2010-04-08 Akademin för Innovation, Design och Teknik Min syn på hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen Individuell essä inom kursen produkt- och processutveckling KPP306 Anna Ericsson
Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VAD ÄR HÅLLBAR UTVECKLING?... 4 VAD ÄR HÅLLBAR PRODUKTUTVECKLING?... 7 NÄR OCH HUR SKA HÅLLBAR UTVECKLING TILLÄMPAS I PU-PROCESSEN?... 8 PLANERING... 9 KONCEPTUTVECKLING... 11 KONSTRUKTION... 13 VARFÖR SKA HÅLLBAR UTVECKLING TILLÄMPAS I PU-PROCESSEN?...15 SLUTSATS & DISKUSSION...16 REFERENSER...17 LITTERATUR... 17 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 17 2(17)
Inledning Jag har valt att skriva min essä grundad på min syn på hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen. Anledningen till detta är att jag för tillfället läser en kurs som ger en introduktion till ämnet hållbar utveckling. Där av väcktes intresset för att implementera begreppet i produktutvecklingsprocessen. Hållbar utveckling är något som i dagsläget ständigt är på tapeten. Begreppets innebörd och vikt har kommit att få en central roll i såväl politiken, organisationer och i samhället. Aldrig förr har det miljömärkts, kontrollerats, sorterats och återvunnits i den utsträckningen som råder. Men trots en väletablerad medvetenhet så fortsätter vi våra ohållbara konsumtionsoch produktionsmönster. Vi har skapat ett konsumtionssamhälle som gör allt för att undvika en livsstilspåverkan som i sin tur kan komma att sänka levnadsstandarden, men det är ett faktum att vi inte längre kan leva som om vi hade tre jordklot. Genom hållbar utveckling kan vi gynna både tillväxt och miljö, inte behöva välja mellan vare sig det ena eller det andra. Jag kommer under essäns första del förklara vad hållbar utveckling innebär samt när det bör tillämpas i produktutvecklingsprocessen. Detta gör jag genom att identifiera vilka faser i produktutvecklingsprocessen där hållbar utveckling främst kan tillämpas. Även om hela processen i sig bör genomsyras av det hållbara tankesättet. Jag bygger vidare genom att beskriva hur hållbar utveckling kan tillämpas i processen och vilka verktyg som kan vara lämpliga att bekanta sig med vid hållbar produktutveckling. Jag kommer även att förklara varför hållbar utveckling bör tillämpas under produktutvecklingsprocessen. Jag avslutar essän med slutsatser och en diskussion. Om inget annat uppges i texten, i form av referens, så är det mina egna åsikter och reflektioner som uttrycks. Ordet hållbar kommer användas i olika sammanhäng vid allt ifrån produktion och produktutveckling till förhållningssätt och synpunkter men syftar då på hållbar utveckling och inget annat. Något som kan ses som självklart men som ändå bör påpekas för att undvika missförstånd. 3(17)
Vad är hållbar utveckling? Utblottade ekosystem, fattigdom, ökade klyftor mellan rika och fattiga länder, undanträngning av samhällsgrupper och klimatförändringar är något som vi själva har gett upphov till genom att det senaste århundradet orsakat oerhörda förändringar på jorden både då det gäller omfattning och takt. 1 Denna ohållbara utveckling väcker frågor och diskussioner hur vi ska förhålla oss till naturen och vad som egentligen är ett gott liv. Figur 1: Vadå hållbar utveckling? (ur Stigfinnare Vägar till en hållbar utveckling s.146) Hållbar utveckling har under de senaste tre årtiondena gått från att varit en doldis till att vara ett internationellt etablerat begrepp. Allting började redan så tidigt som vid Stockholmskonferensen 1972, vilket kan ses som startskottet för hållbar utveckling, där miljöfrågorna kom igång på allvar. 15 år senare i rapporten Vår gemensamma framtid av FN:s kommission för miljö och utveckling, även kallas Bruntlandskomissionen, formades begreppet Hållbar utveckling av Gro Harlem Brundtland 2 : "En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina." 3 1 (Naturskyddsföreningen, 1995, ss. 136-147) 2 http://www.wwf.se/utbildning/1235466-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-historik 4(17)
Vi måste blicka längre framåt i tiden inte fokusera på nuet och den närmsta framtiden. Det handlar om ett ömsesidigt beroende mellan sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter 4, där hållbar utveckling råder då ingen aspekt väger tyngre än den andra. Till exempel en gynnsam ekonomisk tillväxt för företagen får inte ske på bekostas av miljön genom miljöförstöring och inte heller genom sociala orättvisor. Den sociala aspekten handlar kort och gott om att leva det goda livet. Vilket innebär en hållbar utveckling av samhället i sin helhet. Vi är ömsesidigt beroende både globalt och lokalt. I ett hållbart samhälle respekteras mänskliga rättigheter, skapas trygghet och värnas om deltagande, kultur och interaktion. Jordens resurser måste delas rättvist för att kunna tillgodose alla. 5 Den ekonomiska aspekten, även kallad den hushållande aspekten, innebär att skapa en medvetenhet om vikten av att vara ekonomisk då det gäller resurser, såväl materiella som mänskliga. Ekonomisk hållbarhet handlar om att utan att riskera varken natur- eller mänskliga resurser uppnå ekonomiska vinster. Investeringar och energisparande teknologi är viktiga bitar för att skapa en hållbar utveckling då det gäller ekonomin men även då det gäller ekologin för att minska den negativa miljöpåverkan. 