal år. De som vet mest, tjänar mest. Gå in på vår webbplats och klicka på knappen För investerare så får du en snabb lektion hur du använder fundamental analys vid investeringsbeslut. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 41

Bild 1: Fallande skalkostnader Kommunal kostnadspress del 2 Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Vi går mot en försämring av konjunkturen. Det ställer högre krav än vanligt på kommunledningar i allmänhet och kommunekonomer i synnerhet. Hur ska man kunna pressa kostnaderna i lågkonjunktur när det är svårt redan i högkonjunktur? Men det finns metoder för effektiv kommunal kostnadspress. Här presenteras den fjärde metoden strukturekonomi. Den här artikeln är den andra och sista om kommunal kostnadspress. Repetition Kommunexperten 6/28 Det finns i huvudsak fyra metoder för kommunerna att pressa kostnader: substitution, ökad produktivitet, rationaliseringsinvesteringar och strukturekonomi. Substitution är den metod som oftast används för att snabbt få resultat. Principen är enkel man byter ut dyrare produktionsfaktorer mot billigare utan att verksamhetens volym minskar eller kvaliteten försämras. Vid analyser av produktivitet används kvantitativa nyckeltal som beskriver relationer mellan insatser och producerat resultat. Produktivitetsmått blir styrande i verksamheten så snart de används. Missar man syftet så når man inte rätt resultat. Rationaliseringsinvesteringar innebär att man investerar i någon bestående produktionsfaktor. I kommunala sammanhang är det vanligen byggnader, gator, VA-anläggningar men också maskiner, möbler och datorer räknas hit. Om man antar att lokaler är billigare än arbetskraft kan man tänka sig en ombyggnad av ett dagis som gör att hela eller delar av förskollärartjänster kan tas bort. bör göra en befolkningsprognos som omfattar minst fem planeringsår uppdelade i ålderskategorier som överensstämmer med verksamheterna. Används nettoramar i budgetprocessen kan andelsförskjutningarna i demografin mellan olika verksamheter räknas ut för olika år och få ligga till grund för ramjusteringar. Därefter görs en politisk värdering och eventuella omprioriteringar. Fallande skalkostnader Fallande skalkostnader kallas ofta för stordriftsfördelar. De flesta verksamheter har stordriftsfördelar av varierande omfattning. Bild 1 visar vad det handlar om i kommunala verksamheter. Snittkostnaden eller den genomsnittliga kostnaden per konsumentenhet är ofta en viktig beslutsvariabel och den finns på den vertikala axeln. På den horisontella mäts volymen och om sorten inte är konsumentenheter, kan den vara barnomsorgsavdelningar, paralleller i en skola, etc. Det finns en planeringskurva som anger snittkostnaden innan en anläggning är uppförd. Det är den långa sluttande blå kurvan eller det strategiska beslutsunderlaget innan spaden satts i marken. Stora anläggningar är kostnadseffektiva i den grad kurvan sluttar utför. Här är utväxlingen mycket hög, eftersom det är tre gånger högre snittkostnad i en anläggning med en avdelning än i den med sex avdelningar. Så snart en storlek blivit beslutad och anläggningen uppförd blir kapaciteten låst och då gäller en av de små röda kurvorna. Bild 2: Optimering av fallande skalkostnader i anläggningar och växande i resor 3 1 2 Snittkostnad terminal, tkr Planeringskurva terminalstorlek 1 2 3 4 5 6 Volym Avdelningar Snittkostnad resor, tkr Planeringskurva resekostnader Strukturekonomi Strukturekonomi är ett stort fält där bland annat demografi, skalkostnader, transportkostnader och ortsstruktur ingår. Oberoende om man vill ändra resursfördelningen mellan olika verksamheter måste man ta hänsyn till demografiska förändringar. Man Bild 1: Fallande skalkostnader i anläggningar av olika storlek 3 1 Snittkostnad, tkr Planeringskurva Byggd anläggning 1 2 3 4 5 6 Volym Avdelningar 5 3 1 1 2 3 4 5 6 Volym Avdelningar Optimerad snittkostnad, tkr Optimerad snittkostnadskurva 1 2 3 4 5 6 Volym Avdelningar 42 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunal kostnadspress del 2 Transportkostnader Stora anläggningar kräver stora befolkningsunderlag. Det är givet att om befolkningstätheten är låg, kräver en stor anläggning ett stort upptagningsområde och då kommer transportkostnader in i bilden. Det klassiska exemplet är stora centrala skolor i kommuner, där landstinget och staten traditionellt ansvarat för kommunikationerna och tagit resekostnaderna. Men om samma huvudman uppför en anläggning och dessutom bär kostnaderna för brukarnas transporter blir beslutsläget mer komplicerat. På bild 1 fattas därför en blå kurva med spegelvänt utseende som anger transportkostnaderna, den finns däremot på bild 2. Skalkostnadskurvan för transporter är låg vid en (1) avdelning och växer därefter ju fler avdelningar som kommer till. Transporter har stordriftsnackdelar i det sammanhanget. Beslutsfattandet behandlar ett terminal- och transportproblem och avvägningen här kallas ekonomisk optimering av olika skalkostnader. Finns befolkningsunderlag över ett större område motsvarande sex avdelningar, behöver inte en central anläggning med sex avdelningar vara den mest kostnadsoptimala anläggningen om transportkostnaderna vägs in. Det kan mycket väl visa sig vara två anläggningar med tre avdelningar placerade harmoniskt i upptagningsområdet. Ortsstruktur Även ortsstruktur är en strategisk fråga för ledningen i kommunen, för det gäller också livsstilar och profilering av kommunen. Man behöver inte se ortsstrukturen som en opåverkbar faktor. Den kan långsiktigt styras genom fysisk planering och var man bygger bostäder, val av upplåtelseformer, etc. Det är lättare att utveckla ortsstrukturen i en kommun med växande befolkning, men även i kommuner med utflyttning bör man planera för successiva anpassningar av kapaciteterna i de kommunala anläggningarna. Det tar lång tid att nå effekt, men skalkostnadshänsyn ger stor utdelning. Vid god befolkningstillväxt kan exempelvis servicen upprätthållas i alla orter i samtliga strukturer på bild 3. Det sker genom en jämn fördelning av befolkningstillväxten, om man inte önskar annat. Det tar ett antal årtionden om man vill av exempelvis skalkostnadsskäl omvandla kommunen från en decentraliserad till en centraliserad stjärna men det går. Variationer på temat fyra orter i rutnät är mycket vanlig och även här Bild 3: Tre vanliga ortsstrukturer Decentraliserad stjärnstruktur Orter i rutnät Centraliserad stjärnstruktur kan man fundera på förändringar i ortsstruktur exempelvis mot specialisering i olika livsstilar för varje ort och en varumärkesmässig profilering av kommunen. Uppfattningen att alla orter ska behandlas rättvist, dvs vara lika utrustade, bör kontrasteras mot långsiktiga service- och kostnadskonsekvenser. För att få lägre kostnader genom strukturekonomiska åtgärder krävs en samordning av kommunens ekonomiska och fysiska planering. Det kräver en långsiktighet i planeringen som var vanlig i kommunerna 1965 1975 under miljonprogrammet (när Sverige byggde en miljon lägenheter på tio år), men som knappast är möjlig idag med statens långtgående centralstyrning av kommunerna och kortsiktiga politik. Exempel på strukturekonomi (3/7-regeln) finns i analysartikeln för Båstad i Kommunexperten nr 6/28. Slutsats Det är inom kostnadspress oftare än avgiftshöjning som de stora möjligheterna vanligtvis finns för kommunerna. Bland de kommuner som analyseras i det här numret kan nämnas att Kristinehamn kalkylmässigt kan pressa sina kostnader med 12 miljoner kronor, något som motsvarar sänkt skatt på cirka 3,41 procent. Notera att det inte ska tas som en rekommendation. Det är det kalkylerade, möjliga utrymmet kommunen har att pressa sina kostnader. Det är analysfrågan Finansiella möjligheter som anger en kommuns potential att pressa kostnader hur ser det ut i din kommun? Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 43

