HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll



Relevanta dokument
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hö stterminsplanering a k 8

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Till$Skolverket$angående$översyn$av$kunskapskrav$och$kursplaner$2015,$för$ ämnet$hema$och$konsumentkunskap$

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Hem- och konsumentkunskap år 9

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 8

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Gluten Degspad Rundriva Jäsa Nagga

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

lgr 11 LGR 11 Nordanstigs Grundskolor Kursplaner - syfte - centralt innehåll - kunskapskrav

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Vid varje terminsslut får eleverna praktiskt delta i städning och vi talar hela tiden om vikten av rengöring och förvaring.

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap år 8

Hushållsgöromål (1919)

Statens skolverks författningssamling

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

MATEN ETT MÅL FÖR LIVET! Ann-Margrethe Svenson & Agneta Nystedt

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Undervisning Praktiskt moment Förmågor i fokus Kunskapskrav som bedöms

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Min framtid. Årskurs och tidsperiod: År 9 vecka 34-39

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Beskrivning av kurs ht

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

Kursbeskrivning ht vt 2015 Dnr :819

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

SAMISK MAT OCH MATKULTUR

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Beskrivning av kurs ht 2015

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Hem- och konsumentkunskap i årskurs 7 9

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

Transkript:

3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Syfte Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Centralt innehåll I årskurs 1 6 Mat, måltider och hälsa Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. 42 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011

Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. Måltidens betydelse för gemenskap. Konsumtion och ekonomi Ungas ekonomi, sparande och konsumtion. Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris. Miljö och livsstil Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider. I årskurs 7 9 Mat, måltider och hälsa Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet. Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 43

Konsumtion och ekonomi Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter. Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet. Miljö och livsstil Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta. Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa. Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse. Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider. Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6 Betyget D innebär för betyget E och till C är uppfyllda. 44 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. Eleven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6 Betyget B innebär för betyget C och till A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privat ekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 45

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär för betyget E och till C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär för betyget C och till A är uppfyllda. 46 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 47

Kunskapskrav i slutet av årskurs 6 Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. Betyget B innebär för betyget C och till A är uppfyllda. Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. Betyget D innebär för betyget E och till C är uppfyllda. Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Eleven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. 48 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011

Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som före kommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Betyget B innebär för betyget C och till A är uppfyllda. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Betyget D innebär för betyget E och till C är uppfyllda. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som före kommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak funge rande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 49

Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Betyget B innebär för betyget C och till A är uppfyllda. skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Betyget D innebär för betyget E och till C är uppfyllda. konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. 50 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011