AVDELNINGEN FÖR BETALNINGSSYSTEM OCH KONTANTER. RIX Tertial 3. September december 2014 JANUARI 2015 HANTERINGSKLASS: ÖPPEN

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR BETALNINGSSYSTEM OCH KONTANTER RIX Tertial 3 September december 214 JANUARI 215 HANTERINGSKLASS: ÖPPEN

2 Innehåll Betalningssystemet RIX... 3 Övergripande beskrivning... 3 RIX Deltagare... 4 RIX Villkor... 4 RIX tidsschema... 5 Kommunikation med RIX... 5 Kommunikation via RIX Online... 5 Kontinuitet... 6 Operativa mål och utfall... 7 RIX Riksbankens betalningssystem... 9 RIX Förvaltning COLIN Förvaltning Statistik över RIX Säkerheter Denna rapport behandlar tertial 3, kalendermånaderna september, oktober, november och december 214. Syftet med rapporten är att beskriva RIX, Riksbankens betalningssytem och på kontinuerlig basis belysa data rörande RIX. Rapporten är uppdelad i två delar, varav den första delen ger en övergripande beskrivning av betalningssystemet RIX, kringliggande system samt kommunikation med deltagarna. Rapportens andra del redovisar statistik och ger också en sammanfattning av deltagarförändringar, incidenter och andra händelser i RIX. RIX tredje tertialet 214 Ö P P E N 2 [2]

3 Betalningssystemet RIX Betalningssystemet RIX är Riksbankens system för kontoöverföringar. Det är knutpunkten i det svenska finansiella systemet eftersom det ger deltagarna banker, clearinghus och flera andra marknadsaktörer möjligheten att göra överföringar på ett sätt som inte medför krediteller likviditetsrisker. Detta minskar i sin tur risker för det finansiella systemet. I RIX kan en deltagare göra överföringar från sitt eget konto i Riksbanken till en annan deltagares konto i Riksbanken. Dessa överföringar kan avse deltagarnas egna finansiella transaktioner eller transaktioner för deras kunders räkning. I stort sett samtliga betalningar i svenska kronor, som inte sker internt i en enskild bank, hanteras i någon form genom RIX. För att öka effektiviteten i betalningssystemet tillför Riksbanken likviditet under dagen genom att lämna kredit till deltagarna mot säkerheter. Säkerheterna utgörs främst av svenska och utländska värdepapper men kan även vara utländsk valuta. Eftersom RIX är ett system som har avgörande betydelse för att det finansiella systemet ska fungera väl har Riksbanken satt ett högt mål för dess tillgänglighet. Systemet ska vara tillgängligt under minst 99,85 procent av den tid det är öppet. RIX ska också motsvara kundernas krav. Riksbanken har därför som mål att 8 procent av kunderna ska vara nöjda med RIX. Samtliga kostnader för att tillhandahålla tjänsterna i RIX ska finansieras genom avgifter från deltagarna. Detta innebär att Riksbanken själv betalar en avgift efter samma princip som övriga deltagare och dessutom betalar för de funktioner som används för att genomföra penningpolitiken. Omsättningen i systemet uppgick under tertial till i genomsnitt 452 miljarder kronor per dag. I anslutning till RIX tillhandahåller Riksbanken även särskilda konton och krediter under dagen för att underlätta avvecklingen av värdepappersaffärer. Euroclear Sweden, den svenska centrala värdepappersförvararen, hanterar dessa konton och krediter på uppdrag av Riksbanken. Angränsande system till RIX är COLIN som är Riksbankens system för säkerhetshantering och Riksbankens ekonomi- och redovisningssystem. Riksbanken har två anläggningar för drift av RIX och angränsande system. Dessa är placerade på geografiskt åtskilda platser. Övergripande beskrivning RIX består av sju olika processer för verkställandet av överföringar. Överföring i verkställighetsprocessen RTM verkställs omedelbart under förutsättning att det sammantagna utrymmet på Huvudkontot och Lånekontot är lika med eller större än angivet belopp i överföringsmeddelandet när täckningskontroll görs. Om det sammanlagda utrymmet inte är tillräckligt så avvisas överföringsmeddelandet. Förutom RTM finns sex andra verkställighetsprocesser, LOM, för olika ändamål. Den process som hanterar merparten av överföringarna i RIX benämns RIX LOM. De processer som hanterar överföringar med anknytning till deltagande clearingorganisation benämns med clearingorganisationens namn. Dessa är BGC LOM, CLS LOM, OMX LOM, PRT LOM och VPC LOM.

