Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Skogsstyrelsen november 2011.
Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen - en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet. Vi leder utvecklingen i skogen för ett hållbart samhälle. Vi arbetar på medborgarnas uppdrag för att skogens alla värden tas tillvara på ett väl avvägt sätt. Genom ökad tydlighet och synlighet driver vi produktionsfrågorna, utvecklar miljöarbetet och lyfter skogens sociala värden. Naturvärdesinventeringen har utförts av: Jukka Kuivaniemi, skogskonsulent Skogsstyrelsen, fältinventering och rapportskrivning. Postadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Fax Momsreg.nr 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201 www.skogsstyrelsen.se 2
Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Eoulus vind AB under november 2011 genomfört en naturvärdesinventering i ett område strax söder om Järvsö i Ljusdal kommun, där det planeras en vindkraftsanläggning om fem vindkraftverk. Uppdraget har fokuserat på att hitta och beskriva områden med höga naturvärden som berörs av de planerade vindkraftsverken samt tillhörande anläggningar, samt på att beskriva hur man kan minska risken för eventuell negativ påverkan på naturvärdena vid anläggningen av vindkraftsparken. Befintlig information om området samlades in via Skogsstyrelsens databas, flyg- och satellitbilder samt via Skogsstyrelsens lokala kännedom om området. Inventeringen i fält utfördes med dokumenterad metodik för att kartlägga naturvärden. Den planerade vindkraftsanläggningen ligger i ett kuperat skogslandskap. Skogen som berörs utgörs av produktionsskog i olika åldrar vilket innebär att skogen är brukad och består av omväxlande bestånd med föryngringar, ungskogar och slutavverkningsmogen skog. Naturvärdesinventeringen visar att inga högre naturvärden kopplat till skog kommer att påverkas av vindkraftsanläggningen. 3
Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 2. Metod 2.1 Befintligt kunskapsunderlag 2.2 Fältinventering 3. Resultat 3.1 Översiktlig beskrivning av området 3.2 Förekomst av naturvärden 3.2.1 Kända naturvärden enligt befintligt kunskapsunderlag 4. Bedömningar 5. Källor Bilagor: Definitioner 4
1. Inledning 1.1. Bakgrund Företaget Eoulu Vind AB planerar att uppföra en vindkraftsanläggning strax söder om Järvsö i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Vindkraftsparken planeras omfatta 5 st verk. Skogsstyrelsen har på uppdrag av Eoulu Vind AB utfört en naturvärdesinventering av området. Bild 1. Översiktskarta över den planerade vindkraftsanläggningen. Området för den planerade vindkraftsparken ligger strax söder om Järvsö, Ljusdal kommun. Verksplaceringar syns som gröna cirklar. Nya vägdragningar ses som svarta linjer. Skogen i vindkraftsområdet ägs till största del av privata skogsägare. I inventeringsuppdraget från Eoulu Vind AB fanns följande riktlinjer: - inventeringen ska identifiera eventuella värdekärnor samt sällsynta växt- och djurarter som kan komma att beröras av verkens placering samt att beskriva dessa och ge förslag till eventuella hänsynsåtgärder som kan behövas för att minimera påverkan från såväl vindkraftverk som tillhörande infrastruktur i form av vägar, uppställningsplatser med mera. Skogsstyrelsen försågs med bakgrundsmaterial i form av verksplaceringar, vägdragningar samt de ytor som kan komma att påverkas. 5
1.2. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att: - Hitta och beskriva områden med höga naturvärden som kan påverkas av de planerade vindkraftsverken - Bedöma hur naturvärdena påverkas av de planerade vindkraftsverken - Ge rekommendationer om hur påverkan på naturvärdena kan minimeras 2. Metod Naturvärdesinventeringen utfördes genom sammanställning och analys av befintligt kunskapsunderlag och inventering i fält. Bedömningen av vindkraftsparkens påverkan på naturmiljön grundar sig därför på både tidigare kända uppgifter och nya uppgifter från fältinventeringen. 