Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment



Relevanta dokument
Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

UNDERSÖKNING AV RÖRLIGT FOSFOR I NEGLINGEVIKENS OCH VÅRGÄRDS- SJÖNS BOTTENSEDIMENT. producerad av Naturvatten AB (Rapport 2013:03)

Undersökning av intern belastning och läckagebenägen sedimentfosfor i Norrviken

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Läckagebenägen fosfor i Kottlasjöns bottnar. Underlag för åtgärdsplanering, Lidingö kommun 2015

Läckagebenägen fosfor i Björnöfjärdens bottensediment

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Vellingebäckarna 2006

Nedingen analyser 2011

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Långtidsserier på Husö biologiska station

Vellingebäckarna 2009

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN Etapp 1

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Sedimentens bidrag till fosforbelastningen i Mälaren

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Fosfor i Långsjöns sediment källan till höga fosforhalter i vattnet?

Fosfor i Kyrkvikens sediment

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Sedimentbehandling i Växjösjön

Salems kommun

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Undersökningar i Bällstaån

Formas, Box 1206, Stockholm (

Större mängder fosfor vid Alsta sjös utlopp än vid dess inlopp - finns svaret i sjöns bottensediment?

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Synoptisk undersökning av Mälaren

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006

Rörlig fosfor i Fagersjövikens sediment

Läckagebenägen fosfor i Molkomsjöns sediment

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Ätrans recipientkontroll 2012

Vellingebäckarna 2011

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Miljökontrollprogram

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Vattendragskontroll

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: MV

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

Typområden på jordbruksmark

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Avloppshantering och miljömålen

VELLINGEBÄCKARNA 2004

Metoder, resultat, och framsteg

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Rapport Vellingebäckarna 2012

Ytvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Transkript:

Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment

Vattenresurs 2

3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många år. Denna rapport är en del i ett underlag för att hitta en lösning för att förbättra vattenkvalitén. Rapporten är gjord av Vattenresurs HB på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. Vatten- och sedimentprov har tagits av Ebba af Petersens, WRS och analyserna är gjorda av Erkenlaboratoriet som är ackrediterat. Augusti 2002 Vattenresurs HB Sten-Åke Carlsson 08-584 807 70 sac@vrab.se www.swedenviro.com Innehåll 1 Förord-----------------------------------------------------------------------------------------------3 2 Metodik---------------------------------------------------------------------------------------------4 2.1 Provpunkter-----------------------------------------------------------------------------------------------4 2.2 Provtagning och analysmetoder -----------------------------------------------------------------------4 2.3 Fraktionerad fosforanalys -------------------------------------------------------------------------------4 3 Resultat ---------------------------------------------------------------------------------------------6 3.1 Vatten------------------------------------------------------------------------------------------------------6 3.2 Fraktionerad fosforanalys av sediment.---------------------------------------------------------------6 4 Slutsatser--------------------------------------------------------------------------------------------7 5 Förslag till åtgärder--------------------------------------------------------------------------------7

4 2 Metodik 2.1 Provpunkter Vattenprover har tagits den 1 maj 2002 i Va 1, Va 2 och Va 3, de punkter som angivits på djupkartan, figur 1. Prov togs i profil 0,5 m från ytan, 2 m, 4 m och 1 m från botten. Sedimentprov har tagits i tre punkter (Va 1-3) som anges på kartan. Varje sedimentprov är blandprov av 5 proppar från samma område. 2.2 Provtagning och analysmetoder Vattenprov för kemiska analyser har tagits med Ruttnerhämtare. Följande svensk analysstandard har använts: Totalfosfor SS 02 81 27-2 Fosfatfosfor SS 02 81 26-2 Totalkväve SS 02 81 31 Ammoniumkväve SS 02 81 34 Nitritkväve SS 02 81 32 Nitratkväve SS 02 81 33 Syrgas SS 02 81 88 ph SS 02 81 22-2 Alkalinitet SS 02 81 39 2.3 Fraktionerad fosforanalys I en fraktionerad fosforanalys lakas fosfor ut ur provet med i olika steg - från vatten till syra. Det innebär att fosfor analyseras som löst bunden (utlakbar i vatten), organiskt bunden, Febunden, Al-bunden och Ca-bunden. Detta klargör hur hårt bunden fosforn är och vilken risk det finns att den kan frigöras för biologisk produktion. Den lätt tillgängliga fosforn är direkt tillgänglig för växtproduktion. Organiskt bunden fosfor blir tillgänglig när det att det organiska materialet bryts ner. Järn-, aluminium- och kalciumbunden fosfor är hårt bunden. Järnbunden fosfor kan bli tillgänglig vid syrgasbrist då bindningen släpper. Detta sker t ex i sediment i syrgasfri miljö. Metoden som inte är ackrediterad finns inte som SIS standard utan är en metod som används allmänt för analys av sediment. Metodens referens är: Psenner R., Boström B., Dinka M., Pettersson K., Puckso R., and M. Sager. 1988. Fractionation of phosphorus in suspended matter and sediment. Arch. Hydrobiol. Suppl. 30: 98-103. Lakning sker med: Fraktion Lättlösligt Organiskt bunden Järnbunden Aluminiumbunden Kalciumbunden Lakning med Ammoniumklorid Totalfosfor övriga fraktioner Natriumdithionit/Natriumkarbonat Natriumhydroxid Saltsyra