4 RIX Deltagare Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som Kontohavare (för egen räkning), dels som Ombud (för annans räkning). En kontohavare kan välja mellan att antingen själv sända överföringsmeddelanden och ta emot information från systemet eller att helt eller delvis anlita ett Ombud som har godkänts av Riksbanken för denna funktion. För de RIX-deltagare som deltar för egen räkning öppnar Riksbanken ett huvudkonto som används för debiteringar och krediteringar i samband med överföringar och återbetalning av erhållen Intradagskredit. Därutöver öppnar Riksbanken ytterligare konton, LOM-konton, för de specifika Verkställighetsprocesserna för likviditetsoptimering som RIX-deltagaren deltar i. Därtill öppnas ett Lånekonto där aktuellt kreditutrymme registreras om RIX-deltagaren har rätt till kredit. RIXdeltagare med rätt till kredit kan ställa säkerheter som har godkänts av Riksbanken i form av svenska och utländska värdepapper eller i form av utländsk valuta vilket beskrivs i Anvisningar Säkerheter. Administrationen av säkerheter är till största delen automatiserad och omräkning av kreditutrymmet sker i Riksbankens säkerhetsinformationssystem COLIN. Viktiga system för den svenska marknaden som är beroende av RIX tillhandahålls av: Euroclear Sweden (tidigare VPC) som hanterar värdepappersaffärer, Bankgirot som hanterar massbetalningar (som exempelvis kortbetalningar och Internetbetalningar), EMCF som tillhandahåller en clearingtjänst för aktietransaktioner och NASDAQ OMX Clearing AB som hanterar affärer i finansiella derivat-instrument såsom optioner, terminer och futures samt repor. RIX-deltagare vid utgången av tertial 3, 214 RIX Villkor Relationen mellan Riksbanken och deltagarna i RIX regleras av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument (Villkoren). Villkoren består av ett Huvuddokument och nio bilagor till detta. Tre av dessa bilagor är olika typer av anvisningar: Anvisningar RIX, Anvisningar Säkerheter och Anvisningar Motparts-ansökan. I förhållandet mellan Riksbanken och de enskilda motparterna är Villkoren avtalsvillkor i tillämpliga delar och innehåller bestämmelser för RIX och penningpolitiska instrument. Anledningen till att Villkoren omfattar både RIX och det penningpolitiska styrsystemet är att båda systemen hänger samman på flera punkter. Riksbankens möjlighet att påverka räntan på dagslånemarknaden beror ytterst på att Riksbanken kan bestämma villkoren för och omfattningen av inlåning och utlåning över natten för de banker som deltar i RIX. Dessutom är kraven på säkerheter i RIX och för penningpolitiska instrument delvis desamma. 4 [2]