2.1. Befintligt kunskapsunderlag Hela området som utreds för vindkraft granskades med stöd av befintligt kunskapsunderlag. För att hitta de ur naturvårdssynpunkt mest intressanta områdena utfördes en genomgång av kartmaterial, Skogsstyrelsens GIS-baserade databas samt satellitbilder och flygfoton över området. Från Skogsstyrelsens databas användes olika inventeringar utförda av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ideella föreningar. - Nyckelbiotoper och Naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden som har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Inventeringsmetoden är utarbetad av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har inventerat småskogsbrukets marker medan stor- och mellanskogsbruket har ansvarat för att inventera sina egna marker. I inventeringen är det i första hand skogens struktur och element som har betydelse; men även förekomsten av arter kan vara avgörande. Naturvärdesobjekt är objekt som ännu inte är nyckelbiotoper men som ändå har påtagliga naturvärden. - Våtmarker med naturvärden Våtmarksinventeringen som länsstyrelserna utfört klassar våtmarkernas naturvärden. Alla våtmarker på minst 50 ha i norra Sverige och 10 ha för södra Sverige ingår i inventeringen med vissa undantag för delar av fjällkedjan och mindre våtmarker med höga naturvärden. Som våtmark räknas mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. - Sumpskogar med naturvärden Skogsstyrelsens inventering av sumpskogar utfördes genom fjärranalys. Fältbesök gjordes på 3 % av antalet och arealen. I södra Sverige var objekten > 2 ha, i mellersta Sverige > 3-4 ha och i norr > 4-5 ha. Utmärkande för sumpskogar är god vattentillgång kombinerad med mer eller mindre tjocka torvtäcken. 6
- Flora- och faunafynd Registret visar lokaler för hotade arter och informationen kommer ifrån Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, ArtDatabanken och ideella föreningar. - Vattendrag med flodpärlmussla Den fridlysta flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, är känslig för försurning, övergödning och igenslamning. - Formellt skyddade områden som naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker. Naturvärdena i skyddade områden får i normalfallet inte skadas. Åtgärder som påverkar skyddade områden ska prövas av respektive myndighet i förväg. - Områden som planeras få formellt skydd - Natura 2000-områden Natura 2000 är ett nätverk av områden som är av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer med avseende på naturtyper, arter och deras livsmiljöer. Natura 2000 har kommit till med stöd av EG:s habitat- respektive fågeldirektiv och regleras av miljöbalken (1998:808). - Riksintressen Riksintresse för naturvård eller kulturmiljövård enligt miljöbalken (1998:808). - Värdetrakter Värdetrakter enligt Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län (Länsstyrelsen). - Naturvårdsprogram (Värdefull natur i Gävleborg, Länsstyrelsen) Kunskapssammanställning av Länsstyrelsen Gävleborg där områden valts ut för att göra naturvärdena i dessa områden kända och bevara dessa för framtiden. - Översiktlig Skogsinventering (ÖSI) Stor fältinventering genomförd av dåvarande Skogsvårdsstyrelserna under slutet av 1980-talet där stora delar av den privata skogsmark inventerades, delats in i bestånd och beståndsdata i form av trädslagsblandning, ålder, volym, ståndortsindex med mera registrerats. Ytterligare uppgifter har hämtas ifrån satellit- och ortofoton. 7
2.2. Fältinventering Inventeringen utgick från levererat material för arbetsområde från Eolus Vind AB då Eolus Vind AB meddelat att verksamhet endast berör markerat område. I fält används i första hand en översiktlig naturinventering. En mer noggrann inventering utfördes i enlighet med Skogsstyrelsens metod för nyckelbiotopsinventering i de områden där det kunde förväntas finnas höga naturvärden utifrån tidigare kända uppgifter eller i de fall då inventeraren i fält upptäckte höga naturvärden. 3. Resultat 3.1. Översiktlig beskrivning av området Det planerade vindkraftsområdet består av för länet traditionellt brukad skogsmark. Inget bestånd över 100 år berörs av vindkraftsbyggnationen. 3.2. Förekomst av naturvärden Förekomsten av naturvärden redovisas utifrån befintligt kunskapsunderlag samt fältinventering. 