Naturvärdesinventering i samband med planerad vindkraftsetablering. Grävlingkullarna, Filipstads kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering i samband med planerad vindkraftsetablering Grävlingkullarna, Filipstads kommun

2 Uppdragsgivare Stena Renewable AB Tidpunkt för inventeringen Maj-Juni 2014 Inventeringen utförd av Peter Alverblad Rapporten skriven av Magnus Nordström Fotograf Magnus Nordström Ärendenummer U055993

3 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metodik... 7 Kartstudier... 7 Fältarbete... 7 Resultat... 9 Översiktlig beskrivning av området... 9 Regionens naturgeografi... 9 Vegetation Skogstillstånd Delområden med Delområde A Höga 0,2 ha Delområde B Höga 0,1 ha Delområde C Höga 0,1 ha Delområde D Mycket höga 3,7 ha Delområde E Mycket höga 0,6 ha Delområde F Höga 0,1 ha Delområde G Mycket höga 1,9 ha Delområde H Höga 0,1 ha Delområde I Höga 0,1 ha Delområde J Höga 0,6 ha Bedömning av verksplaceringar och vägar Artfynd Rödlistade arter Påträffade arter av naturvårdsintresse Litteratur/källförteckning Bilaga Ordförklaringar... 26

4 Om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation, friluftsliv och kulturmiljöer samt att öka medvetandet om skogens betydelse. Skogsstyrelsen har kontor över hela landet. Våra viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet. Se vår hemsida för mer information: 4

5 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Stena Renewable AB under maj-juni 2014 genomfört en naturvärdesinventering i ett område kallat Grävlingkullarna i Filipstads kommun, där det planeras en vindkraftsanläggning om ca 20 vindkraftverk. Den här rapporten innehåller resultaten av naturvärdesinventeringen, bedömningar av påverkan på a samt rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtas för att minimera den negativa påverkan på a som kan uppstå i samband med uppförandet av vindkraftsanläggningen. Befintlig information om området samlades in via Skogsstyrelsens databas, flyg- och satellitbilder samt via Skogsstyrelsens lokala kännedom om området. Inventeringen i fält utfördes med dokumenterad metodik för att kartlägga och skogliga data. Uppdraget har fokuserat på att hitta och beskriva områden med höga, samt på att beskriva hur företaget kan minska risken för negativ påverkan på a vid anläggningen av vindkraftsparken. Den planerade vindkraftsanläggningen ligger i ett kuperat skogslandskap med inslag av sjöar, vattendrag och våtmarker. Marken där vindkraftsanläggningen planeras ägs av Bergvik Skog Väst AB. Även om skogsbilvägsnätet är väl utbyggt finns det stora sammanhängande skogsområden inom vindparksområdet. Inom vindparksområdet finns inga bofasta människor. Skogen utgörs till övervägande del av produktionsskog vilket innebär att skogen är brukad och består av omväxlande bestånd med föryngringar, ungskogar, gallringsskogar och slutavverkningsmogen skog. Våtmarkerna är i huvudsak opåverkade av dikning. Området innehåller förhållandevis få områden med höga. Naturinventeringen visade att två verksplaceringar berörde områden med höga (nyckelbiotoper och objekt med ) samt att tre vägavsnitt berörde områden med höga. Efter justeringar i den slutgiltiga layouten bedöms den planerade vindkraftsanläggningen inte påverka a i området på något betydande sätt. 5

6 Bakgrund Inledning Stena Renewable AB planerar att uppföra en vindkraftsanläggning på Grävlingkullarna i ett område som omfattar ca ha i Filipstads kommun. Vindkraftsparken planeras omfatta maximalt 18 st verk. Skogsstyrelsen har på uppdrag av Stena Renewable AB utfört en naturvärdesinventering av området. Översiktskarta över inventeringsområdet. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att: - Hitta och beskriva områden med mycket höga och höga som kan påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen; - Bedöma hur a påverkas av den planerade vindkraftsetableringen; - Ge rekommendationer om hur påverkan på a kan minimeras. Det är tänkt att naturvärdesinventeringen ska utgöra en del av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) som ingår i ansökan om tillstånd för vindkraftsanläggningen. 6