5 RIX tidsschema RIX är öppet alla bankdagar. Öppethållandet av RIX följer ett särskilt tidsschema. Av schemat framgår hur en dag i RIX är uppdelad i olika tidsperioder, så kallade fönster, och vilka händelser som inträffar i RIX vid varje fönster. RIX tidsschema Start av Verkställighetsdagen (Start value day) 7. Öppning av Verkställighetsprocesser (RTM/LOM settlement trigger) 11. Sluttidpunkt för bilaterala limiter (Bilateral limit cut-off) 16. (PRT LOM) Stängning av Verkställighetsprocesser för LOM-konton (LOM cut-off) 16.3 Första sluttidpunkt för övernattenkredit (Pre-finalisation) 17. Stängning av Verkställighetsdagen (Finalisation/Square-off) 17. Stängning av RIX (End value day) 17.1 Öppning av ny Verkställighetsdag (Open value day) Tillfällig stängning av Verkställighetsdagen (Paus) Kommunikation med RIX För att säkerställa åtkomsten till RIX för att kunna skicka och ta emot överföringsmeddelanden och annan information åligger det varje RIX-deltagare att på egen bekostnad och på eget ansvar ha tillgång till kommunikation via såväl SWIFT:s FINCopy-tjänst som kommunikation via RIX Online. Säkerställande av sådan åtkomst kan ske på olika sätt. RIX-deltagaren kan antingen själv sköta meddelandehanteringen via FINCopy-tjänsten eller använda en servicebyrå för meddelandehanteringen. Ett ytterligare alternativ är att en RIXdeltagare, som normalt avser att använda RIX Online, träffar avtal med ett Ombud som är villig att sköta hanteringen av överföringar via FINCopy-tjänsten om så skulle behövas. Ombud som är villig att hantera överföringar via FINCopy-tjänsten för annan RIX-deltagare ska tillhandahålla de meddelanden som RIX-deltagaren normalt använder RIX Online till. För kommunikation via SWIFT krävs att den RIX-deltagare som skickar meddelandena är ansluten till SWIFT och medlem av den särskilda Closed User Group (CUG) som används för RIX. RIX-deltagaren begär själv medlemskap i CUG hos SWIFT, som i sin tur därefter kontaktar Riksbanken för godkännande. Det krävs vidare att Riksbanken och RIX-deltagaren utväxlar krypteringsnycklar för de berörda adresserna (Bank Identification Code, BIC ). Kommunikation via RIX Online Det andra kommunikationsalternativet är att registrera överföringar i RIX Online, en webbklient som är ansluten till RIX webbserver via den kommunikationskanal Riksbanken upphandlat anslutning till. Anslutningen sker till de adresser som RIXdeltagaren har angett till Riksbanken och som Riksbanken har godkänt. Överföringar som initieras via RIX Online kommer normalt av RIX att skickas till SWIFT:s FINCopy-tjänst för att sen hanteras som ett ankommande överföringsmeddelande som sänts via FINCopytjänsten. Detta innebär att efter verkställighet har skett kommer SWIFT:s FINCopytjänst att informeras om detta och mottagaren kommer därmed få avisering via FINCopy-tjänsten. Denna funktion gör det möjligt för mottagaren att integrera meddelandeflödet med sina egna system i syfte att uppnå STP (Straight Through Processing) oavsett vilken kommunikationskanal avsändaren använder. Via RIX Online kan RIX-deltagaren övervaka status på de överföringsmeddelanden som har skickats till och hanteras i RIX, aktuellt 5 [2]

6 saldo på Huvudkontot och LOM-konton samt statistik över verkställda överföringar. Dessutom används RIX Online för att ändra (omprioritera, ändra ordningsföljd och återkalla) de överföringsmeddelanden som inte har verkställts. Kontinuitet Riksbanken tillhandahåller betalningssystemet RIX och arbetar för att systemet ska vara motståndskraftigt mot störningar. Riksbanken ser också till att det finns planer, rutiner och system som minimerar effekten av en störning. Riksbanken deltar och är ordförande i Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). FSPOS är ett frivilligt forum med medlemmar från både den offentliga och den privata delen i den finansiella sektorn i Sverige. Syftet är att stärka förmågan att motstå eller snabbt återhämta sig från samhälleliga kriser lokalt, regionalt och nationellt inom den finansiella sektorn. För mer information se: spx?id= [2]

7 Operativa mål och utfall Ett välfungerande betalningssystem För tertial 2 och är den tekniska tillgängligheten 1 procent. Motsvarande värde för tertial är 99,92 procent. Den tekniska tillgängligheten för helåret 214 summerar till 99,97 procent. Diagram 1. Teknisk tillgänglighet rullande 12 månader (procent) 1 Ett av målen för betalningssystemet RIX är teknisk tillgänglighet. Detta målvärde ligger på 99,85 procent och avser betalningsflödet. Gällande Service Level Agreement, SLA, mellan Riksbanken och Riksbankens IT-leverantör reglerar bl.a. antal avbrott i olika kategorier som maximalt får förekomma i RIX och i COLIN, Riksbankens system för hantering av säkerheter Det har under tertial 3 inte inträffat någon incident som är klassificerad som avbrott med mycket stor påverkan. Den 29 december inträffade ett kapacitetsutnyttjandeproblem som klassificerades till stor påverkan. Incidenten påverkade inte systemets drift utan var relaterad till rapportfunktionen. Under perioden har dessutom en incident med betydande påverkan samt en incident med liten påverkan inträffat. Diagram 2. Antal incidenter i RIX med mycket stor påverkan Diagram 3. Antal incidenter i RIX med liten påverkan Klassificeringar: Avbrott med mycket stor påverkan Avbrott med stor påverkan Avbrott med betydande påverkan Avbrott med liten påverkan Det har under tertial 3 inte inträffat någon incident i COLIN. Diagram 4. Antal incidenter i COLIN med mycket stor påverkan. Rullande 12 månader [2]

