Miljöanmälan Sidan 15 av 15 Upplo Bilagor 1. Registreringsbevis 2. Karta 3a. Prospekt på tänkbara vindkraftverk 3b. Prospekt på tänkbara vindkraftverk 4. Bullerberäkning 5. Skuggberäkning 6. Annons informationsmöte 7. Fotomontage 8. Luftfartsverket 9. Försvarsmakten 10. Riksintressen 11. Vindkartering 12. Mailsvar, fladdermöss Referenslista Boverket. 2011. www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf Naturvårdsverket Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, 2009 Riksantikvarieämbetet. (2011). Riksantikvarieämbetet. Hämtat från Fornsök: Rydell, Jens. (2011). Forskare Lunds universitet. Utlåtande angående fladdermöss. Skogsstyrelsen. (2011). Skogens pärlor. Hämtat från http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Vindstat. (2011)www.vindstat.nu/ Vindstat. (2010). Vindstat. Hämtat från http://www.vindstat.nu/reports/arsrapp2010prel.pdf Vattenfall. (2011). Hämtat från http://www.vattenfall.se/sv/fragor-och-svar-vindkraft.htm#faq_6 2011 Wizelius, T. (2008). i T. Wizelius, Vindkraft i teori och praktik (ss. 189, 195). Studentlitteratur. 15
Översiktsbild skyddade intressen, Skogsvårdstyrelsen Röd markering är tänkta vindkraftverk. Väg 42 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: 556389-3956 www.eolusvind.com info@eolusvind.com Vårgårda Box 26 447 21 VÅRGÅRDA tel: 0322-667230 fax: 0322-623200 1
Översiktsbild, Riksantikvarieämbetet Väg 42 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: 556389-3956 www.eolusvind.com info@eolusvind.com Vårgårda Box 26 447 21 VÅRGÅRDA tel: 0322-667230 fax: 0322-623200 2
Översiktsbild, Riksantikvarieämbetet Väg 42 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: 556389-3956 www.eolusvind.com info@eolusvind.com Vårgårda Box 26 447 21 VÅRGÅRDA tel: 0322-667230 fax: 0322-623200 1
Årsmedelvind 72 m över nollplansförskjutningen, ca 6,5 m/s, MIIU-skalan Uppsala Universitet Eolus Vind AB (publ) Org. nr: 556389-3956 www.eolusvind.com info@eolusvind.com Vårgårda Box 26 447 21 VÅRGÅRDA tel: 0322-667230 fax: 0322-623200 1
Inventering av fladdermöss vid Bratthalls åsar, Upplo (Vårgårda kommun, Västra Götalands län) - inför ansökan om att uppföra två vindkraftverk Fig. 1. Upplo. Foto J. Rydell 2011-09-04. Till Eolus Vind AB Box 26, 447 21 Vårgårda Projektör Fredrik van den Broek fredrik.vandenbroek(at)eolusvind.com Av Jens Rydell, docent jens.rydell(at)telia.com 2011-10-15
Inledning Denna inventering är en del av en ansökan om uppförande av två vindkraftverk på Bratthalls åsar vid Upplo. Avsikten med denna inventering är att bedöma om den föreslagna etableringen av vindkraftverk på Bratthalls åsar kommer att a) Få negativa effekter på för fladdermöss värdefulla habitat b) Negativt påverka hotade och sällsynta arter i den mån sådana förekommer c) Riskera att attrahera fladdermöss under flyttningstiden vår och höst, vilka i så fall riskerar att dödas Översiktlig miljöbeskrivning Området undersöktes under dagen den 4 och 5 september 2011 till fots och från bil i syfte att bedöma dess potentiella värde som fladdermusmiljö. Jag sökte samtidigt efter lämpliga platser att inventera med ultraljudsdetektor under natten. Området är småkuperat, beläget 120-150 meter över havet och helt dominerat av produktionsskog huvudsakligen gran och tall. De närmaste omgivningarna domineras av storskaligt åkerbruk runt gården Upplo. Strax sydväst om det aktuella området ligger ett bostadsområde. Fig. 2. Upplo, trivial produktionsskog på höjden där vindkraftverken skall stå. Bilden är tagen östra intill det östra verket. Foto J. Rydell 2011-09-04. Området vid den projekterade vindparken och dess närmaste omgivningar saknar de ingredienser som normalt behövs för en artrik fladdermusfauna. Exempelvis finns inga 2
betesmarker med djur (boskap), och inte heller några sjöar eller andra större vattendrag, vilka annars är viktiga producenter av fjädermyggor och andra vatteninsekter (som äts av fladdermöss). På berget där vindkraftverken skall byggas finns mestadels trivial ung eller medelålders barrskog (fig. 2), så vitt jag kunde bedöma med obetydliga naturvärden. Några uppenbara landskapsstrukturer som kan tänkas fungera som ledlinjer för flyttande fladdermöss kunde jag inte heller finna. Det överlägset bästa området med avseende på fladdermöss är gården Upplo (fig. 1). Där finns bland annat en gammal allé (ask) och en del andra stora lövträd, som kan tänkas vara av värde som boplatser och skydd för