Barnombudsmannen rapporterar br2004:06. Upp till 18. fakta om barn och ungdom

Barnombudsmannen rapporterar br2004:06 Upp till 18 fakta om barn och ungdom

Barnombudsmannen 2004

Författare: Åsa Nordström (redaktör) Marie Berlin Karin Lundström Lotta Persson, Statistiska centralbyrån Inger Andersson Kagios Cecilia Sjölander, Barnombudsmannen Layout: Ateljén, SCB Foto: Omslag: Per Groth, Pressens bild Peter Hoelstad, Bertil Ericson, Ulf Palm Pressens bild Carl Fohlin Johan Hedenström, Tiofoto Mikael Nordström Personerna på bilderna i denna publikation har ingenting med textinnehållet att göra. 2004 Barnombudsmannen, Statistiska centralbyrån ISBN: 91-618-1239-0 ISSN: 1652-0157 SCB-Tryck, Örebro 2004:09

Innehåll Förord... 5 Barnen i samhället... 7 Barnens familjer...27 Barnomsorg och skola...51 Vardag och fritid... 79 Hälsa... 119 Barn i utsatta situationer...145 Sakregister...163

Förord Mer än 20 procent av Sveriges 9 miljoner invånare utgörs av barn i åldern 0 till 17 år. Av alla hushåll innehåller mer än hälften barn. De flesta barnen lever med båda sina ursprungliga föräldrar men nästan vart femte barn lever med en ensamstående mamma. Att allt fler barn lever med en ensamstående förälder är en utveckling som sker inom hela EU. Livsvillkoren för barn i Sverige kan skilja sig avsevärt beroende på var man bor, var föräldrarna är födda, vilken ekonomisk situation familjen har och om barnet till exempel har ett funktionshinder. Femton procent av alla barn är själva födda utomlands eller har båda sina föräldrar födda utanför Sverige. Under de senaste åren har andelen barn som växer upp i familjer med svår ekonomisk situation minskat. Inkomstspridningen har under samma tid ökat vilket innebär att förhållandena för familjer som har en mycket svår ekonomisk situation ytterligare har försämrats och de familjer som har den allra bästa ekonomiska situationen har fått det ännu bättre. Skillnaderna i de ekonomiska förutsättningarna för barn har därmed ökat. Familjer med en ensamstående förälder eller där båda föräldrarna är utlandsfödda och som bor i en storstad har ofta en särskilt dålig ekonomi. Även familjer som har barn med funktionshinder lever ofta med en sämre ekonomisk standard på grund av högre kostnader och lägre inkomst. De flesta barnen är nöjda med sina möjligheter att kunna säga vad de tycker. Barn är framförallt nöjda med möjligheten att säga vad man vill hemma men de är ofta mindre nöjda när det gäller möjligheten att kunna påverka dem som bestämmer. Det är inte ovanligt att barn tycker att de kan säga vad de vill i skolan men de tycker inte att vuxna alltid lyssnar. Missnöjet med att inte kunna påverka i skolan ökar med barnens ålder, bland elever 16-18 år är det endast 35 procent som är nöjda med det inflytande de upplever. En majoritet av barnen i skolan är positiva till skolarbetet. De tycker att det är roligt i skolan och de flesta tycker att skolan är en trevlig plats att vara på. Skoltoaletter och skolmaten är två områden där eleverna är mindre nöjda. I förskolan och på fritidshemmen har barngrupperna blivit större och personaltätheten minskat. På fritidshem har antalet barn per anställd har ökat från 8,3 år 1990 till 18,2 år 2003. Även inom förskolan där de minsta barnen befinner sig stora delar av dagen har antalet barn per anställd ökat från 4,2 år 1990 till 5,4 år 2003. Dessa stora förändringar leder naturligtvis till en förändrad arbetsmiljö både för barn och personal. Höga ljudvolymer, stress och personalomsättning är några faktorer som påverkar kvaliteten i verksamheten.

