AVDELNINGEN FÖR KAPITALFÖRVALTNING RIX Tertial 3 September december 2013 JANUARI 2014 HANTERINGSKLASS: ÖPPEN
Innehåll Betalningssystemet RIX... 3 Övergripande beskrivning... 3 RIX deltagare... 4 RIX villkor... 4 RIX tidsschema... 5 Kommunikation med RIX... 6 Kommunikation via RIX Online... 6 Kontinuitet... 7 Operativa mål och utfall... 8 RIX Riksbankens betalningssystem... 11 RIX Förvaltning... 13 COLIN Förvaltning... 13 Statistik över RIX... 14 Säkerheter... 19 Denna rapport behandlar tertial 3, kalendermånaderna september, oktober, november och december 2013. Syftet med rapporten är att beskriva RIX, Riksbankens betalningssytem och på kontinuerlig basis belysa data rörande RIX. Rapporten är uppdelad i två delar, varav första delen ger en övergripande beskrivning av betalningssystemet RIX, kringliggande system samt kommunikation med deltagarna. Rapportens andra del redovisar statistik och ger också en sammanfattning av deltagarförändringar, incidenter och andra händelser i RIX. RIX - Tredje tertialet 2013 Ö P P E N 2 [22]
Betalningssystemet RIX Betalningssystemet RIX är Riksbankens system för kontoöverföringar. Det är knutpunkten i det svenska finansiella systemet eftersom det ger deltagarna banker, clearinghus och flera andra marknadsaktörer möjligheten att göra överföringar på ett sätt som inte medför kredit- eller likviditetsrisker, vilket i sin tur minskar risker för det finansiella systemet. I RIX kan en deltagare göra överföringar från sitt eget konto i Riksbanken till en annan deltagares konto i Riksbanken. Dessa överföringar kan avse deltagarnas egna finansiella transaktioner eller transaktioner för deras kunders räkning. I stort sett samtliga betalningar i svenska kronor som inte sker internt i en enskild bank hanteras i någon form genom RIX. För att öka effektiviteten i betalningssystemet tillför Riksbanken likviditet under dagen genom att lämna kredit till deltagarna mot säkerheter. Säkerheterna utgörs främst av svenska och utländska värdepapper men kan även vara utländsk valuta. Eftersom RIX är ett system som har avgörande betydelse för att det finansiella systemet ska fungera väl har Riksbanken satt ett högt mål för dess tillgänglighet. Systemet ska vara tillgängligt under minst 99,85 procent av den tid det är öppet. RIX ska också motsvara kundernas krav. Riksbanken har därför som mål att 80 procent av kunderna ska vara nöjda med RIX. Samtliga kostnader för att tillhandahålla tjänsterna i RIX ska finansieras genom avgifter från deltagarna. Detta innebär att Riksbanken själv betalar en avgift efter samma princip som övriga deltagare och dessutom betalar för de funktioner som används för att genomföra penningpolitiken. Omsättningen i systemet uppgick under tertial 3 2013 till i genomsnitt 444 miljarder kronor per dag. I anslutning till RIX tillhandahåller Riksbanken även särskilda konton och krediter under dagen för att underlätta avvecklingen av värdepappersaffärer. Euroclear Sweden, den svenska centrala värdepappersförvararen, hanterar dessa konton och krediter på uppdrag av Riksbanken. Angränsande system till RIX är COLIN som är Riksbankens system för säkerhetshantering och Riksbankens ekonomi- och redovisningssystem. Riksbanken har två anläggningar för drift av RIX och angränsande system. Dessa är placerade på geografiskt åtskilda platser. Övergripande beskrivning RIX består av sju olika processer för verkställandet av överföringar. Överföring i verkställighetsprocessen RTM verkställs omedelbart under förutsättning att det sammantagna utrymmet på Huvudkontot och Lånekontot är lika med eller större än angivet belopp i överföringsmeddelandet när täckningskontroll görs. Om det sammanlagda utrymmet inte är tillräckligt så avvisas överföringsmeddelandet. Förutom RTM finns sex andra verkställighetsprocesser, LOM, för olika ändamål. Den process som hanterar merparten av överföringarna i RIX benämns RIX LOM. De processer som hanterar överföringar med anknytning till deltagande clearingorganisation benämns med clearingorganisationens namn. Dessa är BGC LOM, CLS LOM, OMX LOM, PRT LOM och VPC LOM. 3 [22]
RIX deltagare Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som Kontohavare (för egen räkning), dels som Ombud (för annans räkning). En kontohavare kan välja mellan att antingen själv sända överföringsmeddelanden och ta emot information från systemet eller att helt eller delvis anlita ett Ombud som har godkänts av Riksbanken för denna funktion. För de RIX-deltagare som deltar för egen räkning öppnar Riksbanken ett huvudkonto som används för debiteringar och krediteringar i samband med överföringar och återbetalning av erhållen Intradagskredit. Därutöver öppnar Riksbanken ytterligare konton, LOMkonton, för de specifika Verkställighetsprocesserna för likviditets-optimering som RIX-deltagaren deltar i. Därtill öppnas ett Lånekonto