6 Den ekologiska aspekten innebär att skyddandet av allt levande på jorden börjar med att bevarandet av naturens egna processer som t.ex. rening av vatten och skydd mot solens UVstrålar. I det stora hela handlar det om att sträva efter att upprätthålla den biologiska mångfalden och bevarandet av ett välmående ekosystem. En ökad förståelse om ekosystemets uppbyggnad och funktioner skulle i sin tur skapa en medvetenhet om vikten av att bevara och nyttja jordens system hållbart då alla är sammanlänkande och på så sätt påverkar varandra. 7 Det finns faktiskt ett sätt att mäta vad som krävs i form av jordyta för att tillfredsställ våra behov. De talas om det ekologiska fotavtrycket, dvs. hur mycket vi genom vår livsstil kräver i form av förnyelsebar förmåga från jorden. Resultatet av det ekologiska fotavtrycket visar att vi lever utan tvivel ohållbart. Vi är 25 % snabbare på att beta av resurserna än vad jorden är på att skapa nya. Människans ekologiska fotavtryck var hela tre gånger större 2005 än vad det var 1961. Något som kan låta mycket man ändå rimligt om man tänker på teknikutvecklingen de senaste 50 åren. Rimligt innebär inte hållbart! Den otäcka sanningen är att vi skulle behöva hela tre jordklot om alla på jorden levde som vi européer. Vi står inför en rejäl utmaning om 3 http://www.vgregion.se/regionkansliet/tillvaxt--utveckling/miljoarbete-i-vastra-gotaland/samladedokument-miljo/miljodokument/hallbar-utveckling/ 4 http://www.vgregion.se/regionkansliet/tillvaxt--utveckling/miljoarbete-i-vastra-gotaland/samladedokument-miljo/miljodokument/hallbar-utveckling/ 5 http://www.wwf.se/utbildning/1232892-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-de-tre-cirklarna 6 http://www.wwf.se/utbildning/1228443-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-hallbara-stolen 7 http://www.wwf.se/utbildning/1228443-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-hallbara-stolen 5(17)
vi tar oss en titt på hur vårt ohållbara levnadssätt har påverkat den globala utvecklingen. Här följer några tänkvärda sanningar: 8 Klimatet förändras. Varje minut avverkas en yta lika stor som 37 fotbollsplaner regnskog. Rent vatten är en tillgång som mer än en miljard människor saknar idag. Antalet djurarter minskar drastiskt. Det värsta är att det bara är ett smakprov, listan kan göras betydligt längre. Ju mer vi konsumerar och producerar desto större blir det ekologiska fotavtrycket. Därför är det viktigt att få bukt med överkonsumtionen och skapa en hållbar produktutveckling. En ökad medvetenhet både globalt och lokalt är därför avgörande för att uppnå en långsiktig hållbar utveckling. Ett sådant budskap ger även Kofi Annan: Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. 9 Engagemang och deltagande krävs av alla för att uppnå en hållbar utveckling. Vi är inte bara skurkarna i dramat utan även offren. Vi kan alla göra skillnad oavsett om vi är konsumenter, producenter, medmänniskor eller politiker. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. För att kunna uppnå ett hållbart samhälle har fyra systemvillkor utformats 10 : Koncentrationen av ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen. Naturen måste få en chans att återskapa balansen mellan den takt ämnena återbildas och den takten de bryts från jordskorpan. Koncentrationen av ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. Naturen måste få en chans att bryta ner ämnena som t.ex. industrin släpper ut. Därför måste produktionstakten anpassas efter naturens nedbrytningstakt. Naturens eget kretslopp och mångfald får inte rubbas. Aktiviteter som t.ex. markanvändning och skogsavverkning får inte påverka eller störa kretsloppet och mångfalden. Hushållningen med resurser ska vara så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. Situationen blir allt mer ohållbar då världens befolkning ökar i antal och en alltför resurskrävande livsstil anammas. 8 http://www.wwf.se/utbildning/1228450-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-ekologiska-fotavtryck 9 http://www.wwf.se/utbildning/1226878-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-startsida 10 (Norrblom Lennart Hans, 2000, s. 11) 6(17)
