Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik



Relevanta dokument
Förbränning av energigrödor

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

En bedömning av askvolymer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Program och hålltider

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

Biobränslehantering från ris till flis

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

Ariterm Flisfakta 2007

Kraftproduktion med Biobränsle

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Kartaktärisering av biobränslen

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Osby PB2 350 till 3000 kw

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Eassist Combustion Light

Miljöenheten Vedeldning

Urban Holmdahl. Optimation AB

Information om fastbränsleeldning

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

Biofuel Analyser

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Oceanen - Kraftvärmeverk

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Kvalitetssäkring Returträ.

Viktigt att minska utsläppen

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Information om fastbränsleeldning

INFO från projektet 45

TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Pilum Industrfilter AB

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Prislista. Fasta bränslen och askor

Biobränslepannor. 10kW-3,5MW

E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ. Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

AVL.UJ10.3.U2. Installations- och användaranvisning. Svendsen 1. NSP Brasvärme -funktion och design

Mätvärdesbaserad metod för minskade emissioner i mindre förbränningsanläggningar

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Osby P till 1000 kw

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

Ved eller pellets?

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Trepulver et grønt alternativ til olje og gass

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Söderfors biobränslepanna

PROJEKT. Panncentraler

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Vänge biobränslepanna

Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén MI

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Transkript:

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet hos ett bränsle är att bränslet uppfyller de krav som anläggningen ställer och är byggd för. Askegenskaper och mängd: Hög andel finfraktion hör ofta ihop med besvärlig askkvalitet och stor askmängd Storleksfördelning: Små partiklar ryker av och stör kontrollen av förbränningen, för stora hinner inte brinna ut Fukthalt: Hög fukthalt förkortar uppehållstiden för gasen i eldstaden och sänker temperaturen

Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvaliteten bestäms till stor del av hanteringen i skogen. Här nämner jag bara några olika aspekter, det finns många fler Unga träd tenderar eftersom de skördas under en snabb tillväxtfas att ha höga askhalter. Klena träd som gallringsvirke ger en förhållandevis hög barkandel. Buntning utan föregående vältläggning tenderar att ge hög andel av grönt material; hög askhalt och låg smältpunkt. Alltför lång tid mellan flisning och leverans tenderar att ge ett nedbrutet bränsle med hög finandel.

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi SMÅ VÄRMEANLÄGGNINGAR, närvärmeverk, < ca 1 MW Ofta rosteldade rörlig trapprost, eventuellt skakrost eller fast Pellets/briketter eller flis Mycket känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Mycket känsliga för att få rätt storleksfördelning: För mycket finfraktion: Höga halter av oförbränt och stoft För mycket grovfraktion: Alltför dålig utbränning

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi LITET STÖRRE VÄRMEANLÄGGNINGAR, ca 1-5 MW Ofta rosteldade rörlig trapprost, eventuellt skakrost Vanligtvis grotflis eller vid sågverken fallande bränslen Känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Känsliga för att få rätt storleksfördelning: För mycket finfraktion: Höga halter av oförbränt och stoft För mycket grovfraktion: Alltför dålig utbränning

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi ANLÄGGNINGAR MED NOx-AVGIFT, ca 5 MW och uppåt Många olika konstruktioner Ofta grotflis eller pulver Högre barkandel än dimensionerat kan leda till alltför höga kväveoxidhalter med stora kostnader som följd Vissa konstruktioner är mycket känsliga för askkvalitet Vissa konstruktioner är mycket känsliga för sten och liknande

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi ROSTELDADE VÄRMEANLÄGGNINGAR, ca 5-25 MW Uteslutande rörlig trapprost eller fast rost ( Axxon-ugnar ) Vanligtvis grotflis eller fallande industribränslen Känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Ofta utrustade med elfilter och avancerad förbränningskontroll och därför inte extremt känsliga för storleksfördelning

