4 ELSYSTEM SXK Båtpärm Fritidsbåtar har oftast ett 12Vsystem och kanske också ett 230Vsystem för laddning av batterier, ström till varmvattenberedare och annat. Andra spänningar kan också förekomma på lite större båtar t.ex. 24V. I detta kapitel kommer vi att gå igenom hur ett 12V system kan se ut och ge tips om skötsel. Förklaringar av begreppen i kapitlet finns under 4.9. 4.1 CEREGLER EU:s fritidsbåtsdirektiv blev obligatoriskt den 16 juni 1998. Detta innebär att alla nya båtar mellan 2,5 24 m som saluförs inom EU måste uppfylla vissa uppställda krav. Detta gäller även nya och begagnade båtar som importeras till ett EUland. De nya kraven som ställs på en elanläggning i en fritidsbåt finns i EUdirektivet, ISO 10133:2000 när det gäller klenspänningsinstallationer för likström och för landströmsanläggningar ISO 13297:2000. För landströmsinstallationer innebär detta att det svenska Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter för landström ombord inte gäller längre och du som skeppare får ta ett större ansvar för att allt fungerar enligt direktivet. 4.2 GENERELLT Några viktiga punkter: Elsystemet skall vara utfört antingen som 2ledartyp med alla minusledare kopplad till jord, alltså till vattnet via jordplatta, metallköl, propelleraxel m.m. eller med minus isolerad från negativ jord d.v.s. alla minusledare är isolerade från delar med vattenkontakt och landströmsjord. DCsystemet (12/24/48V likström) och ACsystemet (230V växelström) måste hållas åtskilda. Man skiljer på enpoliga system resp. tvåpoliga system. Ett enpoligt system, alltså minus (återledaren) kopplad via t.ex. skrovet i plåtbåt, får inte användas, förutom internt i motorn. Tvåpoliga system utförs med separata plus och minusledare. Det enklaste elsystemet i en båt är ett enkretssystem. Det består vanligen av ett batteri, en strömbrytare och säkring i serie med en förbrukare t.ex. lanternor eller en lampa. För att inte råka ut för att batteriet urladdas helt brukar man komplettera startbatteriet med ett eller flera batterier. Detta kallas tvåkretssystem och då kopplar man vid laddning ihop startbatteriet med förbrukningsbatterierna över en omkopplare, ett skiljerelä eller dioder så att startbatteriet men vid uttag skiljs startbatteriet från förbrukningsbatteriet. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 4:1.1.
Kopplar man ihop det med motorns laddningssystem kan det se ut som i följande kopplingsschema. Fig. 1 nedan. Fig. 1 Exempel på enpoligt, tvåkrets elsystem. 13 14 1. Generator med jordförbindelse. 2. Startbatteri. 3. Startmotor med jordförbindelse. 4. Startkontakt. 5. Laddningslampa. 6. Oljetryckslampa. 7. Huvudströmbrytare. 8. Förbrukningskretsens batteri. 9. Shunt med amperemeter. 10. Minussida som fördelas till resp. förbrukare. 11. Plussida med strömbrytare och säkringar som fördelas till resp. förbrukare. 12. Elcentral som innehåller 10, 11 och ofta 13 och 14 och ibland också 7. 13. Amperemeter. 14. Voltmeter. ** För tvåpoliga system hänvisas till tillverkaren. ** SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 4:1.1.
