Detta är en inofficiell översättning, om det finns skillnader mellan den svenska och den ursprungliga engelska versionen är det den senare som har tolkningsföreträde. ILACs Policy för osäkerhet vid kalibrering ILAC-P14:01/2013
ILAC International Laboratory Accreditation Cooperation ILAC är den internationella samarbetsorganisationen för ackreditering av laboratorier och kontrollorgan. Medlemmar i ILAC är ackrediteringsorgan och intresseorganisationer över hela världen. ILAC tillhandahåller infrastrukturen som stödjer världsomspännande ömsesidigt erkännande av kompetens och likvärdighet av provnings- (inklusive medicinska) och kalibreringslaboratorier, kontrollorgan och andra typer av organ som bistår eller stöder laboratorier och kontrollorgan genom ackreditering. Ackreditering av laboratorier och kontrollorgan verkar för aktiviteter inom och mellan ekonomier, inklusive handel, skydd för hälsa, säkerhet och miljö för att gagna samhällsnyttan. Dess grundläggande syfte är att skapa förtroende för kompetensen hos de organ som bidrar till dessa aktiviteter. The ILAC Arrangement är en överenskommelse om ett internationellt, multilateralt ömsesidigt erkännande av verksamheten för ackrediteringsorgan. Deltagande ackrediteringsorgan är överens om att främja acceptansen av likvärdighet i kalibrerings-, provnings-och kontrollrapporter som produceras av ackrediterade verksamheter. Varje ackrediteringsorgan utvärderas genom s.k. peerevaluation enligt ILACs regelverk innan de kan bli signatär till överenskommelsen (the ILAC Arrangement). ILAC uppskattar kritisk kompletterande och stödjande verksamhet av medlemmarna i de regionala samarbetsorganen för att förverkliga sin vision, mission, mål och tillhörande strategier. Medlemmarna i de regionala samarbetsorganen bidrar, genom implementeringen av sina multilaterala ömsesidiga erkännanden, till att tillhandahålla alla resurser för peer evaluation och med en stor del av den tekniska kompetensen i ILACs dokument. Copyright ILAC 2010 ILAC uppmuntrar tillåten reproduktion av denna publikation, eller delar av den, för organisationer som vill använda materialet inom områden relaterade till undervisning, standardisering, ackreditering eller annat användningsområde som faller inom ramen för ILACs expertisområde eller strävan. Organisationer som vill få tillstånd för att reproducera material ur publikationen ska kontakta ILACs kontor skriftligen eller på elektronisk väg, t ex via e-post. Ansökan om tillstånd måste tydligt beskriva följande: 1) hela publikationen eller delar av den som tillståndet söks för; 2) var det reproducerade materialet kommer att figurera samt vad det kommer att användas till; 3) huruvida dokumentet, som innehåller reproducerat material, kommer att distribueras kommersiellt, var det kommer att distribueras eller säljas samt hur stor mängd det rör sig om; 4) övrig bakgrundsinformation som kan hjälpa ILAC att utfärda ett tillstånd. Tillståndet att få reproducera materialet omfattar endast det som angivits i den ursprungliga ansökan. Varje variation av det begärda användningsområdet för materialet måste meddelas skriftligen i förväg för ytterligare tillstånd.
