Nyheter ADR/RID fördjupning Kombitrafik (1.1.4.4) endast RID Hela delavsnittet 1.1.4.4 om kombitransport har ändrats då alla bestämmelser om kombitrafik placerats på ett och samma ställe. Det har införts bestämmelser om märkning vid transport av släpvagnar som innehåller kollin och som separeras från dragbilen. Om sådana släpvagnar även märks med orangefärgad skylt framtill eller förses med storetiketter på sidorna behöver inte järnvägsvagnen förses med etiketter. Bestämmelserna om kombitrafik gäller inte för lösa växelflak, containrar, MEG-containrar, tankcontainrar och UN-tankar, eftersom dessa lastenheter inte omfattas av begreppet transportenhet enligt ADR. Containrar (storcontainrar), MEG-containrar, tankcontainrar och UN-tankar har i stort sett samma krav avseende märkning och storetikettering både vid väg och järnvägstransport. Det som skiljer är bestämmelserna som gäller för växelflak. Vid en ren vägtransport behöver en transportenhet med växelflak endast märkas med orangefärgade skyltar och även storetiketter då det finns kollin med klass 1 (ej 1.4S) eller klass 7 (ej undantagna kollin) på växelflaket. För en ren järnvägstransport ska växelflaket märkas och förses med storetiketter enligt samma regler som gäller för en container. Vid en kombinerad väg/järnvägstransport ska växelflaket däremot även för vägtransporten betraktas som en container och märkas i enlighet med reglerna för containrar. Etiketter som upphör att gälla (1.6.1.2 borttagen) Övergångsbestämmelser som tidigare angavs i 1.6.1.2 om äldre etiketter och storetiketter har upphört att gälla och har tagits bort. Detta innebär att etiketterna nr 7A, 7B, 7C, 7D eller 7E som motsvarade de bestämmelser som gällde fram till 31 december 2004 (ADR/RID 2003) inte får användas i fortsättningen. Dessutom får inte etiketten nr 5.2 som gällde fram till 31 december 2006 (ADR/RID 2005) användas längre. Orangefärgade skyltar som upphör (1.6.1.8) Övergångsbestämmelserna i 1.6.1.8 har modifierats och anger nu att orangefärgade skyltar som uppfyllde 2004 års bestämmelser (ADR/RID 2003) får fortsätta att användas. Bestämmelserna i delavsnitt 5.3.2.2.1 och 5.3.2.2.2 måste uppfyllas och innebär att skyltar ska sitta kvar på fordonet/vagnen utan att lossna om fordonet/vagnen välter. I ADR/RID 2005 infördes att skyltarna får avdelas med en 15 mm bred, horisontell svart mittlinje och dessutom angavs att de mått som anges som beskrivning på skyltarna får variera med +/- 10 %.
IBC-behållare (1.6.1.14 borttagen) I ADR/RID 2009 infördes i 6.5.6.13 att IBC-behållare ska genomgå en vibrationsprovning innan de kan typgodkännas. I bestämmelserna anges hur sådan provning ska genomföras. Till dessa nya bestämmelser fanns en övergångsbestämmelse i 1.6.1.14, men denna har nu upphört och tagits bort. Vibrationsprovning ingår numera som en del av de olika moment som ska genomföras vid typgodkännande av IBC-behållare. IBC-behållare (1.6.1.15, 6.5.2.2.1, 6.5.2.2.2) I ADR/RID 2009 infördes att IBC-behållare ska märkas med en symbol som visar om behållaren är typgodkänd för att staplas. På symbolen ska maximal tillåten staplingslast anges. Vikten som anges på symbolen får inte överstiga den vikt som används vid staplingsprovet vid typprovningen av IBC-behållaren dividerat med 1,8, dvs. Maximal tillåten staplingslast Vikt vid staplingsprovet/1,8. Till dessa nya bestämmelser infördes även övergångsbestämmelser i 1.6.1.15. IBC-behållare som tillverkades, renoverades eller reparerades före den 1 januari 2011 behöver inte märkas med symbolen. Däremot måste IBC-behållare som nu renoveras eller repareras märkas med symbolen. MINIMUM DIMENSION 100 mm... kg max MINIMUM DIMENSION 100 mm MINIMUM DIMENSION 100 mm MINIMUM DIMENSION 100 mm Symbolen ska vara minst 100 mm 100 mm stor, varaktig och väl synlig. Bokstäver och siffror som anger vikten, ska vara minst 12 mm höga. De IBC-behållare som inte får staplas, märks med en särskild symbol (se ovan) och dessutom anges siffran 0 i den grundläggande märkningen för dessa behållare.