Sverige har även tagit fram 16 miljömål i regeringspropositionen 1997:98:145 som är menade att uppnås 2020-2025, dvs. inom en generation sen de skapades. Dessa mål handlar om att uppnå 11 : Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmark Hav i balans, levande kust & skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsade klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv Om vi ska titta på hur miljömålen och dess situation ser ut i dagsläget så är det inte många av dessa som är på god väg att uppfyllas men vi kan åtminstone säga att vi är på rätt väg. Runt omkring i landet arbetar såväl kommuner, myndigheter, organisationer som företag med att ta fram sina egna verksamhetsanpassad miljömål. Något som i sin tur hjälper de 16 nationella miljömålen på traven. Kraftiga omställningar kan komma att ske för att lyckas nå målen och i och med de en hållbar samhällsutveckling, vilket är mänsklighetens stora utmaning under det nya årtusendet. Det är samspelet mellan en god till växt och en god miljö som leder till en vinna-vinna situation, dvs. en långsiktig hållbar utveckling. Vad är hållbar produktutveckling? En hållbar produktutveckling handlar i grund och botten om att integrera miljöaspekter i såväl produktutveckling, processer och design. Detta innebär att företaget på ett tidigt stadium ser över och minskar allt ifrån naturresursutnyttjandet och resursförbrukningen till transporterna och uppkomsten av farligt avfall. 12 Mycket har förändrats då det gäller miljöfrågans fokus sedan 1950- och 1960-talet. Då handlade det om avlopp och skorstenars utsläpp medan det i dag handlar om produkter och deras miljöpåverkan och innehåll under hela sin livscykel. Man skulle kunna säga att förr var intresset riktat mot industriella produktionsprocesser och deras påverkan, medan det idag har ändrat riktning mot produktutvecklingen i sin helhet och därmed se till varje steg av produktens livscykel från vaggan till graven. 13 Genom att arbeta fram produkter med hjälp av ett sådant livscykelperspektiv brukar kallas DFE, Design For Environment, och underlättar för 11 (Brant Nils, 2000, ss. 186-188) 12 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5225-x.pdf s.111-115 13 (Brant Nils, 2000, ss. 179-181) 7(17)
företag att skapa en hållbar produkt. 14 Det handlar inte längre om att vid produktutveckling se till vad den egna fabriken släpper ut i form av avfall utan vi måste även ta ansvar för hur vi påverkar vår omgivning i långa loppet. Det kan hända att produktens miljöpåverkan är som störst vid själva användningen av produkten, vilket är vanligt bland produkter som konsumerar material eller energi i någon form. Det är då extra viktigt vid framtagning av en sådan produkt att ha funktionen i centrum och samtidigt sträva efter att minimera miljöpåverkan medan nyttan maximeras. Egenskaper som påverkar konkurrensförmågan är kvalitet, pris, livslängd, design, transportlösningar, ergonomi och miljöegenskaper. Miljöegenskapen är därför minst lika viktig i samband med produktutveckling och bör därför inte komma i skymundan. Vid en hållbar produktutveckling strävas det efter en minskad materialmängd, dvs. ett minskat råvaruuttag. Vilket i sin tur leder till en minskad energiförbrukning vid transport då vikten minskas. Det finns dock en uppsjö av material att välja bland och att jämföra deras miljöpåverkan är inte det enklaste. Jag skulle rekommendera att ta hjälp av en expert. Livslängden hos en produkt är även den av stor betydelse. En fördubblad livslängd hos en produkt innebär ju att det krävs hälftens så mycket energi, material bearbetning och miljöpåverkan än om det skulle behöva förbrukas två produkter för att uppfylla samma livslängd. En förbättrad livslängd kan alltså vara att föredra även om det i sin tur leder till en ökad miljöpåverkan vid framställning. Vid hållbar produktutveckling är det också viktigt att underlätta för återvinning av produkten genom att använda sig av återvinningsbara material i största möjliga utsträckning. Demonteringen av produkten bör vara enkel eller kanske inte ens nödvändig om hela produkten kan återvinnas direkt. 15 När och hur ska hållbar utveckling tillämpas i PU-processen? Redan tidigt under produktutvecklingsprocessen bör miljöhänsyn komma in i bilden för att garantera ett utfall av produkter med god miljöprestanda och hållbara egenskaper. De inledande faserna i produktutvecklingsprocessen såsom planering och konceptutveckling är mer flexiblare och mindre strikta då det gäller förbättringar och förändringar än de senare faserna i processen som vid konstruktion och vidareutveckling. Dock kan även konstruktören, om stöd ges i form av engagemang och resurser, ha en viktig roll då det gället vidareutveckling av produktens hållbarhet även om det kanske inte ges lika fria händer. 16 14 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5225-x.pdf s.111-115 15 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 9-10) 16 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5225-x.pdf s.111-115 8(17)