4.2 FÖRVARING OCH VENTILATION VIKTIGT: att batterier skall vara väl fastsatta (max 10mm rörelse åt någotdera håll) och åtkomligt placerade i separat torrt utrymme utanför tank och motorrum och ovanför högsta tillåtna slagvattennivå. Se fig. 2. att om batteriet är av en typ som inte är tätt mot läckage t.ex. vanligt bilbatteri skall de tåla krängning, 30 lutning och för segelbåtar 45 utan syraspill, skall det vara placerat i en tät syrabeständig låda. att den täta lådan skall ha separat ventilation för att avleda eventuell knallgas som bildas vid laddning. Ventilationsledningen skall mynna utombords i friska luften. Fig. 2. Tips Kablar till och från den lådan kan tätas med gummibussning, kabelgenomföring i lämplig storlek eller något foglim
4.3 HUVUDSTRÖMBRYTARE VIKTIGT: huvudströmbrytare skall sitta på pluskabeln och vara dimensionerad för den maximala ström den skall bryta. D.v.s. överstiga huvudsäkringens brytström. Huvudströmbrytare bör vara åtkomligt placerad nära batteriet men utanför batteri och motorrum. Huvudströmbrytare bör vara av så kallad gnistskyddad typ. Denna orsakar inte antändning eller explosion om brandfarlig gas (Gasol) eller knallgas skulle finnas i närheten när brytaren slås av eller på. Alla förbrukare utom automatiska länspumpar, tjuvlarm och gasvarnare skall kunna avskiljas från batteriet dock skall de vara avsäkrade. Varje batteribank skall ha egen brytare. Parallellkopplade batterier bör vara internt permanent ihopkopplade. Detta för att undvika att strömrusningar sker om det ena batteriet av någon anledning skulle ha sämre laddningstillstånd när hopkoppling sker. Fig. 3
TIPS: En skylt med följande text bör placeras intill varje huvudströmbrytare: VARNING! Huvudströmbrytarna får aldrig slås av innan motorn har stannat. Generatorn eller laddningsfördelaren kan förstöras om någon av kretsarna bryts när motorn går. Bryt huvudströmbrytaren när du lämnar båten. Det förhindrar att batterierna laddas ur om någon elektrisk utrustning lämnats påslagen. Dessutom skyddas drevtransmissioner, propellrar, roder m.m. mot galvanisk korrosion orsakade av läckströmmar i elsystemet. Läckströmmar kan orsakas av defekta elektriska komponenter eller elektrisk utrustning som utsatts för fukt eller slagvatten eller av felaktiga installationer. Används den typ av huvudbrytare med löstagbart vred, kan detta tas ur och förvaras på annat ställe för att ytterligare försvåra stöld.
4.4 STRÖMSTÄLLARE, KOPPLINGAR OCH SÄKRINGAR VIKTIGT: Kontakter, strömställare och säkringar skall vara väderskyddade och ovan däck IP67 klassade. Kontakter och brytare skall vara märkta och tydligt visa att när den är tillslagen. En automatsäkring eller manuell säkring skall vara installerad inom 200 mm från strömuttaget (elpanel eller batteriet) för varje ledning. Om detta inte är möjligt skall ledningen ligga separerat i rör i hela sin längd från eluttaget fram till säkringen. Alla ledningar skall ha en lämplig kontakt som avslutning alltså inga lösa avskalade ledningar anslutna till skruvterminaler. Alla anslutningar skall vara dragavlastade. Vridanslutningar skall inte användas. Utsatta terminaler skall skyddas mot oavsiktlig kortslutning. Använda metaller skall vara korrosionsbeständiga och galvaniskt kompatibla så att inte korrosion uppkommer. Max fyra ledningar får anslutas per terminal. Självreglerande batteriladdare eller generatorer behöver inte avsäkras. En strömkrets som överbelastas blir varm och kan till sist börja brinna. För att undvika detta används säkring i alla elsystem och ledningarna ha en viss minsta area som beror på säkringens värde. Överbelastas elsystemet eller om kortslutning inträffar bryter säkringen strömmen för att hindra att ledningen överhettas. En säkring för 35 A kräver en minsta ledningsarea av 10 mm². En säkring för 25 A kräver en minsta ledningsarea av 6 mm². En säkring för 20 A kräver en minsta ledningsarea av 4 mm². En säkring för 15 eller 16 A kräver en minsta ledningsarea av 2,5 mm². En säkring för 1 till 10 A kräver en minsta ledningsarea av 1,5 mm². TIPS! För att undvika spänningsfall, förluster men också för att undvika underdimensionering, välj hellre en grövre ledningsarea speciellt vid lite längre avstånd och alltid minst 1,5 mm², helst 2,5 mm².
De vanligast förekommande säkringstyperna i båtinstallationer. Fig. 4 1. Porslinssäkring. Denna typ bör undvikas eftersom korrosion lätt uppstår i säkringshållaren och på säkringens kontaktytor. Fig. 5 2. Flatstiftssäkring. Används numera i de flesta bil och båttillverkare. Den anses ge en säker funktion med liten risk för glapp och korrosion. Fig. 6 3. Rörsäkring av glas. Dessa förekommer ofta i båtar i samband med instrumentpaneler med inbyggda säkringar. De finns i tröga med fyllda glasrör och snabba med ofyllda rör där säkringstråden syns. För att avsäkra modern elektronik rekommenderas den snabba typen. Den finns också i många olika brytgränser vilket är bra för känslig elektronik. Fig. 7 4. Automatsäkring. Denna typ levereras på de flesta nya större båtar. Fördelarna är många, man är aldrig utan säkringar och vid felsökning kan man slå till strömmen många gånger utan att förlora säkringar.