där aktuellt kreditutrymme registreras om RIX-deltagaren har rätt till kredit. RIX-deltagare med rätt till kredit kan ställa säkerheter som har godkänts av Riksbanken i form av svenska och utländska värdepapper eller i form av utländsk valuta vilket beskrivs i Anvisningar Säkerheter. Administrationen av säkerheter är till största delen automatiserad och omräkning av kreditutrymmet sker i Riksbankens säkerhetsinformationssystem COLIN. Viktiga system för den svenska marknaden som är beroende av RIX tillhandahålls av: Euroclear Sweden (tidigare VPC) som hanterar värdepappersaffärer, Bankgirot som hanterar massbetalningar (som exempelvis kortbetalningar och Internetbetalningar), EMCF som tillhandahåller en clearingtjänst för aktietransaktioner och NASDAQ OMX Derivatives Markets som hanterar affärer i finansiella derivatinstrument såsom optioner, terminer och futures. RIX villkor Relationen mellan Riksbanken och deltagarna i RIX regleras av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren). Villkoren består av ett Huvuddokument och nio bilagor till detta. Tre av dessa bilagor är olika typer av anvisningar: Anvisningar RIX, Anvisningar Säkerheter och Anvisningar Motpartsansökan. I förhållandet mellan Riksbanken och de enskilda motparterna är Villkoren avtalsvillkor i tillämpliga delar och innehåller bestämmelser för RIX och penningpolitiska instrument. Anledningen till att Villkoren omfattar både RIX och det penningpolitiska styrsystemet är att båda systemen hänger samman på flera punkter. Riksbankens möjlighet att påverka räntan på dagslånemarknaden beror ytterst på att Riksbanken kan bestämma villkoren för och omfattningen av inlåning och utlåning över natten för de banker som deltar i RIX. Dessutom är kraven på säkerheter i RIX och för penningpolitiska instrument delvis desamma. 4 [22]
RIX tidsschema RIX är öppet alla bankdagar. Öppethållandet av RIX följer ett särskilt tidsschema. Av schemat framgår hur en dag i RIX är uppdelad i olika tidsperioder, så kallade fönster, och vilka händelser som inträffar i RIX vid varje fönster. RIX tidsschema 06.30-07.00 Start av Verkställighetsdagen (Start value day) 07.00 Öppning av Verkställighetsprocesser (RTM/LOM settlement trigger) 11.00 Sluttidpunkt för bilaterala limiter (Bilater limit cut-off) 16.00 PRT LOM 16.15 Stängning av Verkställighetsprocesser för LOM-konton (LOM cut-off) 16.30 Första sluttidpunkt för övernattenkredit (Pre-finalisation) 17.00 Stängning av Verkställighetsdagen (Finalisation/Square-off) 17.00 Stängning av RIX (End value day) 17.10 Öppning av ny Verkställighetsdag (Open value day) 18.00-06.30 Tillfällig stängning av Verkställighetsdagen (Paus) Bankgirocentralen, BGC Bankgirocentralen BGC AB (Bankgirot) är den centrala aktören vid förmedling av massbetalningar mellan bankerna i Sverige. Bankgirot ägs av bankerna och ansvarar för att driva, förvalta och utveckla bankgirosystemet. Dessutom hanterar Bankgirot vissa betalningar som härrör från andra system. CLS Bank CLS, Continuous Linked Settlement, är ett globalt system för clearing och avveckling av valutatransaktioner. I systemet kan medlemmarna - ett stort antal banker - göra betalningar som uppstått till följd av valutatransaktioner. Svenska kronor ingår i CLS. Avveckling i CLS minimerar motpartsrisk genom principen om betalning mot betalning tillämpas. Detta uppnås genom att medlemmarna har konton ett för varje valuta i CLS och över dessa konton avvecklas båda leden i valutatransaktionen samtidigt. CLS har i sin tur konton i de deltagande valutornas respektive centralbank. Nettot av respektive medlems transaktioner betalas in till eller ut från CLS via respektive lands centrala betalningssystem. Riksbanken deltar kontinuerligt i separata övningar tillsammans med CLS. Euroclear Sweden Euroclear Sweden har en central roll på den svenska kapitalmarknaden. Det är bland annat den organisation som för registren över de allra flesta aktier och räntebärande värdepapper som handlas på de svenska finansiella marknaderna. Förutom att föra register är det Euroclear Sweden som utför clearing och avveckling i VPC-systemet av transaktioner med svenska aktier och räntebärande värdepapper. För att undvika kreditrisker är det viktigt att betalningen avvecklas på konton i centralbanken. Till detta används Riksbankens RIX-system. För att förenkla hanteringen har Riksbanken gett Euroclear Sweden rätt att bokföra transaktioner på speciella konton i RIX. Deltagarna i RIX kan under dagen, via en så kallad likviditetsbrygga, föra över likviditet mellan sina vanliga konton i RIX och de likvidavvecklingskonton som Euroclear Sweden administrerar. 5 [22]
