MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM BILAGA 2 STORA PROJEKT

MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM BILAGA 2 STORA PROJEKT Uppdaterat.2013 01 10 1 Inledning 2 Orientering om projektet 3 Organisation 4 Generella krav 4.1 Landstingsservice generella miljömål 4.2 Hyresgästens miljömål och önskemål 4.3 Projektets specifika miljökrav 5 Projektets miljöorganisation 6 Utredningar och myndighetskontakter 7 Projektrutiner 7.1 Konsulters och entreprenörers miljöarbete 7.2 Övriga miljökrav i projektet 7.3 Markföroreningar 7.4 Schaktmassor 7.5 Vattenskyddsområde 7.6 Byggmaterial 7.7 Radon 7.8 Grönytor 7.9 Byggnad utvändigt 7.10 Fuktskydd 7.11 Städning 7.12 Emissioner 7.13 Belysning 7.14 Golv 7.15 Material i våtrum 7.16 Trycken och handtag 7.17 Flamskyddsmedel 7.18 Funktioner 7.19 VVS VA 7.20 VVS ventilation 7.21 Energi 7.22 Mediamätning 7.23 Elektromagnetiska fält 7.24 El 7.25 Avfall 7.26 Brandskydd 7.27 Buller 7.28 Transporter Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 1

1. INLEDNING Följande miljöprogram är avsett att användas av Landstingsservice i samband med nybyggnad och större ombyggnader. Programmet är projektspecifikt. Syftet med programmet är att styra miljöfrågorna genom hela projektet. Projektledaren ansvarar för att miljöprogrammet upprättas i projektet med hjälp av denna mall. 2. ORIENTERING OM PROJEKTET Ge en kort beskrivning 3. ORGANISATION Orientering för projektets organisation fylls i av projektledaren Projektledare: Beställarens miljöansvarig: Konsulter: 4. GENERELLA KRAV 4.1 LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL Energianvändning (värme, kyla, ånga el) År 2014 : ska energianvändningen för värme, el, ånga och kyla vara 20 % lägre per kvadratmeter än förut, jämfört med 2010. Transport År 2014: 1. ska 70 % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen. Avfall 2. ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 1 vara 15 % mindre per anställd jämfört med 2010. 3. ska utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år 2010. År 2014: 1. ska andelen materialåtervunnet avfall 2 ha ökat till 33 % av den totala avfallsmängden 3. 2. ska den totala mängden avfall 4 vara 5 % mindre än 2010. 1 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 2

Kemikalier År 2014: 1. ska 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 2. ska 100 % av golvmattor vid ny och ombyggnation vara ftalat och PVC fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. 3. ska 85 % av nyinstallerade VA rör vara ftalat och PVC fria. 4.2 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Om hyresgästen/brukaren har några önskemål så tas dessa upp här. 4.3 PROJEKTETS SPECIFIKA MILJÖKRAV Om projektet har några ytterligare miljökrav beskrivs dessa här. 5. PROJEKTETS MILJÖORGANISATION Miljöansvarig i respektive konsult och entreprenörsorganisation ska namnges i den egna miljöplanen, se 7.2. 6. UTREDNINGAR OCH MYNDIGHETSKONTAKTER Förteckning över de utredningar som är utförda i projektet/berör projektet: Förteckning över de utredningar som kommer att utföras i projektet. Följande myndighetskontakter är tagna avseende miljö: Följande myndighetskontakter kvarstår avseende miljö: 2 Med materialåtervunnet avfall menas att avfall återvinns genom materialutnyttjande, återanvändning, regenerering, eller andra processer som syftar att utvinna sekundära varor, exempelvis plast, metall och papper. 3 I snitt materialåtervinns 25 % av det avfall som landstingen i Sverige producerar. 4 Mätt per DRG, diagnosrelaterade grupper, som är ett system för att dela in patienter i likartade grupper (patientklassificeringssystem) och används för verksamhetsstyrning i sjukvården. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 3