I Upp till 18 försöker vi att ge en bild av barns och ungs vardag i Sverige i dag. Det är både en beskrivning av förhållanden och fakta men även en redovisning av vad barn under 18 år tycker själva i en rad frågor. Den verklighet som de yngsta i samhället upplever förändras snabbt. Barndomen i dag ser helt annorlunda ut än den barndom som tidigare generationer upplevt. Om man som vuxen ska försöka sätta sig in i hur barn har det idag så kan man inte utgå från sina egna erfarenheter. Därför hoppas vi att denna faktasamling kan vara ett verktyg för dig som arbetar med barn och unga eller som på olika sätt fattar beslut som berör ett eller flera barn. Boken är framtagen i ett samarbete mellan Barnombudsmannen och enheten för Demografisk analys och jämställdhetsstatistik vid Statistiska centralbyrån. I denna utgåva har de statistiska källorna varit rikare än tidigare. Den årliga demografiska statistiken om barnens familjer är fyllig. Flera aktuella undersökningar där barn och unga själva varit informanter finns med från Barnombudsmannen, Skolverket, Statens folkhälsoinstitut med flera. I boken presenteras också färska data från en undersökning där barn och unga själva svarar på frågor om sina levnadsförhållanden. Den är genomförd i anslutning till Statistiska centralbyråns löpande undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, och min förhoppning är att denna undersökning om barns och ungas välfärd kommer att permanentas. Det behövs uppgifter från barn och unga själva i olika frågor för att ge oss vuxna ett gott beslutsunderlag. Jag hoppas att denna skrift ska kunna leda till att vi på alla nivåer i samhället familjen, skolan, kommunen, regionen och staten ska kunna fatta bättre beslut för våra barn och unga. FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn rättigheter som vi i Sverige måste försöka att bli bättre att leva upp till. För att kunna göra det måste ha kunskap om barns verkliga situation och lyssna till barns och ungas egna berättelser. Lena Nyberg Barnombudsman

BARNEN I SAMHÄLLET 7 Barnen i samhället Foto: Peter Hoelstad, Pressens bild Barnen i Sverige utgör en femtedel av landets hela befolkning. Totalt finns det nästan två miljoner barn i åldrarna 0 17 år. Gruppen barn är alltså stor, men samtidigt väldigt heterogen. Av alla barn är 945 000 flickor och 996 000 pojkar. Ungefär 15 procent av alla barn har utländsk bakgrund, dvs. de är själva födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands. Många barn bor i södra halvan av Sverige, främst kring Stockholm och Göteborg, och bara 10 procent bor i Norrland. Många barn är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Men ju äldre barnen blir, desto mer missnöjda är de. Barn med funktionshinder har särskilt svårt att påverka sin situation.

8 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i världen Nästan en tredjedel av världens befolkning är barn under 15 år. Andelen barn varierar kraftigt i olika delar av världen och är högst i Afrika och lägst i Europa. I en del europeiska länder och i Japan är mindre än 15 procent av befolkningen under 15 år. I Sverige är andelen 18 procent, något högre än genomsnittet i Europa. Andelen barn minskar på de flesta håll i världen och kommer att fortsätta att minska även framöver eftersom barnafödandet sjunker på många håll och vi lever allt längre. Barn under 15 år i världen år 2003 Miljoner barn Andel av befolkningen Totalt Pojkar Flickor Totalt Totalt 1 805 925 880 29 % Asien 1 087 561 526 28 % Afrika 358 180 177 42 % Nordamerika 126 65 62 25 % Europa 121 62 59 17 % Sydamerika 105 54 52 29 % Oceanien 8 4 4 25 % Källa: US Bureau of Census. International Data Base www.census.gov Barn under 15 år i ett urval länder år 2003 Andel (%) av befolkningen Italien Japan Spanien 2003 Prognos 2015 Tyskland Estland Ryssland Finland Sverige Danmark Norge USA Kina Brasilien Sydafrika Indien Etiopien 0 10 20 30 40 50 procent Källa: US Bureau of Census. International Data Base www.census.gov