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi ROSTELDADE KRAFTVÄRMEVERK, ca 5-25 MW Uteslutande rörlig trapprost Vanligtvis grotflis eller fallande industribränslen Känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Ofta utrustade med elfilter och avancerad förbränningskontroll och därför inte extremt känsliga för storleksfördelning MEN känsliga för asksmältning och påslag på överhettare

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi BUBBLANDE FLUIDBÄDDAR, ca 5-50 MW Vanligtvis grotflis, ofta i kraftvärmetillämpning Själva eldstaden är förhållandevis okänslig för bränslets styckestorlek men inmatningen kan vara känslig Förhållandevis okänslig för bränslets fukthalt Stenar och liknande får aldrig förekomma i bränslet! Alla typer av fluidbäddar är mycket känsliga för variationer i askkvalitet

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi CIRKULERANDE FLUIDBÄDDAR, ca 15-250 MW Vanligtvis grotflis, ofta i kraftvärmetillämpning Själva eldstaden är förhållandevis okänslig för bränslets styckestorlek men inmatningen är ofta mycket känslig Förhållandevis okänslig för bränslets fukthalt Stenar och liknande får aldrig förekomma i bränslet! Alla typer av fluidbäddar är mycket känsliga för variationer i askkvalitet

Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi PULVERELDNING, ca 15-250 MW Ofta egen färdigmalning, ofta i kraftvärmetillämpning Bränslets finhet helt avgörande för förbränningen varken för fint eller för grovt material får förekomma Mycket känslig för bränslets fukthalt Stenar och liknande får aldrig förekomma i bränslet! Pulvereldning är mycket känslig för variationer i askkvalitet

Vilka bekymmer finns det då? Nya bränslefraktioner har sämre kvalitet än gamla. Askegenskaper och mängd Eventuellt (troligen) lägre asksmältpunkt Eventuellt (ej osannolikt) mera korrosiv aska Eventuellt (troligen) större askmängd Förbränningsegenskaper Förändrad flykthalt Förändrad flyktavgång Förändrad reaktivitet hos charen Fysiska egenskaper Förändrad storleksfördelning Förändrad fukthaltsfördelning

Och vilken verkan kan de ha? Främst är det tre viktiga övergripande aspekter: Anläggningens verkningsgrad och utbränningen Totalverkningsgraden är kopplad till utbränningen Ekonomin är kopplad till totalverkningsgraden Anläggningens tillgänglighet och ev. driftproblem Driftkostnaden är direkt avhängig av tillgängligheten Anläggningens miljöprestanda Här ingår såväl askåterföring som emissioner i gas

Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Övergripande aspekter Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan I första hand processtyrproblem Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Problem kopplade till driftssätt Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Problem kopplade till materialen Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Problem kopplade till utformning Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

Allmänna konstateranden: Dagens anläggningar har utvecklats med hänsyn till och anpassats till de bränslen och de miljökrav som gäller Dagens driftsätt och styrmetoder har utvecklats för de bränslen och de miljökrav som gäller

Allmänna konstateranden: Dagens driftsätt och styrmetoder har utvecklats för de bränslen och de miljökrav som gäller Att anpassa driftsättet är i första hand en fråga om att styra om fördelningen mellan primär- och sekundärluft, att justera rökgasåterföringen samt att övervaka balansen mellan tillförsel, rostmatning och bäddtjocklek. I CFB-anläggningar kan cirkulationsgraden behöva justeras, i BFB kanske sandpartiklarnas storlek. Detta är frågan om förändringar i styrsystemet och driftrutinerna, det kräver eftertanke men tar inte mycket tid eller kostnad. Viss påverkan på miljöprestanda är trolig.

Allmänna konstateranden: Dagens anläggningar har utvecklats med hänsyn till och anpassats till de bränslen och de miljökrav som gäller Att anpassa anläggningarna kan ställa krav på nya infodringsmaterial lika väl som på ny eldstadsgeometri. Detta är frågan om fysiska förändringar och kommer att ta tid innan det blir riktigt bra.