European Multilateral Clearing Facility (EMCF) EMCF tillhandahåller en clearingtjänst för vissa svenska aktier som handlas på ett antal handelsplatser. Utöver dessa aktier hanteras även ett antal svenska börshandlade fonder av EMCF. EMCF agerar som central motpart. NASDAQ OMX Derivatives Markets NASDAQ OMX Derivatives Markets (NASDAQ OMX DM) erbjuder handel och clearing av derivatinstrument och är en bifirma till NASDAQ OMX Stockholm AB. NASDAQ OMX DM är central motpart och clearingorganisation för derivatinstrument. SWIFT SWIFT, Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunications, bildades 1973 och är ett företag vars tjänster används i över 200 länder. Finansiella institut använder systemet för att skicka betalningsmeddelanden mellan varandra och till och från betalningssystemets infrastruktur. För att på ett enkelt sätt kunna identifiera finansiella institut har SWIFT gett dessa en kod, BIC (Bank Identifier Code), som idag är en universell standard. SWIFT uppdaterar regelbundet registret över dessa. Kommunikation med RIX För att säkerställa åtkomsten till RIX för att kunna skicka och ta emot överföringsmeddelanden och annan information åligger det varje RIX-deltagare att på egen bekostnad och på eget ansvar ha tillgång till kommunikation via såväl SWIFT:s FINCopy tjänst som kommunikation via RIX Online. Säkerställande av sådan åtkomst kan ske på olika sätt. RIXdeltagaren kan antingen själv sköta meddelandehanteringen via FINCopy tjänsten eller använda en servicebyrå för meddelandehanteringen. Ett ytterligare alternativ är att en RIXdeltagare som normalt avser att använda RIX Online, träffar avtal med ett Ombud som är villig att sköta hanteringen av överföringar via FINCopy tjänsten om så skulle behövas. Ombud som är villig att hantera överföringar via FINCopy tjänsten för annan RIX-deltagare ska tillhandahålla de meddelanden som RIX-deltagaren normalt använder RIX Online till. För kommunikation via SWIFT krävs att den RIX-deltagare som skickar meddelandena är ansluten till SWIFT och medlem av den särskilda Closed User Group (CUG) som används för RIX. Medlemskap i CUG begärs av RIXdeltagaren hos SWIFT, som därefter kontaktar Riksbanken för godkännande. Det krävs vidare att Riksbanken och RIXdeltagaren utväxlar krypteringsnycklar för de adresser (Bank Identification Code, BIC ) som är berörda. Kommunikation via RIX Online Det andra alternativet är att registrera överföringar i RIX Online, en webbklient som är ansluten till RIX webbserver via den kommunikationskanal Riksbanken upphandlat anslutning till. Anslutningen sker till de adresser som RIX-deltagaren har angett till Riksbanken och som Riksbanken har godkänt. Överföringar som initieras via RIX Online kommer normalt av RIX att skickas till SWIFT:s FINCopy-tjänst för att sen hanteras som ett ankommande överföringsmeddelande som sänts via FINCopy-tjänsten. Detta innebär att efter att verkställighet har skett kommer 6 [22]
SWIFT:s FINCopy-tjänst att informeras om detta och mottagaren kommer därmed få avisering via FINCopy-tjänsten. Denna funktion gör det möjligt för mottagaren att integrera meddelandeflödet med sina egna system i syfte att uppnå STP (Straight Through Processing) oavsett vilken kommunikationskanal avsändaren använder. Via RIX Online kan RIX-deltagaren övervaka status på de överföringsmeddelanden som har skickats till och hanteras i RIX, aktuellt saldo på Huvudkontot och LOM-konton samt statistik över verkställda överföringar. Dessutom används RIX Online för att ändra (omprioritera, ändra ordningsföljd och återkalla) de överföringsmeddelanden som inte har verkställts. Kontinuitet Riksbanken tillhandahåller betalningssystemet RIX och arbetar för att systemet ska vara motståndskraftigt mot störningar. Riksbanken ser också till att det finns planer, rutiner och system som minimerar effekten av en störning. Riksbanken deltar och är ordförande i Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). FSPOS är ett frivilligt forum med medlemmar från både den offentliga och den privata delen i den finansiella sektorn i Sverige. Syftet är att stärka förmågan att motstå eller snabbt återhämta sig från samhälleliga kriser lokalt, regionalt och nationellt inom den finansiella sektorn. För mer information se: http://www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=26466 7 [22]