Dals-Ed Dals-Ed redan idag i bättre händer Dals-Ed är en skuldtyngd kommun. En del av lånen har gått till löpande drift, dvs konsumtionslån. Annars har man investerat mycket och investeringarna har ibland varit tre gånger så stora som sparandet. Så att man har D på analysfrågan Kommunskuld är därför inte förvånande, och det årliga lånebehovet är cirka 3,5 procent. Man har toppbetyg i analysfrågan Finansiella möjligheter och Dals-Ed har stor potential både när det gäller kostnadspress och avgiftshöjningar. Men det bestående intrycket blir tyvärr att man unnat sig mycket och därigenom förberett en stor ryggsäck med skulder åt kommande generationer. Mediabild och bakgrund På kommunens webbplats möts man av devisen En pärla bland 4 sjöar! Det förstärks sedan av möjligheternas kommun, vildmarkens kommun, näringslivets kommun och framför allt människornas kommun. Stämmer det? Ja, nära till naturen är det verkligen. Och man är en företagsam kommun: Det finns 178 arbetsställen per tusen invånare och bara 21 kommuner har fler. Skulle vart och ett av de arbetsställena anställa en person till, skulle det innebära att cirka 9 till fick arbete Media berättar om olika satsningar att lösa bostadsbristen i kommunen. Bland annat har man anordnat en bostadsbyggarkväll i mitten på juni, som när det här skrivs ännu inte ägt rum. Det kan verka lite märkligt att det anses vara brist på bostäder i Dals-Ed eftersom folk flyttar från kommunen den senaste tio åren har befolkningsminskningen varit nästan 6 procent och att det historiskt funnits perioder med tomma lägenheter. Den farliga kombinationen befolkningssvikt och tomma lägenheter är och har varit ett ständigt hot i Dals- Ed. Men Dals-Ed är långt ifrån en kriskommun. Man kan kalla den misskött på grund av den höga belåningen och det låga sparandet, men man har möjlighet att med egen kraft rätta till problemen. Inte minst finns det potential inom Finansiella möjligheter. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Dals-Ed har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda Faktaruta Dals-Ed Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: 4 835 (27) Kommuntyp: Glesbygdskommuner Kommunalskatt: 23,64 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 7 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 29 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej A B C D Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens 44 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Dals-Ed kommunen för kända framtida åtaganden. För Dals-Ed ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 77 7 kronor per invånare. Det är över medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Dals-Ed ligger på plats 243 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Dals-Eds fall ger en försiktig värdering av Edshus AB något över 25 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 52 kronor per invånare och hamnar över två kritiska nivåer som indikerar konsumtionslån. Sedan 199-talet finns långa perioder med för låga sparnivåer. Eftersom invånarna i Dals-Ed har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt, vilket ger en extra belastning och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Dals-Ed kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 77 774 Vissa tillgångar värderade -25 233 Nettoförpliktelse belopp 52 541 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Dals-Eds amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 26 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över tredje kritiska nivån 2 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Dals-Ed delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 26 är sparnivån 5 procent av de totala intäkterna och ligger på nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 2,7 procent. 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 243 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får man betyget. Den delen ligger strax under 4 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån är passerad vid 25 procent av de totala intäkterna. Trenden är svagt stigande. På skuldbalansgraden får man betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden är 56 procent av tillgångarna och trenden är stigande. Den första kritiska nivån på 6 procent kan snart överskridas. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna är större än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Dals-Ed under den senaste nio årsperioden 2,65 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,18 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 3,53 procent och skulderna har ökat under åren. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget C. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Det finns en viss indikation om risk och Dals-Ed får därför delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är inves Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 45

Dals-Ed teringarna i genomsnitt strax under 6 procent av de totala intäkterna och över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som minskar med mer än 5 procents under en tioårsperiod. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 5,8 procent. Det finns således en tendens till risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft visar att den kommunala beskattningsbara Finansiell hälsa inkomsten ligger under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 8 till 81 procent får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får man betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1989 mellan 5 och 8 procent. Åldersstrukturen markerar en klar tendens till ålderssnedhet. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabbast takt. Det föreligger även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldrarna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Dals-Ed en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. Det föreligger dock en konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Dals-Ed får på bostadsöverskott betyget ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,9 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 15 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 24 2 16 12 8 4 1998 Bostadsöverskott 1992 1993 1999 2 21 1994 1995 1996 1997 1998 22 23 24 25 1999 2 21 22 23 24 25 26 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 46 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. 26 27 28 27

Dals-Ed eftersom det inte längre finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på drygt 23 kronor per invånare, vilket är över den första kritiska nivån på 15 men under den andra på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Dals-Eds skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Färgelanda) år 26. Eftersom Dals- Ed har en högre skattesats 26 med 2,1 procent finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. Skatten höjdes 22 med,5 procent och 24 med 1 procent och sänktes 28 med,15 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handi kappomsorg, förskola och Möjligheter Mkr 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Dalsed potential 51,4 Mkr barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 3 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldreoch handikappomsorg. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 51 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Dals-Ed på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 15 miljoner kronor inom äldreomsorg och med 1 miljoner vardera inom grundskola och det som det som kallas infrastruktur och skydd. Man kan också pressa kostnaderna med cirka 5 miljoner vardera inom förskola 5 år och social omsorg, med 3 miljoner vardera inom kultur och fritid. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 7 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 51 miljoner en sänkt skatt på cirka 7,4 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 121 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till före tags andel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 193 anställda. Dals-Ed får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjlig heter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Dals-Ed (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det inte alltid funnits majoritetsblock. Nu indikeras även en belastning för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många som 121 anställda per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och Dals-Ed får på nyckeltalet avgiftspolitik betyget. Dals-Ed det speciella Dals-Ed är skuldtyngd och det är fråga om konsumtionslån. Sedan 1993 och fram till 24 har dagens generation de flesta åren lånat till delar av sina driftkostnader. I den mån man under de åren har reinvesterat blev det lån. Och i den mån man har nyinvesterat blev det också lånefinansierat, och investerat har man gjort. Den tioårsperiod som inleddes 1993 investerades alla år över 13 procent av intäkterna mot normala cirka 3 procent i en kommun som också på den tiden förlorade invånare. Dessutom var det negativa sparnivåer under åren 1993 1995. Faktiskt låg investeringarna på tre gånger sparandet under hela tioårsperioden med för låga sparnivåer. Kommunen drog på sig en stor låne Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 47