8 Nöjda kunder i betalningssystemet Riksbanken genomför kundundersökningar med syftet att utvärdera hur användarna av betalningssystemet uppfattar Riksbankens service och tjänster. Undersökningen är av enkätkaraktär och ligger till grund för fortsatt arbete inom RIX-enheten. Under tertialet genomfördes ingen kundundersökning. Den senaste kundundersökningen genomfördes under tertial 3, 213 och visade på att 94 procent av RIXdeltagarna är nöjda eller mycket nöjda med betalningssystemet RIX. Detta är högre än målet på 8 procent. Två enkäter per deltagare, det vill säga totalt 5 enkäter, skickades ut elektroniskt varav 37 blev besvarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 74 procent. Icke desto mindre besvarades enkäten av 25 av 25 deltagare, vilket motsvarar en svarsfrekvens för deltagarna på 1 procent. Nästa kundundersökning beräknas genomföras under 215. Kostnader och intäkter Riksbanken har beslutat om principer för prissättning för tillhandahållandet av RIX. I beslutet fastställdes vad som ska inkluderas i kostnadsbasen samt att tillhandahållandet av RIX ska ske efter principen om full kostnadstäckning. Intäkterna på cirka 64,1 miljoner kronor och de fördelade kostnaderna på cirka 57,2 miljoner kronor ger en kostnadstäckning för 214 på 112 procent. I diagram 5 redovisas intäkterna och de fördelade kostnaderna för helåret 214. Januari 214 genomfördes en avgiftssänkning som innebar att den fasta månadsavgiften sänktes från 55 kronor till 5 kronor för alla deltagare och att tilläggsavgiften sänktes från 2 35 till 2 2 kronor per månad. Avgiftsförändringar har de senaste åren kommunicerats i slutet av november och sedan implementerats genom en ny prislista för nästkommande år. Senaste prislistan gäller från och med 1 januari 214. För kommande år förskjuts processen något så att eventuella prisjusteringar kommuniceras i slutet av januari 215 och börja gälla från den 1 mars 215. Riksbankens budgetprocess för kommande år färdigställs först i mitten av december och innevarande års kostnader färdigställs i januari. Genom att förskjuta prissättningsprocessen ser vi en möjlighet till större precision i justeringen av våra avgifter för att nå målet om full kostnadstäckning över en treårsperiod. Gemensamma kostnader som lokaler, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning fördelas dock ut genom fördefinierade nycklar. Personalkostnaderna för de medarbetare som är direkt involverade i verksamhetsområdet har fördelats med faktisk lönekostnad. Lönekostnaderna för de medarbetare som ingår i stödfunktionerna har fördelats med hjälp av en fördelningsnyckel. Riksbankens modell för fördelning av driftskostnader för IT-system innebär fördelning utifrån antalet logiska servrar per system. 8 [2]

9 Diagram 5. Intäkter och fördelade kostnader helår, 214 (milj kr) Intäkter AVGIFTER 214 Fördelade kostnader i. en avgift per överföringsmeddelande på 4:5 kronor. RIX Riksbankens betalningssystem Volymen i RIX uppgick under tertial i snitt till överföringar per dag med en genomsnittlig omslutning per dag på 452 miljarder kronor. Jämfört med föregående tertial har antalet överföringar ökat med 574 överföringar per dag och den genomsnittliga omslutningen minskat med cirka 33 miljarder kronor per dag. Diagram 6. Antalet överföringar i genomsnitt per dag under tertial (kr) ii. en fast avgift på 5 kronor per månad för alla deltagare. 15 iii. en fast månadsavgift på ytterligare 1 kronor för alla deltagare som har möjlighet att utnyttja sin rätt till kredit i RIX genom att man lämnat en pantförklaring. iv. en tilläggsavgift per månad på 2 2 kronor som ska täcka resterande kostnad fördelas som tidigare efter totala domestika intäkter mellan de RIX-deltagare som har sådana intäkter på minst 1 miljard kronor T1 214 T2 214 T3 214 Diagram 7. Omslutning i genomsnitt per dag under tertial (mdr kr) v. en inträdesavgift för nya deltagare på 125 kronor. Denna avgift ska täcka Riksbankens kostnader för att pröva och ansluta nya deltagare och är inte kopplad till kostnadsbasen för RIX. vi. en avgift faktureras separat i efterskott för tillhandahållande av tjänsten för central behörighetsadministration avseende RIX Online. Tjänsten finns med två olika grader av omfattning: fullständig respektive begränsad T1 214 T2 214 T [2]