4.5 KABLAR OCH LEDNINGSDRAGNING VIKTIGT: elektriska ledare skall ha en isolering som är självslocknande. ledningar och kablar skall vara klamrade på ett avstånd av maximum var 300:e mm. Kablarna kan också ledas i separata dränerade fasta rör. batterikablar, mellan batteri och huvudströmbrytaren, skall också vara klamrade var 300:e mm med 1:a klammern inom 1m från batteripolen. Andra skyddade ledningar skall klamras med ett intervall av 450mm. Se fig. 8. ledningar som kan utsättas för fysisk påverkan skall avlastas. kablar som går genom skott el. dyl. skall skyddas mot nötning. kablar skall ha rätta dimensioner med tanke på belastningen. Längden av plus och minuskabel skall adderas vid beräkning Se tabell fig. 9. varje ledning längre än 200mm som är installerad separat skall ha en minsta area av 1mm². I multikablar får 0,75 mm² ledningsarea användas och varje isolerad ledning kan användas upp till 800 mm utanför ytterhöljet. Undantag för intern kabeldragning i paneler där min. tillåten area är 0,75 mm². alla kablar, ledningar skall vara märkta. Helst i bägge ändar. grön eller grön /gul ledning får inte användas som strömförande ledning. till plus ledning kan annan identifikation än färg tillåtas. färgen på minus ledning i DCsystem skall vara svart eller gul. Notera att ingen sammanblandning får ske mellan starkström 230V AC och lågspänning 12/24V DC. strömförande kabel vara dragen ovanför högsta tillåtna slagvattennivå och i andra utrymmen där vatten kan förekomma minst 25mm ovanför nivån för den automatiska länspumpens tillslag. Kablar som kan befaras komma i vatten skall vara IP67 skyddade. kablar får inte dras nära avgasrör eller andra varma källor som kan skada isoleringen. Minsta avstånd 50mm till vattenkylt avgasrör och 250mm från torrt avgasrör. Fig 8 Exempel på kabeldragning i rör och klamring. Tips.
Fig. 9 NOMOGRAM FÖR BERÄKNING AV LEDNINGAR TIPS: Långa grova ledningar till säkrings och strömbrytarpaneler bör helst säkras med automatsäkringar. Om man kan dela på säkringspanelen och dra dubbla ledningar är detta en fördel eftersom man inte behöver säkra så högt samt att viktig utrustning kan läggas i olika serier. Automatsäkringar ar bra eftersom man kan slå till dem många gånger vid felsökning utan att förlora säkringar. Kablar till stora ankarspel och bogpropeller kan säkras med bladsäkringar som finns upp till 500 A. Spänningsfallet är viktigt att hålla på tillåten nivå för respektive förbrukare. Apparater som är känsliga för spänningsfall och som används när inte motorn laddar, tex. värmare och vissa VHFapparater, bör ha ett spänningsfall på maximalt ca 0,3 V. Nomogrammet på föregående sida ger ett spänningsfall på ca 0,3 V. För stora förbrukare som bogpropeller och liknande, som används när motorn går, tillåts större spänningsfall, för att undvika orimligt grova ledningar. Upp till 1,0 V kan oftast tillåtas, se tillverkarens instruktioner. Här följer en formel som tar hänsyn till kabellängd, strömförbrukning och tillåtet spänningsfall.