ILAC förbehåller sig rätten att neka tillstånd utan att behöva ange skäl för denna vägran. ILAC ansvarar inte för användningen av sitt material i andra dokument. Brott mot ovanstående tillstånd för reproducering eller obehörig användning av materialet är strängt förbjuden och kan leda till rättsliga åtgärder. För ansökan om tillstånd eller för ytterligare hjälp, vänligen kontakta: ILAC-sekretariatet PO Box 7507 Silverwater NSW 2128 Australia Fax: +61 2 9736 8373 E-post: ilac@nata.com.au Hemsida: www.ilac.org
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 SYFTE... 5 FÖRFATTARSKAP... 5 FÖRFARANDE... 6 1. Introduktion... 6 2. Tillämpningsområden... 6 3. Termer och Definitioner... 6 4. ILACs Policy för skattning av mätosäkerhet... 7 5. ILACs Policy av ackrediteringsomfattning för kalibreringslaboratorier... 7 6. ILAC Policy för rapportering av mätosäkerhet i kalibreringsbevis... 9 7. Referenser... 10 8. Exempel på Vägledande Dokument... 11 BILAGA......12 4(16)
INLEDNING För att få en bättre harmonisering vid angivande av mätosäkerhet på kalibreringsbevis samt i ackrediteringsomfattningen för kalibreringslaboratorium, har ILAC, vid det tredje General Assembly i Rio de Janeiro 1999, godkänt en resolution där ILAC skall utveckla kriterier för fastställande av mätosäkerhet (se nedan)*. Sedan dess har ILACs medlemmar implementerat dokument som behandlar mätosäkerhet baserat på Guide to the Expression of Uncertainty of Measurement (GUM). ILAC och BIPM har signerat ett MOU (Memorandum of Understanding) och utfärdat gemensamma deklarationer som syftar till ett samarbete inom diverse frågor. Under de senaste åren har ILAC och BIPM kommit överens om att anpassa terminologin, för den så kallade Best Measurement Capability (BMC) ** som används i ackrediteringsomfattningen för kalibreringslaboratorier med Calibration and Measurement Capability (CMC) ** enligt bilaga C i CIPM MRA. Detta policydokument behandlar skattning av mätosäkerhet och hur detta uttrycks i ackrediterade laboratoriers kalibreringsbevis, samt utvärdering av CMC inom en ackrediteringsomfattning, i linje med de principer som överenskommits mellan ILAC och BIPM (se bilaga). *3.7.6 Signatärerna av ILAC- överenskommelsen skall ha och implementera kriterier för fastställandet av mätosäkerhet vid kalibrering senast i juni 2000. Signatärerna skall visa att sådana dokument motsvarar GUM guiden. Dokumentet EAL-R2 Expression of the Uncertainty of Measurements in Calibration [1] kommer tillfälligt att användas som måttstock för sådana dokument, i avvaktan på framtagandet av ett ILAC dokument. SYFTE Denna policy anger de krav och riktlinjer som ställs på ackrediteringsorgan och dessas ackrediterade laboratorier för skattning och redovisning av osäkerhet vid kalibrering och mätning, samt krav och riktlinjer på producenter av referensmaterial som utför kalibrering och mätning, för att säkra en harmoniserad tolkning av GUM samt en konsekvent användning av CMC av ILACs medlemmar, så att ILAC- överenskommelsens trovärdighet stärks. Detta dokument träder i kraft från och med publikationsdatumet. FÖRFATTARSKAP Denna procedur har beretts av ILAC Accreditation Issues Committee ( AIC) och godkänts av ILAC:s medlemmar. En ändring, för att klargöra kapitel 6.1, framfördes till ILAC AIC och godkändes av ILAC s medlemmar i januari 2013. ** Svensk översättning Bästa mätförmåga används både för BMC och CMC 5(16)
