Transport av farligt gods enligt ADR-S och bilaga S

Transkript

1 /MO Transport av farligt gods enligt ADR-S och bilaga S Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de vid transport inte hanteras på rätt sätt. Svenska regler för transport av vissa farliga ämnen har funnits sedan 1860-talet. Internationella regler om transport av farligt gods infördes 1956 då FN:s Europakommission för första gången gav ut The Orange Book, rekommendationer för transport av farligt gods. Begreppet transport omfattar förutom transport med fordon även lastning och lossning samt sådan förvaring och hantering av farligt gods som har samband med transporten. Vad krävs vid transport av farligt gods? Transport av farligt gods kan ske på olika sätt beroende på företagets behov, storlek och avstånd till inköpsställe mm. Vi ger ett antal exempel på hur transporter kan se ut och vad som i så fall krävs. Hur ska det farliga godset transporteras? I ADR-S pratar man om förpackningar av olika slag. Det kan vara en IBC, fat, dunkar men även flaskor med gas. I dagligt tal säger vi vanligen att det är en tank man transporterar bränslet i. Det är då oftast en IBC vi menar. Tank är i ADR-S en transportlösning som kräver omfattande utbildning. Förpackningar för farligt gods ska vara av god kvalitet och tillräckligt hållfasta för att klara normala transportförhållanden. De ska vara tillverkade och förslutna så att de inte läcker och inga farliga ämnen får finnas på utsidan. De får dessutom inte angripas eller försvagas av eller reagera med innehållet. Detta gäller både för nya och återanvända förpackningar. För plast gäller att sådan förpackning får användas för transport av farligt gods i max fem år. Vad är en IBC? Förkortningen IBC står för intermediate bulk container vilket ungefär betyder småbulkbehållare. IBC används vid styckegodstransporter och är en lämplig lösning för en entreprenör. Alla IBC:er har en typgodkännandemärkning som ska innehålla följande märke. Se exempel på bilden nedan till höger. Märkning och etikettering är korrekt 450 l Tillverkad/besiktigad efter Det ska framgå vad det farliga godset består av. Detta anges genom att efter bokstäverna UN ange vilket UNnummer godset har. Diesel har t ex UN 1202, bensin UN Etiketter som informerar om ämnets eller föremålets faror ska finnas på förpackningen. Storlek 10 x 10 cm. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska märkas på två motstående sidor. Bensin, diesel och fotogen är några av de ämnen som efter dessutom ska förses med märkningen fisken/trädet. En etikett som anger om IBC:n är stapelbar eller inte ska placeras väl synlig av den som besiktigar IBC:n. Bilden ovan till vänster visar hur en korrekt märkning ska se ut. Besiktningsintervall för en IBC är 30 månader, 2,5 år. En IBC av plast utrangeras efter 5 år. 1

2 Lathund typgodkända förpackningar /MO Finns FN:s förpackningssymbol? Inte godkänd!* Vilket material är förpackningen tillverkad av? Plast Är förpackningen yngre än 5 år? Metall Är det en IBC? Typbeteckningen börjar med 31**. Är förpackningen ett fat eller dunk i gott skick? Ej rost, bucklor eller skärskador. Är IBC:n besiktigad de senaste 30 månaderna? Godkänd! Inte godkänd! 31A/Y/0105/S/SP /0/730 Exempel på en IBC som är typgodkänd och besiktigad. Beteckningen börjar med 31. Bokstaven Y berättar vilka förpackningsgrupper som får transporteras. Förpackningsgruppen hittas under punkten 14 i säkerhetsdatabladet. En produkt som tillhör en lägre förpackningsgrupp får transporteras i en förpackning med bättre klassning. Diesel tillhör förpackningsgrupp 3 och får transporteras i en förpackning klassad för x, y eller z. X: förpackningsgrupp 1 mycket farligt Y: förpackningsgrupp 2 farligt Z: förpackningsgrupp 3 mindre farligt Tank i depåvagn/servicevagn Varje tank ska vara försedd med en korrosionsbeständig metallskylt, permanent fäst på tanken på ett ställe som är lätt tillgängligt för inspektion. Besiktingsintervall 6 år återkommande kontroll + en mellanliggande kontroll. Mellanliggande kontrollen får genomföras inom tre månader före eller efter det fastlagda datumet. Det ska framgå av skylten vilket datum och typ av kontroll för senaste genomförda kontroll: månad, år följda av bokstaven P om det är en återkommande kontroll eller månad, år följda av bokstaven L om kontrollen ifråga är en mellanliggande täthetsprovning.