7 Metodik Vår naturvärdesinventering kombinerar en sammanställning av befintliga kunskapsunderlag med inventering i fält. Bedömningen av områdets grundar sig därför både på tidigare kända uppgifter och på nya uppgifter från fältinventering. I bilaga 1 finns definitioner och ordförklaringar som används i rapporten. Kartstudier Inledningsvis genomfördes kartstudier över utredningsområdet för att hitta de, ur naturvårdssynpunkt, mest intressanta områdena. Skogsstyrelsen har för sina kartstudier tillgång till ett gediget GIS-baserat material med kartor, flygfoton, satellitbilder, skogsdata och olika typer av inventeringar utförda av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ideella organisationer. Fältarbete Fältinventeringen utfördes på barmark av personal med skoglig naturvårdskompetens och kompetens att använda Skogsstyrelsens metod för nyckelbiotopsinventering. Inventeringen har en för landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper, Fältarbetet koncentrerades till de föreslagna verksplaceringarna och vägdragningarna. Inventeringen utgick från den föreslagna mittpunkten på vindkraftverket respektive vägen och sedan inventerades en radie på 100 m från mittpunkten. Det betyder att 50 meters vägbredd inventerades och en cirkel med 100 m radie vid varje vindkraftverk inventerades. Alla sträckor och föreslagna platser för vindkraftverk besöktes och inventerades översiktligt. I den översiktliga delen av naturinventeringen noterades trädslagsfördelning, medelålder, om det är produktiv skogsmark eller annan mark, förekomst av våtmark, vattendrag och sjöar. En mer noggrann inventering utfördes i enlighet med Skogsstyrelsens metod för nyckelbiotopsinventering i de områden där det kunde förväntas finnas höga utifrån tidigare kända uppgifter eller i de fall då inventeraren i fält upptäckte höga. Nyfynd av nyckelbiotoper och objekt med har registrerats i Skogsstyrelsens databas. 7

8 Naturvärdena delades in i delområden med följande klassificering: Mycket höga : Områden där a är så höga att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bland annat nyckelbiotoper, våtmarker klass 1 (enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, sumpskogar klass 1 (enligt Skogsstyrelsens klassning), formellt skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. Höga : Områden där a är höga och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bland annat objekt med (enligt Skogsstyrelsens klassning), våtmarker klass 2 (enligt Länsstyrelsens klassning) samt sumpskogar klass 2 (enligt Skogsstyrelsens klassning). Måttliga : Områden där a är måttliga och där förstärkt hänsyn kan krävas. Innefattar bland annat våtmarker klass 3 (enligt Länsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även våtmarker klass 4 samt sumpskogar klass 3 (enligt Skogsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även sumpskogar klass 4. Innefattar även områden där förstärkt hänsyn kan behövas. 8

9 Resultat Översiktlig beskrivning av området Grävlingkullarna, där vindkraftsanläggningen planeras, ligger i Värmlands län, ca 12 km öster om Filipstads tätort och ca 10 km SV Hällefors tätort. Vindkraftsparkens område är kuperat och består i huvudsak av skogsmark. Större delen av området har ett väl utvecklat skogsbilvägnät och är påverkat av pågående skogsbruk. Skogen i det inventerade området ägs av Bergvik Skog Väst AB. Kännetecknande för trakten och området är de stora sammanhängande skogarna, endast uppbrutet av skogsbilvägar samt ett fåtal hus och ett litet antal fast boende. I dalgångarna finns avlånga sjö- och vattendragsystem. Vy mot sjön Yngen i väst. Regionens naturgeografi Ett område som karaktäriseras av småkuperad terräng och en stor skoglig variation är Värmlands Bergslag. Bergsbruket har lämnat tydliga spår i form av otaliga kolbottnar och gruvhål. Trots att i princip all skog avverkats minst en gång under de senaste åren så återfinns i begränsade delar som antyder viss skoglig kontinuitet. Dessutom förekommer asprik granskog samt kalkbarrskog på flera håll. De två ingående kommunerna i denna region är Filipstad och Storfors. Bergrunden består i huvudsak av Filipstadsgranit med 9