Jag har utgått ifrån Ulrich och Eppingers produktutvecklingsprocess (se figur 2) och koncentrerat mig på att välja ut de faser där hållbar utveckling tillämpas som mest även om hela produktutvecklingsprocessen bör genomsyras av hållbar utveckling. Planering Konceptutveckling Konstruktion på Systemnivå Konstruktion på detaljnivå Testning och vidareutveckling Produktionsuppstart Figur 2: Produktutvecklingsprocessen enligt Ulrich T. Karl och Eppinger D. Jag har valt ut den allra första fasen, planering, där grunden till arbetet med hållbar utveckling appliceras på produktutvecklingen. Jag har även valt den andra fasen, konceptutveckling, då hållbara produktkoncept tas fram. Jag har slutligen valt att slå samman den tredje fasen, konstruktion på systemnivå, med den fjärde fasen, konstruktion på detaljnivå, till en och samma med namnet konstruktion där de hållbara produktkoncepten bearbetas och utformas. Planering Redan under planeringen, produktutvecklingsprocessens allra första fas, är det viktigt att ha det hållbara perspektivet i åtanke. Vid skapandet av projektplanen där projektets aktiviteter finns beskrivna bör det även finnas lämpliga miljöaktiviteter inplanerade. Detta hjälper projektgruppen att utforma produkten och hela dess livscykel med goda hållbara egenskaper. Självklart ska även tidsplanen som upprättas då resursbehovet kartläggs lämna tid åt dessa aktiviteter. Det är viktigt att företaget tar på sig ansvar för att själva upprätta egna rutiner då det gäller hållbar produktutveckling så att det faller sig som en naturlig del av processen vid kommande projekt. Projektgruppens motivation och förståelse för miljöarbete är en viktig del att upprätthålla för en lyckad hållbar produktutveckling. Vikten med det hållbara arbetet visas genom att avsätta såväl resurser som kompetens till projektets miljöarbete. Det är också viktigt att projektgruppen strävar mot samma mål med miljöarbetet. Målen måste klargöras för samtliga medlemmar för att en gemensam förståelse ska infinnas. Behovet av miljökompetens måste kartläggas allt eftersom, då det kan röra sig om olika kunskapsområden under projektets gång. Rätt miljökompetens leder till att miljöfrågorna behandlas rätt. Samverkan mellan olika kompetenser inom företaget under produktutvecklingen hjälper projektgruppen att ta fram en hållbar produkt där alla delar av utvecklingskedjan har tagits i akt. Följande kompetenser ger en bra mix 17 : Ledare som ansvarar för att tillgodose resursbehovet och strategi framtagningen. Marknads- och ekonomipersonal som har inblick i marknadskraven. 17 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 25-26) 9(17)
Produktutvecklare, industridesigner och konstruktör som har en djupare förståelse för produktutvecklingen. Produktionspersonal som har kunskap om produktionens tekniska möjligheter och processer. Miljöansvarig som har en förståelse för miljöarbetet och dess metoder samt miljöpåverkan och krav. En viss typ av kompetens och information kan behövas i olika skeden av produktutvecklingsprocessen. Därför behöver inte nödvändigtvis alla de ovannämnda kompetenserna höra till själva projektgruppen utan plockas in när det behövs. Projektgruppen bör följa hela processen och får inte bli för stor då den lätt blir svår att hanterlig. Det är svårt att täcka in alla områden som kan komma att ingå när det gäller att skapa en hållbar produktutveckling. Det kan hända att det helt enkelt inte finns någon på företaget med rätt kompetens då det gäller miljöfrågor. Den vanligaste orsaken till bristen på miljökompetens brukar vara företagets ringa storlek men det innebär inte att mindre företag inte kan bedriva hållbar produktutveckling. Genom att tillföra kompetensen externt och utbilda befintlig personal kan kunskapsluckan fyllas. Vid specifika kunskapsområden kan det vara en fördel att anlita en expert. Det finns dock delar som alla företag, oavsett storlek, bör se som nödvändig kunskap att ha väluppdaterad inom företaget. Det är viktigt att ha inblick i miljölagstiftningen, olika miljövärderingsverktygs funktioner, hur och när de tillämpas, hur man genomför en livscykelanalys rent praktiskt och hur visa typer av material framstår i hållbarhetssynpunkt, dvs. hur de påverkar vår omgivning och framtida generationer. Det är ibland tidskrävande att mellan olika kompetensområden lära sig tala varandras språk. Något som är nödvändigt för att få en gemensam förståelse för hur det fortsatta arbetet ska se ut och vad det slutligen ska resultera i. Det underlättar för projektgruppen att redan i planeringsstadiet kartlägga eventuella kunskapsluckor, då åtgärder och resurser snabbt kan tillsättas och på så sätt undvika förseningar och bekymmer senare under projektets gång. 18 För att underlätta miljöarbetet mot hållbar utveckling för verksamheten i sig finns det miljöledningssystem till hjälp. Miljöledningssystemet är till för att organisera och effektivisera verksamhetens miljöarbete. De två mest använda systemen är EMAS och ISO14004 som båda är administrativa system. De bidrar till att förankra och integrera miljöhänsyn i organisationen. Det underlättar även för företaget att hantera sina varor, tjänster och aktiviteters miljöpåverkan. Det krävs dock att företaget lever upp till det krav som ställs för att få behålla sin certifiering. Det räcker inte alltid med att hålla samma nivå utan ständiga förbättringar mot hållbar utveckling är det som krävs. 19 18 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 26-27) 19 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5225-x.pdfs.114 10(17)