7. PROJEKTRUTINER 7.1 MILJÖSTYRNING I PROJEKTET MILJÖPROGRAMMET Detta miljöprogram beskriver mål och krav för projektet. Miljöprogrammet är projekt anpassat och baserat på Landstingsservice miljöprogram. Miljöprogrammet ska bifogas förfrågningshandlingarna vid upphandling av konsulter och entreprenörer. KOMMUNIKATION Miljöfrågor ska vara en stående punkt vid projekterings och byggmöten. Projektledaren eller miljösamordnaren ansvarar för att informera konsulter och entreprenörer om LSU:s miljökrav. UPPFÖLJNING OCH REVISIONER Det är viktigt att ställda miljökrav följs upp under projekterings och produktionsskedet. Detta kan göras i samband med projekteringsmöten, byggmöten, miljöronder, separata miljömöten eller i form av revisioner. Revisioner ska utföras i alla stora projekt. Projektledaren beslutar om i vilken omfattning revisioner ska göras i projektet. Dessa utförs av projektledaren, projektets miljösamordnare eller annan anlitad revisor. Revisioner dokumenteras i revisionsrapporter. 7.2 KONSULTERS OCH ENTREPRENÖRERS MILJÖARBETE Respektive konsult och entreprenör ansvarar för att miljölagstiftning och miljöprogrammets krav uppfylls. Entreprenörer ska redovisa hur de beaktar kraven i en egen miljöplan samt i form av egenkontroll. MILJÖPLANER Entreprenörer ska tidigt före byggstart redovisa miljöplanen för projektledaren. Miljöplanen ska överensstämma med detta miljöprogram. Entreprenörens miljöplan ska ange: miljöorganisation och miljöansvarig, internt miljöarbete, materialval, hantering av avvikelser, dokumenterad miljökontroll och hur mål och krav identifieras och säkerställs genom projekteringen Entreprenörers miljöplan ska omfatta: miljöorganisation och miljöansvarig, materialval, internt miljöarbete, hantering av avvikelser, dokumenterad miljökontroll och hur mål och krav säkerställs under produktionsarbete samt hur det säkerställs att de som arbetar på entreprenörens uppdrag uppfyller miljökraven. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 4

GRANSKNING OCH EGENKONTROLL Granskning av föreskrivna varor görs av konsulter. Granskning av icke föreskrivna varor görs av entreprenörer. Vid entreprenörens eventuella önskemål om utbyte om varor måste entreprenören utföra granskning innan godkännande/avslag från beställaren. Landstingsservice har tecknat en verksamhetslicens för SundaHus Miljödata. Detta innebär att alla som arbetar med bygg och fastighetsprojekt har tillgång till databasen. Vid val av material ska SundaHus Miljödata användas 5. AVVIKELSEHANTERING Avvikelser lämnas av konsulter och entreprenörer om de önskar avvika från de krav som anges i miljöprogrammet. Önskan om avvikelse samt motiv ska rapporteras till projektledaren för godkännande/avslag. Projektledare ska i sin tur rapportera avvikelser till Landstingsservice miljösamprdnare. Avvikelserapportering ska utföras enligt Mall för rapportering av avvikelse (bilaga till Landstingsservice Miljöprogram). Avvikelserapportering ska också utföras om en olycka med påverkan på den yttre eller inre miljön inträffar. Vid risk eller konstaterad miljöskada skall även kommunens miljökontor kontaktas omgående. För denna rapportering ansvarar projektledaren Projektledaren sammanställer samtliga avvikelser i ett dokument som läggs in i projektdokumentationen. DOKUMENTATION Konsulter och entreprenörer ansvarar för att erforderlig dokumentation överlämnas kontinuerligt till projektledaren. Efter projektets slut ska projektledaren samla in följande miljödokumentation som används för framtida förvaltning av objektet: Miljöplaner och miljöchecklistor/egenkontrollplaner Energiberäkningar Protokoll från fuktmätningar Ev. miljöutredningar Förteckning över avvikelser gentemot Landstingsservice Miljökrav. Förteckning över föreskrivna och inbyggda material och produkter Byggvarudeklarationer Dokumentation från miljöronder Avfallsstatistik Transportdokument (tillstånd, tippsedlar) Miljökonsekvensbeskrivning i förekommande fall Sammanställning av erfarenheter Protokoll från miljöuppföljningar, så som miljörevisioner 7.3 ÖVRIGA MILJÖKRAV I PROJEKTET Här kan övriga miljökrav eller undantag redovisas. 5 Projektledare lämnar namn på konsulter och entreprenörer som är involverade i projektet till Landstingsservice miljöansvarig för att ordna inloggningskonton. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 5