Dals-Ed skuld. Invånarna i Dals-Ed har unnat sig mycket och packat en stor ryggsäck med skulder åt kommande generationer. I ekonomiska termer kan man inte säga att de äldre i Dals-Eds kommun har omhuldat sina barn med någon större kärlek. Den är nästan ekonomisk obeboelig för framtida generationer och de flyttar också. Slutsatserna bygger på fakta. Som framgår av diagrammet under analys frågan kommunskuld är brutto förpliktelsebeloppet högt, över 77 kronor per invånare, och i förmögenhet som går att värdera finns i stort sett bara kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Företaget går med vinst och en försiktig avkastningsvärdering ger ett positivt värde som tillsammans med borgen till Edshus AB kvittar fram ett nettoförpliktelsebelopp på 52 kronor per invånare. Det finns konsumtionslån och det framgår också av redovisningen ovan. Om konsumtionslånens andel av hela kommunskulden kan anses vara skillnaden till lägsta kritiska nivå 35 7 kronor per invånare (52 35 7) är de 8 miljoner kronor. Säg att dagens generation har så ömt samvete att man vill betala av LedningsförmågA den skuld som man byggt under tio år genom extra amorteringar varje år i 2 år blir det 4 miljoner per år. Dals- Ed liknar Jokkmokk i det avseendet, som analyserades i Kommunexperten 1/28. I Jokkmokk beslutade politikerna omedelbart att dagens generation genom extra amorteringar skulle stå för sin del av kommunskulden. Varför formligen kollapsade sparnivån 1993 för att vara för låg i tio år? Varför investerades det så mycket att kommunen nu borde vara mer än färdiginvesterad för lång tid framöver? Var det ingen som reagerade på den snabba uppbyggnaden av skulder? Politiker är som beslutsfattare sällan bättre än de beslutsunderlag de förses med. Berättade inte kommunens ekonomer för politikerna hur det var, eller förstod inte ekonomerna hur det stod till? Det senare är mindre sannolikt när det även finns en kommunrevision som borde ha agerat. Eller fick politikerna all behövlig information, men valde att inte tillmäta den betydelse? Den snällaste hypotesen är allmän omedvetenhet om läget. Investeringarna i genomsnitt för de senaste tre åren ligger över 6 procent av totala intäkter. Jämfört med en något lägre sparnivå finns inga pengar över för att amortera extra på den höga låneskulden. Även revisorerna (Komrev) tiger. Vem har ansvar? Förstår man inte eller väljer alla att titta bort? Och varför investeras det så kopiöst i en kommun som borde vara färdiginvesterad för många år in i framtiden? Det finns i kommunen långa lån på mer än 1 miljoner kronor. De borde således amorteras ned med 8 miljoner för att på analysfrågan kommunskuld nå delbetyget A. Analysmodellen föreslår som schablon alltid 2 år, och då är frågan om kommunen mäktar med att ta fram de 4 miljoner kronor årligen som då behövs. Det går tull och med att räkna hem en amorteringstakt på under tio år. Till att börja är de finansiella möjligheterna goda. Nyckeltalet kostnads press indikerar överkostnader motsvarande en skattesänkning på cirka 7,4 procent. Om 3 procent anses som normala överkostnader finns 4,4 skatteprocent kvar och det är cirka 32 miljoner kronor. Om 3 miljoner i avgiftspotential tillfogas förfogar lokalpolitikerna i Dals-Ed över ett handlingsutrymme på 35 miljoner kronor. Nu kompliceras det av att större delen av potentialen är personal. Det ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 48 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Dals-Ed finns en övertalighet på 19 personer, eftersom kommunen har 121 anställda per tusen invånare mot kalkylmässigt behövliga 82. Det bekräftas av att personalandelen av verksamhetens kostnader är höga 66 procent och därmed blir lägsta kritiska nivån för avtalspensioner för nyckeltalet sparnivå,5 procent högre än normalt eller 2,5 procent. Det framgår av diagrammet under analys frågan finansiell hälsa. Kanske är det så att ekonomerna genom åren berättat hur det ekonomiska läget är, men politikerna har inte vågat göra något i jämviktskommunen Dals-Ed för att inte stöta sig med personalen? Alla vet att Dals-Ed ger sysselsättning till en stor övertalighet anställda som har kommunen som födkrok och därför tittar alla bort. Men ungdomen då? Kommunen blir inte bara obeboelig för dem utan även för alla kommunanställda pensionärer i framtiden finns inte ens självbevarelsedrift? Kommunen går framtiden till mötes med mycket hög skatt. Och trots att verksamheterna badade i pengar och personal höjdes skatten 1,5 procent sammantaget i två skattehöjningar 22 och 24. Två skattehöjningar som inte förbättrar sparandet ett dugg de två åren, vilket framgår av diagrammet under finansiell hälsa. Men 22 ökade antalet anställda per tusen invånare från 115,7 till 121,3 och 24 124,8 till 126,5. Förmodligen var det meningen att sparnivåerna skulle förbättras, men kommunen hade inte en så fast ekonomistyrning att det var möjligt. Det måste ha hänt något 25 när sparnivån ökade från 1,15 procent av de totala intäkterna upp till 5,5 procent. Får man förmoda att poli tikerna började använda de verktyg som normalt finns i en kommunal verktygslåda för styrning av ekonomin. Det året minskade antalet anställda per tusen invånare med 3,5 personer. Och det som bör ge lokalpolitikerna i Dals-Ed råg i ryggen är att sparnivån ligger kvar på den höga nivån. Men varför tryckte man samtidigt på stora investeringsknappen 25? Kan man nu börja prioritera i den löpande verksamheten skulle man väl kunna göra det i investeringsverksamheten också? Det räcker faktiskt för att Dals-Ed ska tillfriskna snabbt att man binder sig för en årlig investeringsram på 2,5 procent av de totala intäkterna och bemödar sig om att sparnivån ligger kvar på minst 5 procent. Det skulle ge en årlig kapitalbildning på 2,5 procent per år, vilket motsvarar över 7 miljoner i extra amorteringsförmåga per år. Nu fanns det en marginal mellan sparnivån 27 på cirka 6 procent av de totala intäkterna och investeringarna som låg på cirka 5 procent, och 1 procent är 2,9 miljoner kronor. Det leder till att kommunen köper en statsskuldsväxel på just 2,9 miljoner kronor som avsättning för pensionsmedel. Vad ger den i ränta? Är det mer än vad kommunens långa lån kostar i ränta? Och skulle det vara lönsammare med statsskuldsväxlar så betänk att det är säkrare att lösa lån. En lägre skuld för framtida generationer kan ingen beröva kommunen, medan det även finns en risk i statspapper även om den är försvinnande liten. Den har naturligtvis retorisk kraft, vilket framgår av kommunalrådets kommentar i årsredovisningen för 27. Men den politik som behöver föras i Dals-Ed kräver en ännu större retorisk kraft i argumenten. Och argumenten finns i den här analysen. Vad är Dals-Eds styrka? I kommunen finns många företag. Det finns 178 arbetsställen per tusen invånare Bara 21 kommuner har fler. Om var och en av dem anställer en person till, efterfrågas 86 personer och då räcker inte kommunens övertalighet långt. Det är effektivt med lokal näringspolitik men tyvärr inte ekonomiskt lönsamt som påpekats i analyser för andra kommuner, se Strömstad i 2/28 och Sorsele i 5/28. Delbetygen är D på kommunskuld, C på finansiell hälsa, B på finansiella risker och A på finansiella möjligheter. Det torde ta minst 7 1 år att meritera sig för A på kommunskuld med de goda potentialer som finns. Med en sparnivå 28 över 5 procent av intäkterna blir delbetyget på finansiell hälsa B och med bibehållen nivå även 29 blir det A. Men varför sätts bara B på finansiella risker? Historiskt finns perioder med tomma lägenheter och en nyligen gjord anpassning av hyres beståndet ger betyget på nyckel talet bostadsöverskott. Kombinationen befolkningssvikt och tomma lägenheter är ett ständigt hot i Dals-Ed. Men hanterar ledningen det skickligt i framtiden så bostadsmarknaden förblir balanserad bedöms risken som avklingande och delbetyget ska vara A. Dals-Ed är långt ifrån en kriskommun. Förmodligen är den en under lång tid misskött kommun i brist på bra ekonomiska underlag för ledning och styrning. Den kan vara en A- kommun och i den finansiella eliten om 7 till 1 år. Sätt det långsiktiga målet och kör så det dammar Rekommendationer Kommunledningen: Beslutsfattare är enligt beslutsteorin rationella i förhållande till sina beslutsunderlag. Låt fristående externa kommunanalytiker presentera en analys för Dals-Ed, så får ni reda på hur en komplett analys kan se ut och vad ni kan kräva som goda beslutsunderlag i framtiden. Det är uppenbart av de tre senaste årens ekonomiska underlag att ni fått ordning på ekonomistyrningen. Sätt långsiktiga mål och för en uthållig ekonomisk politik så finns Dals-Ed i den ekonomiska eliten inom 7 1 år. Beträffande kommunens komparativa fördelar borde följande tre åtgärder vara mest angelägna: Inled ett långsiktigt skattesänkningsprogram med minst,1 kronor per år för att öka kommunens attraktivitet. Kalkylmässigt finns möjligheterna till större årliga sänkningar Undersök möjligheterna att starta ett bemanningsföretag tillsammans med näringslivet i syfte att bättre Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 49