3056 kg max Exempel: Märkningen 31HA1/Y/0208NL/Mulder 007/5500/1500 anger följande: Integrerad IBC-behållare för transport av vätskor, med styv innerbehållare av plast och ytterhölje av stål för förpackningsgrupp II och III/tillverkad februari 2008/typgodkänd i Nederländerna/tillverkad av företaget Mulder enligt en behållartyp, till vilken behörig myndighet tilldelat serienumret 007/använd belastning vid staplingsprovningen är 5500 kg/högsta tillåtna bruttovikt är 1500 kg. Att denna IBC-behållare ska märkas med 3056 kg beräknas genom att 5500kg divideras med 1,8. Denna IBC-behållare får stapla två motsvarande behållare på sig. Detta kan konstateras genom att bruttovikten av två behållare är 1500*2=3000 kg vilket är mindre än 3056 kg. Transport av farligt gods som avfall (2.1.3.5.5, 5.4, Del 16 endast ADR) I bilaga S (del 16) finns nationella bestämmelser om avfall som transporteras som farligt gods. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vill påminna om att bestämmelser i del 16 endast får användas vid inrikes transport fram till och med den 30 juni 2015. Detta med anledning av att förenklade klassificeringskriterier har införts i del 2 De bestämmelser för avfall som infördes 2009 i del 2, innebär att ADR/RID i stort sett måste följas vid transport av avfall. Det innebär att det bland annat krävs dokumentation, typgodkända förpackningar, skriftliga instruktioner, märkning av förpackningar samt fordon/vagnar och utbildning. Däremot finns möjlighet till lättnad avseende klassificering av avfall. Grundprincipen är att avfallet ska klassificeras enligt gällande UN-nummer och förpackningsgrupp/er. I de fall då avfallets beståndsdelar inte är fullständigt kända, får avsändaren använda det/de UN-nummer och förpackningsgrupp/er som bäst stämmer överens med avfallets egenskaper. Om några tveksamheter råder ska alltid förpackningsgrupp I användas. Det förenklade klassificeringsförfarandet får inte användas för ämnen som inte är tillåtna för transport i ADR/RID (2.2.x.2) samt för följande ämnen: ämnen i klass 7 (förutom undantagna kollin, hos vilka de andra farliga egenskaperna överväger, se SP290), ämnen i klass 1, ämnen i klass 2,
flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, pyrofora ämnen i klass 4.2, ämnen i klass 5.2, ämnen i klass 6.1 eller klass 3, som mot bakgrund av deras giftighet vid inandning ska inplaceras i förpackningsgrupp I (ämnen, som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 8, och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC50) motsvarar förpackningsgrupp I, men vars giftighet vid förtäring eller hudkontakt endast motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.), smittförande ämnen i klass 6.2, lösningar och blandningar av oxiderande ämnen eller ämnen som är oxiderande som sekundärfara kan ha explosiva egenskaper, ämnen i klass 4.3- I ADR/RID finns även bestämmelser om att avfall som inte uppfyller kriterierna för klassificering i klasserna 1-9, men som omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, får transporteras under UN 3077 eller 3082. Ej kända beståndsdelar Vid transport av avfall där det förenklade klassificeringsförfarandet används ska ett tillägg göras i godsdeklaration: Avfall enligt 2.1.3.5.5. Den tekniska benämningen enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 274, behöver inte anges. Exempel: UN 3264 Frätande, sur, oorganisk vätska, n.o.s., 8, II, (E), Avfall enligt 2.1.3.5.5 Kända beståndsdelar Vid en transport av avfall där avfallets innehåll är fullständigt känt ska ett tillägg också göras i godsdeklarationen. Det ska anges avfall före den officiella transsportbenämningen. Dessutom ska den tekniska benämningen enligt särbestämmelse 274 anges. Exempel: UN 1993, Avfall Brandfarlig vätska, n.o.s (toluen och etanol), 3, II, (D/E)