5 Va 1 Va 2 Va 3 Fakta om Vallentunasjön Avrinningsområde 52 km 2 Sjöyta 600 ha Maxdjup 5,3 m Volym 15,4 Mm 3 Medelavrinning 6 l/s, km 2 Teoretisk omsättningstid 1,6 år Figur 1: Provtagningspunkter i Vallentunajön 2002-05-01

6 3 Resultat 3.1 Vatten Vattenprov togs för att komplettera sedimentprovtagningen. I tabell 1 redovisas resultaten från de tre provpunkterna. Tabell 1: Vattenkvalitet i norra (Va 1), mellersta (Va 2) och södra (Va 3) delen av Vallentunasjön i samband med sedimentprovtagning Datum Djup Temp ph Alkalinitet O2 O2 Tot-N Org-N NO3-N NO2-N NH4-N Tot-P PO4-P Org-P m oc mekv/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Va1 0,5 10,7 13,2 95 1263 1235 0,1 0,1 28 94 26 68 Va2 0,5 10,6 8,3 2,2 12,6 105 1345 1308 0,1 4 33 90 12 78 2 10,6 12,5 91 1348 1299 4,9 0,1 44 94 31 63 4 10,2 8,3 2,2 12,2 45 1326 1299 0,1 1 26 90 28 62 Va3 0,5 11,0 13,2 21 1277 1246 0,1 2 29 85 24 61 2 11,0 13,4 115 1398 1371 0,1 2 25 97 24 73 3.2 Fraktionerad fosforanalys av sediment. Analyssvaret är indelat i grupper. Lättlöslig fosfor är som namnet säger lätt tillgänglig. Järn, aluminium och kalciumbunden fosfor är svårlöslig med undantag för järnbunden som löser sig vid syrefria förhållanden. Kalciumbunden fosfor är mycket svårlöslig. Organiskt bunden fosfor är till del löslig men på sikt. Sedimentprov togs i tre områden. Norra delen i området (Va 1), mellersta delen (Va 2) och södra delen (Va 3). Analysresultaten redovisas i tabell 2. Tabell 2: Fosforfraktioner i Vallentunasjöns sediment i norra (Va 1), mellersta (Va 2) och södra (Va 3) delen av sjön Prov Datum Lättlöslibundebundebundebundehalt Fe- Al- Ca- Organiskt- TotP sed Vatten- µg/g TS µg/g TS µg/g TS µg/g TS µg/g TS µg/g TS % Va1 2002-05-01 23 68 90 350 669 1200 92 Va2 46 79 98 300 1177 1700 95 Va3 20 63 79 370 868 1400 91 medel 30 70 89 340 905 1433 93 andel av totp 2,1% 5% 6% 24% 63%