10 Deltagare Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som kontohavare, dels som ombud. Vid utgången av tertialet fanns det 27 deltagare i RIX. Begränsade penningpolitiska motparter Riksbanken har tidigare infört en möjlighet för kreditinstitut med säte i Sverige att delta i vissa av Riksbankens faciliteter utan att vara deltagare i RIX. Dessa begränsade penningpolitiska motparter kan delta i följande faciliteter: Program för kredit i svenska kronor med rörlig ränta (med samma säkerheter som för kredit i RIX) Andra krediter efter särskilt beslut Köp av Riksbankscertifikat För begränsade penningpolitiska motparter gäller regelverket Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. Vid utgången av tertialet fanns en begränsad penningpolitisk motpart. Incidenter hos deltagarna Under tertial 3 har tre inrapporterade deltagarincidenter inträffat. RIX-deltagare Bankgirocentralen BGC BNP Paribas Fortis Citibank CLS Bank Crédit Agricole Danske Bank DNB Bank EuroCCP Euroclear Sweden Kommuninvest Landshypotek Länsförsäkringar Bank NASDAQ OMX Nordea Bank Nordnet Bank Nykredit Bank Riksbanken Riksgälden The Royal Bank of Scotland SBAB Bank SEB Skandiabanken Sparbanken Syd Sparbanken Öresund Svenska Handelsbanken Swedbank Ålandsbanken Begränsade penningpolitiska motparter Svensk Exportkredit Svensk Exportkredit Övningar Riksbanken följer en övningplan med övningar som rör RIX-systemet. Dessa övningar är både externa med RIXdeltagarna såväl som interna och syftar till att öva de olika kontinuitetsarrangemang som kringgärdar RIX. Övningarna kan vara både av lärande och testande karaktär och har genomgått förändringar de senaste åren. Övningsplanen för 215 är anpassad för att ytterligare öva och testa ännu mer realistiska scenarios. Eftersom RIX är mycket betydelsefullt för det finansiella systemet behöver Riksbanken ha väl fungerande reservrutiner om det tekniska systemet skulle fallera. Riksbanken har som målsättning att två 1 [2]

11 gånger per år genomföra gemensamma reservrutinsövningar med samtliga RIXdeltagare. Den 7 maj och den 24 september 214 genomfördes gemensamma reservrutinsövningar i manuella rutiner med samtliga RIX-deltagare. COLIN Förvaltning Inga ändringar eller rättningar har gjorts under perioden. Arbetet med att implementera ett nytt säkerhetshanteringssystem pågår. Mer information angående detta projekt kommuniceras löpande till Riksbankens motparter. Under tertialet har dessutom två övningar genomförts tillsammans med CLS. Den 31 oktober övades Full Outage och den 7 oktober genomfördes en enklare betalningsövning. En referensgrupp för övning och kontinuitet (RÖK-gruppen) bestående av de fem storbankerna och Bankgirot bildades 21 för att säkerställa kvalitén på övningarna. Inom ramen för denna grupp genomförs dessutom olika projekt såsom framtagande av rutiner och dokumentation att använda vid övningar och skarpa incidenter. Gruppen har som målsättning att träffas en gång per kvartal. RIX Förvaltning Riksbanken driver ett projekt, RIXSIX, som ska uppgradera RTGS-systemet till en ny version och införa nya funktionaliter. All utveckling av RIX, utom felrättningar och tvingande förändringar, är lagd på is under uppgraderingsprojektet RIXSIX, vilket planeras avslutas i april 215. Avslutade ärenden under tertial Produktionssättningen av SWIFT:s standardrelease i november 214 genomfördes utan problem. 11 [2]