Miljöfarliga ämnen (vattenförorenande 2.2.9.1.10, 5.2.1.8 och 5.3.6) Alla ämnen i klass 1 till 9 som uppfyller kriterierna för miljöfarliga ämnen (vattenförorenande) ska betraktas som miljöfarliga. Tidigare har dessa kriterier endast gällt för ämnen som klassificerats som UN 3077 och UN 3082. Ämnen ska klassificeras som miljöfarliga om de uppfyller kriterierna som finns angivna i så kallade kategorier (akut 1, kronisk 1 och kronisk 2). MSB anser att om en av riskfraserna R50, R50-53, R51-53 (anges i ADR/RID som R50, R50/53, R51/53 ) eller om en av faroangivelserna H400, H410, H411 finns fastställda för ett ämne så uppfyller ämnet kriterierna för ett miljöfarligt ämne i ADR/RID. KIFS 2005:7 CLP-förordningen Farokod/riskfras Kategori Faroangivelse N; R50 Akut 1 H400 N; R50-53 Kronisk 1 H410 N; R51 53 Kronisk 2 H411 Säkerhetsdatablad Företag som släpper ut en kemisk produkt på marknaden ska lämna säkerhetsdatablad till yrkesmässiga användare av produkten om den klassificerats som farlig. Bladet ska informera om produktens farliga egenskaper, risker och de skyddsåtgärder som ska vidtas. Reglerna om säkerhetsdatablad finns i artikel 31 och bilaga II till EG-förordningen nr 1907/2006 (Reach- förordningen). Den myndighet som är ansvarig för Reach-förordningen i Sverige är Kemikalieinspektionen. I säkerhetsdatabladet ska bland annat klassificering anges. Ibland kan klassificeringen behöva anges enligt två regelsystem. Det beror på att det under en övergångsperiod fram till den 1 juni 2015 finns två regelsystem för klassificering och märkning av ämnen och blandningar: KIFS 2005:7 respektive CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008. Säkerhetsdatabladet består av 16 avsnitt vars rubriker och ordningsföljd är obligatoriska. Det finns i dag två regelsystem för utformningen av säkerhetsdatabladet. Avsnitt 14 i bladet anger transportinformation och här ska det finnas information om hur ett ämne klassificeras enligt ADR/RID. För att få reda om ett ämne är miljöfarligt ska, beroende på vilket regelsystem som används, avsnitt 15 gällande föreskrifter eller avsnitt 2 gällande farliga egenskaper studeras. Här återfinns ämnets klassificering och märkning, inklusive risk- och skyddsinformation, med fullständiga fraser. Om en av riskfraserna R50, R50-53, R51-53 eller en av faroangivelserna H400, H410, H411 finns angivna så är ämnet miljöfarligt enligt ADR/RID
Kollimärkning För kollin som innehåller miljöfarliga ämnen ska märket ha dimensionerna 100 mm * 100 mm. Märket får minskas om kollits storlek kräver detta. Märket ska placeras i närheten av UN-numret och ska vara synligt, läsbart och väderbeständigt. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska märkas på två motstående sidor. Märkningen behövs inte för enkelförpackningar och sammansatta förpackningar som innehåller innerförpackningar med: - högst 5 liter för vätskor, eller - högst 5 kg för fasta ämnen. UN 3082 Förstorat märke (1.6.1.17 borttagen) I och med att övergångsbestämmelsen som fanns i 1.6.1.17 i ADR/RID 2009 har upphört att gälla ska nu containrar, MEG-containrar, UN-tankar, tankcontainrar och fordon/vagnar som innehåller miljöfarliga (vattenförorenande) ämnen ska märkas numera. Märket är detsamma som för förpackningar, men med dimensionerna 250 mm* 250 mm. För att veta om ett ämne är miljöfarligt och om märkning ska ske, måste godsdeklarationen studeras. Enligt 5.4.1.1.18 ska godsdeklarationen innehålla uppgifterna miljöfarligt vid en transport av ämnen som klassificeras som miljöfarlig. Dessa uppgifter krävs