Konceptutveckling Vid produktutvecklingsprocessen andra fas, konceptutveckling, utvecklas koncept och värderas utefter de uppställda kraven. Det gäller ur miljösynpunkt för att åstadkomma en hållbar produkt att ta fram koncept med maximal nytta till minimal miljöpåverkan i slutändan. Vid idégenerering fungera Ekostrategihjulet (se figur 3) som ett bra stöd i form av en checklista för att sätt fart på idéflödet hur man kan få fram hållbara produkter. Verktyget kan med fördel ligga som grund för diskussion kring förbättringsmöjligheter vid vidareutveckling av redan befintliga produkter. Fokus ligger då på specifika delar som i slutändan läggs ihop till ett koncept. 20 Figur 3: Ekostrategihjulet (ur Ekodesign - praktisk vägledning s.73) Passa på att vid konceptgenereringen att integrera funktioner, t.ex. ersätt tre produkter med separata funktioner med en produkt med samtliga funktioner. Försök att undvika att skapa en produkt som är beroende av förbrukningsmaterial utan satsa på återanvändning istället. I största möjliga mån bör förnyelsebara energikällor tillämpas under användningen av produkten. Solenergi är en utmärkt källa för att ladda upp batterier till allt ifrån miniräknare till lampor. Något annat som sänker energikonsumtionen är att skapa produkter som har en avstängningsbar standby funktion. Även om produkten då inte drar mycket energi i standby så blir det mycket i längden då funktionen tar vid så fort produkten inte är aktiv. Tänk på hur ofta du använder din tv och hur länge den står i standby till nästa gång du använder den, kort sagt den drar hela tiden energi helt i onödan. Underlätta för användaren att spara energi genom att göra det gröna alternativet till standardvalet dvs. låt produkten stängas av och gör standby till ett val, vi klarar av att gå fram och sätta på teven igen, den behöver inte vara på dygnet runt. Skapa produkter som kan repareras och servas istället för slit och släng produkter. Genom att möjliggöra uppdatering av programvara så kan produkten få nya förbättrade funktioner utan att behöva bytas ut. Tänk även på att sträva efter tidlös design för att optimera livslängden hos produkten. Det som är inne idag är ute imorgon, men klassiker funkar alltid. Under konceptutvecklingen kan det vara en fördel att titta på någon referensprodukt, dvs. en konkurrent eller liknande produkt, ur ett livscykelperspektiv för att hitta vart den största miljöpåverkan för produkten finns i de olika livscykelfaserna och komponenterna. En förenklad livscykelanalys, LCA, kan vara till stor hjälp vid en sådan jämförelse. I analysen har olika material och processer framtagna miljöbelastningspoäng. Alla produktens delar 20 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 29,73-78) 11(17)
analyseras och poängsätts för att sedan summeras. Höga poäng innebär att produkten bidrar till stor miljöbelastning och tvärtom. Det finns olika uppfattningar vad som är bra för miljön och hur miljöbelastningarna ska poängsättas. Därför finns det smidigt nog också flera olika poängsystem, bla. Eco-indikation och ESP, för att det ska passa alla i smaken. 21 En miljövärdering av koncepten kan göras efter att de har tagits fram och då materialval och dimensioner är kända. Det är till en fördel att hitta delar av koncepten som försvårar miljöarbetet mot en hållbar produkt. Dessa bör tänkas om och förändras för att miljöegenskaperna hos produkten ska bli som förväntat. En MET-matris (Material Energi Toxiska utsläpp) fungerar bra som en grov miljöanalys och ger en uppfattning om vad som bidrar till mest miljöpåverkan hos produkten under hela sin livscykel. Miljöanalysen kan behöva göras ett flertal gånger vart efter produktinformationen utökas under produktutvecklingsprocessens gång. Material, energi och toxiska utsläpp vid var och en av livscykelns olika faser, dvs. produktion av material och komponenter, tillverkning, distribution, användning och resthantering, noteras för att sedan analyseras och utvärderas. Den största miljöbelastningen hos produkten kan då hittas, utforskas och förbättras för att bidra till en hållbarare slutprodukt. Man skulle kort och gott kunna säga; gör om, gör rätt. 22 Alla produkter kommer förr eller senare hamna i soporna, därför är även resthanteringen en viktig del att ta ställning till under konceptutvecklingen. En demonteringsanalys som visar på om det är lätt eller svårt att demontera produkten och i så fall vart förändringar bör ske för att underlätta återvinningen. Varje del av konceptet ska i teorin demonteras för att uppskatta material, vikt, resthanteringsklass (dvs. hur den demonterade delen ska sorteras), verktyg som behövs för demontering samt åtkomlighet. Resultatet kan fungera som en checklista för resterande delar av produktutvecklingsprocessen och bidra till förbättringsåtgärder genom vidare konceptutveckling. Undvik sammansatta material som laminat eller komposit och använd material som har en återvinningsmarknad. 