Dals-Ed hantera företagsriskerna i arbetsrätten. Det skulle öka möjligheterna för samhällsbyggargenerationen att slippa flytta från Dals-Ed. Det skulle även hjälpa kommunen att anpassa sin personal vid effektivisering av verksamheterna. Avveckla tomma lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Edshus AB visar vinst. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Värdetillväxt i det lokala bostadsbeståndet är attraktiva egenskaper. Anställda i kommunen: Se inte kommunen som en födkrok. Det är dit ni går för att utföra ett professionellt arbete. Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Kommunen har sämsta finansiella betyg, men är ingen kriskommun. Det ligger i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Fundera på hur sannolikt det är att kommunen får extern hjälp för att i framtiden kunna betala ut dina avtalspensioner. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med hög skatt, med lite mer än normala överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Om goda och uthålliga finanser etableras, kan kommunen klara av samma höga servicenivå i framtiden. Säkerställ det genom att bevaka att de lokala politikerna förbättrar ekonomin varje år. Det har de finansiella möjligheter att göra. Välj därför och stöd politiker som håller hårt i pengarna eftersom det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Dals-Ed. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A- nivå i stället för att vara en misskött kommun med det indikativa betyget D. Skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter ger också högre fastighetsvärdenr. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen etablerar goda och uthålliga finanser så fort som möjligt. Då förblir villan en likvid tillgång. Underskatta inte små skillnader i utvecklingen av värdet. En skillnad på 1 procents tillväxt per år i 3 år räknat på varje 1 kronor i värde är minst 33 45 kronor. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare, som ser komparativa fördelar i Dals-Ed kan det indikativa finansiella betyget D vare en negativ signal och bör i viss mån så vara, men kommunen är långt ifrån någon finansiell kriskommun. Det finns finansiella möjligheter att inom 7 1 år nå A-status. Har Dals-Ed komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du tryggt bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Dals-Ed har kommunerna i omgivningarna något starkare finanser och en av dem har högsta betyg. Aktuellt från kommunerna Kraftig expansion hos Sykes Mellan 13 och 15 nya jobb kan det bli på tekniksupportföretaget Sykes anläggning i Ed. Förutsättningen är nya bostäder. Sen i höstas har vi anställt ett hundratal och har nu cirka 27 anställda i Ed, säger Robert Kalin, företagets Norden-chef. Det är rekord för företagets anläggning i Ed och fler jobb kan det bli. Upp till cirka 4 tror Kalin. Inom ett år kan vi ha omkring hundra fler. Men vi ger inga löften, det hänger på kunderna och på vår kvalitet. Enligt Kalin är bristen på bostäder ett problem för expansionen. Som NWT berättat tidigare är villavagnar en tankegång hos kommunledningen för att kvickt fixa en akut bostadsbrist. Jag har fått löften av kommunalrådet och kommunchefen att det ska lösa sig och jag tror på det, säger Kalin. Just nu pendlar en tredjedel av de anställda från andra håll till jobbet på Sykes. De anställda arbetar med data support och kundtjänst eller med tjänster inom reseindustrin som flygoch hotellbokningar. Källa: www.nwt.se Åre, forts Forts från sid 19 kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör i viss mån så vara, men kommunen är långt ifrån någon finansiell kriskommun. Det finns finansiella möjligheter att på längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld i framtiden kan bli en belastning för ägare av fast egendom om det blir sämre tider. Har Åre komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Åre har kommunerna i omgivingen något starkare finanser och en av dem har högsta betyg. 5 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kiruna Kiruna rörigt men ansvarsfullt Kiruna har högsta betyg på både Finansiell hälsa och Finansiella möjligheter, man har ett högt sparande som gör att man kan investera och amortera långa lån. Sparandet ligger faktiskt trendmässigt över hushållningskravets nivå. Men amorteringar behövs: Kiruna har bara C på analysfrågan Kommunskuld. De problem som Kiruna har delar man med många kommuner i den här landsändan folk flyttar. Under den senaste tioårsperioden är befolkningsminskningen cirka 8,5 procent. Dessutom är Kiruna en konjunkturkänslig kommun, vilket inte minst nyckeltalet sysselsättning visar där förvärvsfrekvensen pendlat 17 procent mellan sina max- och minvärden efter 199. Mediabild och bakgrund Det var först 19 som orten fick namnet Kiruna. Det anses komma av nordsamiskans giron som betyder fjällripa. Gruvnäringen har givetvis format Kiruna och de två stora bergen Kiirunavaara och Luossavaara är rika på järnmalm. Det var först i och med järnvägen som brytningen kom igång på allvar eftersom området var så otillgängligt att malmen fick transporteras med rensläde. Mycket av det som står i media handlar givetvis om Det Nya Kiruna. En stor del av den nuvarande bebyggelsen måste nämligen rivas eftersom den malmkropp som LKAB vill åt ligger mitt under centrala Kiruna. Det betyder att en helt ny stad måste byggas, något som givetvis får effekter på den kommunala ekonomin. Men sköter man det skickligt från kommunledningens sida finns stora möjligheter att ha en färdigbyggd och nästan skuldfri kommun när det hela är klart. Media berättar också om LKABs största investering någonsin man har satsat sju miljarder kronor på ett nytt pelletsverk som man räknar med kommer att producera fem ton pellets per år, dvs årligen totalt 28 miljoner ton pellets. Det innebär också ett nytt kapitel i Kirunas malmhistoria, för i och med att det nya verket tas i drift upphör leveranserna av råmalm från Kiruna. Istället levererar LKAB enbart i pelletsform från gruvan. Förutom malm är Kiruna också känt för den stridbare politikern Lars Törnman. Han leder det stora Kirunapartiet och sköter ekonomin i kommunen med den äran, åtminstone när det gäller höga sparnivåer. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Kiruna har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Kiruna ligger bruttoförpliktelsebeloppet strax under 83 kronor Faktaruta Kiruna Betyg: C (indikativt 28) Befolkning: 23 122 (27) Geografi/karta/ Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 till 25 invånare Kommunalskatt: 22,83 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 38 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 31 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 13 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 51