Operativa mål och utfall Ett välfungerande betalningssystem Ett av målen för betalningssystemet RIX är teknisk tillgänglighet. Detta målvärde ligger på 99,85 procent och avser betalningsflödet. Gällande Service Level Agreement, SLA, mellan avdelningen för kapitalförvaltning, KAP och ITleverantören, styr bl.a. antal avbrott i olika kategorier som maximalt får förekomma i RIX och i COLIN, Riksbankens system för hantering av säkerheter. Den tekniska tillgängligheten för tertial 3 är 99,99 procent. Motsvarande siffra för helåret 2013 är 99,70 vilket innebär att målvärdet på 99,85 procent inte har uppnåtts. Diagram 1. Teknisk tillgänglighet helår, 2013 och överföringsmeddelanden. Riksbanken hade ingen tillgång till RIX-administrations klient utan erhöll information om deltagarnas transaktioner och saldon via en ECF-maskin. (ECF, Extreme Contingency Facility. ECF-maskinerna är bärbara datorer som läser in och lagrar betalningstrafiken i RIX och möjliggör bl.a. saldobesked till alla deltagare i händelse av en incident i RIX). Deltagarna kunde dessutom via SWIFT-meddelanden erhålla saldobesked samt genomföra interna transaktioner. Riksbanken identifierade källan till problemet klockan 09.30 och en omstart krävdes för att lösa certifikatsproblemet. Tiden för denna omstart diskuterades tillsammans med RIX-deltagarna på en telefonkonferens och genomfördes klockan 15.39. Riksbanken beslutade också om förlängt öppethållande. Avbrottet i den tekniska tillgängligheten är beräknad till 4 minuter dvs. den tid omstarten klockan 15:35 till klockan 15:39 tog i anspråk. Klassificeringar: Avbrott med mycket stor påverkan Avbrott med stor påverkan Avbrott med betydande påverkan Avbrott med liten påverkan Det har under perioden inträffat en incident i som är klassificerad som avbrott med mycket stor påverkan. På morgonen den 26 september inträffade ett problem i samband med förnyande av certifikat. RIXavvecklingen fungerade normalt, men incidenten resulterade i att deltagarna inte kunde logga in i RIX-online och därmed hade de ingen möjlighet till övervakning eller hantering av likviditet Sex incidenter i RIX-systemet med den näst lägsta klassificeringen betydande påverkan har också inträffat under tertial 3. Tre av dessa är problem med lastbalansering för RIX-online. Den 23 september och den 9 oktober inträffade olika inloggningsproblem. Den 21 november behövdes RIX administratörsklient startas om. Det har under perioden också inträffat femton incidenter med den lägsta klassificeringen liten påverkan och är främst certifikats- eller inloggningsproblem för enskilda användare. Ingen incident med klassificeringen stor påverkan har inträffat under perioden. 8 [22]
Diagram 2. Antal incidenter i RIX med mycket stor påverkan. Nöjda kunder i betalningssystemet Riksbanken genomför kundundersökningar med syftet att utvärdera hur användarna av betalningssystemet uppfattar Riksbankens service och tjänster. Undersökningen är av enkätkaraktär och ligger till grund för fortsatt arbete inom RIX-enheten. Diagram 3. Antal incidenter i RIX med betydande påverkan. Det har under perioden inträffat två incidenter med den lägsta klassificeringen liten påverkan i COLIN. Diagram 4. Antal incidenter i COLIN med liten påverkan. Rullande 12-månader. Under tertialet genomfördes en kundundersökning som visade på att 94% av RIX-deltagarna är nöjda eller mycket nöjda med betalningssystemet RIX. Detta är högre än målet på 80 procent. Två enkäter per deltagare, det vill säga totalt 50 enkäter, skickades ut elektroniskt varav 37 blev besvarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 74 procent. Icke desto mindre besvarades enkäten av 25 av 25 deltagare, vilket motsvarar en svarsfrekvens för deltagarna på 100 procent. Detta representerar den totala volymen i RIX. Kostnader och intäkter Riksbanken har beslutat om principer för prissättning för tillhandahållandet av RIX. I beslutet fastställdes vad som ska inkluderas i kostnadsbasen samt att tillhandahållandet av RIX ska ske efter principen om full kostnadstäckning. Gemensamma kostnader som lokaler, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning fördelas dock ut genom fördefinierade nycklar. Personalkostnaderna för de medarbetare som är direkt involverade i verksamhetsområdet har fördelats med faktisk lönekostnad. Lönekostnaderna för de medarbetare som ingår i stödfunktionerna har fördelats med hjälp av en fördelningsnyckel. Riksbankens modell för fördelning av driftskostnader för IT-system innebär fördelning utifrån antalet logiska servrar per system. Intäkterna på cirka 65,3 miljoner kronor och de fördelade kostnaderna på cirka 9 [22]
57,0 miljoner kronor ger en kostnadstäckning för helåret på 115 procent. I diagram 5 redovisas intäkterna och de fördelade kostnaderna för helåret 2013. Inför 2013 genomförde Riksbanken ett antal förändringar av avgifterna. Den fasta månadsavgiften sänktes från 65 000 kronor till 55 000 kronor för alla deltagare och tilläggsavgiften sänktes från 2 650 000 till 2 350 000 kronor per månad. Under tertialet har Riksbanken fattat beslut om ytterligare en avgiftssänkning som innebär att den fasta månadsavgiften sänks från 55 000 kronor till 50 000 kronor för alla deltagare och tilläggsavgiften sänks från 2 350 000 till 2 200 000 kronor per månad. Denna förändring träder i kraft från 1 januari 2014. Diagram 5. Intäkter och fördelade kostnader 2013 (mnkr SEK). 