FÖRFARANDE 1. Introduktion ISO/IEC 17025 ställer krav på att kalibrerings- och provningslaboratorier har och tillämpar rutiner för skattning av mätosäkerhet. ISO 15195 [2] och ISO Guide 34 [3] har liknande krav på referenslaboratorier och producenter av referensmaterial. Särskild rådgivning för utvärdering av osäkerhet återfinns i Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement ( GUM), som först gavs ut 1993 av BIPM, IEC, IFCC, ISO, IUPAC, IUPAP och OIML [4][8]. GUM fastställer generella regler för utvärdering och uttryck av mätosäkerhet som kan följas inom de flesta områden för fysikaliska mätningar. GUM beskriver ett entydigt och harmoniserat sätt att utvärdera och ange mätosäkerhet, och tillhandahåller flera möjligheter för att skatta och ange mätosäkerhet. Likaså ger ISO Guide 35 [5] särskilda råd för fastställande av bidrag till osäkerhet från referensmaterial, såsom instabilitet, inhomogenitet samt provmängd, men flera alternativ tillåts. Detta kan leda till åtskilliga tolkningar av GUM och ISO Guide 35, och därmed kan, kalibrerings-/referenslaboratorier samt producenter av referensmaterial som ackrediterats av ILACs medlemsorgan rapportera mätosäkerhet på olika sätt. Därför har många ackrediteringsorgan, och likaså regionala samarbetspartners, publicerat obligatoriska kravdokument samt vägledning för mätosäkerhet, i linje med GUM och ISO Guide 35, för att hjälpa laboratorier att implementera kriterierna och vägledningen. Några exempel på vägledningsdokument listas i Sektion 8 i denna policy. 2. Tillämpningsområden Detta dokument fastställer ILACs policy angående krav för utvärdering av mätosäkerhet vid kalibrering och mätning, utvärdering av bästa mätförmåga (CMC) samt rapportering av osäkerhet i rapporter från kalibrering och mätning. Detta dokument kan tillämpas för kalibreringslaboratorier, referenslaboratorier för laboratoriemedicin, samt för producenter av certifierade referensmaterial som tillhandahåller kalibrerings och mättjänster där ackreditering under ILAC MRA åberopas. Relevanta delar av denna policy kan också tillämpas vid provningslaboratorier som utför sina egna kalibreringar. 3. Termer och definitioner Vid tillämpningen av detta dokument gäller de termer och definitioner som återfinns i International Vocabulary of Metrology Basic and General Concepts and Associated Terms - VIM) [6][9], samt följande: 6(16)
3.1 Kalibreringslaboratorium I denna policy betyder kalibreringslaboratorium vidare ett laboratorium som tillhandahåller kalibrerings och mättjänster. 3.2 Bästa mätförmåga I samband med CIPM MRA och ILACs överenskommelse, samt i enlighet med CIPM-ILACs allmänna uttalande, har följande definition överenskommits: CMC är en kalibrerings och mätförmåga som finns tillgänglig för kunder under normala förutsättningar: a) såsom det beskrivs i laboratoriets ackrediteringsomfattning som beslutats av en signatär till ILAC- överenskommelsen; eller b) såsom det publicerats i BIPM Key Comparison Database KCDB) hos CIPM MRA. Se bilaga för vidare beskrivning av termen CMC. 4. ILACs Policy för skattning av mätosäkerhet 4.1 Ackrediteringsorgan som är fullvärdiga medlemmar i eller som ansöker till ILAC Mutual Recognition Agreement (ILAC MRA) skall kräva att deras ackrediterade kalibreringslaboratorier beräknar mätosäkerhet för alla kalibreringar och mätningar som täcks av ackrediteringsomfattningen. 4.2 Kalibreringslaboratorier som ackrediterats av ackrediteringsorganen skall skatta mätosäkerhet i enlighet med Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement - GUM, inklusive dess bilagor och/eller ISO Guide 35. Ackrediteringsorganen får, för att säkerställa att de ackrediterade kalibreringslaboratorier skattar mätosäkerhet i linje med GUM och/eller ISO Guide 35, använda sig av dokument som publicerats av andra organisationer eller publicera egna dokument som innehåller praktisk vägledning samt obligatoriska krav. Dessa obligatoriska krav bör vara i enlighet med de referensdokument som nämns ovan. 5. ILACs Policy av ackrediteringsomfattning för kalibreringslaboratorier 5.1 Ackrediteringsomfattningen för ett ackrediterat kalibreringslaboratorium skall innehålla bästa mätförmåga (CMC) uttryckt genom följande: a) Mätstorhet eller referensmaterial; b) kalibrering/mätmetod/rutin och/eller typ av instrument/material som kalibreras/mäts; c) mätområde och ytterligare parametrar då detta är lämpligt; exempelvis frekvens för tillämpad spänning; d) mätosäkerhet 7(16)