7 4 Slutsatser Vallentunasjöns morfometri gör att sjön ackumulerar sediment och näring i sjöns mellersta del. Sjön är djupast här. Därför högre fosforhalter i sedimenten. Denna ackumulationsbotten har också högre vattenhalt i sedimentet. Sjön var inte skiktad vi provtillfället. Stor del av fosforn och kvävet i vattenmassan var uppbunden i växtplankton. Kvävet tycks vara begränsande för algtillväxten. Fosforhalterna är mycket höga mycket högt näringstillstånd (klass 5) enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Kvävehalten är däremot lägre höga kvävhalter (klass 4) enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Det kan dels bero på en lägre tillförsel av kväve dels på en god denitrifikation. Fosfor är begränsande för algtillväxt i de flesta sjöar. Därför fokuseras diskussionen på detta näringsämne. Normalt borde fosfor vara begränsande även i Vallentunasjön. En minskad omsättnig av fosfor skulle medföra att fosforn blevbegränsande. Sjöns omsättningstid 1,6 år gör att den sannolikt är relativt känslig för intern belastning av fosfor från sedimenten Andelen lättlöslig fosfor i sedimenten har en läckagepotential av ca 0,8 g P/m 2. Det beror sannolikt på att sjön sällan skiktas utan att den lättillgängliga fosforn är ständigt i kretslopp. Drygt 4 ton fosfor är lätt tillgänglig från sedimenten. I vattenmassan finns 1,4 ton fosfor som fosfat och organiskt bunden i växtplankton. Om man antar att avrinningsområdet har stora arealförluster (summa av diffusa och punktkällor, klass 4-5 enligt bedömningsgrunderna) och ansätter en förlust av 0,2-0,4 kg P/ha, år skulle den externa tillförseln bli 1-2 ton fosfor per år. Mycket pekar på att sedimenten har en nyckelroll men det krävs också åtgärder för att reducera den externa fosfortillförseln. 5 Förslag till åtgärder Med bättre kunskap om fosfortillförseln från omlandet kan man göra en bättre analys av fosforns ursprung och roll i Vallentunasjön. Med detta som grund är det lättare att prioritera rätt åtgärder. Initiera ett provtagningsprogram med analys av fosfor och flöde i bäckar som rinner till Vallentunasjön. Kontrollera också dagvattentillförsel och bräddning om sådan finns. Enligt en kollega som varit i Vallentunasjön i år luktade det avloppsvatten från bräddat avlopp. Mät återkommande närsalthalter och syrgasmättnad en profil i mellersta delen av sjön. Försök identifiera eventuella fosforkällor och åtgärda dessa. Responsen på dessa åtgärder kan ta tid. Punktkällor som avlopp ger respons inom något/några år beroende på läge medan diffusa närsalt källor som åkermark kan ta några till ett tiotal år innan man ser effekten fullt ut av den åtgärd man gjort. Dagvatten är svårt att åtgärda vid källan men våtmarksfällor kan reducera belastningen.

8 Åtgärder i sjön är att fälla bottenvattnet som i sjön Flaten (60 ha) i Skarpnäck (Stockholm Vatten). Med denna åtgärd får man en drastisk förändring av siktdjupet och badvattenkvalitén med en direkt effekt. Redan samma år sker en förbättring och året efter en mycket kraftfull förändring. Flaten behandlades hösten 2000. Under 2001 var siktdjupet 4-6 m, i år 8,3 m. Andra sjöar som behandlats är Lejondalssjön 300 ha (Upplands-Bro), Bagarsjön 6 ha (Nacka). Metoden har också utpekats som en effektiv metod av US EPA, det Amerikanska Naturvårdsverket. Läs artikel om sjörestaurering på www.swedenviro.com. Fällning görs genom att fosfor i bottenvattnet och sedimentytan binds aktivt med polyaluminiumklorid (samma produkt används för att rena dricksvatten). Det innebär att fosforn binds svårlösligt så att den inte blir tillgänglig för planktonproduktion. På samma sätt finns redan 6 % av fosforn bunden i sedimentet (jfr tabell 2). Metoden innebär alltså att denna del utökas på bekostnad av den lättlösliga fosforn som binds. Metoden ger en mycket lång hållbarhet om den externa tillförseln av fosfor är åtgärdad till en nivå som sjön klarar av att långsiktigt ta emot. Metoden bedöms i USA ha en ringa påverkan på växt- och djurliv. Se vidare artikel om sjörestaurering på www.swedenviro.com. Kostnaderna för att utföra detta är 10-15 milj.kr beroende på behandlingens omfattning. Ett annat alternativ kan vara selektivt fiske av karpfisk sk biomanipulation. Det kanske skulle ge en tillräcklig siktdjupsförbättring för att kunna få mera submers vegetation vilket skulle kunna vrida över balansen i sjön mot mera vegetation och mindre plankton m a o ett klarare vatten. För att nå ett långsiktigt resultat krävs att den externa näringstillförseln reduceras.