10 inslag av mer basiska bergarter t.ex. gabbro. Trakten ligger i en medelgod temperaturzon och en normalhumid klimatregion. Vegetation Skogsmarkens vegetation består till övervägande delen av blåbärs- eller grästyp. I höjdlägen även ljungtyp. Skogstillstånd Skogen i området består av bolagsmark med skötta skogar. Gallrade granskogar dominerar. Gallrad granskog. Delområden med De delområden där påträffats finns markerade på följande kartor samt detaljkartor med beskrivningar i bilaga. 10

11 Karta över norra delen 11

12 Karta över södra delen 12

13 Här följer en beskrivning av delområdenas samt åtgärdsförslag på hur påverkan på a kan minimeras. Naturvärdena klassificeras som höga eller mycket höga. Delområde A Höga 0,2 ha Rikkärrsimpediment med senväxta och kortväxta träd vid planerad verksplacering. Naturvärdesbedömning Tydliga rikkärrskvaliteter med viss kalkpåverkan. Klassat som objekt med. Åtgärdsförslag Flytta verksplaceringen åt sydost för att undvika påverkan på objektet. (I den slutgiltiga layouten berörs inte detta område) Delområde A Delområde B Höga 0,1 ha Ett bestånd med strutbräken i västra vägkanten. Naturvärdesbedömning Strutbräken är en signalart. Klassat som objekt med. 13

14 Åtgärdsförslag Hänsyn i samband med ev. vägbreddning. Delområde B Delområde C Höga 0,1 ha Tallsumpskog i vägkant. Naturvärdesbedömning Gamla senvuxna och korta tallar. Garnlav på en av tallarna. Klassat som objekt med. 14

15 Åtgärdsförslag Lämna tallarna i samband med ev. vägbreddning. Delområde C Delområde D Mycket höga 3,7 ha Barrnaturskog i vägkant vid Oxtjärn. Naturvärdesbedömning Variationsrikt område med sumpskogar, bäckar och en mindre dalgång/ravin. Hög ålder och ett påtagligt inslag av död ved. Klassat som nyckelbiotop. 15

16 Åtgärdsförslag Lämnas orört vid ev. vägbreddning. 16

17 Delområde E Mycket höga 0,6 ha Äldre hällmarksskog i planerad väggata. Naturvärdesbedömning Äldre barrskogsrest bestående av gamla tallar och senvuxna granar på liten åsrygg. Rikligt med död ved. Klassat som nyckelbiotop. Åtgärdsförslag Dra vägen väster om nyckelbiotopen. (I den slutgiltiga layouten är vägen flyttad) 17

18 Delområde F Höga 0,1 ha Grov tall i myrkant intill vägen. Naturvärdesbedömning En gammal, kort och grov tall, ca 200 år, med pansarbark. Klassat som objekt med. Åtgärdsförslag Lämnas vid ev. breddning av vägen. Delområde F Delområde G Mycket höga 1,9 ha Barrnaturskog i höjdläge vid planerad verksplacering. Naturvärdesbedömning Gles och kortvuxen skog på mager mark i höjdläge. Gott om gamla tallar och senvuxna granar. Gott om död tallved men även en del granlågor. Klassat som nyckelbiotop. Åtgärdsförslag Verksplaceringen flyttas så att nyckelbiotopen inte berörs. (I den slutgiltiga layouten berörs inte nyckelbiotopen av vägdragning eller verksplacering.) 18

19 Delområde H Höga 0,1 ha En grov tall i vägkant. Naturvärdesbedömning Gammal grov tall, ca 200 år, med pansarbark och tallticka. Klassat som objekt med. 19

20 Åtgärdsförslag Lämnas vid ev. vägbreddning. (I den slutgiltiga layouten berörs inte detta område.) Delområde H Delområde I Höga 0,1 ha Två gamla aspar i vägkant. Naturvärdesbedömning Två grova gamla aspar i blockig terräng. En av asparna är ihålig. Klassat som objekt med. (I den slutgiltiga layouten berörs inte detta område.) 20