5.2 Det skall inte råda någon oklarhet om hur CMC uttrycks i ackrediteringsomfattningen och, följaktligen, den minsta mätosäkerheten som kan förväntas uppnås av ett laboratorium under en kalibrering eller mätning. Särskild försiktighet bör iakttas när mätstorheten täcker ett område av värden. Detta uppnås vanligtvis genom användning av en eller flera av följande metoder för uttryck av osäkerhet: a) Ett enstaka värde, som är giltigt över hela mätområdet. b) Ett intervall. I detta fall bör ett kalibreringslaboratorium ha ett tillbördigt antagande för interpoleringen för att kunna ange osäkerhet vid mellanliggande värden. c) En tydlig funktion av mätstorheten eller en parameter. d) En matris där värdena för osäkerhet beror på värdena för mätstorheten och tillagda parametrar. e) En grafisk presentation, förutsatt att det finns tillräckligt med upplösning för varje axel för att kunna erhålla åtminstone två signifikanta siffror för osäkerheten. Öppna intervall (exempelvis U < x ) tillåts inte vid specificering av osäkerhet. 5.3 CMC-osäkerheten skall uttryckas som en expanderad osäkerhet med en täckningsfaktor på cirka 95 %. Enheten för osäkerheten skall alltid vara densamma som för mätstorheten eller så skall den uttryckas i en relativ term till mätstorheten, exempelvis procent. Vanligtvis brukar införandet av den relevanta enheten i fråga ge nödvändig förklaring. 5.4 Kalibreringslaboratorier skall kunna tillhandahålla bevis för att de kan erbjuda sina kunder kalibreringar i enighet med 5.1b så att mätosäkerheten överensstämmer med det som täcks av CMC. I formuleringen av CMC, skall laboratorierna ta hänsyn till prestandan hos det bästa befintliga objektet som finns för en specifik typ av kalibreringar. Ett rimligt osäkerhetsbidrag från repeterbarhet skall ingå i CMC och bidrag från reproducerbarhet bör ingå i CMC osäkerhetskomponent när det är möjligt. Det bör, å andra sidan, inte vara några signifikanta bidrag till CMC:s osäkerhet härrörande från fysiska effekter från kalibreringen eller mätningen som kan tillskrivas defekter hos det bästa befintliga objektet. Det är vedertaget att det för vissa kalibreringar inte existerar något sådant som ett bästa befintliga objekt och/eller att bidragande osäkerhetsfaktorer som kan tillskrivas objektet avsevärt påverkar osäkerheten. Om sådana osäkerhetsbidrag som tillskrivs objektet kan särskiljas från andra bidragande faktorer, kan bidraget från objektet uteslutas ur CMC-angivelsen. I ett sådant fall skall dock ackrediteringsomfattningen tydligt visa att de osäkerhetsbidrag som tillskrivs objektet inte ingår. Anmärkning: Termen bästa befintliga objektet ses som ett objekt som skall kalibreras, och som finns tillgängligt antingen kommersiellt eller på annat vis för kunder, även om det har en speciell prestanda (stabilitet) eller har lång kalibreringshistorik. 5.5 Där laboratorier erbjuder tjänster såsom tillhandahållande av referensvärde, skall 8(16)
osäkerheter som täcks av CMC generellt inkludera faktorer som är relaterade till mätproceduren, så som de utförs på ett prov, exempelvis vanliga matriseffekter, störningar osv. skall tas i beaktning. Osäkerheten som täcks av CMC omfattar inte generellt bidragande faktorer som uppkommer på grund av instabilitet eller inhomogenitet hos materialet. CMC bör baseras på en analys av metodens inneboende prestanda för typiskt stabila och homogena prover. Anmärkning: Osäkerheten som täcks av CMC för mätning av referensvärde är inte identisk med den osäkerhet som associeras med ett referensmaterial som tillhandahålls av en referensmaterialproducent. Den expanderade osäkerheten hos ett certifierat referensmaterial kommer generellt att vara högre än den osäkerhet som täcks av CMC för referensmätning av referensmaterial. 