12 Statistik över RIX Diagram 1. Aggregerad procentuell volym och omslutning 2-24 oktober. Dagsgenomsnitt Antal överföringar och omslutning Under tertial 3 inföll två IMM-dagar. Den 17 september avvecklades överföringar till ett värde av 637 miljarder kronor och den 17 december avvecklades överföringar och även då till ett värde av 637 miljarder kronor. Föregående tertial inföll en IMM-dag, den 18 juni då överföringar avvecklades till ett värde av 768 miljarder kronor. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Omsättning Volym Högst volym under tertial 3 inträffade den 29 december då överföringar avvecklades till ett värde av 563 miljarder. Diagram 8. Antal överföringar och omslutning tertial 3, september oktober november december Antal överföringar Snittbelopp överföringar Omslutning mdr SEK Det genomsnittliga transaktionsbeloppet för tertial 3 var cirka 26,9 miljoner kronor per överföring. Detta är en minskning jämfört med motsvarande värde för tertial som var 29,8 miljoner. Diagram 9. Snittbelopp per överföring och månad (milj kr) Diagram 1 visar den aggregerade volymen och omslutningen per minut i procent under en genomsnittlig dag i en slumpmässigt vald vecka under tertialet. Överföringar under 5 SEK Under tertial var 75,35 procent av överföringarna under 5 kronor, vilket innebär att andelen mindre betalningar var något högre jämfört med tertial 2 (75,14 procent). Diagram 11. Överföringar under 5 SEK under tertial 3, september oktober november december Antal överföringar Mindre betalningar [2]

13 Riksbankens egna transaktioner Riksbanken använder RIX och COLIN för att genomföra de penningpolitiska reporna, andra penning- eller valutapolitiska transaktioner, samt för att utföra uppdrag inom ramen för Riksbankens korrespondentbankverksamhet för utländska centralbanker och internationella finansiella organ. Omslutningen i RIX under tertial 2 exklusive Riksbankens egna överföringar var miljarder kronor. Summan av Riksbankens egna överföringar var miljarder kronor under samma period. Diagram 13. Antal överföringar under Peak samt totalt antal överföringar under tertial 3, september oktober november december Antal överföringar Antal överföringar peak Diagram 12. Omslutning tertial 3, 214 samt justerat för Riksbankens egna transaktioner september oktober november december Omslutning mdr SEK Riksbank totalt Omslutning exklusive Riksbank totalt Antal överföringar under Peakperioden Den s.k. Peak-perioden är i systemet definierad som tiden från klockan 9.3 till 11.. Under Peak-perioden verkställs merparten av överföringarna i RIX. Antal överföringar under Peak-perioden var i genomsnitt per dag under tertial Under tertial var motsvarande siffra [2]

14 Säkerheter och utnyttjandegrad Summa maximala säkerheter definieras som summan av det högsta värdet av säkerheter för varje RIX-deltagare som ställer säkerheter. Utnyttjandegrad definieras som totalt maximalt utnyttjad intradagskredit för de institut som behöver ställa säkerhet i förhållande till summa maximala säkerheter. Diagram 14. Maximala säkerheter (mdr kr) och utnyttjandegrad, helåret % 9% 8% 7% 6% 5% 4% Summan av de maximala säkerheterna under tertial 3 var i snitt 158 miljarder kronor per dag. Detta är oförändrat jämfört med motsvarande värde under tertial 2. Det högsta värdet under tertial 3 var 198 miljarder och inträffade den 26 november. Det lägsta värdet under tertial 3 var 128 miljarder och inträffade den 5 september. Motsvarande data för tertial var 218 miljarder (12 maj) respektive 128 miljarder (27 augusti). Den maximala utnyttjandegraden var i genomsnitt 67 procent per dag under perioden, vilket kan jämföras med 66 procent under tertial 2. Dagen med den högsta maximala utnyttjandegraden under tertial 3 var den 1 oktober med en utnyttjandegrad om 79 procent. Dagen med lägst maximal utnyttjandegrad var den 27 november med 54 procent. För föregående period, tertial 2, var motsvarande siffra 8 procent (18 juni) samt 48 procent (5 juni). Maximala säkerheter mdr SEK Utnyttjandegrad % Diagram 15. Maximala säkerheter och utnyttjandegrad under tertial 3, september oktober november december Maximala säkerheter mdr SEK Utnyttjandegrad % 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 14 [2]