fladdermöss. Strax sydväst om husen finns även en damm, vilken med all säkerhet producerar en del insekter och således används av jagande fladdermöss. Även byggnaderna får anses vara av potentiellt värde som boplatser för fladdermöss. Sammanfattningsvis bedömer jag att höjden där vindkraftverken skall byggas knappast har några kvalitéer som kan tänkas vara av särskilt värde för fladdermöss och som kan tänkas påverka det planerade projektet. Gården ligger på tillräckligt avstånd från de planerade vindkraftverken, så att dess potentiella naturvärden knappast kommer att påverkas av utbyggnaden. Fig. 3. Karta över Bratthalls åsar vid Upplo, med placeringar av tre automatiska fladdermusdetektorer (blå cirklar) och det med manuell detektor inventerade området runt gården (grönt) utmärkta. Den tänkta placeringen av de två vindkraftverken är markerade med röda stjärnor. 3
Inventeringsmetoder Inventeringen gjordes med hjälp av vedertagna metoder, det vill säga en kombination av detektorer som automatiskt registrerar och samplar ultraljud från flygande fladdermöss (Pettersson D500X) och en handhållen detektor (Pettersson D-980), som används för att manuellt söka och artbestämma flygande fladdermöss. I båda fallen analyseras de inspelade sekvenserna i datorn med för ändamålet framtagen mjukvara (Pettersson BatSound 4). Fladdermössens ultraljudspulser används bland annat för att söka efter föda (insekter) i luften. De är till stor del artspecifika och kan därför användas för säker bestämning av de flesta av de fladdermusarter som man kan träffa på (Ahlén 1981). Ett undantag är de två närbesläktade arterna mustasch- och Brandts fladdermus. Deras ultraljudspulser är mycket lika och svåra att särskilja. Fladdermöss av de här båda arterna behöver vanligen fångas och undersökas med lupp (tänderna), om man vill vara säker på vilken art man har att göra med. Detta är dock knappast nödvändigt under inventeringar som den här, eftersom båda arterna är mer eller mindre vanliga och inte rödlistade. Istället behandlas de tillsammans som mustasch/brandts fladdermus (tabell 1). De automatiska detektorerna placerades ut på tre platser i god tid före skymningen den 4 september och togs in nästa dag. Placeringen av de tre detektorerna framgår av kartan (fig. 3). Med den manuella detektorn inventerades gårdsplanen, allén och dammen vid Upplo under kvällen 4 september. Tabell 1. Resultat av inventeringen. Siffrorna anger antalet observerade individer (grön) eller antal automatiska registreringar (blå) av respektive art. Färgerna refererar till kartan. Plats Antal observerade individer eller antal automatiska registreringar Nordisk Vatten- Mustasch/Brandts Dvärgfladdermus fladdermus fladdermus fladdermus Eptesicus Myotis Myotis spp. Pipistrellus nilssonii daubentonii pygmaeus Bratthall 13 Västra kraftverket 1 Östra kraftverket 1 Upplo vid gården 1 3 4
Resultat och diskussion Inventering med ultraljudsdetektor fick inskränkas till en natt (4 september), då vädret var bra (måttlig sydlig vind, 22 grader kl. 2000, senare under natten dock regn), men på grund av kraftigt och ihållande regn kunde inventeringen inte fortsätta under de följande nätterna. Fyra arter hittades (tabell 1). Detta är ungefär som väntat, med tanke på att miljön i det aktuella området är trivial. Alla arterna är mycket vanliga och inga är rödlistade. Området är begränsat och därför lätt att inventera. Jag anser därför att inventeringen ger en god bild av fladdermusfaunan i det aktuella området, trots att den genomfördes under endast en natt. Slutsats och rekommendationer Det projekterade området vid Upplo saknar av allt att döma miljöer som är särskilt viktiga för fladdermöss. Det föreslagna vindkraftsprojektet kommer inte att få några negativa effekter på sådana miljöer. Sällsynta eller hotade (rödlistade) arter förekommer troligen inte. Det finns heller ingen anledning att tro att de aktuella vindkraftverken kommer att hamna i vägen för flyttande fladdermöss under vår och höst, eftersom tydliga ledlinjer saknas. Ur fladdermussynpunkt finns således inget att erinra mot det föreslagna vindkraftsprojektet. Litteratur Ahlén, I,. 1981. Identification of Scandinavian bats by their sounds. Institutionen för Viltekologi, SLU, Uppsala, Rapport 6. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & M. Green. 2011. Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar Syntesrapport. Naturvårdsverket Rapport nr Under tryckning. 5