BARNEN I SAMHÄLLET 9 Barn i olika åldrar Antalet födda barn har ökat sedan bottenåret 1999 och nådde år 2003 nästan 100 000. De beräknas fortsätta att öka de närmaste åren. Levande födda 1950 2003 samt prognos 2004 2015 Tusental 140 120 100 80 60 40 20 prognos Vanligaste födelsedagarna för barn 0 17 år 2003 1. 10 april 2. 11 april 3. 03 april 4. 24 april 5. 15 april 0 1950 60 70 80 90 2000 10 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Eftersom antalet födda ökar börjar nu de allra yngsta barnen bli fler igen. De har sjunkit i antal sedan mitten av 90-talet. De stora födelsekullarna runt 1990 börjar komma upp i tonåren och därför ökar antalet högstadie- och gymnasieungdomar. Antalet barn i högstadieåldern har nästan nått sin topp medan det blir en stor press på gymnasieskolorna de närmaste åren, antalet 16 17- åringar beräknas öka med nästan 40 000 fram till 2007. Barn i åldern 0 17 år Antal 800 000 700 000 prognos 600 000 500 000 400 000 300 000 1 5 år 6 9 år 13 15 år 10 12 år 200 000 16 17 år 100 000 0 år 0 1900 10 20 30 40 50 60 70 80 90 00 10

10 BARNEN I SAMHÄLLET Flickor och pojkar, 0 17 år, tusental År Flickor Pojkar Totalt 1900 968 1 000 1 968 1925 982 1 022 2 004 1950 926 969 1 895 1975 980 1 032 2 013 2000 943 995 1 938 2003 945 996 1 941 2005 945 996 1 941 2010 916 964 1 880 2015 933 983 1 916 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Prognos Barn i olika åldrar 2003 Flickor Pojkar Totalt 0 år 48 092 51 138 99 230 1 år 47 392 49 687 97 079 2 år 45 352 47 852 93 204 3 år 44 934 47 680 92 614 4 år 44 321 46 438 90 759 5 år 44 446 47 322 91 768 0 5 år 274 537 290 117 564 654 6 år 45 187 47 587 92 774 7 år 47 750 49 748 97 498 8 år 51 206 54 127 105 333 9 år 55 952 58 274 114 226 10 år 58 413 60 944 119 357 11 år 60 898 64 393 125 291 12 år 62 145 65 920 128 065 6 12 år 381 551 400 993 782 544 13 år 63 004 66 380 129 384 14 år 59 498 62 910 122 408 15 år 57 835 61 546 119 381 16 år 55 095 57 461 112 556 17 år 53 622 56 887 110 509 13 17 år 289 054 305 184 594 238 0 17 år 945 142 996 294 1 941 436 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

BARNEN I SAMHÄLLET 11 Tvillingar Drygt 3 procent av barn som föds är tvillingar eller fler. Andelen tvillingar är nästan dubbelt så hög nu som på 1970-talet. Ökningen beror på att mammorna blir allt äldre och att det blir vanligare med provrörsbefruktning (IVF). Äldre mammor får lättare tvillingar och vid IVF inplanterar man oftast flera ägg för att öka chansen att bli gravid. Sedan 1997 har andelen tvillingar varit stabil. Andelen trebarnsfödslar var som högst 1992 och 1993. Nu har de minskat och mindre än ett av tusen barn som föds kommer från en trillingfödsel eller en större barnakull. Andel tvillingar av alla födda barn, 1970 2003 Procent 4 3 2 1 År 2003 föddes flest barn på tisdagar 1. tisdag 15 310 2. onsdag 15 160 3. torsdag 15 109 4. måndag 14 462 5. fredag 14 418 6. lördag 12 498 7. söndag 12 200 0 1970 75 80 85 90 95 2000 Levande födda 1990 2003, ensamfödda, tvillingar och minst trillingar År Ensamfödda Tvillingar Minst Totalt Tvillingar Minst trillingar (%) trillingar (%) 1990 121 154 2 684 100 123 938 2,2 0,08 1991 120 713 2 892 132 123 737 2,3 0,11 1992 119 598 3 060 190 122 848 2,5 0,15 1993 114 566 3 236 196 117 998 2,7 0,17 1994 109 154 3 004 99 112 257 2,7 0,09 1995 100 383 2 922 117 103 422 2,8 0,11 1996 92 452 2 740 105 95 297 2,9 0,11 1997 87 563 2 882 57 90 502 3,2 0,06 1998 86 150 2 820 58 89 028 3,2 0,07 1999 85 228 2 876 69 88 173 3,3 0,08 2000 87 511 2 867 63 90 441 3,2 0,07 2001 88 473 2 915 78 91 466 3,2 0,09 2002 92 787 2 961 67 95 815 3,1 0,07 2003 95 871 3 228 58 99 157 3,3 0,06 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