15 Fördelning över verkställighetsprocesser Via verkställighetsprocesserna för LOM tillhandahålls funktioner för likviditetshantering, prioritering av överföringar och optimering. Optimering innebär att RIX samtidigt verkställer flera överföringar genom att räkna av avgående överföringar mot ankommande överföringar. Samtidig överföring kan ske bilateralt och multilateralt mellan berörda RIX-deltagares LOMkonton. Den verkställighetsprocess som har flest antal överföringar och den högsta omslutningen är RIX LOM. Genomsnittet under tertial 3 var överföringar per dag och 29 miljarder kronor i omslutning. Det motsvarar cirka 85,2 procent av det totala antalet överföringar och cirka 64,3 procent av den totala omslutningen. I BGC LOM sker det ett relativt stort antal överföringar till ett relativt lågt värde. Genomsnittet var överföringar per dag med en omslutning på 44 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 13,5 procent av det totala antalet överföringar och cirka 9,7 procent av den totala omslutningen. I RTM verkställs väldigt få överföringar till ett relativt stort värde. Under tertial 3 genomfördes i snitt 32 överföringar per dag med en omslutning på 52 miljarder. Det motsvarar cirka,2 procent av det totala antalet överföringar och cirka 11,5 procent av den totala omslutningen. I CLS LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 97 överföringar per dag med en omslutning på 17 miljarder. Det motsvarar cirka,6 procent av det totala antalet överföringar och 3,8 procent av den totala omslutningen. motsvarar cirka,2 procent av det totala antalet transaktioner och 1,4 procent av den totala omslutningen. I OMX LOM har det under perioden skett i genomsnitt 19 överföringar per dag med ett värde på 856 miljoner kronor. Det motsvarar cirka,1 procent av det totala antalet transaktioner och,2 procent av den totala omslutningen. Slutligen har det i PRT LOM skett i genomsnitt 39 överföringar per dag med ett värde på 484 miljoner kronor. Det motsvarar cirka,2 procent av det totala antalet transaktioner och,1 procent av den totala omslutningen. Diagram 16. Fördelning över verkställighetsprocesser avseende antal överföringar, tertial 3, 214 Diagram 17. Fördelning över verkställighetsprocesser avseende omslutning, tertial 3, 214 BGC 9% CLS 4% BGC 14% VPC 1% CLS 1% RTM % RTM 12% RIX 85% RIX 64% I VPC LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 35 överföringar per dag med en omslutning på 47 miljarder. Det 15 [2]

16 Fördelning över transaktionskoder Transaktionskoder ADG återbetalning dagslån ARB FX/MM DOK Dokumentclearing DOM Domestik betalning ITB Interbankbetalning RTA Räntekompensation UTG Utlandsbetalning - aggregat UTL Utlandsbetalning enstaka betalning I RIX LOM fördelas överföringarna på 8 transaktionskoder. När det gäller antalet överföringar är de tre största transaktionskoderna ARB, DOM och UTL. Dessa upptar cirka 99,7 procent av det totala antalet överföringar. Däremot är de tre största transaktionskoderna när det gäller omsättning ADG, DOM och UTL. Dessa upptar 93, procent av omslutningen i RIX LOM. UTL är den enskilt största transaktionskoden. I genomsnitt har det under tertial 3 genomförts överföringar per dag med en omslutning på 154 miljarder. Det motsvarar cirka 9,7 procent av alla överföringar och 53,1 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden ADG gjordes i genomsnitt 16 överföringar med en omslutning på 46 miljarder per dag. Det motsvarar cirka,1 procent av överföringar och cirka 15,7 procent av omslutningen i RIX LOM. Diagram 18. Fördelning av antal överföringar i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt), tertial 3, 214 (etiketter för värden understigande 1 procent är ej medtagna) UTL 91% ARB 1% DOM 8% Diagram 19. Fördelning av omslutning i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt), tertial 3, 214 (etiketter för värden understigande 1 procent är ej medtagna) ADG 16% ARB 7% I transaktionskoden DOM genomförs i snitt överföringar med en omslutning på 7 miljarder kronor per dag. Det motsvarar cirka 8,2 procent av överföringarna och 24,2 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden ARB görs i genomsnitt 118 överföringar med en omslutning på 2 miljarder per dag. Det motsvarar cirka,8 procent av överföringar och cirka 6,8 procent av omslutningen i RIX LOM. UTL 53% DOM 24% 16 [2]