3 /MO Farligt gods transporteras även i nedanstående förpackningar. Fat i stål Fat 200 liter diesel med korrekt märkning. UN A1/X/250/10/N/NET0706C rpackning i plast Förpackningar i plast 1 FN:s förpackningssymbol 2 Förpackningsslag, 1A1 innebär Stålfat fast topp 3 Förpackningsgrupper I, II och III 4 Provtryckt i kpa 5 Tillverkningsår 6 Land där typprovningen utförts 7 ID-nummer hos företag som typprovat förpackningen Dunkar i plast 1. FN:s förpackningssymbol 2. Förpackningsslag, 3H1 Plastdunk fast topp 3. Förpackningsgrupper II och III, max rel. densitet 4. Provtryckt i kpa 5. Tillverkningsår 6. Land där typprovningen utförts 7. ID-nummer hos företaget som typprovat Flamman med siffran 3 för vätska UN-nummer UN 1203 Bensin Tillverkad juni 2009 Utrangeras senast juni

4 Godsdeklaration Farligt Gods /MO Namn Telefon Org.nr Adress Postadr Godsavsändare: Godsmottagare: Underskrift UN-nr Benämning och beskrivning Etiketter Förpackningsgrupp Transport kategori Kolliantal Kollityp Total mängd i liter UN 1202 UN 1203 UN 1965 UN 1987 UN 1001 UN 1072 UN 3295 UN 3295 Diesel 3 III 3 Bensin 3 II 2 Kolvätegasblandning kondenserad n.o.s som blandning (propan) Alkoholer brandfarliga n.o.s (spolarvätska) 3 II 2 Acetylen, lös gas Oxygen, komprimerad (syrgas) Kolväten flytande n.o.s (spillolja > 61 ) 3 III 3 Kolväten flytande n.o.s (spillolja < 23 ) 3 II 2 Värdet (riskpoängen) räknas fram genom att mängden farligt gods multipliceras med en faktor: Transportkategori 2 multipliceras med 3 Transportkategori 3 multipliceras med 1 Värdeberäknad mängd Faktor Riskpoäng Transportkategori Transportkategori Summa: 0 Vid värdeberäknade mängder behöver det farliga godset inte vara förpackat i mindre förpackningar, utan det är den totala mängden farligt gods på transportenheten som bestämmer om värdeberäknad mängd kan tillämpas. Värdeberäknad mängd tillämpas endast i ADR-S. Är värdet högst riskpoäng får godset transporteras som värdeberäknad mängd. Är värdet högre gäller ADR-S full ut. Mer information på

5 DOKUMENT FÖR IBC-KONTROLL Individ nr: Ägare (namn, adress, kontaktperson, telefonnr) Test Albin Skogsbacken XXX XX Skogsbolandet Tillverkare (namn och adress) Färmartanken AB Box Blidsberg Märkning: UN 31A/ Y / 0906 /S/SP /0/ 700 Tilläggsmärkning: 450 L Täthetsprov: 20 kpa Första och återkommande kontroll (G = godkänd; UK = underkänd) Datum Mån-år Sign Konstruktions- och märkningsgranskning Yttre beskaffenhet Inre beskaffenhet Funktion hos driftutrustning Täthetsprov G G G G G OBS! Tiden mellan två återkommande kontroller får inte överstiga 30 månader (2,5 år). Skador och reparationer: Datum Sign Inträffade händelser ADR-märkning saknas Datum Sign Vidtagna åtgärder ADR-märkning kompletterad Här nedan anges namn, signatur och behörighetsnummer för kontrollant enligt SRVFS 2004:14, 5 Datum: Kontrollansvarig person (kontrollant) Telefon/Behörighetsidentifikation Daniel Roos DGM: Roos Safety AB Bo Roos Tel/fax: Persiljevägen 28 Mobil: Hjärnarp info@roossafety.se

6