6. ILACs Policy för rapportering av mätosäkerhet i kalibreringsbevis 6.1 ISO/IEC 17025 kräver att kalibreringslaboratorier i kalibreringsbevis skall rapportera mätosäkerhet och/eller ett uttalande om överensstämmelse med identifierade metrologiska specifikationer eller delar av dessa. Ackrediterade kalibreringslaboratorier skall rapportera den uppmätta mätstorheten och dess mätosäkerhet i enlighet med kraven under punkterna 6.2 6.5 i detta avsnitt. I undantagsfall, där det har överenskommits vid kontraktsgenomgången att endast ett intyg om överensstämmelse mot specifikation krävs, kan den uppmätta mätstorheten och dess mätosäkerhet utelämnas från kalibreringsbeviset. Följande skall dock gälla: Kalibreringsbeviset skall inte användas för att styrka ytterligare metrologisk spårbarhet, exempelvis för kalibrering av annat instrument. Som det anges i ISO/IEC 17025:2005 avsnitt 5.10.4.2, skall laboratoriet bestämma mätosäkerheten och sedan ta hänsyn till den mätosäkerheten vid utfärdandet av intyg om överensstämmelse; och laboratoriet skall upprätthålla dokumenterat bevis på den uppmätta mätstorheten och dess mätosäkerhet, enligt ISO/IEC 17025 avsnitt 5.10.4.2 och 4.13, och ska kunna visa upp detta vid efterfrågan. 6.2 Mätresultat skall normalt innehålla det uppmätta kvantitetsvärdet y och den associerade utvidgade osäkerheten U. I kalibreringscertifikat skall mätresultatet rapporteras som y ± U tillsammans med enheterna för y och U. Mätresultatet kan presenteras i tabellform och den relativa expanderade osäkerheten U/IyI kan också tillhandahållas vid behov. Täckningsfaktorn och täckningssannolikheten skall anges i kalibreringsbeviset. Till detta skall en förklaring bifogas, som kan innehålla följande formulering: Den rapporterade utvidgade mätosäkerheten är angiven som standardmätosäkerhet multiplicerad med en täckningsfaktor k, så att täckningssannolikheten motsvarar cirka 95 %. Anmärkning: Asymmetriska osäkerheter kan komma att kräva andra framställningar än y ± U. Detta innefattar även fall där osäkerheten bestäms genom 9(16)
7. Referenser Monte Carlo Simuleringar (spridning av fördelningar) eller med logaritmiska enheter. 6.3 Siffervärdet för den utvidgade osäkerheten skall anges med, som mest, två signifikanta siffror. Vidare gäller följande: a) Det slutgiltiga siffervärdet för mätresultatet skall avrundas till den minst signifikanta siffran hos den utvidgade osäkerheten som tilldelats mätresultatet. b) I avrundningsprocessen skall de vanliga reglerna för avrundning av siffror tillämpas, med förbehåll för avrundningsguiden som tillhandahålls i sektion 7 i GUM. Anmärkning: För ytterligare detaljer angående avrundning se ISO 80000-1:2009 [7]. 6.4 Osäkerhetsbidrag som anges i kalibreringsbeviset skall inkludera relevanta kortsiktiga faktorer under kalibrering samt bidrag som kan tillskrivas kundens objekt. Där så är tillämpligt, skall osäkerheten täcka samma bidragande osäkerhetsfaktorer som inkluderats i utvärderingen av CMC:s osäkerhetsbidrag, med undantag för att de osäkerhetskomponenter som utvärderats för det bästa befintliga objektet skall ersättas av osäkerhetskomponenterna för kundens objekt. Därför tenderar rapporterade osäkerheter att vara större än de osäkerheter som ingår i CMC. Slumpmässiga bidrag som inte kan kännas till av laboratoriet, såsom transportosäkerhet, bör normalt uteslutas ur osäkerhetsangivelsen. Däremot, om ett laboratorium kan förutse att sådana bidrag kommer att få en betydande inverkan på osäkerheten som tillskrivits av laboratoriet, skall kunden meddelas detta, i enlighet med de generella avsnitt angående offerter och genomgång av kontrakt som återfinns i ISO/IEC 17025. 6.5 Såsom definitionen av CMC antyder, skall ackrediterade kalibreringslaboratorier inte rapportera lägre mätosäkerheter än de CMC osäkerheter som laboratoriet har ackrediterats för. [1] EA-4/02:1999, Expressions of the Uncertainty of Measurements in Calibration (including supplement 1 to EA-4/02) (previously EAL- R2) [2] ISO 15195:2003, Laboratory medicine - Requirements for reference measurement laboratories [3] ISO Guide 34:2009, General requirements for the competence of reference material producers [4] ISO/IEC Guide 98-3:2008 Uncertainty of measurement Part 3, Guide to the expression of uncertainty in measurement (GUM:1995). [5] ISO Guide 35:2006, Reference materials General and statistical principles for certification 10(16)