Formel: A(mm 2 L( m) I( A) ) = 0,0167 x U( V) Förklaring till formeln: A = Arean på kabeln i mm 2 0,0167 är motståndsfaktorn i kopparkabel vid 27º C (är fördubblad vid 258º C) L = kabellängden, + och ledningen tillsammans. (Längden till förbrukningsstället X 2) I = strömförbrukningen i A U = tillåtet spänningsfall i V Exempel 1: VHF, 4 m från batteriet, dvs. 8 m ledning, med 5 A strömförbrukning och 0,3 V tillåtet spänningsfall. 0,0167 x 8 5 0,3 = 2,23 mm 2 (Välj närmast dim. över, 2,5mm²) Exempel 2: Bogpropeller 6 m från batteriet, vilket ger 12 m kabel, och med en strömförbrukning på 250 A (3000 W eller 4 hk). Tillåtet spänningsfall är 0,8 V. 12 250 0,0167 = 62,8 mm 2 (Välj närmast dim. över, 70mm²) 0,8 4.6. UNDERHÅLL Håll batteriets poler rena och infettade med vaselin, dinitrol, batterifett eller liknande. Batteriet skall vara rent och torrt för att undvika krypströmmar. Detta bör kontrolleras regelbundet minst varje år förslagsvis vid vårutrustningen. Batteripolerna alternativt hela batteriet bör vara skyddat med lock för att förhindra kortslutning om ledande föremål t.ex. skiftnyckeln faller ned på batteriet. OBSERVERA! Batterisyra är starkt frätande! Om batterisyra kommer i kontakt med ögonen finns risk för ögonskador. SKÖLJ GENAST MED STORA MÄNGDER VATTEN OCH UPPSÖK SNARAST LÄKARE. Om batterisyra kommer i kontakt med huden SKÖLJ OMEDELBART MED STORA MÄNGDER VATTEN. Använd enbart destillerat, eg. dejoniserat vatten, vid påfyllning. Vätskenivån skall alltid ligga över cellplattorna, 10 mm över rekommenderas men kan vara olika beroende på batterityp. Följ batteritillverkarens rekommendationer. Ett halvladdat batteri kan frysa sönder vid ca 20 C. Ett urladdat fryser vid ca 5 C. Laddningstillståndet hos batteriet kan avläsas med hjälp av en syraviktsmätare en s.k. syraprovare eller areometer. Tumregel densiteten +0,84=cellens vilospänning EX 1,28+0,84 =2,12V Fulladdat
Lagring Man kan med fördel lämna batterierna i båten under vintern under förutsättning att man håller det väl laddat, annars fryser det sönder och förstörs. Ju lägre temperaturen är under lagring, t.ex. under vintern, desto bättre mår batterierna. Se dock till att koppla bort ena polen, för att undvika krypströmmar som långsamt laddar ur batteriet. Alla batterier själurladdas mer eller mindre. Fig. 10 Tabellerna nedan visar sambandet mellan syravikten, laddningen och spänningen hos ett batteri i god kondition vid 20 C. Fig. 11 Specifik syravikt, kg/dm³ Fig. 12 Laddnings tillstånd 1,28 100 % 1,26 85 % 1,24 70 % 1,22 55 % 1,20 40 % 1,18 25 % 1,16 10 % Spänning över obelastad cell Spänning över batteriets poler, obelastat Laddnings tillstånd Laddnings tillstånd 2,12 V 12,72 V 100 % 100 % 2,08 V 12,48 V 70 % 70 % 2,04 V 12,24 V 40 % 40 % 2,00 V 12,00 V 10 % 10 % 1,93 V 11,63V Tomt Tomt
4.7 LANDSTRÖM Anslut ALDRIG en elapparat direkt till 230 V landuttag. Generellt gäller att all installation av starkström 230V AC skall utföras av en behörig elektriker. Rekvirera gärna Svenska Båtunionens trycksak "Elsäkerhet i småbåtshamnar och fritidsbåtar". Den fuktiga och saltmättade miljön ombord mångfaldigar risken för kontaktfel och spänningsöverslag till eventuella plåthöljen med risk för elchock.
4.8 LADDNING Batteriets kapacitet beror på flera faktorer. Viktigast är i vilket allmänt skick som batteriet är, laddningstillstånd samt temperatur. Normalt avtar batteriets kapacitet med åldern. Vanligtvis beror detta på att gasspänningen sjunker vid åldrande. Vid laddning blir då batteriet varmare, mer vatten avges och kapaciteten går mot noll. Vanliga bilbatterier tål inte att urladdas helt. S.k. fritidsbatterier och marinbatterier tål detta lite bättre. Både överladdning och underladdning skadar batteriet. Vid överladdning kan batteriet "gasa", då vätgas och syre (knallgas) som produceras vid laddningsprocessen ventileras bort. Detta gör att elektrolytnivån sjunker och batteriet förstörs. Vid underladdning, då spänningen sjunker under 12,4 V (spec. syravikt <1,225) börjar batteriet sulfatera, en kemisk process som förstör batteriet. Vid 11,7 V är batteriet att betrakta som tomt. Obs Spänningen mäts efter 1h i obelastat tillstånd. Urladdningsströmmens inverkan på kapaciteten Beroende hur man laddar ur ett batteri, snabbt/långsamt, stor/liten strömstyrka stämmer ej batteriekvationen. Kapaciteten är definierad efter en urladdningstid på 20 timmar. Laddar man ur batteriet snabbare får man ut mindre än 100 %. Följande samband gäller: Fig. 13 Urladdningstid Kapacitet 20 tim 100 % 10 tim 90 % 5 tim 75 % 1 tim 55 % Åldrande vid användning Enbart spänningen hos batteriet ger egentligen dålig information om batteriets laddningsstatus. Ett gammalt uttjänt batteri kan ha full spänning när det är obelastat. Spänningen sjunker dock katastrofalt så fort batteriet belastas. Batteriets temperatur har en avgörande betydelse för kapaciteten. Fig. 14 Kapacitet vid Kapacitet vid + 20 C 18 C (%) (%) 100 55 70 35 20 25 Även batteriets förmåga att ta till sig laddning är temperaturberoende. Detta utnyttjas av vissa typer av batteriladdare. Dessa har en temperatursensor monterad på batteriet. Denna styr sen laddningen så att den blir optimal i förhållande till batteriets temperatur. Ett batteri som är monterat i motorrummet, där temperaturen kan vara upp till 70 C, har god nytta av ett sådant system.