däremot inte vid transport av UN 3077 och 3082, eftersom det framgår av deras officiella transportbenämning att de är miljöfarliga. Uttrycket miljöfarligt i godsdeklarationen får ersättas med marine pollutant vid en transport som inkluderar sjötransport. Märkning ska ske då det krävs storetiketter på containrar, MEG-containrar, UN-tankar, tankcontainrar och fordon/vagnar. För transport på väg innebär det i princip märkning för: - styckegodslastade fordon (väg) tillsammans med klass 1 (ej 1.4S) och klass 7 (ej undantagna kollin) - containrar med styckegods
- tanktransporter - bulktransporter För järnvägstransporter är det alla typer av transporter, utom transport som begränsad mängd eller transport av gods i småcontainer, som ska märkas. Vid tanktransport på väg ska fordonet märkas på båda sidor och bak med märket för miljöfarliga ämnen. En container med styckegods eller en tankcontainer ska märkas på alla fyra sidor. Om märkningen inte är synlig utanför fordonet ska märkningen även fästas på båda sidor och bak på fordonet. En cisternvagn ska märkas på båda sidorna.
På en vagn med tankcontainer ska containern märkas på alla fyra sidor. Om inte märkningen är synlig utanför vagnen, ska likadan märkning fästas på båda sidor av järnvägsvagnen. Notera att kravet på att märket fisken och trädet ska placeras tätt intill storetiketter enbart gäller för tankfack, se delavsnitt 5.3.1.4.1. Avfall och miljöfarlighet Alla ämnen i klass 1 till 9 som uppfyller kriterierna för miljöfarliga ämnen (vattenförorenande) ska betraktas som miljöfarliga. Dessa bestämmelser gäller även för avfall som transporteras enligt ADR/RID. MSB är medveten svårigheterna med att klassificera avfall enligt de rådande kriterier för miljöfarliga ämnen i ADR/RID, då det farliga avfallet kan varierar i sin sammansättning från gång till gång. Om tester inte genomförs anser MSB att det är rimligt att avfallet även anses vara miljöfarligt, om inte avsändaren med säkerhet vet att avfallet inte uppfyller kriterierna som miljöfarliga ämnen i 2.2.9.1.1o. Fyrverkerier (SP 645 och 5.4.1.2.1 (g)) Särbestämmelsen för fyrverkerier har modifierats. Det anges nu att tillståndet för klassificeringskoden som ges av behörig myndighet ska vara skriftlig och innehålla en unik referens. I delavsnitt 5.4.1.2.1 (g) har de särskilda uppgifter som krävs för transport av fyrverkerier (UN 0333, 03334, 0335, 0336 och 0337) reviderats. Godsdeklarationen ska ange att fyrverkerierna är godkända av behörig myndighet och dessutom ska ett referensnummer anges som är kopplat till själva godkännandet (tillståndet). Det faktiska godkännandet (tillståndet) behöver inte medföras
vid transporten, men det ska kunna göras tillgängligt av avsändaren för transportören eller tillsynspersonal. MSB:s råd är att ta med godkännandet vid transporten, även om detta inte är något krav. Detta för att förhindra ett eventuellt stopp av transporten om godkännandet efterfrågas vid en tillsyn. I godsdeklarationen ska det anges Klassificering av fyrverkerier genom behörig myndighet i XX med fyrverkeribeteckning XX/YYZZZZ. Exempel på klassificeringsbeteckning i godsdeklarationen är för Sverige: S/MSB 2011-XXX (eller S/SRV 1302-XXX) Begränsade mängder (1.6.1.18 borttagen, 3.4) Hela kapitel 3.4 om begränsade mängder har reviderats jämfört med ADR/RID 2009. Mängderna som får transporteras har harmoniserats med FN-rekommendationerna och innebär i de alla flesta fall att mängderna som får transporteras som begränsad mängd kommer att vara samma för alla transportslag. Ändringarna har i vissa fall medfört en ökning och i andra fall en minskning av den mängd som får förpackas i innerförpackningen. Märkningssymbolen