12 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i olika delar av landet De flesta barnen bor i södra halvan av Sverige, främst i områdena kring Stockholm och Göteborg. Bara 10 procent bor i Norrland. Barn 0 17 år i Sveriges åtta riksområden 2003 Totalt Flickor Pojkar Andel Stockholm 407 634 198 661 208 973 21 Västsverige 394 287 191 637 202 650 20 Östra Mellansverige 329 697 160 613 169 084 17 Sydsverige 276 993 134 907 142 086 14 Småland med öarna 175 041 85 206 89 835 9 Norra Mellansverige 173 254 84 321 88 933 9 Övre Norrland 107 895 52 466 55 429 6 Mellersta Norrland 76 635 37 331 39 304 4 Totalt 1 941 436 945 142 996 294 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Barn med utländsk bakgrund Ungefär 15 procent av alla barn i Sverige har utländsk bakgrund dvs. de är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands. Bland de yngsta barnen är nästan inga själva födda utomlands medan det bland de äldsta barnen är 10 procent. De med en eller två föräldrar födda utomlands är flest bland de yngre barnen. Barn med utländsk och svensk bakgrund 2003. Procent Ålder Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Samtliga* Därav: Därav: Utrikes Födda i Sverige Födda i Sverige födda med båda med en förälder Båda föräldrar föräldrar födda född födda i Sverige utomlands utomlands 0 år 12 0 11 88 12 76 100 1 5 år 15 3 12 85 11 74 100 6 12 år 14 5 9 86 10 75 100 13 17 år 14 9 6 86 10 76 100 0 17 år 15 6 9 85 10 75 100 * P.g.a. avrundningar kan summan avvika från 100. Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

BARNEN I SAMHÄLLET 13 Ålderspyramid för barn 0 17 år, 2003 Flickor Pojkar 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 tusental tusental båda föräldrar födda i Sverige en förälder född utomlands och en i Sverige båda föräldrar födda utomlands Utrikesfödda Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Andelen barn med utländsk bakgrund varierar i olika delar av landet. I hälften av landets kommuner är andelen med utländsk bakgrund mindre än 8 procent. Det är i huvudsak kommunerna i norra Sverige där andelen med utländsk bakgrund är låg. I Jämtland är andelen inte högre än 4 procent i någon kommun och i Älvdalen är andelen bara 1 procent. Haparanda och Övertorneå är några undantag. Där finns en större andel barn med utländsk bakgrund, nästan alla av dem har finskt ursprung. Barn med utländsk bakgrund bor främst i storstäderna och deras förorter. I Malmö har 40 procent av barnen utländsk bakgrund och i Botkyrka är 47 procent. En gång när vi lekte pussleken blev en kille kär i mig. Då sa han till sist att han älskade mig. Flicka, 7 år

14 BARNEN I SAMHÄLLET Barn 0 17 år med utländsk bakgrund, 2003 11 47 procent (74) 8 10 procent (71) 1 7 procent (145) Kommuner med högst respektive lägst andel barn 0 17 år med utländsk bakgrund Botkyrka 47 Älvdalen 1,1 Malmö 40 Nordmaling 1,6 Södertälje 35 Berg 1,8 Haparanda 32 Ovanåker 2,1 Landskrona 29 Essunga 2,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken Ser man på mindre områden, som församlingar, är utländsk bakgrund än mer varierande. I storstäderna, och särskilt i Malmö, är det stora skillnader mellan olika församlingar. Där är andelen med utländsk bakgrund som mest 84 procent och bara 4 procent där den är lägst. Ofta är det många olika kulturer som samlats i mindre områden. I Kista församling i Stockholm är till exempel 92 länder representerade bland de ungefär 800 barn som är födda utomlands.