Kiruna per invånare. Det är en över medeltalet, men långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Kiruna ligger på plats 259 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Kirunas fall ger en försiktig värdering cirka 42 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 41 kronor. Det är över de 35 7 kronor som är den första kritiska nivån för indikation på konsumtionslån. Eftersom invånarna i Kiruna har låga inkomster och små förmögenheter är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning och därför får Kiruna på nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Kirunas amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 1 år för de senaste fem bokslutsåren och med marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kiruna kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 82 842 Vissa tillgångar värderade -42 137 Nettoförpliktelse belopp 4 75 om sparandet används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att större delen av skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Kiruna delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 259 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 26 är sparnivån 6,1 procent av de totala intäkterna och ligger över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 5,8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Kiruna högsta betyg. Den delen ligger på 6 procent av intäkterna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån passeras först vid 25 procent av totala intäkter. På skuldbalansgraden får man betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med få långa och korta skulder är skuldbalansgraden just över 21 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger nästan tre gånger så högt på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar just passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Kiruna under den senaste nioårsperioden 5,31 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,68 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,63 procent, dvs man har utrymme att amortera långa lån. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Här indikeras en tendens till risk, främst i nyckeltalet befolkning, och Kiruna får delbetyg B på Finansiella risker. 52 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kiruna Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4 procent av de totala intäkterna och över normen på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med en stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som minskar med mer än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 8,5 procent. Det finns således en tendens att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Finansiell hälsa Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är över rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får man betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Åldersstrukturen är dock bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Kiruna en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Man uppvisar dock en klar konjunkturkänslighet. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Kiruna får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har bor ANAlysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 13,1 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 1,, -1, Befolkningsökning Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. -2, % 2 16 12 8 4 21 22 23 24 25 26 27 Kiruna kommun Länet Riket Bostadsöverskott 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 53 27 28

Kiruna gen och förmedlade lån på närmare 38 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Kiruna potential 27, Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Kirunas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Gällivare) år 26. Eftersom Kiruna har högre skattesats 26 med,5 procent finns ingen marginal. Betyget blir därför på skattehöjning. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 3 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom äldreoch handi kappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. Cirka 15 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det finns också viss avgiftspotential inom kommunens affärsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 25 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Kiruna på kostnadspress ska få. Man kan pressa kostnaderna med cirka 9 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 3 miljoner inom förskola ( 5 år) och med 25 miljoner inom det som kallas infrastruktur och skydd. Man kan även pressa kostnaderna med cirka 2 miljoner inom grundskola, med 15 miljoner vardera inom kultur och fritidsverksamheter och med cirka 5 miljoner vardera inom social omsorg och förskola (6 år). Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 38 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 25 miljoner en sänkt skatt på cirka 5,45 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 1 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet för handikappade borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då är övertaligheten cirka 423 personer. Kiruna får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Kiruna (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det i genomsnitt inte funnits stabila underlag för majoritetsblock. Nu indikeras även en belastning för vågmästarläge. Sedan många år finns det stora Kirunapartiet under ledning av Lars Törnman. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många anställda som 1 per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Det finns också en belastning för antalet partier i fullmäktige, vilket kan orsaka fördröjningar i ärendehanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Kiruna det speciella Det är mycket som är speciellt med Kiruna. Det är exempelvis farligt att komma dit med fördomar. Svensk Kommunrating var där 1999 och råkade säga att det var naturligt att Kiruna hade så höga överkostnader i äldreomsorgen när man låg i glesbygden. Kommentaren var att all kommunal service fanns i Kiruna och utanför Kiruna bodde folk i hus och kåtor. I Kiruna fanns allt samlat, och med stordriftsfördelar var det konstigt med stora överkostnader. Stockholm var glesbygd jämfört med Kiruna var deras uppfattning. 54 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kiruna Man kom underfund med att man infört sextimmarsdag med bibehållen lön. Alla var nöjda och lyckliga, och frågan kom hur en ekonom såg på den saken. Ekonomen tyckte att en lönehöjning på 25 procent för 6 timmars arbete kunde väl ingen rimligtvis klaga över. De ansåg sig ta igen kostnaderna genom lägre sjukfrånvaro och den hade minskat radikalt. Hur det faktiskt blev vore intressant att få reda på, men idag arbetas det normal arbetstid igen, 8 timmar. Kiruna har delbetygen A på de två analysfrågorna finansiell hälsa och möjligheter. Det senare innebär att det fortfarande finns överkostnader i verksamheterna, och nyckeltalet kostnadspress indikerar sådana på 2 miljoner kronor. Det motsvarar en skattesänkning på nästan 5,5 procent. Av någon anledning höjdes skatten 23 med,5 procent, men har sänkts därefter i två omgångar, 25 med,1 procent och 26 med,2 procent. Det finns utrymme för ytterligare skattesänkningar om man vill pressa kostnaderna där de är som störst, dvs äldreomsorgen, förskolan och infrastruktur och skydd. Det högsta delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa förtjänar LedningsförmågA Kiruna. Det framgår av de höga staplarna för sparandet. Kiruna är en röd kommun och som framgår av diagrammet under ledningsförmåga hade Socialdemokraterna ensamma makten de fyra mandatperioderna från 1983 till 1994. När Lars Törnman kom in i bilden 1995 skakade det till i ekonomin och sparnivån föll, men det skulle komma att visa sig att Kiparna tog ansvar för ekonomin och sparnivån återställdes snabbt till tidigare höga nivå. Lars Törnman är ett medialt geni och en mycket ansvarskännande politiker. En jämförelse bakåt visar att man utnyttjat överkostnader för att säkra en sparnivå över hushållningskravets nivå. Och nu finns utrymme för skatte sänkningar. Men är det just sådana som står på dagordningen? Delbetyget för analysfrågan kommunskuld är bara C. Analysen föreslår till och med extra amorteringar av sex miljoner per år under 2 år för att nå delbetyget A. Naturligtvis har Kiruna ekonomi att klara det på halva tiden med 12 miljoner kronor per år med potentialer över 2 miljoner kronor. Analysfrågorna kommunskuld och finansiella risker har således inte högsta delbetyg A. Delbetyget för kommunskuld är C och för finansiella risker B. Går vi tillbaka till 23 och en KommunDiagnos (finns i analysarkivet för 23 på www.kommunrating.se) som Kiruna lät göra då, var delbetygen på de frågorna C och D. Det har blivit mycket bättre sedan dess och redan i den analysen var tendensen positiv, men omfattade inte så många år att det tillät uppjusterade betyg. Då tömde en snabb befolkningsminskning det allmännyttiga bostadsföretagets lägenheter. Näringslivet drog inte heller. Det starka gruvarbetarfacket drev upp redan höga löner i en bransch med stora möjligheter att rationalisera verksamheten. Behovet av arbetare minskade snabbare än vad lönerna höjdes. Eftersom övriga näringar inte kunde suga upp folk i arbetsför ålder återstod inget annat än att flytta från Kiruna eller leva på bidrag. Kombinationen befolkningsminskning som tömmer allmän nyttan utgjorde en allvarlig risk som gav delbetyget C, och en till i näringslivssvikt flyttade ner till D år 23. Idag återstår av det bara en inte fullt så snabb årlig befolkningsminskning som renderar delbetyg B. ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 55