I de flesta båt installationer ligger batterierna nära bordläggningen vilket gör att de antar en låg temperatur, nära vattnets. I dessa fall har sensorn inte så stor verkan. Vid normal temperatur bör laddningsspänningen vid batteripolen vara ca 14,3 volt. En högre spänning startar gasning hos batteriet varvid batterivätskan omvandlas till explosiv knallgas. Ett tecken på detta är att batterivätska försvinner ur batteriet. Många motortillverkare använder generatorer med anslutning för s.k. sensorkabel. Landströmsladdare Laddare som drivs från 230 V bör ha följande kapacitet för att klara motsvarande batterikapacitet: Batterikapacitet per laddare Välj laddare med kapacitet på minst 50150 Ah 10A 100300 Ah 20A 200400 Ah 25A Generator Batteribanken tar emot maximal laddström vid ca 14,3 v spänning tills det är laddat till ca 70%. Därefter reduceras laddströmmen beroende på batteriets inre motstånd och resterande laddning sker under lång tid med avtagande ström. Vissa speciella laddare och regulatorer kan förkorta tiden genom speciella laddförlopp och genom att optimera laddningen med avseende på temperaturen. Eftersom laddspänningen är begränsad av risken för kokning i batteriet kan en stor generator inte ladda ett litet batteri snabbare än en lagom generator. För motorbåtar där generatorn körs längre tider kan man som tummregel välja en generatorstorlek, mätt i Ampere (A), som motsvarar en femtedel 20 % av batteribankens storlek, mätt i Amperetimmar (Ah). En batteribank på 210 Ah kräver en generator på minst 42 A. En segelbåt som seglas större delen av tiden och där motorn körs litet kräver en generator som är på minst en tredjedel, 33 %, av batteribanken. I detta fall 33 % av 210, d.v.s. 70 A.
4.9 STRÖMBUDGET OCH BATTERIBANK Nedan följer ett exempel på strömbudget och två tomma blanketter där det är tänkt att man själv skall fylla i sina egna förbrukare och laddare. Detta för att ta reda på hur stor batteribank respektive hur mycket laddare man behöver för att ha tillräckligt med ström utan att knäcka batterierna. Tips: Räkna inte med att kunna utnyttja mer än 50% av batteribanken när du bestämmer hur mycket ström du vill använda, annars förkortas livslängden på batterierna väldigt fort. Det finns handböcker som säger 65%, men det gäller fullt laddade batterier och i kondition som nya, men hur ofta har vi det? Har man problem med att batterierna blir urladdade för fort så skall man komma ihåg att batterier är färskvara. Hur gamla är batterierna? Är de mer än 5 år gamla (vanliga startbatterier) kanske de är slut? Att blanda nya och gamla batterier är inte bra utan sköt dina batterier och när de är slut, byt hela batteribanken och då fundera på om du skall utöka den. En större generator hjälper bara när batteribanken är stor. Storleken på batteribanken En dubbelt så stor batterikapacitet räcker dubbelt så länge innan man nått undre gränsen för laddstatus (50 %). En dubbelt så stor batteribank tar emot samma totala laddning på halva tiden. Varje batteri får samma laddstatus som om endast ett batteri var anslutet till generatorn/laddaren. En stor batteribank utnyttjar generatorns/laddarens kapacitet på ett effektivare sätt. Förklaringar till formuläret Strömbudget Kolumn Förbrukare Effekt Ström Nyttjandetid per dygn Förbrukning Laddning Enheter: Förklaring All elektronisk/elektrisk utrustning som förbrukar ström. Den