21 Åtgärdsförslag Lämnas vid ev. breddning av vägen. Delområde I Delområde J Höga 0,6 ha Barrnaturskog i närheten av planerad väggata. Naturvärdesbedömning Två mindre områden med äldre talldominerad barrskog. Sumpskog i den västra delen. Tallar med begynnande pansarbark och senvuxna granar. Klassat som objekt med. Åtgärdsförslag Vägen dras norr om objekten. (I den slutgiltiga layouten berörs inte detta område.) 21

22 Bedömning av verksplaceringar och vägar Den planerade vindkraftsbyggnaden innebär att området exploateras för anläggning av vägar, arbetsytor och vindkraftverk. Naturvärdesinventeringen visade att det finns tio delområden med höga eller mycket höga, där exploatering bör undvikas eller anpassas. Av dessa tio delområden var det två som berördes av verksplaceringar och åtta som kunde beröras av väglinjer. I den slutgiltiga layouten påverkas inte dessa områden. 22

23 Tabell 1. Bedömning för verksplaceringar och väglinjer. Numrering från norr till söder enligt kartor på sidorna Typ Nr Naturvärde Naturvärdesbedömning Åtgärdsförslag X-koordinat Y-koordinat Koordinatsystem: SWEREF99 Verk Utgår Höga Objekt med (delområde A) Flytta verket ut från delområde A. (Åtgärdat) Väg Väster om 4 Höga Objekt med (delområde B) Ev. vägbreddning åt öster Väg Sydväst om 11 Höga Objekt med (delområde C) Ev. vägbreddning åt väster Väg Söder om 11 Mycket höga Nyckelbiotop (delområde D) Ev. vägbreddning åt väster Väg Mycket höga Nyckelbiotop (delområde E) Flytta väglinjen västerut. (Åtgärdat) Väg Väster om 17 Höga Objekt med (delområde F) Ev. vägbreddning åt öster Verk 17 Mycket höga Nyckelbiotop (delområde G) Flytta verket och vägen ut från delområde G. (Åtgärdat) Väg Utgår Höga Objekt med (delområde H) Ev. vägbreddning åt öster Väg Utgår Höga Objekt med (delområde I) Ev. vägbreddning åt söder Väg Utgår Höga Objekt med (delområde J) 2 delområden Dra vägen norr om så att delområdet inte påverkas Utredningsområdet berörs inte av formellt skyddade områden eller Natura Artfynd Rödlistade arter Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistans hotkategorier är: Nationellt utdöd (Regionally Extinct, RE) Akut hotad (Critically Endangered, CR) Starkt hotad (Endangered, EN) 23

24 Sårbar (Vulnerable, VU) Nära hotad (Near Threatened, NT) Livskraftig (Least Concern, LC) Påträffade arter av naturvårdsintresse I tabell 2 redovisas arter som påträffats inom det planerade vindkraftsområdet. Tabell 2. Rödlistade arter, signalarter och övriga naturvårdsintressanta organismer funna inom det aktuella området. Där ingen referens anges svarar Skogsstyrelsen för artuppgiften. Art Kärlväxter Hotkategori/ beteckning* Delområde Strutbräken S B Fläcknycklar S, D Korallrot S, D Mossor Stor revmossa S D Lavar Garnlav NT, S C Kommentar/referens Gammelgranlav D Tidigare signalart Svampar Vedticka S G Tallticka NT, S H Fåglar Tretåig hackspett NT E Tjäder G Tidigare rödlistad * Förklaring till hotkategori/beteckning: Hotkategori anges för rödlistade arter: (RE) Nationellt utdöd, (CR) Akut hotad, (EN) Starkt hotad, (VU) Sårbar, (NT) Nära hotad och (LC) Livskraftig. (Gärdenfors 2010). S anger att arten används som signalart i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Skogsstyrelsen 1995). ÄoB anger att arten använts som signalart vid länsstyrelsernas ängs- och betesmarksinventering ÅGP innebär att arten omfattas av ett åtgärdsprogram. betyder att arten är fridlyst. I betyder att arten är förtecknad i internationell konvention eller EU-direktiv. G betyder att arten är förtecknad i IUCN:s globala rödlista. Arter som saknar beteckning har av inventeraren bedömts som naturvårdsintressanta. 24