har också ändrats och ska användas på kollin såväl som på vissa transportenheter och har följande utseende: Kollin som innehåller farligt gods i begränsade mängder och som transporteras med flyg enligt ICAO:s bestämmelser har något strängare krav på förpackningarna och ska ha märkning enligt nedan: Y Dessutom innebär de nya bestämmelserna utökade krav som bland annat: - Utbildning enligt kapitel 1.3 - Märkning med overpack - Stuvningsintyg för container - Lastsäkring - Förpackningskrav i 6.1.4 (dock ej provning eller typgodkännande) Avsändaren ska även informera transportören om total bruttovikt på ett spårbart sätt enligt avsnitt 3.4.12. Det finns inga krav på att denna information måste vara skriftlig. Avsändare och transportör bör diskutera eller avtala om hur bestämmelsen uppfylls. Till dessa bestämmelser har övergångsbestämmelser införts i 1.6.1.20 som innebär att de nya bestämmelserna behöver tillämpas först från och med 1 juli 2015. Bestämmelserna i ADR/RID 2009 kan alltså fortsätta att användas i ytterligare fyra år.
I och med att övergångsbestämmelsen i ADR/RID 2009 i 1.6.1.18 är borttagen så innebär detta att det numera är krav på att en transportenhet (med en totalvikt över 12 ton (fordonets vikt + last)) eller järnvägsvagn som innehåller kollin med en bruttovikt över 8 ton ska märkas. Märkning får ske enligt nya bestämmelserna eller enligt övergångsbestämmelser i 1.6.1.20, dvs. LTD QTY. Tillämpning av regler från olika utgåvor 2009/2011 Märkning Den nya övergångsbestämmelsen i 1.6.1.10 anger att det endast är möjligt att blanda bestämmelserna för begränsad mängd i ADR/RID 2009 och ADR/RID 2011 i två fall avseende märkning av transportenheter. Det ena fallet anger att om LTD-QTY-märkningen på en container inte syns utanför fordonet/vagnen ska märkningen flyttas ut. I detta fall är det tillåtet att använda den nya märkningen på lastbäraren. Andra fallet som anges är då ett fordon eller en vagn innehåller kollin (med bruttovikt över 8 ton) märkta med LQ eller UN+UN-nummer i en kvadrat. Även då får fordonet/vagnen förses med den nya märkningen. I de båda fallen ovan kan ju naturligtvis bestämmelserna i ADR/RID 2009 användas fullt ut och då används märkningen med LTD-QTY för transportenheten/järnvägsvagnen. LTD QTY LTD QTY
Overpack I det fall en overpack innehåller kollin märka både enligt ADR/RID 2009 ( LQ eller UN+UNnummer i en kvadrat) och ADR/RID 2011 ( ), ska båda typerna av märkning föras ut på en overpack för att visa att det finns kollin förpackade enligt både de gamla och de nya bestämmelserna. När en overpack används, ska den märkas med alla typer av märkningar som finns på kollina. Exempel på märkning med ny symbol - Vägtransport Transportenhet med en totalvikt över 12 ton som transporterar begränsade mängder över 8 ton, ska märkas med den nya symbolen fram och bak på enheten. Detta behövs dock inte om transportenheten redan är märkt med orangefärgade skyltar på grund av att annat farligt godsfinns i lasten. Även vid transport av containrar (både små och stora containrar) som innehåller begränsade mängder över 8 ton ställs det krav på att transportenheter ska märkas med symbolen för begränsad mängd. Märkningen ska finnas på alla fyra sidorna på containrarna om inte containrarna redan är märkta med storetiketter på grund av att annat farligt gods finns i lasten. Om märkningen inte är synligt utanför transportenheten, ska märkningen även fästas på båda sidor och bak på transportenheten. Exempel på märkning med ny symbol - Järnväg Vagnar som transporterar begränsad mängd över 8 ton ska märkas på båda långsidorna. Denna märkning krävs inte om det redan finns storetiketter på vagnen på grund av att annat farligt gods finns i lasten. Även för storcontainrar införs krav på att transportenheter som transporterar begränsade mängder över 8 ton ska märkas på alla fyra sidorna om inte storcontainern redan är märkt med