7.4 MARKFÖRORENINGAR Markföroreningar ska kartläggas och åtgärder vidtas. Det råder anmälningsplikt om förorening påträffas. Projektledaren ansvarar för att anmälan sker. 7.5 SCHAKTMASSOR Hantering av förorenade schaktmassor ska ske på ett korrekt sätt. Möjligheten till att återanvända schaktmassor inom projektet ska beaktas. Hanteringen av länsvatten ska ske enligt myndighetskrav. 7.6 VATTENSKYDDSOMRÅDE Akademiska sjukhuset ligger inom vattenskyddsområde. Beakta Miljökontorets lokala regler för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Hantering och lagring av petroleumprodukter skall så långt som möjligt undvikas. Inom inre skyddszon får hantering och lagring av petroleumprodukter och kemikalier inte förekomma utan dispens från länsstyrelsen. Inom yttre skyddszon skall petroleumprodukter och kemikalier hanteras och lagras på ett sådant sätt att hela volymen, vi läckage, förhindras att tränga ner mark. Detta innebär exempelvis att uppsamlingskärl måste rymma hela volymen på de produkter som lagras. Kontakta kommunen och länsstyrelsen för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Särskild nödlägesberedskap krävs vid arbete inom detta område. Möjligheten till lokalt omhändertagande av lakvatten vid upplag av förorenade schaktmassor, ska utredas. 7.7 BYGGMATERIAL Projektdokumentationen ska ske genom registrering i SundaHus. Därigenom lagras information som byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad samt i förekommande fall drift och skötselinstruktioner. Mängd och placering ska anges i databasen. Alla byggvaror ska prövas mot SundaHus. Produkter med bedömningen A och B är godkända. Produkter med bedömningen C ska avvikelse rapporteras enligt bilaga 13 och kan godkännas av projektledare och Landstingsservice miljöansvarige. Ljusa väggar i garage reducerar behov av belysning. Vitvaror ska vara energisnåla enligt EU:s energimärkning. Använd vitvaror i klass A. Golvmattor vid ny och ombyggnation ska vara ftalat och PVC fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Nyinstallerade VA rör ska vara ftalat och PCV fria. För inomhusfärg ska lägst EU blommans krav uppfyllas. Färg ska vara godkänd av Astma och allergiförbundet. Projektera för fabriksmålning. Halogenfri elinstallation (svagström, starkström, hissar, ställverk etc.). Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 6

Halogenfria kablar, installationsrör och dosor. Ej bromerade flamskyddsmedel i elmaterial. Elkanaler av aluminium eller plåt. Alternativ till tryckimpregnerat virke ska beaktas. Trycken och handtag på dörrar, fönster, skåp, lådor etc. bör utföras nickelfritt. Brandskyddsmassor utan bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Virket skall vara FSC märkt. 7.8 RADON Radonrisk ska undersökas och eventuell risk ska hanteras. För mer info om underlag tas kontakt med LSU;S miljösamordnare. Vid nybyggnad bör radonhalten kunna minimeras till max 200 Bq/m³ i färdig byggnad. Radonsäkert utförande vid ombyggnad. Max 400 Bq/m³ säkerställs. Ovannämnda gränsvärde gäller för kontor. Riktvärde för bostäder vid nybyggnation och ombyggnation är 200 Bq/m³. 7.9 GRÖNYTOR Projektera med hänsyn till befintliga träd. Återskapa borttagna grönytor. Hårdgjorda ytor ska minimeras. 7.10 FUKTSKYDD En fuktskyddsbeskrivning ska upprättas av fuktsakkunnig. Byggnaden ska fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande. 6 Utför fuktdimensionerande beräkningar med hjälp av TorkaS eller motsvarande. Uttorkning av byggfukt i betongen ska tas med i tidplanen. Identifiera risker för fuktproblem i byggskedet. Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans. Relativa fuktigheten (RF) ska uppgå till maximalt 85 % i underliggande betongmaterial före applicering av ytskikt. Fuktmätningar ska utföras enligt RBK. Allt virke som ska byggas in eller målas ska vara torkat. En fuktkvot på max 18 % tillåts för inbyggt trä och 16 % för trä som ska målas. 6 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 7