70 60 50 40 30 20 10 0 Intäkter Fördelade kostnader AVGIFTER 2014 i. en avgift per överföringsmeddelande på 4:50 kronor. ii. iii. en fast avgift på 50 000 kronor per månad för alla deltagare. en fast månadsavgift på ytterligare 10 000 kronor för alla deltagare som har möjlighet att utnyttja sin rätt till kredit i RIX genom att man lämnat en pantförklaring. iv. en tilläggsavgift per månad på 2 200 000 kronor som ska täcka resterande kostnad fördelas som tidigare efter totala domestika intäkter mellan de RIX-deltagare som har sådana intäkter på minst 1 miljard kronor. v. en inträdesavgift för nya deltagare på 125 000 kronor. Denna avgift ska täcka Riksbankens kostnader för att pröva och ansluta nya deltagare och är inte kopplad till kostnadsbasen för RIX. vi. en avgift faktureras separat i efterskott för tillhandahållande av tjänsten för central behörighetsadministration avseende RIX Online. Tjänsten finns med två olika grader av omfattning: fullständig respektive begränsad. 10 [22]
RIX Riksbankens betalningssystem Volymen i RIX uppgick under tertial 3 2013 i snitt till 15 599 överföringar per dag med en genomsnittlig omslutning per dag på 444 miljarder kronor. Jämfört med föregående period, tertial 2 2013, har antalet överföringar ökat med 371 överföringar per dag och den genomsnittliga omslutningen ökat med cirka 6 miljarder kronor per dag. Diagram 6. Antalet överföringar i genomsnitt per dag under tertial 1, 2 och 3 2013. 16 000 Deltagare Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som kontohavare, dels som ombud. Vid utgången av året fanns det 25 deltagare i RIX. Begränsade penningpolitiska motparter Riksbanken har tidigare infört en möjlighet för kreditinstitut med säte i Sverige att delta i vissa av Riksbankens faciliteter utan att vara deltagare i RIX. Dessa begränsade penningpolitiska motparter kan delta i följande faciliteter: 15 000 14 000 Program för kredit i svenska kronor med rörlig ränta (med samma säkerheter som för kredit i RIX) Andra krediter efter särskilt beslut Köp av Riksbankscertifikat 13 000 T1 T2 T3 Diagram 7. Omslutning i genomsnitt per dag under tertial 1, 2 och 3 2013. (Mdkr). 500 480 För begränsade penningpolitiska motparter gäller regelverket Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. Vid utgången av året fanns en (1) begränsad penningpolitisk motpart. 460 440 420 400 T1 T2 T3 Incidenter hos deltagarna Under tertial 3 har en deltagarincident inträffat. Deltagaren hade tekniska problem vilket försenade avvecklingen men problemet löstes under förmiddagen. 11 [22]
RIX-deltagare Bankgirocentralen BGC BNP Paribas Fortis Citibank CLS Bank Crédit Agricole Danske Bank DNB Bank EMCF Euroclear Sweden Kommuninvest Landshypotek Länsförsäkringar Bank NASDAQ OMX Nordea Bank Nordnet Bank Nykredit Bank Riksbanken Riksgälden The Royal Bank of Scotland SBAB Bank SEB Skandiabanken Svenska Handelsbanken Swedbank Ålandsbanken Begränsade penningpolitiska motparter Svensk Exportkredit Övningar Omfattningen på Riksbankens övningar har ökat och förändrats och ambitionsnivån har ytterligare höjts under 2013. Denna ambitionshöjning avspeglar sig i 2013 års övningsplan. Bland annat har arbetet med oannonserade övningar och flera övningar från Riksbankens reservarbetsplatser fortsatt. Reservrutiner behövde användas en gång för att slutföra avvecklingsdagen då RIX inte var tillgänglig. En utvärdering av användandet av dessa reservrutiner ersatte en övning. Resultatet av utvärderingen av användandet av reservrutiner och övningen visar att förtroendet för andra aktörer inklusive Riksbanken fortfarande är högt. Resultaten visar också att manuella rutiner kräver betydande resurser hos såväl Riksbanken som deltagarna i RIX. Under tertial 3 har totalt fem övningar genomförts både internt inom Riksbanken och externt med deltagarna. Tre av dessa övningar är CLS-övningar. Den 19 september genomfördes gemensamma reservrutinsövningar i manuella rutiner med samtliga RIX-deltagare. Dessutom skedde en kommunikationsövning. En referensgrupp för övning och kontinuitet (RÖK-gruppen) bestående av de fem storbankerna och Bankgirot har bildats för att ytterligare säkerställa kvalitén på övningarna. Inom ramen för denna grupp genomförs dessutom olika projekt som framtagande av rutiner och dokumentation att använda vid övningar och skarpa incidenter. Gruppen har som målsättning att träffas en gång per kvartal. Eftersom RIX är mycket betydelsefullt för det finansiella systemet behöver Riksbanken ha väl fungerande reservrutiner om det tekniska systemet skulle fallera. Riksbanken har som målsättning att två gånger per år genomföra gemensamma reservrutinsövningar med samtliga RIX-deltagare. 12 [22]