25 Referenser Skriftliga källor Litteratur/källförteckning Handbok för inventering av nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 2005, andra upplagen, Skogsstyrelsen. Naturgeografisk regionindelning av Norden, Nordiska ministerrådet, 1984, Liber distribution, Stockholm. Skogsbilvägar, Skogsstyrelsen, 2001, Rapport 81. Signalarter - indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsen, 2010, fjärde upplagan. Webbreferenser Rödlistan: ArtDatabankens hemsida,

26 Bilaga 1 Ordförklaringar Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är skogens levande kulturarv och omfattar allt från artoch individnivå till markslags- (naturtyps-) och växtsamhällesnivå. Det biologiska kulturarvet är företeelser som uppkommit genom nyttjande och hävd av landskapets naturgivna resurser och som i normalfallet inte kan bevaras utan människans fortsatta aktiva kulturpåverkan. Det är människans historiska markanvändning, skötsel och hävd som gett upphov till mycket av den biologiska mångfald som finns i dagens landskap. Exempel på skötselberoende företeelser i skogslandskapet är skogsbetesmarker, slåttermarker, lövängsrester, torp- och fäbodsmiljöer samt hamlings-, vård- och ristningsträd. Biotopskydd Biotopskyddsområden kan inrättas för mindre områden, upp till 20 ha, som håller mycket höga, till exempel nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen hanterar bildandet av biotopskyddsområden på skogsmark. Bestämmelserna kring biotopskyddsområden finns i miljöbalken. Dessa beslut gäller för all framtid. Ett beslut om biotopskydd innebär att alla åtgärder i området som skadar a är förbjudna medan markägaren fortfarande äger marken. Flora- och faunafynd Registret visar lokaler för hotade arter och informationen kommer ifrån Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, ArtDatabanken och ideella föreningar. FMIS Riksantikvarieämbetet tillhandahåller information om kända och registrerade forn- och kulturlämningar i registret FMIS (Fornminnesinformationssystemet). Samtliga registrerade forn- och kulturlämningar är sökbara via Fornsök som finns på Formellt skyddade områden Skyddet innebär att värdefulla miljöer och känsliga arter skyddas där de finns kvar idag. Områdenas värde som livsmiljöer för växter och djur är den främsta grunden för skyddet. Skogarnas kulturmiljövärden och värden för rekreation och friluftsliv ingår också ibland i syftet med skydd av områden. Den svenska lagstiftningen ger möjlighet till skydd av såväl områden som arter och organismgrupper. Nationalparker inrättas av riksdagen medan naturreservat och biotopskydd beslutas av naturvårdsmyndigheter med stöd av miljöbalken. Dessa beslut gäller för all framtid. Även kommuner kan bilda biotopskydd. En annan form av skydd är naturvårdsavtal. 26

27 Fornlämningar Fornlämningar, eller fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Fornlämningar skyddas av kulturminneslagen (lag 1988:950 om kulturminnen m.m.). Kulturlämningar Med kulturlämning avses väl avgränsade lämningar efter människors verksamhet som inte bedöms som fasta fornlämningar, dessa kan även benämnas övriga kulturlämningar och övrig kulturhistorisk lämning. Kulturlämningar omfattas av Skogsvårdslagens 30. Kulturmiljöer Med kulturmiljö avses en miljö som historiskt påverkats av människan. Kulturmiljön kan innefatta både enskilda objekt såväl som stora landskapsavsnitt och utgör en del av kulturarvet. Kulturmiljön omfattar både forn- och kulturlämningar. Kulturmiljöinventering Skogsstyrelsens kulturmiljöinventering innebär en kartläggning och dokumentation av ett områdes forn- och kulturlämningar. Uppgifterna har samlats in via kart- och arkivstudier samt genom inventering i fält. Kulturreservat Det finns både kommunala och statliga kulturreservat. Det är länsstyrelsen som beslutar om de statliga kulturreservaten. Avsikten är att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Reservatet omfattar byggnader, anläggningar, lämningar och marker. Även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Nationalpark Nationalparker inrättas av riksdagen. Dessa beslut gäller för all framtid. Natura 2000 Natura 2000 är ett EU-gemensamt nätverk av skyddade områden, dessa väljs ut med stöd av art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Urvalet av Natura 2000-områden utgör en viktig grund för att bevara ett representativt urval av naturmiljöer i Sverige. Cirka 60 procent av områdena omfattas även av andra områdesskydd som nationalparker, naturreservat eller biotopskyddsområden. Naturreservat Det finns både kommunala och statliga naturreservat. Det är länsstyrelsen som beslutar om de statliga naturreservaten. Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas 27