17 Säkerheter Säkerheter för intradagskredit Riksbanken lämnar krediter såväl under dagen som över natten. För att begränsa dessa risker tillämpar Riksbanken principen att det ska ställas betryggande säkerheter för alla sådana exponeringar. Godkända säkerheter Värdepapper som accepteras ska vara utfärdade av stat, centralbank, kommun eller annat offentligt organ eller företag som har en tillfredsställande kreditvärdighet. Det krävs vidare att den stat där emittenten har sin hemvist är godkänd av Riksbanken. Värdepapperet ska även vara emitterat i en valuta som är godkänd av Riksbanken. För att ett värdepapper ska kunna användas som säkerhet krävs att det finns ett etablerat arrangemang för detta som Riksbanken bedömer som tillräckligt säkert. Riksbanken prövar självmant om vissa värdepapper som ges ut av svenska staten, svenska kommuner och landsting eller som är svensk säkerställd obligation ska godkännas som säkerheter. För prövning av värdepapper som har getts ut av andra emittenter tillämpar Riksbanken ett ansökningsförfarande. Likviditetsklasser: Kategori 1: Värdepapper utgivna av stat Värdepapper utgivna av centralbank Andra fordringar på centralbank Kategori 2: Värdepapper utgivna av mellanstatliga organisationer Värdepapper garanterade av stat Värdepapper utgivna eller garanterade av kommun, landsting eller motsvarande utländsk lokal myndighet Säkerställda värdepapper Värdepapper utgivna av s.k. agencies Kategori 3: Övriga accepterade värdepapper För ytterligare information hänvisas till: P/213/kap_rix_anvisningar_sakerheter_mar213_s ve.pdf Värdepapper som godkänns för kredit i Riksbanken blir tilldelade en likviditetsklass utifrån emittenttyp och värdepapperstyp. Likviditetsklass, valuta och förfallodag bestämmer sedan vilket värderingsavdrag som tillämpas för respektive värdepapper. Utländsk valuta Tillgodohavande i utländsk valuta hos Danmarks Nationalbank respektive Norges Bank kan även lämnas för kredit inom ramen för Scandinavian Cash Pool. Säkerhet i form av tillgodohavande i euro i Riksbanken genom inbetalning via Deutsche Bundesbank kan även användas för kredit. För båda ovanstående faciliteter krävs pantförklaring och avtal mellan alla parter. 17 [2]

18 Godkända säkerheter för kredit i Riksbanken Vid stängningen den 3 december 214 hade Riksbanken godkända värdepapper för kredit jämfört med godkända värdepapper sista dagen i tertial 2. Dessa är emitterade i 14 (13 i tertial 2 214) olika länder och fördelade enligt diagram 2. Vidare är värdepapperna utställda i 6 (6 i tertial 2 214) olika valutor fördelade enligt diagram 21. Diagram 2. Antal godkända säkerheter per landskod, den 3 december 214 Diagram 23. Antal godkända säkerheter per likviditetsklass, den 3 december Diagram 24. Antal ansökningar om värdepapper för kredit i Riksbanken som godkänts de senaste 12 månaderna AT BE CA CH DE DK FI FR GB LU NL NO PT SE US Diagram 21. Antal godkända säkerheter per valuta, den 3 december DKK EUR GBP NOK SEK USD Förteckning över godkända säkerheter: anken/rix/214/eligible%2assets.xls Diagram 22. Antal godkända säkerheter per värdepappersslag den 3 december % Säkerställda 15% Statspapper 7% 64% Kommunpapper Övrigt 18 [2]

19 Pantsatta säkerheter för intradagskredit i RIX Diagram 27. Säkerhetsvärde pantsatt för kredit i RIX, fördelat per värdepappersslag, den 3 december 214 Vid RIX-systemets stängning den 3 december 214 hade RIX-deltagarna lämnat säkerheter i form av värdepapper och kontanter för intradagskredit till ett värde av cirka 143 (11) miljarder kronor. Av det samlade säkerhetsvärdet från värdepapper var cirka 83 (83) procent emitterat i Sverige och 17 (17) procent i andra länder. Vidare var 86 (87) procent av det samlade säkerhetsvärdet utställt i svenska kronor och 14 (13) procent utställt i andra valutor. 1% 14% % 76% Säkerställda Statspapper Kommunpapper Övrigt Diagram 25. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per landskod, den 3 december 214 (värde) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sverige Andra länder Diagram 26. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per valuta, den 3 december 214 (värde) 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % SEK Andra valutor För den 3 december 214 var säkerhetsvärdet av de pantsatta värdepapprena fördelade till 76 (77) procent av säkerställda obligationer, 1 (11) procent av statspapper, 14 (12) procent kommunpapper och () procent övrigt. 19 [2]

20 SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se 2 [2]