[6] ISO/IEC Guide 99:2007, International vocabulary of metrology - Basic and general concepts and associated terms (VIM) [7] ISO 80000-1:2009, Quantities and units - Part ]: General [8] JCGM 100:2008 GUM 1995 with minor corrections, Evaluation of measurement data Guide to the expression of uncertainty in measurement. (Available from www.bipm.org) [9] JCGM 200:2008 International vocabulary of metrology Basic and general concepts and associated terms (Available from www.bipm.org) [10] ISO/IEC 17025:2005, General requirements for the competence of testing and calibration laboratories. 8. Exempel på vägledande dokument UKAS M3003, edition 2: January 2007, tillgängligt hos www.ukas.com DAkkS-DKD-3 Angabe der Messunsicherheit bei Kalibrierungen COFRAC document LAB REF 02, paragraph 9.2 ENAC CEA-ENAC-LC/02 Expresión de la incertidumbre de medida en las calibraciones 31-01992/Amd1:2005 11(16)
BILAGA - Informativ KALIBRERINGS OCH MÄTFÖRMÅGA (Svensk benämning BÄSTA MÄTFÖRMÅGA ) En Gemensam Rapport av BIPM/ILAC Arbetsgruppen. 1. Bakgrund 1. Efter Nashvillemötet mellan Metrology Organisations och ILAC 2006, tog BIPM/ILAC s arbetsgrupp emot en rad kommentarer angående sina förslag på en gemensam allmän terminologi för bästa mätförmåga (eng Best Measurement Capability BMC) och för kalibrerings och mätförmåga (eng Calibration and Measurement Capability CMC). De tog även emot kommentarer angående förslaget att anpassa termen mätförmåga (eng Measurement Capability/MC). Vissa kommentatorer, främst från RMO och Riksmätplatser (eng-national Metrology Institute NMI 1 ), önskade däremot att behålla begreppet CMC. De menade att det blivit ett allmänt vedertaget begrepp att använda vid beskrivning, utvärdering, marknadsföring samt publicering av förmågorna som finns listade i CMC-delen i CIPM MRA:s databas (Key Comparison Data Base). Andra kommentatorer från de båda parterna ansåg att de båda termerna applicerats och tolkats olika, antingen beroende på etablerad praxis eller på grund av dålig eller inkonsekvent tolkning. De ansåg att detta i sig var anledning nog till att ta fram en harmoniserad definition. Däremot var alla överens om att det borde arbetas vidare för en uppföljning av Nashvilleöverenskommelsen (eng Nashville Statement NS). 2. Ytterligare ett förslag diskuterades mellan BIPM och ILAC under ett bilateralt möte den 8:e mars 2007, där representanter för ILAC erbjöd sig att gå ifrån termen BMC och arbeta för en harmoniserad definition med CMC. Frågan lades fram inför ett möte mellan RMO (Regional Metrology Organisations) och RAB (Regional Accreditation Bodies) den 9:e mars 2007. Texten välkomnades vid RMO/RAB mötet. Små ändringar gjordes vid Joint Committee of the Regional Metrology Organisations and BIPM JCRB den 3:e maj 2007 i Johannesburg. Den 10:e maj följde sedan en presentation inför ILAC Accreditation Issues Committee som godtog dokumentet. Denna text delades sedan ut till medlemmarna i arbetsgruppen den 1 juni, i god tid före dess planerade möte under NCSLI konferensen i St. Paul, USA, den 1 augusti 2007, för att möjliggöra fortsatt regional konsultation. Under denna period utvecklades en liten arbetsgrupp Not 5a och b, som riktar sig till gemenskaper för referensmaterial. 3. BIPM/ILAC arbetsgruppen färdigställde texten under St. Paul mötet och lägger nu fram den för godkännande av ILAC General Assembly i oktober 2007 samt för International Committee for Weights and Measures (CIPM) i november 2007. Arbetsgruppen föreslog att BIPM och ILAC borde utarbeta ett gemensamt uttalande angående ämnet, efter ett 1 Där termen riksmätplats(nmi) används avses den inkludera utsedda institut (eng Designated Institutes, DIs)inom ramen för CIPM MRA. 12(16)