Skydda fuktkänsliga material mot nederbörd och annan påverkan under förvaring och byggnation. Entreprenören ansvarar för att sammanställa en fuktskyddsdokumentation enligt fuktskyddsbeskrivningen. 7.11 STÄDNING Städning ska projekteras enligt Miljöanpassad städhandbok LUL:s styrdokument. Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken http://qp1.lul.se/lsuproj. Användarnamn och lösenord erhålls från projektledaren. 7.12 EMISSIONER Lågemitterande material väljs. Träbaserade skivor ska, enligt KIFS 2008:2, inte avge mer än 0,124 mg/m 3 formaldehyd. Detta motsvarar klass E1 vid CE märkta produkter eller M1 (finsk materialklassning). Emissionsfaktor, EF, för TVOC (flyktiga organiska ämnen) efter 4 veckor enligt: Golvmaterial, avjämningsmassor, isolering: < 40 µg/m2, h. Vägg och takbeklädnader: < 200 µg/m2, h Färg och lack: < 10 µg/m2, h 7.13 BELYSNING Se teknisk anvisning för EL. Installerad Belysningseffekt skall vara enligt SS EN 15 193. Bör värden skall uppnås. 7.14 GOLV För golvbeläggningar ska limning undvikas där så är möjligt. Vid läggning av nya golv ska den gamla mattan tas bort och limmet slipas bort. I torra utrymmen ska nya mattor vara ftalat och PVC fria. 7.15 MATERIAL I VÅTRUM Material i våtrumsväggar, tak och golv ska tåla hög fuktbelastning utan att skadas. Cementbaserade skivor (mineralfibercement) väljs framför t.ex. gipsskivor. Godkända tätskikt framgår av GVK:s säkra våtrum och BKR:s branschregler (flytande tätskikt, membran/duk eller plastmatta där de senaste två föredras). Montering av väggmatta horisontellt utan skarv alt. kakel eller klinker i klass VTv. Golvmattor ska vara Ftalatfria vid NY och ombyggnation. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 8

7.16 FUNKTIONER Luftkvalitet: Klass Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Operativ temperatur: Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Buller: Klass Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Drag: Klass Guld nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. VVS VA Vattensnåla armaturer installeras. Duschhandtaget ska ha sil som ger stora vattendroppar/ej vattendimma som ger upphov till risk för inandning av Legionella. Enligt BBR ska cirkulationsledningar för tappvarmvatten utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 C i någon del av installationen. Projektering och utförande enligt "Branschregler Säker Vatteninstallation".7 Riskvärdering vid projektering. Ingen förläggning av kallvattenledning nära värmekällor. Tillräcklig isolering vid samlokalisering av kall och varmvattenrör. 8 Installation av utrustning för mätning/loggning av tappvattentemperaturer i utgående VV vid central, inkommande VVC vid central och respektive VVC slinga.9 Vid nybyggnation krävs Miljöklassad byggnad nivå Guld. WC med två spolningsmöjligheter installeras i nybyggnation. Sensorstyrda blandare och Elektronisk vattenfelsbrytare som larmar eller stänger av vattnet vid läckage. Installera vattenmätare för att mätning av kall och varmvattenförbrukning skall kunna ske på hyresgästnivå. Krav på armaturer: Diskbänksblandare med ett max flöde på 0,2 l/s (12 l/min) Tvättställsblandare med max flöde 0,1 l/s (6 l/min) Snålspolande WC stolar med högst 4 l/stor spolning och högst 2 l/liten spolning 7.17 VVS VENTILATION LCC analys ska utföras för att påvisa den mest lönsamma systemlösningen. Varvtalsstyrning och behovsstyrning av VVS system. Bästa möjliga återvinningssystem (energiverkningsgrad) ska användas. LCC analyser ska utföras för att påvisa lönsammaste alternativet. 7 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Brons 8 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver 9 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Guld Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 9