RIX Förvaltning Avslutade ärenden under T3 2013 SWIFT Standard Release 2013 produktionssattes utan problem i november. En del utvecklingsarbete har utförts på den applikation som används för registrering i händelse av reservrutiner (CRF) för att underlätta återgången till normal drift efter att reservrutiner tillämpats. I anslutning till detta produktionssattes Service pack 18 (SP18) innehållande en mindre buggfix relaterad till CRF-förändringarna. Flytt av samtliga testmiljöer, inklusive acceptanstestmiljön, till EVRY:s datorhallar har genomförts utan problem under tertialet. deltagare, kommer att sköta verifieringen av flytten. COLIN Förvaltning Den 9 november produktionssattes version 9.5 av COLIN. De nya säkerhetsreglerna som gäller från och med den 2 januari 2014 innebär att värdepapper godkända för kredit i RIX kommer att delas upp i grupp A respektive B. Värdepapper som hamnar i grupp B får endast uppnå till 70% av det totala säkerhetsvärdet. Dessutom kommer Riksbanken inte längre att acceptera s.k. Asset-Backed Securities, ABS, som säkerhet. Pågående arbeten Arbetet med RIX-arkivet återupptogs under hösten och beräknas bli klart under Q1 2014. Arbetet med att formera ett projekt för att uppgradera RIX till en ny version av SIA:s applikation har kommit igång på allvar under tredje tertialet. Kommande arbeten Det praktiska arbetet med att uppgradera RIX till version 6 påbörjas efter årsskiftet och kommer att pågå hela året 2014. Migrering av RIX:s produktionsmiljö till Evry s datorhallarkommer att ske i månadsskiftet januari februari 2014. Migreringen kommer att göras inom ramen för RITVA-projektet men verksamheten, och eventuellt någon 13 [22]
Statistik över RIX Antal överföringar och omslutning Under tertial 3 inföll två IMM-dagar. Den 18 september avvecklades 17 868 överföringar till ett värde av 706 miljarder kronor och den 18 december avvecklades 20 890 överföring till ett värde av 716 miljarder. Föregående tertial inföll en IMM-dag den 19 juni då 18 420 överföringar avvecklades till ett värde av 753 miljarder kronor. Högst volym under tertial 3 inträffade den 30 december då 23 438 överföringar avvecklades till ett värde av 684 miljarder. Diagram 8. Antal överföringar och omslutning tertial 3, 2013. Diagram 9. Snittbelopp per överföring och månad (mdkr SEK). 33 32 31 30 29 28 27 26 25 24 Aggregerad volym och omslutning i procent Diagram 10 visar den genomsnittliga aggregerade transaktionsvolymen och omslutningen per timme i procent under en dag i en vald vecka. 25000 20000 15000 10000 5000 0 september oktober november december 800 700 600 500 400 300 200 Diagram 10. Aggregerad procentuell volym och omslutning 7-11 oktober. Dagsgenomsnitt. Antal överföringar Omslutning mdr SEK Snittbelopp överföringar Det genomsnittliga transaktionsbeloppet för tertial 3 var cirka 28,5 miljoner kronor per överföring. Detta är ungefär lika mycket som motsvarande värde för tertial 2 (28,7 miljoner). Överföringar under 500 000 SEK Under tertial 3 2013 var 73,9 procent av överföringarna under 500 000 kronor, vilket innebär att andelen mindre betalningar är oförändrat jämfört med tertial 2. 14 [22]
Diagram 11. Överföringar under 500 000 SEK under tertial 3 2013. 25000 23000 21000 19000 17000 15000 13000 11000 9000 7000 5000 september oktober november december Antal överföringar Riksbankens egna transaktioner Mindre betalningar Riksbanken använder RIX och COLIN för att genomföra de penningpolitiska reporna, andra penning- eller valutapolitiska transaktioner, samt för att utföra uppdrag inom ramen för Riksbankens korrespondentbankverksamhet för utländska centralbanker och internationella finansiella organ. Omslutningen i RIX under tertial 3 exklusive Riksbankens egna överföringar var 33 260 miljarder kronor. Summan av Riksbankens egna överföringar var 3 570 miljarder kronor under samma period. Diagram 12. Omslutning tertial 3, samt justerat för Riksbankens egna transaktioner. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 september oktober november december Omslutning mdr SEK Riksbank totalt Omslutning exklusive Riksbank totalt Antal överföringar under Peakperioden Den s.k. Peak-perioden är i systemet definierad som tiden från klockan 09.30 till 11.00. Under Peak-perioden verkställs merparten av överföringarna i RIX. Antal överföringar under Peak-perioden var i genomsnitt 7 590 per dag under tertial 3 2013. Föregående period, tertial 2 var motsvarande siffra 7 245. Diagram 13. Antal överföringar under PEAK samt totalt antal överföringar under tertial 3, 2013. 25000 20000 15000 10000 5000 0 september oktober november december Antal överföringar Antal överföringar peak Säkerheter och utnyttjandegrad Summa maximala säkerheter definieras som summan av det högsta värdet av säkerheter för varje RIX-deltagare som ställer säkerheter. Utnyttjandegrad definieras som totalt maximalt utnyttjad intradagskredit för de institut som behöver ställa säkerhet i förhållande till summa maximala säkerheter. Summan av de maximala säkerheterna under tertial 3 var i snitt 147 miljarder kronor per dag. Detta är en ökning jämfört med motsvarande värde under tertial 2, som var 137 miljarder. Det högsta värdet under tertial 3 var 191 miljarder och inträffade den 14 oktober. Det lägsta värdet under tertial 3 var 117 miljarder och inträffade både den 6 och den 10 september. Motsvarande data för tertial 2 2013 var 205 miljarder (12 juni) respektive 115 miljarder (9 augusti). 15 [22]