1. 4 2. 1 2. 2 Giftiga gaser 2. 3 3 4. 1 4. 2 4. 3 eller rök. Risk för brand Risk för brand föns ter T a skydd T a skydd T a skydd T a skydd avloppssystem avloppssystem storetiketter på grund av att annat farligt gods finns i lasten. Om märkningen inte är synlig utanför vagnen ska märkningen även fästas på vagnens båda sidor. Skriftliga instruktioner (5.4.3) endast RID I 5.4.3 har nya bestämmelser införts avseende skriftliga instruktioner motsvarande de som finns för vägtransport. De skriftliga instruktionerna bör vara utformade enligt den fyrsidiga modell som anges i bestämmelserna. Detta kan jämföras med kraven i ADR som i stället anger att den skriftliga instruktion måste överensstämma med den fyrsidiga förlagan som finns i delavsnitt 5.4.3.4 i del 5. Skillnaden beror på att det i RID kan tillkomma utrustning som ska medföras enligt existerande nationella specifikationer. De skriftliga instruktionerna liknar i huvudsak de som finns i ADR. Första sidan består av en lista i punktform riktad till lokföraren, med åtgärder att följa i händelse av olycka eller tillbud. En fotnot till listan anger att ytterligare åtgärder kan finnas angivna i andra järnvägsrättsliga eller operativa föreskrifter. På sidan två och tre finns en tabell som anger: 1. Samtliga etikettförlagor 2. Huvudsakliga faror 3. Tilläggsinformation om förarens åtgärder På sidan fyra anges utrustning som ska medfölja tåget och förvaras i loket. För lokföraren ska en bärbar ljuskälla och lämplig varningsklädsel finnas. Observera att annan utrustning kan tillkomma som ska medföras enligt existerande nationella specifikationer. Det är transportörens skyldighet att se till att lokföraren får instruktionerna (se även 1.4.2.2.1 och 1.4.2.2.6), förstår dem och är kapabel att handla utefter dem. Instruktionerna ska vara på ett språk som lokföraren kan läsa och förstå. Tilläggsanvisning ar för medlemmar i ford onsbesättning en om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärd er som beror på rådande omständigheter Varningsetiketter och storetiketter Faroegenskaper Tilläggsanvisningar (1) (2) (3) E xplosiva ämnen och föremål Kan ha varierande egenskaper och effekter som Ta s kyd d och stå inte nära mas sdet onatio n, ris k för s plitter, tryc kvåg, intens iv brand/strålningsvärme, upphov till starkt ljus, högt ljud Känsliga för stötar och/eller slag och/eller värme 1 1.5 1.6 Explosiva ämnen och föremål Viss risk för explosion eller brand Ta skydd Brandfarliga gaser Ej brandfarliga, ej giftiga gaser Risk för explosion K an vara tryc ksa tt Risk för kvävning Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning Risk för kvävning Kan vara trycksatt K an ors ak a köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning Undvik lågt belägna områden Undvik lågt belägna områden Risk för förgiftning K an vara trycksatt Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning Använd fly ktutrustning Undvik lågt belägna områden Brandfarliga vätskor Risk för explosion Inneslutningar kan explodera vid upphettning Undvik lågt belägna områden Förhindra ämnen som läcker ut att nå vattenmiljö eller Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Självantändande ämnen Risk för brand. Brandfarligt eller brännbart ämne kan antändas av värme, gnistor eller lågor Kan innehålla självreaktiva ämnen som sönderfaller under kraftig värmeutveckling vid tillförsel av värme, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor Inneslutningar