BARNEN I SAMHÄLLET 15 Ursprung De flesta barn som har en koppling till ett annat land än Sverige har en förälder född i ett annat land. Det vanligaste är att den föräldern är född i ett nordiskt land, det gäller nästan 40 procent av barnen med en förälder född utomlands. Bland barnen som själva är födda utomlands eller de vars föräldrar båda är födda utomlands är andelen med nordiskt ursprung lägre. De flesta har då en koppling till före detta Jugoslavien, Irak, Turkiet och Iran. De största ursprungsländerna bland barn födda utomlands och barn med någon utrikes född förälder Barn och ungdomar 0 17 år 2002 Samtliga Därav: Utrikes Barn födda i Sverige födda med båda föräldrar en förälder född utomlands efter barn födda moderns faderns utomlands födelseland födelseland Finland 70 442 2 378 15 894 27 659 24 511 Jugoslavien 34 404 10 058 15 989 2 436 5 921 Irak 29 824 15 462 13 121 128 1 113 Turkiet 21 094 1 782 15 439 725 3 148 Iran 19 091 3 995 10 597 767 3 732 Norge 18 006 3 119 1 366 7 309 6 212 Bosnien- Hercegovina 17 248 8 295 8 020 185 748 Libanon 15 728 1 871 11 845 275 1 737 Polen 15 145 1 480 6 510 5 324 1 831 Danmark 14 984 1 835 1 319 5 329 6 501 Chile 14 121 1 325 6 983 2 192 3 621 Syrien 10 794 1 175 8 887 154 578 Somalia 10 406 2 955 7 201 63 187 Tyskland 10 091 2 408 1 233 2 936 3 514 Afghanistan 2 960 1 986 927 3 44 Övriga länder 154 283 28 543 48 117 35 280 42 343 Samtliga 458 621 88 667 173 448 90 765 105 741 *Barn födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands är uppdelade efter moderns födelseland. Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7)

16 BARNEN I SAMHÄLLET Jämfört med 1999 är fler utrikes födda barn från Irak, Norge, Tyskland och Afghanistan och färre från före detta Jugoslavien, Iran, Libanon och Chile. De största födelseländerna för utrikes födda barn 0 17 år 2002 1999 Irak 15 462 10 971 Jugoslavien 10 058 10 982 Bosnien-Hercegovina 8 295 10 491 Iran 3 995 6 811 Norge 3 119 2 294 Somalia 2 955 3 411 Tyskland 2 408 1 596 Finland 2 378 2 315 Afghanistan 1 986 1 170 Libanon 1 871 3 074 Danmark 1 835 1 441 Turkiet 1 782 2 225 Polen 1 480 1 868 Chile 1 325 2 309 Syrien 1 175 1 548 Övriga länder 28 543 27 053 Samtliga 88 667 89 559 Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7) Barn och deras familjer 1999 (Demografiska rapporter 2000:2) Barn med funktionshinder År 1996 beräknades 13 procent av alla barn och ungdomar i åldern 2 17 år ha någon långvarig sjukdom eller något lindrigt till svårt funktionshinder. Det motsvarar ungefär 225 000 barn. Socialstyrelsen har i sin lägesrapport om handikappomsorgen koncentrerat sig på barn och ungdomar med en eller flera funktionshinder. Här uppskattas antalet till ca 45 000. De största grupperna är utvecklingsstörning, rörelsehinder och autism. På senare år har gruppen barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder vuxit. Hit räknas barn med autism och ADHD. Barn och ungdomar i åldern 2 17 år som har något funktionshinder År 2000. Antal Autism 1 500 2 300 Uppgiften baseras på uppskattat antal klara fall av autism, de varierar från 4 barn/10 000 till 12 barn/10 000. Men forskare är överens om att gruppen barn med autistiska drag är tiofalt större. Aspergers syndrom förekommer hos 40/10 000 födda barn och ytterligare 20 barn/ 10 000 uppvisar varierande grad av autistisk beteende.