23 Genom att underlätta så mycket som möjligt för konsumenten så är förhoppningsvis sannolikheten stor att den kasserade produkten hamnar bland rätt sopor och kan återvinnas. Det brukar vara svårt i slutet av konceptutveckling att välja vilket koncept man ska gå vidare med. Kravspecifikationen underlättar för att se hur koncepten uppfyller de krav som ställs. Det är en viktig grund att ta fram en kravspecifikation med miljökrav för att redan tidigt i produktutvecklingsprocessen få in miljöaspekten för att uppnå en hållbar produktutveckling på ett smidigt och effektivt sätt. Utefter att ha kontrollerat koncepten mot kravspecifikationen med miljökrav och analyserat koncepten med hjälp av ekostrategihjulet, den förenklade LCAn, MET-matrisen och demonteringsanalysen så kan en vidareutveckling 21 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 29, 79-86) 22 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 29, 87-91) 23 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 29, 100-101) 12(17)
och kombinering av koncepten äga rum. Kontrollera sedan de vidareutvecklade koncepten ännu en gång. 24 Det är alltid svårt allt välja rätt när man ser till alla aspekter men i hållbarhetssynpunkt så har vi nu underlättat konceptvalet. Konstruktion Vid den slutgiltiga utformningen av den kommande produkten och dess detaljer är det viktigt att under konstruktionsarbetet beakta miljöaspekterna för att få fram de bästa miljöegenskaperna. Konstruktionsarbetet har inflytande över produktens miljöpåverkan genom de val som berör t.ex. material, utformning för att minimera vikt samt materialåtgång, detaljnivån som påverkar servicebehovet samt livslängden, ytbehandling, sammanfogningsmetoder för att optimera återvinning och även tillverkningsprocesser. Det är inte det allra lättaste att göra rätt väl med tanke på alla faktorer som kan komma att påverka. För att underlätta kan man använda sig av ekostrategihjulet, som användes vid konceptgenereringen, en andra gång som checklista för att se till att någon aspekt inte kommer i skymundan. Vid material- och processval kan även den förenklade livscykelanalysen tillsammans med det egna sunda förnuftet fungera som stöd. Välj bort material som skapar stora utsläpp vid tillverkning som t.ex. krom eller nyproducerat material som kräver stora mängder energi vid framställning som aluminium. Återvunnet aluminium bör i så stor utsträckning som möjligt användas istället för nyproducerat då materialet även ger stora skador på naturen då det utvinns. Återvunnen plast har ofta kvalitetsbrister men passar bra i delar av produkten som inte är synliga och där hållfastheten inte behöver vara hög. Oavsett vilket material som används så är det viktigt att utnyttja det till fullo. Produktionsspill kan minimeras genom att välja bort processer som svarvning och fräsning. Dessutom kan materialet utnyttjas bättre om mönsterpassningen ses över vid stansnings och skärning. Vid vidareutveckling av en redan befintlig produkt är en demonteringsanalys ett bra verktyg. Konstruktören får då själv tillfälle att hålla i verktygen och i tur och ordning plocka isär produkten bit för bit. Vilket i sin tur leder till förbättringar hos den vidareutvecklade produkten då det gäller återvinningen eftersom konstruktören har fått en ökad förståelse för produktens uppbyggnad och demonteringsvänlighet. 25 Kemikalier och andra farliga ämnen är något som konstruktören bör jobba för att undvika. Det gäller vare sig ämnena finns i själva produkten eller i tillverkningsprocessen. Olika ämnen kan vara farliga ur olika synpunkter men också under olika tillstånd och förhållanden, vilket gör det hela något mer komplicerat. Vid användning, återvinning eller vid service av produkten får 24 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 30, 96-97) 25 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 31-32,100) 13(17)