godkännande. Gruppen rekommenderade även att ILAC borde anpassa sitt nuvarande policyförslag rörande skattning av osäkerhet vid kalibrering så att den tar hänsyn till arbetsgruppens rekommendationer och resultat. Arbetsgruppen kommer att fortsätta samarbeta kring andra gemensamma dokument, som kan komma att innefatta ytterligare vägledning för laboratorier eller organ som producerar referensmaterial. Andra dokument kan komma att innefatta överenskomna åtgärder som ett resultat av ILACs undersökning av ackrediteringsorganens erfarenhet vid ackreditering av riksmätplatser samt en liknande undersökning av riksmätplatsernas erfarenheter. Dessa dokument kommer att diskuteras vid RMO/RAB mötet i mars 2008. 4. Definitionen. I samband med CIMP MRAs och ILACs avtal, och i linje med CIPM-ILACs allmänna uttalande, har man kommit överens om följande definition: CMC är en bästa mätförmåga som finns tillgänglig för kunder under normala förhållanden: a) såsom det publicerats i BIPM:s databas (eng Key Comparison Database KCDB) hos CIPM MRA; eller b) såsom det beskrivs i laboratoriets ackrediteringsomfattning som beslutats av en signatär till ILAC-avtalet. 5. Anmärkningarna som medföljer definitionen är av avgörande betydelse, och syftar till att tydliggöra frågor som är direkt relevanta för definitionen. De gör vare sig anspråk på att kunna täcka alla konsekvenser eller på att kunna ge svar på relaterade frågor. De kan, däremot, utvecklas vidare antingen i ILACs nuvarande utkast till policydokument för uppskattning av osäkerhet vid kalibrering eller i något vägledningsdokument som utvecklas därefter av JCRB för godkännande av CIPM. NOTER N1 N2 Betydelsen av termerna kalibrerings - och mätförmåga (eng Calibration and Measurement Capability CMC), (såsom de använts i CIPM MRA), samt bästa mätförmåga (eng Best Measurement Capability BMC) (såsom det tidigare använts i samband med de osäkerheter som angivits i ett laboratoriums ackrediteringsomfattning) är identiska. Termerna BMC och CMC bör tolkas på ett liknande och konsekvent sätt inom aktuella tillämpningsområden. Inom ett CMC bör mätningen eller kalibreringen vara: Utförd enligt en dokumenterad rutin och ha en fastställd osäkerhetsbudget inom ett ledningssystem för en riksmätplats eller ett ackrediterat laboratorium; utförd på regelbunden basis (inklusive på begäran, eller schemalagd för enkelhetens skull, vid specifika tidpunkter på året); tillgänglig för alla kunder. 13(16)
N3 N4 N5 Möjligheten för vissa riksmätplatser att kunna erbjuda speciella kalibreringar med exceptionellt låg osäkerhet som inte är under normala förhållanden, och som vanligtvis endast erbjuds en liten del av riksmätplatsens kunder för forskning eller på grund av nationell policy, är erkänd. Däremot görs dessa kalibreringar inte inom CIPM MRA, de får inte förses med det uttalande om överensstämmelse som upprättats av JCRB och de får inte heller bära CIPM MRA:s logotyp. De bör inte erbjudas kunder som sedan använder dem för att tillhandahålla en kommersiell rutinmässigt tillgänglig tjänst. De riksmätplatser som kan erbjuda tjänster med mindre osäkerhet än de som uppges i databasen för bästa mätförmåga i KCDB hos CIPM MRA uppmuntras däremot att lägga fram dessa för en utvärdering av CMC, så att de kan göras tillgängliga på rutinmässig basis när så behövs. Normalt tillåts fyra olika sätt för att presentera en fullständig redogörelse av osäkerhet (intervall, ekvation, fast värde och matris). Osäkerheter bör alltid överensstämma med GUM (eng the Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement) och bör inkludera komponenterna som listas i de relevanta nyckeljämförelseprotokollen (Eng Key comparison protocols) hos CIPM:s rådgivande kommittéer. Dessa återfinns i jämförelserapporterna som publicerats i CIPM MRA KCDB som en nyckel eller tilläggsjämförelse. Osäkerhetsbidrag som finns angivna i kalibreringsbeviset och som orsakas av kalibreringsobjektet före eller efter kalibrering eller mätning vid ett laboratorium eller riksmätplats, och som inkluderar transportosäkerhet, bör normalt uteslutas ur osäkerhetsangivelsen. Osäkerhetsbidrag som anges i kalibreringsbeviset innefattar testutrustningens uppmätta prestanda under kalibrering hos en riksmätplats eller