BARNEN I SAMHÄLLET 17 Synskada 2 200 Länen rapporterar kontinuerligt till barnsynskaderegistret i Lund. Enligt Nordiska Hälsovårdshögskolans enkätundersökning har 0,7 procent (ca 14 000) i gruppen 2 17 år en måttlig synskada och 0,1 procent (ca 1 800) en svår synskada. Talfel 7 000 Rörelsehinder 7 000 Avser barn med måttliga till svåra rörelsehinder. RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, uppskattar att 12 000 13 000 barn och unga i åldern 0 20 år har något rörelsehinder (även lindriga). Hörselskada 8 800 Därav uppskattas 3 500 vara gravt hörselskadade eller döva. Läs- och skrivsvårigheter 90 000 170 000 Andelen skolbarn med svårare läs och skrivsvårigheter uppskattas vanligen till 5 10 procent och när lättare läs- och skrivsvårigheter inkluderas till 20 procent. Källa: Hjälpmedelsinstitutet, Så många barn... har någon långvarig sjukdom eller något funktionshinder. 2002 Antalet barn 2 17 år med utvecklingsstörning uppskattas till ca 8 000 (eller 0,4 0,5 procent av befolkningen) om man använder en administrativ definition vilken avser personer som går i särskola eller får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Om den psykologiska definitionen används, som innefattar personer med IQ under 70, stiger det uppskattade antalet till ca 40 000 barn (eller 2 3 procent av befolkningen) 2 17 år. Källa: Hjälpmedelsinstitutet. 2002 Begreppen funktionshinder och handikapp År 1980 antog Världshälsoorganisationen (WHO) en internationell klassificering av skada, sjukdom, funktionsnedsättning och handikapp. Ofta används begreppen funktionshinder och handikapp synonymt. Men enligt WHO:s definition finns en viktig skillnad. Funktionshindret (eller funktionsnedsättningen) avser den begränsning i individens funktionsförmåga som är följden av en skada eller sjukdom. Men handikappet avser de negativa följderna av funktionshindret i förhållandet mellan individen och dennes omgivning. Handikapp är därför inte en egenskap hos en enskild person utan förhållandet mellan funktionshindret och personens omgivning. Därmed är handikapp något relativt och det uppstår i samspelet mellan individen och den omgivande miljön. Källa: Från Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. United Nations, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet 1995

18 BARNEN I SAMHÄLLET Barn i nationella minoriteter I Sverige har vi fem erkända nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De omfattas av en särskild politik som går ut på att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så de hålls levande. För samerna finns även en särskild samepolitik, eftersom samerna är urbefolkning i Sverige. Källa: Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Justitiedepartementet, 2003 Det är svårt att veta hur många barn som tillhör dessa minoriteter då det inte är tillåtet att samla in statistik över etnisk tillhörighet. Men det finns uppskattningar om antalet i hela befolkningen. Räknar vi med att andelen barn är lika stor i minoriteterna som i hela befolkningen finns det knappt 120 000 barn som tillhör någon av minoriteterna. En del av dessa återfinns bland barn och unga med utländsk bakgrund. Uppskattat antal barn 0 17 år i de fem nationella minoriteterna Judar ca 5 000 Romer ca 8 000 Samer 3 4 000 Sverigefinnar ca 90 000 Tornedalingar ca 10 000 Källa: Integrationsförvaltningen, Stockholms Stad, www.integration.nu Ensamma flyktingbarn Med ensamma flyktingbarn avses barn som söker asyl i Sverige utan legala vårdnadshavare. Antalet ensamma flyktingbarn har ökat de senaste åren. År 2003 kom de flesta barnen från Somalia, Irak, Afghanistan samt Serbien och Montenegro, nästan 300 av samtliga ensamma flyktingbarn kom från dessa länder. Nästan dubbelt så många pojkar som flickor söker asyl i Sverige. Även bland vuxna är det en mycket större andel män än kvinnor som kommer. Ensamma flyktingbarn 0 17 år År Flickor Pojkar Samtliga År Flickor Pojkar Samtliga 1991.... 455 1998.... 267 1992.... 1 327 1999 95 212 307 1993.... 604 2000 131 264 395 1994.... 369 2001 163 368 531 1995.... 261 2002 191 359 550 1996.... 129 2003 195 366 561 1997.... 152 Källa: Migrationsverket