Kiruna Frågan är vad som sker i kommande konjunktursvacka? Sviktar näringslivet igen, befolkningsminskningen ökar och det uppstår igen tomma lägenheter i allmännyttan? Vid en analys av högre dignitet och en noggrannare värdering av tillgångarna utanför kärnverksamheten är sannolikheten stor att delbetyget C justeras upp till B. Försiktighetsprincipen gäller här och delbetyget får betraktas som ett starkt C på gränsen till B. Det finns två företag att värdera, Kirunabostäder AB och Tekniska Verken AB. Båda redovisar vinster idag och deras aktiekapital kan med avkastningsvärderingar försiktigtvis ges värden. Det innebär att en sammantagen post motsvarande borgen och förmedlade lån till de företagen på cirka 65 miljoner kronor kan kvitta ner det höga bruttoförpliktelsebeloppet på 82 842 kronor per invånare (26) till ett lägre nettobelopp på 4 75 kronor per invånare. I kvittningen finns också värdet på aktieposterna, ett mindre belopp för Malmfältens Kraft AB (ägt till hälften) och en pensionsavsättning på 4 miljoner kronor. Men nettoförpliktelsebeloppet når inte under lägsta kritiska nivå 35 7 kronor per invånare. Det finns en borgen till bostadsrättsföreningar på 119 miljoner kronor som motsvarar 5 116 kronor per invånare. Om den borgen i dagens läge med en balanserad bostadsmarknad kan avvecklas exempelvis genom att risken i borgen beläggs med riskränta och det därigenom blir fördelaktigare för bostadsrättsföreningen att ta inteckningslån nås en nivå på kommunskulden där delbetyget, om inte A nås, så i varje fall B. Nu kan man tycka att Kiruna egentligen är en B-kommun och att bedömningen ovan är väl hård. Men nyckeltalet sysselsättning indikerar stor konjunkturkänslighet. Förvärvsfrekvensen har pendlat 17 procent mellan sina max- och minvärden efter 199. Men historien behöver inte upprepa sig, och nu ligger igen förvärvsfrekvensen i Kiruna över höga 8 procent. Kiruna har avsatt medel för framtida pensioner, men de beloppen är ännu inte stora. Men varför exponera kassabalanser, om man i stället kan amortera ner den höga kommunskulden för kommande generationer? Nu visar nyckeltalet kapitalbildning att man har amorteringsförmåga, men långa lån amorteras inte och rörelsekapitalet försämras beroende på växande kort upplåning. Om Kiruna lånar för att bygga kassabalanser för framtida pensionsutbetalningar finns det anledning att se över riskerna i ett sådant förfarande. Läs mer om hantering av kommunala pensioner i en serie om fyra artiklar i Kommunexperten 2/28 till 5/28. Kanske ska det mest speciella stå först. Malmkroppen sträcker sig under marken mitt genom centrala staden Kiruna. Mycket ska därför rivas och byggas nytt faktiskt nästan en hel stad. Hur påverkar det en analys som den här? Det är svårt att säga, men en skickligt agerande kommunledning borde när den nya kommunen står färdigbyggd ha en i stort sett skuldfri kommun. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt som tidigare att hålla hårt i ekonomin. Med de fem senaste årens sparnivåer även kommande år har Kiruna den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att driva verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat Se till att de två företagen Kirunabostäder AB och Tekniska Verken AB sköts exemplariskt och visar så stora årliga vinster som motsvarar maximalt tillåtna nivåer för den typen av kommunägda bolag i syfte att hålla deras värderingar höga och därmed åstadkomma en allt lägre nettoskuld för kommunen. Avveckla borgen mot bostadsrättsföreningarna. Anpassa kommunen efter befolkningsutvecklingen så att det inte uppstår lediga kapaciteter som tomma lägenheter och obalanser på bostadsmarknaden. Det blir en intressant och grannlaga uppgift nu när tätorten ska rivas och byggas upp igen på ny plats. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Kiruna har ett något lågt finansiellt betyg beroende på den höga kommunskulden. Det ligger i ditt intresse att kommunen amorterar extra eller hanterar problemet på annat sätt. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt finansiellt indikativt betyg, med en något hög skatt, med överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet även fortsättningsvis. Din trygghet när det gäller att i framtiden få del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med en lägre kommunskuld. Välj och stöd politiker som fortsätter hålla hårt i pengarna, minskar kommunskulden och visar vilja att hantera riskerna i kommunen. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Det är svårt att råda i ett läge där många fastigheter ska flyttas eller rivas och byggas upp igen på ny plats. Men generellt gäller att du ska fortsätta välja ekonomiskt ansvarsfulla politiker eftersom värdet påverkas uppåt av kommunens finansiella styrka och attraktionskraft. Då förblir villan en likvidare tillgång. Forts sid 63 56 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Säter Säter de bästa finanserna i Dalarna Säter är en finansiellt mycket bra kommun. Man har högsta betyg i det mesta och steget är inte långt till en finansiell elitlicens. De tidigare problemen med tomma lägenheter i allmännyttan är i stort sett löst och man är numera en befolkningsmässigt stabil kommun, trots att befolkningen minskat med 4,1 procent den senaste tioårsperioden. Inte minst glädjande är att sysselsättningen uppvisar en långsiktig trend som är betydligt bättre än motsvarande trend för riket. En analysfråga som bör har högsta prioritet för kommunledningen är sparnivån som historiskt varit för låg. Mediabild och bakgrund Säter blev stad 1642 och ligger på en plats som tidigare var en kungsgård. Centrum av staden klassas som en av Sveriges bäst välbevarade trästäder eftersom den aldrig varit utsatt för brand. Man är känd bland annat för Säterdalen som är ett omfattande ravin system bestående av en huvudravin och 35 sidoraviner. Här har också funnits ett myntverk som på 16-talet tillverkade fyrkantiga mynt, så kallade klippingar. Kommunen är mycket yngre. Den bilades så sent som 1971 och är en sammanslagning av Säters stad, Gustafs och St. Skedvi kommuner. Som kommunvapen har man det som från början var stadens vapen och visar, för att citera stadsprivilegierna från 1642, en Karl medh een Hammar eller Slägga i Handen. I media läser man bland annat om att Jernhusen säljer stationshus, bland annat i Säter. Man har gått ut med 3 kronor som prisindikation och stationshus ska säljas under juni månad. Media redovisar också att sysselsättningen ökar i den privata sektorn i Säter enligt en undersökning gjord av Forum för småföretagsforskning (FSF). Ser man historiskt på utvecklingen i Säter har det tidigare inte varit så bra. Sparnivåerna har varit för låga och det förefaller ha varit rörigt i politiken, så dagens goda finanser kan i sämsta fall vara en parentes. Frågan är alltså: Vad vill Säter med Säter? Men framtidens attraktiva Säter kan investeras fram och de medel som behövs för det förfogar kommunen över idag, så goda förutsättningar finns. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 26. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Säter har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande Faktaruta Säter Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: 11 (27) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22,56 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 16 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 53 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 57