Projektera vid ombyggnation för < 40 µg/m3 kvävedioxid inomhus. 10 Projektera vid nybyggnation Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Guld Lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m 2 golvarea samt ett summaflöde på 7 l/s, person. 11 Luftfilter av lägst klass EU7 ska användas vid nyproduktion samt nyinstallation. Vid upphandling av ventilationssystem ska anges att ventilationskanaler ska levereras förseglade samt att filter vid inflyttning ska vara oanvända. Rengöring av kanaler utförs på plats. En OVK med godkänt resultat ska genomföras. 7.18 ENERGI Vid nyproduktion och större ombyggnad: Simulering av byggnadens energianvändning ska utföras. Enkel energibalans ska presenteras. Energikraven för ny och ombyggnation är 60 resp. 70 kwh. Vid om och tillbyggnad inkl systemlösningar: Energianvändningen ska optimeras. Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskalet, köldbryggor, och värmeåtervinning. I befintliga byggnader ska energiskalet samt värme och ventilationssystemet energieffektiviseras. Byggnaden ska energideklareras Vid nybyggnad Utred möjligheten att använda förnyelsebara energikällor 10 % eller mer av byggnadens energi kommer från sol, miljömärkt vatten & vindkraft, och 50 % eller mer kommer från miljögodkänd biobränsle eldning, ej miljöklassad/ märkt vattenkraft, och mindre än 25 % av byggnadens energi kommer från icke förnyelsebara källor. 12 Energieffektiva fönster ska användas. Vid ombyggnad av ventilationssystem, värmesystem eller klimatskal ska VFT (verksamhets förlagd tid), maximalt tillåten värmeförlust (transmissionsförluster genom klimatskalet, luftutbyte genom ventilation och luftläckage) vara max 40 W/m 2 vid dimensionernade vinterutetemperatur. 13 Vid nybyggnad ska VFT, maximalt tillåten värmeförlust (transmissionsförluster genom klimatskalet, luftutbyte genom ventilation och luftläckage) vara max 25 W/m 2 vid dimensionerande vinterutetemperatur. 14 Solvärmelasttalet (maximalt värmetillskott baserat på bl.a. solavskärmning), SVL, < 32 W/m 2 15 Överväg alltid solavskärmning. Utforma byggnaden så att fasaden bidrar till avskärmningen. Undvik om möjligt direktverkande el till uppvärmning av byggbodar vid ombyggnationer. LCC borde kanske göras på mer än bara ventilationssystem och el. 10 Miljöklassad byggnad, nivå Silver 11 Miljöklassad byggnad, nivå Brons 12 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver 13 Miljöklassad byggnad, befintlig byggnad, nivå Silver 14 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Guld 15 Miljöklassad byggnad, nivå Guld Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 10