BARNEN I SAMHÄLLET 19 Adoptivbarn Drygt 1000 barn adopterades under år 2002. Det har varit ungefär lika många adoptioner per år sedan slutet av 1980-talet. Nästan alla av de adopterade barnen är födda utomlands. Endast ca 70 barn födda i Sverige adopterades 2002. De flesta är också ganska små när de adopteras. Nästan 80 procent av barnen som adopterats är under 3 år. Utlandsadoption var vanligast från mitten av 1970-talet till mitten av 1980-talet. Av de stora kullarna utlandsadopterade är de flesta över 18 år nu. Antalet adopterade barn har halverats de senaste 10 åren och det finns idag ca 17 000 utrikes adopterade barn. Flickorna är fler än pojkarna. Det beror på att det från en del länder kommer många fler flickor. Det finns mer än dubbelt så många flickor som pojkar adopterade från Indien och bland dem från Kina är nästan alla flickor. De största ursprungsländerna är Colombia, Indien och Sydkorea, men det varierar i olika åldersgrupper. Bland de yngsta barnen är Kina och Vietnam de vanligaste länderna. Hemmaboende adoptivbarn 0 17 år 2002. Antal 0 5 år 6 12 år 13 17 år 0 17 år Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Colombia 240 329 454 654 476 735 1 170 1 718 2 888 Sydkorea 172 389 268 379 660 440 1 100 1 208 2 308 Indien 243 96 456 143 802 371 1 501 610 2 111 Vietnam 384 277 385 330 31 9 800 616 1 416 Kina 792 24 373 18 10 7 1 175 49 1 224 Polen 36 55 204 236 243 262 483 553 1 036 Sri Lanka 1 1 135 139 343 358 479 498 977 Ryssland 100 161 117 169 50 50 267 380 647 Brasilien 18 32 114 180 102 118 234 330 564 Thailand 12 38 60 126 36 130 108 294 402 Rumänien 13 21 107 164 30 39 150 224 374 Chile 1 2 20 17 147 176 168 195 363 Etiopien 34 40 54 72 55 54 143 166 309 Bolivia 4 5 47 68 30 43 81 116 197 Indonesien 1 2 0 2 3 1 4 5 9 Övr. länder 224 363 505 564 417 412 1 146 1 339 2 485 Samtliga 2 275 1 835 3 299 3 261 3 435 3 205 9 009 8 301 17 310 Källa: SCB, Barn och deras familjer 2002 (Demografiska rapporter 2003:7) Tonårsgraviditeter och aborter Antalet tonårsgraviditeter har ökat på senare år. Sedan 1994 har antalet graviditeter ökat från 1,2 per 100 flickor till 1,8 år 2002. År 2003 gick antalet tonårsgraviditeter ner för första gången på flera år och ligger nu på 1,7 per 100 flickor. Längre tillbaks i tiden var tonårsgraviditeter vanligare. I mitten av 1970-talet var antalet nästan dubbelt så högt som nu, främst var det födslarna som var fler. Även kring 1990 låg tonårsgraviditeterna högt, på ungefär samma nivå som idag.

20 BARNEN I SAMHÄLLET Graviditeter per 100 flickor 14 17 år 1975 2002 Antal per 100 flickor 3,0 2,5 2,0 1,5 Graviditeter 1,0 Aborter 0,5 Födslar 0,0 1975 80 85 90 95 2000 Not. Antalet graviditeter uppskattas genom att lägga ihop antalet aborter och antalet födslar. År Aborter Födslar Graviditeter 1975 2,11 0,84 2,9 1980 1,31 0,38 1,7 1985 0,98 0,22 1,2 1990 1,45 0,31 1,8 1995 0,98 0,21 1,2 2000 1,33 0,19 1,5 2001 1,40 0,17 1,6 2002 1,60 0,18 1,8 2003 1,53 0,18 1,7 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken samt Socialstyrelsen Vi skulle behöva en skolsyster som är en man. Det är lättare som kille att prata med en man, om saker som bara killar förstår. Tjejer är inte så smarta på killfrågor. Vad vet skolsyster? Hon har inte varit kille direkt. Pojke, 12 år

BARNEN I SAMHÄLLET 21 Graviditeter per 100 flickor 15 19 år i de nordiska länderna År 2002 Land Aborter Födslar Graviditeter Danmark 1,38 0,67 2,1 Finland 1,61 0,80 2,4 Island * 2,14 2,37 4,5 Norge 1,69 1,01 2,7 Sverige 2,51 0,70 3,2 Uppgifterna från Island gäller år 1999 Källa: Läkartidningen nr 39 2003, s 3070 2072 och respektive statistikbyrå. Jämfört med de andra nordiska länderna är antalet aborter högt. Men bland många andra länder i Europa och i USA och Kanada är aborter vanligare. Källa: Läkartidningen nr 39 2003, s 3070 2072 I USA var antalet aborter 2,8 per 100 flickor i åldern 15 19 år. Antalet födslar är mycket högre i USA, kring 5 födslar per 100 flickor. Källa: Teen pregnancy (2002), The Guttmacher Report Tonårsföräldrar De flesta graviditeter bland tonårsflickor slutar i abort, det är väldigt ovanligt att få barn i dessa åldrar. Bland pojkar är det ännu ovanligare att bli förälder i tonåren, under 100 pojkar blir pappa varje år. De flesta av dessa flickor och pojkar är 17 år när de får barn själva. År 2003 gällde det ca två tredjedelar av både flickorna och pojkarna. Flickor och pojkar, 14 17 år, som blivit föräldrar Antal 5 000 4 000 3 000 2 000 Flickor 1 000 Pojkar 0 1960 65 70 75 80 85 90 95 00 05 Källa: SCB, Befolkningsstatistiken