effekt i watt som anges på utrustningen. Effekt (P) = Ström (I) x Spänning (U). Den ström som utrustningen kräver alternativt avger. Om effekten är angiven på utrustningen kan man räkna ut strömmen med formeln: Ström (I) = Effekt (P)/Spänning (U) Den sammanlagda tid, i timmar, som utrustningen är påslagen under ett dygn. Den totala energimängd som respektive utrustning förbrukar. Beräknas med formeln: Förbrukning (Q) = Ström (I) x Tid (t) Den totala energimängd som laddaren tillför. Beräknas med formeln: Laddning (Q) = Ström (I) x Tid (t) Ström mäts i Ampere (A) Effekt mäts i Watt (W) Spänning mäts i Volt (V) Energi mäts i Amperetimmar (Ah)
STRÖMBUDGET, EXEMPEL Datum: Båtnamn: Båten FÖRBRUKARE Effekt Ström Nyttjandetid per dygn Timmar (h) t Förbrukning Watt (W) P = U x I Ampere(A) I = P / U VHF 2 0,16 24 3,8 Kylskåp 20 1,6 24 38,4 Värmare 36 3 6 18 Belysning 40 (4x10) 3,3 2 6,6 Lanternor 60 (4x15) 5 6 30 Navigationsinstrument 30 2,5 8 20 Bogpropeller 3000 250 0,02 (1 min) 5 SUMMA FÖRBRUKNING PER DYGN 121,8 Amperetimmar(Ah) Q = I x t Batteribank * Totalt 3 x 70 Ah = 210 Ah Användbart 50 % av 210 Ah = 110 Ah 110 Ah (för liten!) LADDARE Effekt Watt (W) P =U x I Ström Ampere(A) I = P / U Nyttjandetid per dygn Timmar(h) t Tillskott Amperetimmar(Ah) Q = I x t Generator** 858 60 1 +42 20 % av batterikapaciteten) Solcell 45W i Gbg i Juli 12,2 0,85 24 +20,4 Vindgen. 50W 5m/s 13,8 0,97 24 +23,3 Landströmsladdare** +42 (20 % av batterikapaciteten) SUMMA LADDNING PER DYGN +127,7 NETTO PER DYGN (Laddning Förbrukning) + 5,9 (OK) * För att klara förbrukningen i ett dygn måste man ha en fulladdad batteribank som är minst dubbelt så stor som nettoförbrukningen per dygn. I exemplet ovan anges detta som att endast 50 % av kapaciteten är användbar. ** En generator eller landströmsladdare med hög kapacitet förmår bara ladda upp batteribanken till ca 70 % laddningsgrad med full strömstyrka. 20% kan alltså laddas in med full laddström. Därefter tar inte batteriet emot full ström längre utan laddningen till 100 % tar mycket lång tid. Man bör inte anta att batterierna blir uppladdat till mer än 90%. Detta förutsätter batterier i god kondition..
STRÖMBUDGET Datum: Båtnamn: FÖRBRUKARE Effekt Watt (W) P = U x I Ström Ampere(A) I = P / U Nyttjandetid per dygn Timmar (h) t SUMMA FÖRBRUKNING PER DYGN Batteribank * Totalt Ah = Ah Användbart 50 % av Ah = Ah Förbrukning Amperetimmar(Ah) Q = I x t LADDARE Effekt Watt (W) P =U x I Ström Ampere(A) I = P / U Nyttjandetid per dygn Timmar(h) t Tillskott Amperetimmar(Ah) Q = I x t Generator** + (20% av batterikapaciteten) + + + Landströmsladdare** + (20 % av batterikapaciteten) SUMMA LADDNING PER DYGN + NETTO PER DYGN (Laddning Förbrukning) * För att klara förbrukningen i ett dygn måste man ha en fulladdad batteribank som är minst dubbelt så stor som nettoförbrukningen per dygn. I exemplet ovan anges detta som att endast 50 % av kapaciteten är användbar. ** En generator eller landströmsladdare med hög kapacitet förmår bara ladda upp batteribanken till ca 70 % laddningsgrad med full strömstyrka. 20% kan alltså laddas in med full laddström. Därefter tar inte batteriet emot full ström längre utan laddningen till 100 % tar mycket lång tid. Man bör inte anta att batterierna blir uppladdat till mer än 90%. Detta förutsätter batterier i god kondition. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 4:7.4