Säter generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Säter ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 4 7 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (12 kronor per invånare). Säter ligger på plats 28 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Säters fall ger en försiktig värdering 23 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka då 18 kronor, vilket med god marginal understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Säters amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt cirka 2,5 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under första kritiska nivån KOmmunskuld tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Säter kommun Förpliktelsebelopp Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 4 713 Vissa tillgångar värderade -23 Nettoförpliktelse belopp 17 713 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Säter delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Säter får betyget. År 26 är sparnivån 7,64 procent av de totala intäkterna och ligger över nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på i genomsnitt cirka 15 procent av intäkterna och trenden 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 28 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANAlysfråga i är fallande. Eftersom den första kritiska nivån är så hög som 25 procent av de totala intäkterna, blir betyget för skuldflödesgraden för Säter. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får även här Säter det högsta betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Skuldbalansgraden ligger 26 på 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger dubbelt så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Omsättningstillgångarna är mycket större än korta skulder. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Säter betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Säter under den senaste nioårsperioden 4,67 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,32 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,35 procent. Man har alltså utrymme att amortera långa lån och det har man gjort. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Säter är bättre än så och får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. 58 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Säter Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 3 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Säter bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är normen som tillämpas för kommuner med en befolkning som förändras inom + / 5 procent under den senaste tioårsperioden. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är 4,1 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på Finansiell hälsa sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 88,7 till 91, procent får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning får Säter betyget. Man tappar befolkning långsiktigt, men räknat per tioårsperiod så har minskningen avtagit för varje sådan period de senaste 4 åren. Nu ligger minskningen på 4,1 procent för de senaste tio åren. Åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av en potentiell ålderspuckel i åldersgruppen 45 64 år. Det förekommer även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. ANAlysfråga ii % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sparnivå i procent av totala intäkter 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,3 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANAlysfråga iii % 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 2 16 12 8 4 1998 Bostadsöverskott 1992 1993 1999 2 21 1994 1995 1996 1997 1998 22 23 24 25 1999 2 21 22 23 24 25 26 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 59 26 27 28 27

Säter När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Säter en långsiktig trend som är betydligt bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Säter får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på cirka 11 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 15 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Säters skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Sandviken) år 26. Eftersom Säter har högre skattesats 26 med,91 procent så finns ingen potential. Betyget blir därför på skattehöjning. Säter höjde skatten senaste gången år 23 med,35 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential Möjligheter Mkr 16 14 12 1 8 6 4 2 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Säter potential 55,2 Mkr och man kan höja avgifterna med cirka 15 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritid och kultur. Det indikeras även en avgiftspotential inom kommunens affärsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 55 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Säter på kostnadspress ska få betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 18 miljoner kronor inom äldreomsorg, 12 miljoner inom grundskola och cirka 5 miljoner vardera inom social omsorg, gymnasieskola, fritid och det som det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 16 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 55 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,45 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är personal eftersom det finns 91 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, andelen verksamheter i egen regi och bidrag enligt LSS-systemet för handikappade borde 82 anställda per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Det ger en övertalighet på ANAlysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress cirka 94 personer. Säter får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckel talen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Säter (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det inte alltid funnits majoritetsblock. Nu indikeras även en belastning för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning eftersom så många som 91 anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Säter det speciella Säter är dalamotsvarigheten till de finansiellt starka tillväxtkommunerna Lekeberg intill Örebro och Nykvarn intill Södertälje. Säter är idag en mycket ekonomiskt och finansiellt välskött kommun med högsta indikativa betyg A, en kommun som få har upptäckt en tillväxtkommun. Säter är klassad som pendlingskommun och ligger intill både Borlänge och Falun. Säter är bättre än dem. Smedjebacken, Hedemora och Hofors är heller inga utmanare. Från Säter har man Sandviken och Ludvika på pendlingsavstånd. 6 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Säter LedningsförmågA Av analysens 19 nyckeltal är 14, 3, 1 och 1. Det är starkt. Speciellt som - och -betygen gäller analysfrågan ledningsförmåga. De nyckeltalen antyder att den kan vara något defekt. Men det är ju alltid matchresultatet som gäller och då kan inte ledningsförmågan vara dålig, i varje fall inte i nuläget. Av de 16 nyckeltal som används för att sätta delbetyg i betygsmatrisen är 1 och 1. Övriga 14 är. Nyckeltalet för befolkning är och det har förbättrats eftersom det var för bara fyra år sedan. Ser man tillbaka har mycket folk flyttat från Säter. År 2 bodde det 11 259 personer i Säter och 31 december 27 var man nere i 11. Det förefaller som om utflyttningen tillfälligt hejdats. Men det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen och den potentiella äldregenerationen 45 64 som flyttar in. Och ser man till var överkostnaderna i verksamheterna finns och förmodligen kvaliteterna är det inom äldreomsorgen och grundskolan. Överkostnaderna är däremot låga inom förskolan och kanske den inte uppfattas som så attraktiv av föräldrarna inom samhällsbyggargenerationen 26 44 år. De flyttar ut. Men i analysen räknas bara pengar och om kvaliteterna i verksamheterna förmedlas ingen kunskap. Inom analysfrågan finansiella möjligheter är nyckeltalet för skattehöjning. Och Säter har hög skatt. År 26 är det bara Borlänge och Smedjebacken som har högre av de kommuner som räknas upp i inledningen av det här avsnittet. Lägsta kommungranne detta år är Sandviken med,91 procents lägre skatt. Och Säter har höjt skatten i två omgångar åren 22 och 23 med sammanlagt 1 procent. I ett första steg 22 höjdes skatten,65 procent och i ett andra 23 med,35 procent. Som framgår av diagrammet för sparnivå under finansiell hälsa, lyfte skattehöjningarna sparnivån över den högsta kritiska nivån. Man får dra slutsatsen att man höjde skatten för att konsolidera ekonomin, och man lyckades bra eftersom man kunnat behålla en hög sparnivå. Det är vanligt att man höjer skatten för att konsolidera ekonomin, men att man inte centralt har kraften att hålla emot kraven på ytterligare pengar från verksamheternas företrädare ute i nämnderna. Det har man lyckats med i en kommun med indikerad svag ledningsförmåga. Ser man historiskt på utvecklingen i Säter har det tidigare inte varit så bra. Sparnivåerna har varit för låga och det förefaller ha varit rörigt i politiken. Dagens goda finanser kan vara en parentes. Som framgår av nyckeltalet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa var sparandet klart för lågt åren före skattehöjningarna 22. Och så har det sett ut tidigare tillbaka till 1988. Lite forskning visar att under 197-talet och fram till och med mandatperioden 1992 1994 är kommunen i stort sett centerstyrd. Även 1995 98 med S+V+Mp var sparnivåerna låga, men det investerades mycket. Så kom en ny borgerlig period 1999-22 med mycket låga sparnivåer, höga investeringar och skulduppbyggnad för att avlösas av C+S+Kd 23 6 och konsolidering till A-kommun genom skattehöjningar. Nu innehar S+Fp+Mp+V makten och det prognostiserade utfallet 27 på 4,9 procent av intäkterna för sparandet ställer frågan om Säter åter är på väg ner. Är det just nu man har varit och är lite bra och förtjänar det indikativa betyget A? Är snart medlen från ANAlysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 61