28 av fem skäl; för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller för att skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Dessa beslut gäller för all framtid. Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de som redan finns. Naturvärdesinventering Skogsstyrelsens naturvärdesinventering innebär en kartläggning och dokumentation av ett områdes genom att uppgifter samlas in via kartoch arkivstudier samt genom inventering i fält. Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Några nyckelbiotoper uppträder bara i vissa terränglägen som till exempel strandskogar, raviner och rasbranter. Nyckelbiotopsinventering Inventeringen har en för landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Inventeringsmetoden är utarbetad av Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har inventerat småskogsbrukets marker medan stor- och mellanskogsbruket har ansvarat för att inventera sina egna marker. I inventeringen är det i första hand skogens struktur och element som har betydelse; men även förekomsten av arter kan vara avgörande. Objekt med Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. Riksintressen Riksintresse för naturvård eller kulturmiljövård enligt miljöbalken (1998:808). Rödlistade arter Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistade arter i Sverige 2010 är den tredje svenska rödlistan som baseras på de internationellt vedertagna 28

29 kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Bedömningen görs genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek, populationens grad av fragmentering m.m. mot en uppsättning kriterier (tröskelvärden). Signalarter Med signalarter menas en typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga. För att en art ska benämnas signalart bör den mer eller mindre uppfylla vissa krav och vara: Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. Starkt knuten till skogsbiotoper med höga, och sällan uppträda där naturvärdet är lågt. Lätt att upptäcka i fält Möjlig att identifiera i fält och sakna förväxlingsbara arter. Många av signalarterna finns huvudsakligen i skogsmiljöer där rödlistade arter förekommer. Ett antal av våra signalarter är också själva med på rödlistorna. Skog och Historia Skogsstyrelsen bedrev under drygt 10 år ett nationellt inventeringsprojekt där forn- och kulturlämningar i skogsmarken inventerades och registrerades. Detta material finns idag samlat i en databas på Skogsstyrelsen. Materialet är sökbart via Skogens pärlor som finns på Sumpskog Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden, i moget stadium, har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Sådana trädbestånd räknas till sumpskog även på fuktig mark om fuktighetsälskande (hydrofila) arter täcker minst hälften av befintligt fält- eller bottenskikt. Med fuktighetsälskande arter i bottenskiktet avses främst de så kallade sumpmossorna, exempelvis vitmossor och björnmossor. Sumpskogarna indelas bland annat efter hydrologisk typ. Det finns tre huvudtyper; myrskog, fuktskog och strandskog. Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsens inventering av sumpskogar utfördes genom fjärranalys. Fältbesök gjordes på 3 % av antalet och arealen. I södra Sverige var objekten > 2 ha, i mellersta Sverige > 3 4 ha och i norr > 4 5 ha. Utmärkande för sumpskogar är god vattentillgång kombinerad med mer eller mindre tjocka torvtäcken. 29

30 Våtmarksinventeringen Våtmarksinventeringen som länsstyrelserna utfört klassar våtmarkernas. Alla våtmarker på minst 50 ha i norra Sverige och 10 ha för södra Sverige ingår i inventeringen med vissa undantag för delar av fjällkedjan och mindre våtmarker med höga. Som våtmark räknas mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Värdekärna En värdekärna är ett område med höga som bedöms ha stor betydelse för växter och djur. Storleken på en värdekärna kan variera från mycket liten till i sällsynta fall flera hundra hektar. Begreppet värdekärna är centralt, eftersom grundkravet för naturvårdsavtal, biotopskydd och naturreservat är att området är en värdekärna. Värdekärnor är nyckelbiotoper och/eller objekt med. Det kan även vara skogsområden som inte är klassade som nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt, men som har en eller flera av kännetecknen för skog med höga. Regntunga skyar över Grävlingkullarna. Vy från väster. 30