22 BARNEN I SAMHÄLLET Rättvisa Många barn upplever orättvisor mellan barn i Sverige och barn i fattiga länder. Över hälften av flickor mellan 13 och 15 år är inte nöjda. De yngre barnen är mindre missnöjda. Mest nöjda är de yngsta pojkarna. Vad tycker du om rättvisa mellan barn i Sverige och barn i fattiga länder? Flickor och pojkar 7 15 år. 2002 100 80 Inte nöjd 60 Varken eller 40 Nöjd 20 0 7 9 år 10 12 år 13 15 år Alla åldrar 7 9 år 10 12 år 13 15 år Alla åldrar Flickor Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002 Pojkar När det gäller rättigheter för barn och unga i Sverige är de flesta nöjda. Det gäller ungefär 70 procent av både flickor och pojkar. De äldre barnen är mer missnöjda och är också i högre utsträckning varken nöjda eller missnöjda. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002 Inflytande De flesta barn är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Mellan 85 och 90 procent av barnen mellan 7 och 15 år kan säga vad de tycker hemma. När det gäller att säga vad de tycker till de som bestämmer i samhället är det färre som är nöjda, särskilt bland de äldre barnen, men de som är nöjda är ändå i majoritet. Minst nöjda är 13 15-åringar, där 52 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna är nöjda med sina möjligheter att säga vad de tycker. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002

BARNEN I SAMHÄLLET 23 De flesta får vara med och bestämma hemma när det handlar om något som gäller dem själva. 85 procent av 10 15-åringarna och 90 procent av 16 17-åringarna säger att de alltid eller ofta får vara med och bestämma. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2001/2001 Inflytande och funktionshinder Barn med funktionshinder har ofta svårare än andra barn att påverka sin situation. Det visar en undersökning gjord 1999 bland barn med funktionshinder och deras föräldrar. Det är speciellt när det gäller kontakter med kommunen och försäkringskassan som man upplever att man har litet inflytande. Ungefär hälften av familjerna ansåg att de hade litet eller inget inflytande i kommunala beslut och försäkringskasseärenden. I skolan är det bättre, där hade 71 procent mycket eller ganska mycket inflytande. De familjer som har barn med svåra funktionshinder är minst nöjda med insatserna. Missnöjet stiger också med barnets ålder. Källa: Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, 1999 En enkät till handikappråden i kommuner och landsting om barnperspektivet i verksamheten genomfördes av Barnombudsmannen 2003. Den visar att endast 25 procent av handikappråden i kommuner och landsting har behandlat barnfrågor under 2002 och 2003. På frågan Har handikappråden inhämtat synpunkter från barn och unga med funktionshinder? svarar nästan 50 procent av landstingsrådens handikappråd ja, medan 27 procent av de kommunala handikappråden svarar ja. De kommunala handikappråden tar oftast in synpunkter genom företrädare för handikapporganisationerna. Landstingens handikappråd har i större utsträckning tagit in synpunkter direkt från barn och unga än handikappråden i kommunerna. Källa: Barnperspektiv i handikappråden en undersökning bland handikappråd inom landsting och kommuner, Barnombudsmannen rapporterar BR2004:04. Samhälle och föreningsliv Ungefär 40 procent av 10 12-åringarna, 60 procent av 13 15-åringarna och 75 procent av 16 17-åringarna följer med i nyheterna, via TV, radio eller tidningar, flera dagar i veckan eller oftare. Det finns en tendens till att pojkar oftare följer med i nyheterna varje dag. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden 2001/2002 De flesta barn tycker att de har möjlighet till föreningsliv. Ungefär två tredjedelar av flickor och pojkar mellan 7 och 15 år är nöjda med sina möjligheter att vara med i föreningar. Källa: Barnombudsmannen, Rätten att komma till tals, 2002