Den maximala utnyttjandegraden är i genomsnitt 62 procent per dag under perioden, vilket är en ökning jämfört med 61 procent under tertial 2. Dagen med högst maximala utnyttjandegrad under tertial 3 var den 18 december med 78 procent. Dagen med lägst maximal utnyttjandegrad var den 3 oktober med 44 procent. För föregående period, tertial 2, var motsvarande siffror 76 procent (22 maj) samt 43 procent (6 augusti). Diagram 14. Maximala säkerheter (mdkr) och utnyttjandegrad 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Maximala säkerheter mdr SEK Utnyttjandegrad % Diagram 15. Maximala säkerheter och utnyttjandegrad Tertial 3 2013. 250 200 150 100 50 0 september oktober november december 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Maximala säkerheter mdr SEK Utnyttjandegrad % 16 [22]
Fördelning över verkställighetsprocesser Via verkställighetsprocesserna för LOM tillhandahålls funktioner för likviditetshantering, prioritering av överföringar och optimering. Optimering innebär att RIX samtidigt verkställer flera överföringar genom att räkna av avgående överföringar mot ankommande överföringar. Samtidig överföring kan ske bilateralt och multilateralt mellan berörda RIX-deltagares LOM-konton. Den verkställighetsprocess som har flest antal överföringar och den högsta omslutningen är RIX LOM. Genomsnittet under tertial 3 var 13 196 överföringar per dag och 290 miljarder kronor i omslutning. Det motsvarar cirka 85 procent av det totala antalet överföringar och cirka 65 procent av den totala omslutningen. I BGC LOM sker det ett relativt stort antal överföringar till ett relativt lågt värde. Genomsnittet var 2 185 överföringar per dag med en omslutning på 42 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 14 procent av det totala antalet överföringar och cirka 9 procent av den totala omslutningen. I RTM verkställs väldigt få överföringar till ett relativt stort värde. Under tertial 3 genomfördes i snitt 39 överföringar per dag med en omslutning på 49 miljarder. Det motsvarar cirka en femtedels procent av det totala antalet överföringar och cirka 11 procent av den totala omslutningen. I CLS LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 102 överföringar per dag med en omslutning på 18 miljarder. Det motsvarar cirka 0,7 procent av det totala antalet överföringar och 4 procent av den totala omslutningen. I VPC LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 35 överföringar per dag med en omslutning på 44 miljarder. Det motsvarar cirka en femtedels procent av det totala antalet transaktioner och 10 procent av den totala omslutningen. I OMX LOM har det under perioden skett i genomsnitt 20 överföringar per dag med ett värde på 607 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 0,1 procent av det totala antalet transaktioner och den totala omslutningen. Slutligen har det i PRT LOM skett i genomsnitt 20 överföringar per dag med ett värde på 798 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 0,1 procent av det totala antalet transaktioner och 0,2 procent av den totala omslutningen. Diagram 16. Fördelning över verkställighetsprocesser avseende antal överföringar, tertial 3, 2013. 14% 1% 0% 0% 0% 0% 85% RTM Diagram 17. Fördelning över verkställighetsprocesser avseende omslutning, tertial 3, 2013. 9% 0% 4% 10% 0% 11% 65% RIX BGC CLS OMX VPC PRT RTM RIX BGC CLS OMX VPC PRT 17 [22]
Fördelning över transaktionskoder Transaktionskoder Diagram 18. Fördelning av överföringar i RIX LOM per transaktionskod, tertial 3, 2013. ADG återbetalning dagslån ARB FX/MM DOK Dokumentclearing DOM Domestik betalning ITB Interbankbetalning RTA Räntekompensation UTG Utlandsbetalning - aggregat UTL Utlandsbetalning enstaka betalning 91% 1% 8% ADG ARB DOK DOM ITB RTA UTG UTL I RIX LOM fördelas överföringarna på 8 transaktionskoder. De tre enskilt största transaktionskoderna upptar drygt 99 procent av det totala antalet överföringar och 85 procent av omslutningen i RIX LOM. UTL är den enskilt största transaktionskoden. I genomsnitt har det under tertial 3 genomförts 11 993 överföringar per dag med en omslutning på 161 miljarder. Det motsvarar cirka 91 procent av alla överföringar och 56 procent av omslutningen i RIX LOM. Diagram 19. Fördelning av omslutning i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt). Tertial 3, 2013. 56% 14% 7% 23% ADG ARB DOK DOM ITB RTA UTG UTL I transaktionskoden DOM genomförs i snitt 1 025 överföringar med en omslutning på 67 miljarder kronor per dag. Det motsvarar cirka 8 procent av överföringarna och 23 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden ARB görs i genomsnitt 127 överföringar med en omslutning på 19 miljarder per dag. Det motsvarar cirka 1 procent av överföringar och cirka 7 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden ADG gjordes i genomsnitt 16 överföringar med en omslutning på 42 miljarder per dag. Det motsvarar cirka 0,1 procent av överföringar och cirka 14 procent av omslutningen i RIX LOM. 18 [22]