varken omgivningen eller konsumenten. Det kan därför vara en god idé att vid produktutveckling tänka till en extra gång om när, hur och vart produkten kan tänkas användas och under vilka förhållanden. Till konstruktörens hjälp har kemikalieinspektionen tagit fram förbuds- och begränsningslistor som tar upp vilka ämnen som inte får användas och vilka som inte bör användas. Det finns till och med en svensk lag, den såkallade substitutionsprincipen som säger att om ett miljöfarligt ämne kan ersättas med ett annat ämne som är mindre miljöskadligt måste de ske. 26 Det gäller att även vid inköp av såväl material som komponenter till den nya produkten att se till att ta reda på vad leverantörerna står för och ställa lika höga krav på de inköpta delarna som de egen producerade. Det räcker inte med att bitvis av den slutliga produkten har minimal miljöpåverkan för att skapa en hållbar produkt. Det är alltid positivt att leverantören har någon form av miljövarudeklaration som visar på att varorna uppfyller t.ex. EU-blomman eller Svanens kriterier. Uppgifter om vilket material och i vilken mängd som finns i de inköpta delarna är såkallad miljödata. Miljödatan är inte alltid lätt att få tag på men är värd besväret. Det är även under hela produktutvecklingsprocessen viktigt att dokumentera all relevant miljödata som t.ex. ämnen med miljörisker och hur dessa ska hanteras, hur produkten ska återvinnas, inköpta delars miljödata och leverantör samt material och materialmängd. Det är extra viktigt att vid marknadsföring av den nya produkten kunna styrka sina argument kring dess hållbarhet eller minimala miljöpåverkan för att skapa trovärdighet. 27 Under produktutvecklingsprocessen kommer energifrågan på tal ett antal gånger både då det gäller industriella processer, uppvärmning av lokaler, arbetsmaskin och transporter. 28 Det är då det gäller att göra kloka och strategiska val ur hållbarhetssynpunkt. Se över de industriella processerna, är alla nödvända? Kan några moment göras samtidigt eller på ett mindre resurskrävande sätt? Kontrollera uppvärmningssätt och annan energiförsörjning till lokaler, verkstäder och maskiner. Se till att använda förnyelsebara energikällor i största möjliga mån, det finns ett utbud av leverantörer som sysslar med allt ifrån vattenkraft till vindkraft. Energiförbrukningen kan minskas genom effektivare processer och maskiner som inte drar onödigt mycket energi. Välj energisnåla varianter det gynnar både miljön och ekonomin. Transporter av såväl råmaterial, komponenter och slutprodukter bör ses över för att försäkra sig om ett det sker på ett hållbart sätt. Välj bort flyg mot båt och tåg. Välj även bort lastbilstransporter som inte kör på gröna drivmedel som etanol eller biogas. Underlätta transport av produkten genom att dra ner på vikten så att inte transporterna drar onödigt mycket drivmedel. Tänk på att ju fler produkter som får plats vid transport desto mindre vändor behöver köras. Skapa staplingsbara eller vikbara produkter som kan packas smartare, 26 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 33,102) 27 (Norrblom Lennart Hans, 2000, s. 33) 28 (Brant Nils, 2000, s. 173) 14(17)
minimera emballage eller återanvänd skydd för produkterna som t.ex företaget Kinnarp som sveper in sina produkter i filtar. Det krävs mängder med energi både vid råvarubearbetning och vid tillverkning av själva förpackningarna. Vi behöver inte förpacka förpackningen i en ytterligare förpackning. Varför ska hållbar utveckling tillämpas i PU-processen? Inte nog med att en hållbar produktutvecklingsprocess bidrar till en hållbar utveckling i det stora perspektivet. Det kan dessutom röra sig om att tillgodose intressenterna och deras värderingar. Företagets etniska kod kan även den spela med i bilden till varför hållbar utveckling tillämpas i produktutvecklingsprocessen. Ett företag som har som varumärka att sträva efter hållbar utveckling måste ta med det hållbara tänket ner på produktutvecklingsnivå genom att genomsyra processen med hållbar utveckling. Företaget kan då mer eller mindre gå i god för att berörda aspekter har utvärderats och tagits ställning till. Inte nog med att företaget genom en minskad materialförbrukning, energianvändning, transporter och kostnad för avfallshantering kan spara resurser både då det gäller produkten och processen, de kan dessutom spara genom miljöavgifter, såkallade gröna avgifter. Företaget har marknadsmöjligheter och konkurrensförsprång tack vare den ökade konkurrenskraften som hållbar utveckling bidrar till. 29 Allt mer medvetna konsumenter gör allt mer medvetna val vilken produkt det än rör sig om. Samhället tvingas mer eller mindre att inrikta sig mot hållbar utveckling. Hållbar produktutveckling och miljöhänsyn är helt klart marknadsförningsargument som går hem hos konsumenten. Miljömärkning är även det ett slags säljargument, se bara på hur explosionsartat ekologiska livsmedel har tagit över i varuhuset. Lagar, direktiv, skatter och krav från myndigheter är även det något som bidrar till den positiva ökningen av hållbara företaget. De ökade producentansvaret motiverar även det till förbättrade produkter ur miljösynpunkt. Producentansvaret innebär att konsumenterna kostnadsfritt ska kunna göra sig av med förbrukade produkter i någon form av återvinningssystem som producenten ansvarar för. En enkel återvinning ger därför ekonomiska fördelar och stödjer en hållbar produktutveckling. Hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen bidrar det till en långsiktighet och stimulans till att öka nytänkandet och framtagningen av innovationer i företaget. Det har även visats att 29 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5225-x.pdf s.112 15(17)