kan explodera vid upphettning Risk för självantändning om kollin är skadade eller innehåll spill ts ut Kan reagera häftigt med vatten Förhindra ämnen som läcker ut att nå vattenmiljö eller Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Risk för brand och explosion vid kontakt med vatten Ämnen som läckt ut bör hållas torra genom att spillet täcks öve Bevarande av transportinformation (5.4.4) Ett helt nytt delavsnitt om bibehållande av godsdeklaration, tilläggsinformation och handlingar har införts i 5.4.4. Här anges att avsändare och transportör ska spara en kopia av godsdeklarationen och annan tilläggsinformation i minst tre månader. Om godsdeklarationen sparas elektroniskt ska avsändare och transportör kunna ta fram denna i pappersform. MSB har vid ett internationellt möte ställt en fråga om alla transportörer ska spara en kopia. (ECE/TRANS/WP.15/AC.1/2011/10 - (Sweden) Retention of transport information). Mötets tolkning var att om flera transportörer är involverade i en transportkedja ska varje transportör spara en kopia av godsdeklarationen och annan tilläggsinformation i minst tre månader.
(ECE/TRANS/WP.15/AC.1/122 Report of the Joint Meeting of the RID Committee of Experts and the Working Party on the Transport of Dangerous Goods on its Spring 2011 session) Lastplan (Del 11) endast ADR Exemplen på lastplan har tagits bort från del 11 då dessa inte tillhör bestämmelserna. Exempel på lastplan finns på SPI:s hemsida: http://spi.se/wordpress/wp- content/uploads/2011/03/spi_lastplan_ändringar_1_mars-2011.pdf. Utbildning av förare som transporterar farligt gods (Del 20) endast ADR I del 20 har bestämmelser införts för de utbildningsanordnare eller utbildningsorganisationer som ska godkännas eller har godkänts av MSB enligt kapitel 8.2. I bestämmelserna förtydligas de internationella bestämmelserna i 8.2, krav har införts på grundläggande utbildning av nya lärare, uppdateringsutbildning av godkända lärare samt att utbildningsanordnare ska ange datum, klockslag och besöksadress för provtillfällen så att MSB kan utföra kontroll. Nytt godkännande att bedriva utbildning MSB påminner om ansökan att bedriva utbildning av förare som transporterar farligt gods. Ett beviljat godkännande kommer att gälla tills vidare, längst till och med 2021-06-30, vilket innebär att ny ansökan inte längre behöver göras vartannat år. Ansökan ska göras enligt bestämmelserna i MSBFS 2011:1 (ADR-S) kapitel 8.2 samt enligt bilaga S del 20. I syfte att underlätta ansökningsarbetet och så att alla uppgifter/handlingar kommer med i ansökan, önskar MSB att nedanstående checklista används. Observera att listan endast är utformad för de utbildningsanordnare som tidigare har ett godkännande utfärdat av MSB. Ansökan om godkännande att bedriva utbildning Anmälan av instruktör/er (avser både ADR-lärare samt instruktörer i de praktiska övningarna, underskrivna av respektive lärare/instruktör) Företrädare för utbildningsanordnaren (tex rektor, VD, namn och personnummer anges på ansökningsblanketten under Kontaktperson ) Överenskommelse mellan extern och egen organisation avseende de praktiska övningarna Intyg om uppdateringsutbildning Registreringsbevis från Bolagsverket (högst tre månader gammalt) Beskrivning av rutiner i samband med examination Vilket utbildningsprogram används, MSB:s eller eget (eget bifogas, MSB:s behöver ej bifogas) Ange vilka hjälpmedel (kurslitteratur, handböcker) andra än ADR-S som används vid examination (övningsuppgifter behöver inte bifogas) Ansöknings- och anmälningsblankett och utbildningsprogram finns att tillgå på MSB:s hemsida, se nedan www.msb.se/sv/forebyggande/farligt-gods/utbildning/utbildningstillstand