3.2.1. Kända naturvärden enligt befintligt kunskapsunderlag Kartstudier visar att vindparksområdet under de senaste ca 100 åren har använts för i huvudsak skogsproduktion. Det präglas av en mix av ungskogar, skogar som gallrats och slutavverkningsmogna skogar. Stora delar av arbetsområdet för parken är sedan tidigare avverkat. Det är ont om områden med äldre skog än 110 år. Kartstudierna visar på följande kända naturvärden. - Vattendrag med nyckelbiotop status Strax väster om bäckövergången vid Skålsjöberget finns en registrerad nyckelbiotop. Tabell 1. Kort beskrivning av de områden/bestånd som inventerades i fält. Område Beskrivning Inga naturvärden påträffades utefter vägdragning eller verksplacering. Hybbelberget Grönås Väg fram till verken går huvudsakligen igenom nygallrad 60 årig skog. Sista 70 m. till verket i söder går igenom 90 årig granskog. Inga naturvärden. Inga naturvärden runt verket i norr. Det södra verkets placering gränsar till naturvärden i brant mot söder. Den äldre skogen på toppen av branten bör lämnas opåverkad, se skiss. 8
Skålsjöberget Väg framtill verket går igenom normal produktionsskog. Inga naturvärden. En trumma över stenrensad bäck. Viktigt att inte slamma igen bäcken då det finns en nyckelbiotop kring bäcken ca. 500 m nedströms. Ett odlingsröse påträffades ca. 70 m från väglinjen, se skiss. 9
Grönås 10
4. Bedömningar Nedan redovisas de sammanlagda bedömningarna utifrån dataanalys och fältinventering. Vindkraftverkens placering bedöms påverka få naturvärden kopplat till skog. De högsta naturvärdena finns istället kopplat till vatten i nära anslutning till den planerade vindkraftsparken. Värt att notera är även de kulturlämningar som finns på Skålsjöberget. 5.Källor Skriftliga källor Handbok för inventering av nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 2005, andra upplagen, Skogsstyrelsen. Signalarter - indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsen, 2010, fjärde upplagan. Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs län, Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2006:19. Värdefull natur i Gävleborg, Naturvårdsprogram, Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 1997:12. Webbreferenser Rödlistan: www.artdata.slu.se/rodlista/, ArtDatabankens hemsida, 2011 11
Bilaga 1. Definitioner En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Nyckelbiotoperna representerar en betydande del av mångfalden i den svenska skogen. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Undantagna är arter med utpräglat landskapsekologiska krav, till exempel många fåglar och större däggdjur. Termen nyckelbiotop är framtagen för att tillämpas i samband med naturvärdesinventeringar i skog. Rödlistade arter är djur och växter som finns upptagna på den så kallade nationella rödlistan av senaste datum. Nyckelbiotopsinventering är en biotopinventering där i första hand skogens strukturer och element används som naturvärdeskriterier, men även förekomsten av signalarter kan vara avgörande vid bedömningen. Inventeringen har en för landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Tiden ger inte utrymme för att söka arter i uppenbara nyckelbiotoper men givetvis noteras alla signal- och rödlistade arter som upptäcks vid inventeringen. I de fall då det råder osäkerhet kring biotopens naturvärde är det nödvändigt att aktivt leta signalarter och rödlistade arter. Dock är det viktigt att understryka att objekt där man inte noterar några intressanta arter inte får bli undervärderade. En del biotoper är naturligt fattiga på de arter som används som signalarter men kan likväl hysa rödlistade arter. Naturvärdesobjekt (eller objekt med naturvärden) är biotoper som innehåller naturvärden men där miljön inte når upp till nyckelbiotopsstandard. Dessa objekt kan även betraktas som biotoper som saknar höga naturvärden idag men troligen blir nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistade arter i Sverige 2010 är den tredje svenska rödlistan som baseras på de internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Bedömningen görs genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek, populationens grad av fragmentering m.m. mot en uppsättning kriterier (tröskelvärden). Signalarter är arter som indikerar miljöer med höga naturvärden. En bra signalart bör vara starkt knuten till områden med höga naturvärden samtidigt som den bör vara relativt lätt att identifiera och upptäcka i fält. Att använda signalarter som redskap vid naturvärdesinventeringar är både tidsbesparande och kvalitetssäkrande. Ibland kan signalarter mer betraktas som ett kvitto på att en naturvärdesbedömning som grundats på strukturella kriterier har visat sig riktig. 12