7.19 MEDIAMÄTNING Energimätare för värme, kyla och vatten ska installeras på byggnadsnivå. Elmätare ska installeras så att uppdelning av fastighetsel och verksamhetsel kan utföras. Mätarna ska kunna kopplas in till Landstingets SÖ system. Detta ska ske via Bussystem. 7.20 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vagabonderande strömmar ska undvikas. Femledarsystem och låg utstrålande kablar ska användas. Magnetfält där människor stadigvarande vistas bör inte överstiga 0,2µT. (Avstånd från källan 0,5 1m) Elektriska fält< 10 V/m. Elschakt, ställverk och centraler placeras så långt som möjligt från ytor där personer stadigvarande vistas. Potentialutjämning ska utföras. 7.21 EL För pumpar, aggregat samt elmotorer ska LCC beräkningar göras. Varvtals och behovsstyrning av el system. Växellöst hissmaskineri ger minskad energiförbrukning och smörjolja behövs inte och ska däremot användas. 7.22 AVFALL Avfallshanteringsplanen ska upprättas enligt LSU:s mallar (Miljöprogrammet bilaga 4). I de fall en rivningsplan krävs enligt PBL ska Avfallshanteringsplanen innefatta även den informationen. Avfallshanteringsplanen ska godkännas av beställaren innan arbetena påbörjas. Vid framtagande av avfalls och rivningsplan skall Landstingsservice mall, bilaga 5 användas. Avfallshantering ska utföras enligt Avfallshantering styrande dokument, Landstingsservice Miljöprogram Bilaga 4. Entreprenören ska i samband med upprättande av Avfallshanteringsplan ta hänsyn till LUL:s och LSU:s mål att andelen materialåtervunnet byggavfall ska vara 10 %. Entreprenören ska redovisa avfallsmängder i fraktioner.för rapportering av avfallsmängder ska Landstingsservice blanketter användas, Bilaga 6. Entreprenören ska sammanställa tillstånd och rivningsdokumentation (tippkvitton och transportkvitton) och överlämna till beställaren. I det fall material klassat som farligt avfall, typ asbest, påträffas ska det i möjligaste mån avlägsnas, även om det inte direkt ingår i projektet. Underentreprenörer ska ange emballagemetod och återtagningsmöjlighet för sina produkter. Material ska levereras i returemballage. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 11

7.23 BRANDSKYDD Landstingsservice riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd ska tillämpas. 7.24 BULLER OCH ANDRA STÖRNINGAR Buller, luft och luktstörningar ska minimeras. Följande riktvärden för buller inomhus och utomhus ska inte överskridas. Utomhus Inomhus Vardag 07 19 Kväll 19 22, helg 07 19 Helg 19 22 Natt 22 07 Vardag 07 19 Kväll 19 22 Helg 07 19 Helg 19 22 Natt 22 07 60 dba 50 dba 45 dba 45 dba 35 dba 30 dba Entreprenören ska i miljöplanen beskriva vilka störningar som kan uppstå i omgivningen. Tidplan görs för förutsägbara störningar. Särskild information ges vid arbeten som är bullrande och vibrerande, dammspridande eller ger avgaser. Entreprenören ska dessutom ange hur de säkerställer att kraven i detta miljöprogram efterlevs. Vid nybyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Guld och ombyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Silver. 7.25 TRANSPORTER Minimera antalet transporter till och från, samt inom arbetsplatsen genom god samordning. Maskiner ska ha katalytisk avgasrening, partikelfilter och vara kopplade till motorvärmare. Hydraulolja ska vara miljövänlig. Maskiner ska uppfylla bullerkrav. Arbetsmaskiner ska genomgå regelbunden service. Spillberedskap ska finnas. Använd i största möjliga mån transportfordon som drivs med ickefossila bränslen. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 12

Vid användande av tunga lastbilar 16 inom uppdraget skall fordon som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard). Vid användande av lätta lastbilar 17 skall lastbilar som maximalt är 8 år gamla användas. 7.26 KEMISKA PRODUKTER På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. 7.27 INOMHUSMILJÖ Vid nybyggnad ska en enkätundersökning utföras avseende inomhusmiljön. Enkäten ska utföras minst ett år efter att lokalen har tagits i bruk. 18 Vid nybyggnation ska dagsljusfaktorn beräknas. Dagsljusfaktorn utgör förhållandet mellan dagsljuset inomhus och utomhus. En detaljerad beräkning av dagsljusfaktorn utförs. Dagsljusfaktorn: > 1,2 %. 19 Alla andra faktorer ska uppfylla kriterier för Miljöklassad byggnad, nivå Guld. 7.28 NÖDLÄGESBEREDSKAP Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand eller 16 > 3,5 ton 17 <3,5 ton 18 Miljöklassad byggnad (måste genomföras för att få nivå Guld) 19 Miljöklassad byggnad, nivå Guld Bilaga till Landstingsservice miljöprogram 2011 2014 13