ett ackrediterat laboratorium. CMC:s osäkerhetsangivelser förutser detta genom att inkludera vedertagna värden för bästa befintliga objekt. Detta innefattar de fall då en riksmätplats kan användas av en annan riksmätplats för spårbarhet till SI, ofta genom att använda en utrustning som inte finns tillgänglig för kommersiellt bruk. N5a När en riksmätplats ger ut CMS till sina kunder genom tjänster så som kalibrering och referensvärden, bör uttalandet om osäkerhet från riksmätplatsen normalt inkludera bidrag relaterade till mätförfarandet så som det utförs på ett prov, dvs typiska matriseffekter, interferenser etc bör tas hänsyn till. Sådana osäkerhetsredogörelser kommer generellt inte att innefatta bidragande faktorer som tillskrivs materialets stabilitet eller inhomogenitet. Däremot kan riksmätplatsen bli tillfrågad att utvärdera dessa effekter, varpå en lämplig osäkerhet bör uppges på mätcertifikatet. Då den osäkerhet som associeras med det uttalade CMC inte kan förutse dessa effekter, bör CMC-osäkerheten baseras på en analys av metodens inneboende prestanda för typiskt stabila och homogena prover. 14(16)
N5b I de fall där en riksmätplats spridit sina CMC till kunder genom tillhandahållandet av certifierade referensmaterial (CRM), måste redogörelsen för osäkerhet som medföljer CMC, såsom den benämns i CMC, ange materialets påverkan (i synnerhet effekterna av instabilitet, inhomogenitet och provmängd) på osäkerheten för varje egenskapsvärde som är certifierat. CRM-certifikat bör även ge vägledning avseende materialets avsedda tillämpning samt begränsningar för dess användningsområde. N6 N7 N8 De riksmätplatser CMS som publiceras i KCDB tillhandahåller en unik, vetenskapligt granskad väg till SI eller, där detta inte är möjligt, till vedertagna referenser eller till lämpliga högre rankade standarder. Bedömare av ackrediterade laboratorier uppmuntras alltid att rådfråga KCDB (http://kcdb.bimp.org) vid bedömning av ett laboratoriums redogörelse för osäkerhet och budget, för att kunna försäkra sig om att de angivna osäkerheterna överensstämmer med dem som återfinns hos riksmätplatsen som laboratoriet anger spårbarhet till. Nationella mätstandarder som stödjer CMC från en riksmätplats eller DI, är antingen själva SI:s primära realiseringar, eller så är de spårbara till SI:s primära realiseringar (eller, i de fall där det inte är möjligt, till allmänt vedertagna referenser eller lämpliga högre rankade standarder) vid andra riksmätplatser inom ramarna för CIPM MRA. Andra laboratorier som täcks av ILAC- avtalet (dvs. som är ackrediterade av ett ackrediteringsorgan som är fullvärdig medlem i ILAC) bidrar också med en erkänd härledningsbar koppling till SI genom sin realisering via riksmätplats, som i sin tur utgör en del av CIPM MRA och härmed speglas både CIMP MRA:s och ILAC-avtalets kompletterande roller. Även om de olika parterna är överens om att användningen av definitionerna och termerna som specificerats i detta dokument bör uppmuntras, får det inte förekomma något tvång att göra det. Vi tror på att de termer som använts här innebär en betydlig förbättring jämfört med de som användes förut, samt tillhandahåller ytterligare vägledning och hjälp för att kunna säkerställa ett konsekvent bruk, förståelse samt en världsomspännande tillämpning. Vi hoppas därför att de kommer att bli allmänt vedertagna och tas i bruk inom en snar framtid. 15(16)
BIPM/RMO-ILAC/RAB ARBETSPARTI V1 AJW, 17 april 2007. V2 Ändringar godkända under JCRB mötet (Johannesburg) i Maj 2007. Inkluderat av AJW 1:a juni 2007. Denna version presenterades för och godkändes av ILAC AIC den 10:e Maj i Wien. V3. Inkluderar Not 5. 16:e juli 2007. V4 25:e juli med ändringar av LM/JMcL/MK. V5 1:a augusti 2007 godkänt under mötet i St. Paul. V6 Formulerat av AJW den 7:e september 2007 till följd av kommentarerna som mottogs under V5. Föreslagen hierarki för acceptans: 1. BIPM, 2. JCRB (för rekommendation till CIMP för godkännande) 3. ILAC Generalförsamling 4. CIPM 16(16)