Säkerheter Säkerheter för intradagskredit Riksbanken lämnar krediter såväl under dagen som över natten. För att begränsa dessa risker tillämpar Riksbanken principen att det ska ställas betryggande säkerheter för alla sådana exponeringar. Godkända säkerheter Värdepapper som accepteras ska vara utfärdade av stat, centralbank, kommun eller annat offentligt organ eller företag som har en tillfredsställande kreditvärdighet. Det krävs vidare att den stat där emittenten har sin hemvist är godkänd av Riksbanken. Värdepapperet ska även vara emitterat i en valuta som är godkänd av Riksbanken. För att ett värdepapper ska kunna användas som säkerhet krävs att det finns ett etablerat arrangemang för detta som Riksbanken bedömer som tillräckligt säkert. Riksbanken prövar självmant om vissa värdepapper som ges ut av svenska staten, svenska kommuner och landsting eller som är svensk säkerställd obligation ska godkännas som säkerheter. För prövning av värdepapper som har getts ut av andra emittenter tillämpar Riksbanken ett ansökningsförfarande. Likviditetsklasser: Kategori 1: Värdepapper utgivna av stat Värdepapper utgivna av centralbank Andra fordringar på centralbank Kategori 2: Värdepapper utgivna av mellanstatliga organisationer Värdepapper garanterade av stat Värdepapper utgivna eller garanterade av kommun, landsting eller motsvarande utländsk lokal myndighet Säkerställda värdepapper Värdepapper utgivna av s.k. agencies Kategori 3: Övriga accepterade värdepapper Kategori 4: Asset Backed Securities (fram till slutet av 2013) För ytterligare information hänvisas till: http://www.riksbank.se/documents/avdelningar/ka P/2013/kap_rix_anvisningar_sakerheter_mar2013_s ve.pdf Värdepapper som godkänns för kredit i Riksbanken blir tilldelade en likviditetsklass utifrån emittenttyp och värdepapperstyp. Likviditetsklass, valuta och förfallodag bestämmer sedan vilket värderingsavdrag som tillämpas för respektive värdepapper. Utländsk valuta Tillgodohavande i utländsk valuta hos Danmarks Nationalbank respektive Norges Bank kan även lämnas för kredit inom ramen för Scandinavian Cash Pool. Säkerhet i form av tillgodohavande i euro i Riksbanken genom inbetalning via Deutsche Bundesbank kan även användas för kredit. För båda ovanstående faciliteter krävs pantförklaring och avtal mellan alla parter. 19 [22]
Godkända säkerheter för kredit i Riksbanken Diagram 23. Antal godkända säkerheter per likviditetsklass, den 30 december 2013. Den 30 december 2013 hade Riksbanken 1 177 godkända värdepapper för kredit jämfört med 1 125 godkända värdepapper sista dagen i tertial 2. Dessa är emitterade i 14 (14st T2, 2013) olika länder och fördelade enligt diagram 20. Vidare är värdepapperna utställda i 6 (6) olika valutor fördelade enligt diagram 21. Diagram 20. Antal godkända säkerheter per landskod, den 30 december 2013. Diagram 24. Antal ansökningar om värdepapper för kredit i Riksbanken som godkänts de senaste 12 månaderna. Diagram 21. Antal godkända säkerheter per valuta, den 30 december 2013. Förteckning över godkända säkerheter: http://www.riksbank.se/documents/avdelningar/kap/2 012/Eligible%20assets.xls Diagram 22. Antal godkända säkerheter per värdepappersslag den 30 december 2013. 20 [22]
Pantsatta säkerheter för intradagskredit i RIX Diagram 27. Säkerhetsvärde pantsatt för kredit i RIX, fördelat per värdepappersslag, den 30 december 2013. Vid RIX-systemets öppnande den 30 december 2013 hade RIX-deltagarna lämnat säkerheter i form av värdepapper och kontanter för intradagskredit till ett värde av cirka 122 (111) miljarder kronor. Av det samlade säkerhetsvärdet från värdepapper var cirka 83 (86) procent emitterat i Sverige och 17 (14) procent i andra länder. Vidare var 85 (91) procent av det samlade säkerhetsvärdet utställt i svenska kronor och 15 (9) procent utställt i andra valutor. Diagram 25. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per landskod, den 30 december 2013 (värde). Diagram 26. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per valuta, den 30 december 2013 (värde). För den 30 december 2013 var säkerhetsvärdet av de pantsatta värdepapprena fördelade till 82 (75) procent av säkerställda obligationer, 12 (16) procent av statspapper, 1 (2) procent kommunpapper och 5 (7) procent övrigt. 21 [22]
SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se 22 [22]