Säter skatte höjningen förlorade i det politiska spelet att komma överens? Under åren 1996 till 22 låg investeringsnivåerna över sparandet och kommunen byggde snabbt upp en låneskuld som nästan tangerade kommunsnittets. Samma år som skatten höjdes första gången 22 drogs investeringarna också ner till dryga 2 procent av de totala intäkterna från nästan 8 procent under 1988 1989. Det var en drastisk anpassning till de ekonomiska realiteterna. Sedan 22 har investeringarna hållits på en för kommunen för låg nivå, cirka 2,5 procent av intäkterna i genomsnitt mot mer normala 5 procent. Det har inneburit att sparandet fyllt på rörelsekapitalet tre gånger snabbare än vad investeringsutgifterna har tömt det alla åren efter 22. Den långa låneskulden har nästan halverats från cirka 1 miljoner kronor 22 till 6 miljoner 26. Med den amorteringstakten kan Säter ha amorterat alla långa lån före 21 och det är möjligt att använda amorteringsutrymmet av sparandet att lyfta upp investeringarna till normal aktivitetsnivå igen. Om politikerna i Säter förmår hålla i ekonomin är det möjligt att man till kommande generationer kan överlämna en kommun vars förvaltningar är skuldfria. Det är också möjligt att med investeringar på nivån 5,5 procent av intäkterna överlämna en kommun med en upprustad, modern och attraktiv förmögenhet. Dessutom finns i extern pensionsförvaltning 112 miljoner kronor (26), vilket motsvarar 1 182 kronor per invånare av en framtida avtalsförpliktelse på 17 457 kronor per invånare. Det är väl bäddat för framtida generationer beslutsfattare i Säters kommun om man kan bevara dagens ekonomi varje år in i framtiden. Även om lokalpolitikerna i Säter historiskt inte skött kommunens ekonomi så exemplariskt har det med undantag av ett antal investeringspucklar skett på ett försiktigt sätt. Om det vittnar det låga bruttoförpliktelsebeloppet på 4 713 kronor per invånare 26 under analysfrågan kommunskuld. Det är idag låga skulder i förvaltningarna, det är en låg borgen och det är likaså låga avtalspensionsförpliktelser. Det finns två företag som har svarta siffror, ett allmännyttigt bostadsföretag av normalstorlek, Säterbostäder AB, med en dotter som sysslar med näringslivsfastigheter. Det innebär att värden finns som tillsammans med pensionsfondsmedlen kvittar fram ett mycket lågt nettoförpliktelsebelopp under 18 kronor per invånare. Sannolikt finns ytterligare värden som skulle kunna användas för att kvitta ner detta belopp ännu mer. Det har funnits många tomma lägen heter, över 16 procent 1998, men antalet har krympt stadigt till under 3 procent i september 27. Beståndet har minskat under åren. Men 1998 fanns en klar finansiell krisutlösande risk i kombinationen på nyckeltalet befolkning och på nyckeltalet bostadsöverskott. Delbetyget för finansiella risker var C och det var även delbetyget för finansiell hälsa med ett alldeles för lågt sparande. Det indikativa betyget före sekelskiftet i Säters kommun var således C. Vart går Säter kommun i framtiden? Man får av analysen intrycket att Säter är en kommun där lokalpolitikerna har makten utan någon vision för framtiden. Man har förvaltat slentrianmässigt länge och plötsligt kommit underfund med att det skett på för låg ekonomisk nivå. Så skärpte man till det och det jobbet fick skattebetalarna göra genom att rationalisera sina hushållsekonomier när två skattehöjningar sänkte deras disponibla inkomster. Idag är man ekonomiskt stark och kan blicka in i framtiden. Kommer man att göra det eller börja missköta ekonomin igen? Kommer Säter att utvecklas till ett pensionärsparadis i Dalarna som ligger i förlängningen av nuvarande utveckling? Finns unga i de politiska partierna som skulle kunna hämta inspiration från exempelvis Nykvarn och omskapa Säter till en ungdomskommun? Vad vill man med Säter i Säter? Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Kommunen har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria framtida åtaganden som att: driva verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat ge fastighetsägarna en trygg värdetillväxt så de har likvida tillgångar Klarar kommunledningen av att styra den ekonomiska och finansiella utvecklingen så att den förblir på A-nivå? Det gör man om kommunen fattar beslut om att man varje år i framtiden ska ha betyg på A-nivå, exempelvis vara innehavare av en Finansiell Elitlicens, och låter en extern kommunanalytiker utvärdera att man varje år vid samma tidpunkt också har det. För första gången på många år innehåller inte allmännyttan lediga lägenheter och det verkar råda en bättre balans på den lokala bostadsmarknaden. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns lediga kapaciteter förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. En god värdetillväxt i det lokala bostadsbeståndet är attraktiva egenskaper. Fortsätt avveckla tomma lägenheter när så behövs och se till att hyrorna anpassas så att Säterbostäder AB visar vinst. Vad vill Säter med Säter? Blicka in i framtiden och försök förstå vilka utvecklingsdrivande beslut som bör fattas. Framtidens attraktiva Säter kan investeras fram. De medel som behövs förfogar kommunen över idag och gör det så länge Säter meriterar sig för innehav av finansiellt betyg på A-nivå. Gör reklam för Säters kvaliteter som den fina pendlingskommun den är. 62 Kommunexperten nummer 7, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Säter Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar det som mål och utvärderar att så sker. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Invånare: Du betalar en (kalkylmässigt) något hög skatt till en under de senaste åren finansiellt mycket välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är obetydligt högre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytter ligare. Att förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden och varför inte en Finansiell Elitlicens varje år. Fortsätt välj ekonomiskt ansvarsfulla politiker i framtiden. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om den stabila befolkningsutvecklingen fortsätter förbättras efterfrågetrycket på bostäder. Det ökar takten i värdetillväxten. Det gör även skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Har Säter komparativa fördelar för ditt företag kan du också investera egna pengar i fast egendom i Säter. Men du bör varje år följa upp den kommunalekonomiska utvecklingen. Funderar du på lokalisering i Dalarnas mittregion i en bra kommun är Säter en lämplig jämförelsekommun. Finns du i Säter och av någon anledning är missnöjd över förhållandena finns det inga lika bra kommuner i omgivningarna, men många klart sämre. Säter har de ekonomiska möjligheterna som krävs för att ge dig den offentliga service som du behöver. Finansiell Elitlicens för kommuner innehavare Bromölla Båstad Skurup Tierp Östhammar under meritering Kristinehamn Kungälv Krokom Prenumerera på investerarnas nya analystidning Kommunexperten Ny metod med öppna ratinganalyser hjälper investerare finna de fundamentalt mest lönsamma lokaliseringarna. Åtta nya analyser publiceras varje månad i Kommunexperten. Kalkylmetoden demonstreras på tidningens hemsida. Företag och fastigheter i rätt kommun en bättre placering www.kommunexperten.se Framtidens ekonomi redan idag! Forts från sid 56 Om de senare årens mer stabila befolkningsutveckling fortsätter, förbättras efterfrågetrycket på bostäder och det ökar takten i värdetillväxten. Det gör även skattesänkningar och en allmännytta utan tomma lägenheter. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge Kiruna, forts eller investerare som ser komparativa fördelar i Kiruna, kan det indikativa finansiella betyget C vara en negativ signal. Men har Kiruna komparativa fördelar för ditt företag har kommunen god potential att ge dig offentlig service. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i Kiruna har en av de två omgivande kommunerna bara lite starkare finanser och den andra klart sämre. Namn:... Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. Företag/kommun:... Antal prenumerationer:... Förlaget Kommunexperten AB Faktureringsadress:... SVARSPOST Postadress:... 251 415 758 54 Uppsala Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 7, 28 63 E-post:...

Avsändare: Förlaget Kommunexperten AB Smedsgränd 2a 753 2 Uppsala B Porto betalt I detta nummer: Dals-Ed Kiruna Kristinehamn Säter Södertälje Trelleborg Åre Östhammar I nästa nummer: Karlstad Ljusdal Lycksele Norrköping Perstorp Sollefteå Vaggeryd Vaxholm