medarbetares motivation ökar om företaget bedriver en meningsfull verksamhet som att arbetet mot hållbar utveckling. 30 Slutsats & diskussion Allt eftersom essän har vuxit fram och ju mer jag satt mig in i ämnet så känns det som om det kan växa och bli hur stort som helst. Samhället, verksamheter, privatperson, omgivningen, ja allt och alla berörs utav hållbar utveckling vare sig man vill det eller inte. Arbetet kan som sagt bedrivas på många olika sätt, både i liten och i stor skala. Det kan vara allt ifrån att gå över till att avisera möten digitalt istället för på papper till att byta ut hela maskinparken mot gröna alternativ som inte slukar energi. Mycket positivt har hänt inom miljöområdet och naturen har en oerhörd förmåga att återhämta sig om den bara får en chans. En hållbar produktutvecklingsprocess kan hjälpa naturen på traven att hämta andan. Inte nog med att den hållbara produktutvecklingsprocessen tar fram hållbara produkter utan den ger även en hållbar framtagning och tillverkning med allt vad det innebär. En hållbar produkt skulle vara något motsägelsefull om den inte kom till med hjälp av en hållbar process. På så sätt kommer inte aspekter som t.ex. transport, utsläpp, materialhantering och energikonsumtion i skymundan. Vare sig man är produktutvecklare, konstruktör eller industridesigner är det viktigt att man gör sitt bästa i att ta hänsyn till alla aspekter. Även om man som industridesigner inte har som första prioritet att kontrollera vilka tillverkningsprocesser som är hållbarare än andra eller vilka material som har bäst återvinningsmarknad då produktens gjort sitt. Om alla göra det man kan utefter bästa förmåga är det högst troligt, även om inte alla aspekter kan tillgodoses, att vi i slutändan har en hållbar produkt eftersom alla har bidragit med något i hållbarhetssynpunkt under processen. Jag har som förhoppning att genom en hållbar produktutvecklingsprocess kunna skapa bättre förutsättningar för att åstadkomma ett hållbart konsumtions- och produktionssamhälle. Jag tror på den goda viljan och att det finns en ökad medvetenhet som får oss alla att göra kloka och hållbara val, både då det gäller producenter och konsumenter. Klokare val leder i sin tur till en ökad efterfrågan på hållbara produkter. Vilket gynnar de producenter som använder sig av en hållbar produktutvecklingsprocess och i slutändan även vår omgivning och framtida generationer. Tänk vad det skulle underlätta för oss alla, då det kommer till att göra de här kloka valen, om det fanns en utbredd hållbar produktutvecklingsprocess. Det skulle innebära att allt fler nyframtagna och vidareutvecklade produkter skulle vara mer eller mindre hållbara. Men man får aldrig tappa sin förmåga att kritiskt granska. För det var ju genom kritisk granskning som hållbar utveckling kom på tapeten från allra första början. 30 (Norrblom Lennart Hans, 2000, ss. 9, 12-13) 16(17)
Referenser Litteratur Brant Nils, G. F. (2000). Miljöeffekter - Kompendium i miljöskydd, del 4. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Miljövårdsberedningen. (1989). Miljöanpassad produktutveckling. Stockholm: Allmänna förlaget. Naturskyddsföreningen. (1995). Stigfinnare - Vägar till en hållbar utveckling. Stockholm: Naturskyddsföreningen Förlag AB. Norrblom Lennart Hans, J. K. (2000). Ekodesign - praktisk vägledning. Mölndal: Institutet för Verkstadsteknisk Forskning. Ulrich T. Karl, E. D. (2003). Product design and development. New York: McGraw-Hill Education. Elektroniska källor Bild till framsidan http://www.wwf.se/esdsverige/flower.gif (2010-03-22) ESD Sverige http://www.wwf.se/utbildning/1226878-esd-sverige-vad-ar-hallbar-utveckling-startsida (2010-03-22) Hållbar utveckling, definition http://www.vgregion.se/regionkansliet/tillvaxt--utveckling/miljoarbete-i-vastra- Gotaland/Samlade-dokument-miljo/Miljodokument/Hallbar-utveckling/ (2010-03-22) Naturvårdsverket, hållbar utveckling http://www.naturvardsverket.se/sv/sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/vad-ar-etthallbart-samhalle/hallbar-utveckling/ (2010-03-22) Naturvårdsverket; På väg mot miljöanpassade produkter http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5225-x.pdf (2010-03-30) Naturvårdsverket, styrmedel för hållbar produktion och konsumtion http://www.naturvardsverket.se/sv/produkter-och-avfall/hallbar-konsumtion-ochproduktion/styrmedel-och-verktyg/ (2010-03-22) 17(17)